Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

JX:o 62.

Ank. till Riksd. kansli den 16 maj 1903, kl. 8 e. m.

Betänkande, angående beräkning af vissa bevillning ar
för år 1901.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed afgifva
förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för år
1904; innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-, brännvinstillverknings-
och hvitbetssockertillverkningsmedlen, utan äfven afkastningen
af bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter, äfvensom
afkastningen af ej mindre den inkomstskatt och punschskatt, som
Riksdagen för år 1904 sig åtagit, än äfven den af Riksdagen beslutade
maltskatten.

1 :o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades
till 48,500,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sarnl. 1 Afd. 50 Häft. (N-o 62).

1

2

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 62.

år 1899.......................................... kronor 60,051,428: —

» 1900.......................................... » 57,360,266:

» 1901.......................................... » 49,341,561: —

eller i medeltal för dessa tre år » 55,584,418: —

samt år 1902 .............................. » 55,859,717: —

I underdånig skrifvelse den 11 december 1902 angående inkomstberäkningen
för år 1904, hvilken skrifvelse finnes bilagd Kungl. Maj:ts
till innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, har statskontoret, under anförande, att ifrågavarande statsinkomst
icke kunde tillförlitligen bedömas för den tid, 1904 års statsreglering
afsåge, likväl ansett nämnda inkomsttitel kunna för år 1904
upptagas till enahanda belopp, med hvilket statskontoret uppförde densamma
i sitt år 1901 afgifna förslag till inkomstberäkning för år 1 903,
eller 49,000,000 kronor.

Af det den 12 januari innevarande år hållna statsrådsprotokoll öfver
finansärenden, hvilket protokoll finnes bilagdt Kungl. Maj:ts förberörda
proposition angående statsverkets tillstånd och behof, inhämtas, att chefen
för finansdepartementet, vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t,
under erinran, hurusom tullmedlen i medeltal för åren 1899—1901 ingått
med 55,584,418 kronor och för år 1902, enligt meddelande från
generaltullstyrelsen, utgjort 55,856,727 kronor 28 öre, vidare anfört, att
oafsedt såväl den minskning i tullinkomst, som, i händelse af bifall
till väckt förslag om borttagande af tullen å omalen majs, beräknats
uppstå med 550,000 kronor, som ock den omständigheten att i tullbeloppet
för år 1902 till följd af förändrad bokföring inginge ett belopp af
1,818,650 kronor 86 öre, hvilket belopp under föregående år bokförts framför
linjen såsom deponerade tullmedel, men på grund af nådig föreskrift vid
1902 års ingång uppdebiterats inom linjen, inkomsten af gällande tullsatser
kunde beräknas 2,000,000 kronor högre än statskontoret föreslagit,
eller till 51,000,000 kronor. I enlighet härmed och under förutsättning
af bifall till jämväl föreslagen höjning af tullsatserna för brännvin, sprit
och likörer samt vin af viss alkoholhalt, hvilken höjning, med ledning af
införseln af sagda varor under åren 1897 —1901, beräknats inbringa en
ökad inkomst för brännvin, sprit och likörer af omkring 748,000 kronor
och för vin af omkring 649,000 kronor, ansåg chefen för finansdepartementet
tullmedlen för innevarande år böra beräknas till 52,397,000 kro -

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62■ 3

nor. Kungl. Maj:t har ock i statsreglering^! upptagit inkomsterna af
denna skattetitel till nyssnämnda belopp, 52,397,000 kronor.

Ehuruväl Kungl. Maj:ts proposition om borttagande af tullen å omalen
majs blifvit af Riksdagen afslagen, samt vid sådant förhållande en
ökning af tullinkomsterna utöfver det belopp, Kungl. Maj:t föreslagit,
torde vara att påräkna, anser likväl utskottet, med hänsyn särskildt till
den minskade införsel af brännvin, sprit och likörer samt vin, som kan förväntas
blifva en följd af de för dessa varor höjda tullsatserna, försiktigheten
bjuda, att tullinkomsterna upptagas med något lägre belopp, än
det Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer fördenskull,

att tullmedlen måtte för år 1904 beräknas
till...................................................... kr. 52,000,000: —

2:o.

Postmedlen.

Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för
innevarande år till 13,340,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1899 ............................................... kronor 11,121,372: —

d 1900 ................................................ » 11,883,965: —

j> 1901 ................................................ » 12,842,134: —

eller i medeltal för dessa tre år ... » 11,949,157: —

samt belöpte sig år 1902 till......... » 14,007,635:

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan
omförmälda skrifvelse till Kungl. Maj:t uppgifva, för år
1904 beräknade till 14,715,000 kronor och jämväl af
statskontoret med samma belopp upptagna. I denna beräkning
har Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring;
och då icke heller utskottet har något att därvid erinra,
hemställer utskottet,

att postmedlen måtte för år 1904
beräknas till ....................................... kr. 14,715,000:

Transport kr. 66,715,000: —

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transport kr. 66,715,000: —

3:o.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.

Dessa afgifter hafva utgjort:

år 1899 ............ kronor 1,105,608: —

» 1900 ............ » 1,113,547: —

» 1901 ............ b 1,184,147: —

eller i medeltal för

dessa tre år ...... » 1,184,344: —

samt år 1902 ... » 975,787: —

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har statskontoret
i sin ofvan omförmälda, den 1 1 december 1902 dagtecknade
skrifvelse anfört följande:

»Då till följd af föreskrift i lagen för Sveriges riksbank
den 2 maj 1897, § 41, samtliga enskilda banker
komma att efter 1904 års ingång hafva upphört med sin
sedelutgifning, kommer största delen af den inkomst, som
bokföres under förevarande titel, att bortfalla, med anledning
hvaraf statskontoret finner sig böra föreslå inkomsttitelns
beräkning för år 1904 till ett till 250,000 kronor
nedsatt belopp.»

Kungl. Maj:t har, i enlighet med statskontorets hemställan,
upptagit bevillningsafgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter för år 1904 med ofvannämnda belopp

250,000 kronor.

Då utskottet icke har något att emot denna beräkning
erinra, hemställer utskottet,

att bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter måtte
för år 1904 beräknas till.................. kr. 250,000:__

Transport kr. 66,965,000: —

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

5

Transp. kr. 66,965,000: —
4:o.

Stämpelmedlen.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till

6,500,000 kronor, hafva utgjort:

år 1899 ................................................... kronor 8,211,686: —

» 1900 ........ » 6,606,207: —

)) 1901 ................................................... » 6,103,024: —

eller i medeltal

för dessa tre år....................................... » 6,973,622: —

samt år 1902.......................................... » 7,311,320: —

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren
1999, 1900 och 1901 hafva de stämplar, som användts
till nedannämnda handlingar, uppgått till följande belopp:

handlingar till lag-

fartsprotokoll......

d:o till inteck-ningsprotokoll ...
d:o tilläktenskaps-förordsprotokoll
dito till boupp-teckningsproto-koll .....................

1899.

1900.

1901.

2,281,428

435,053

4,440

3,463,047

80

40

33

2,119,793

448,946

4,820

1,788,853

70

36

40

2,030,280

429,856

4,700

1,592,487

25

20

18

summa

6,183,969

53

4,362,413

46

4,057,323

63

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre
för hvarje kortlek, har inbragt:

år 1899 ...................................................... kronor 141,984: 50

» 1900 .............................''......................... » 142,635: —

» 1901 ...................................................... » 145,854:—_

Transp. kr. 66,965,000: —

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 66,965,000: —

I sin ofvanberörda skrifvelse har statskontoret — under
erinran att år 1899 i stämpelbeloppet för handlingar
till bouppteckningsprotokoll inginge afgift för en enda bouppteckning
med omkring 1,800,000 kronor—icke funnit
anledning att föreslå någon förändring i inkomsttitelns beräkning
för år 1904.

Af det vid Kungl. Maj:ts proposition fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden af den 12 januari innevarande
år inhämtas, att chefen för finansdepartementet vid
föredragningen af detta ärende till en början erinrat, att
med den jämförelsevis ringa omfattning, hvari stämpelskatten
hittills i vårt land tagits i anspråk, erbjöde sig tillfälle
att genom utsträckt användande af denna skatteform
tillföra statsverket ökade inkomster, hvarefter departementschefen
vidare anfört, att det bidrag till fyllande af statens
behof, som redan nu borde uttagas genom ökad stämpelskatt,
syntes lämpligen kunna vinnas genom införande af
stämpelafgift för inrikes växlar, bankanvisningar och postremissväxlar,
samt att enligt verkställda beräkningar statsverket
genom den ifrågasatta utsträckningen af stämpelskatten
skulle beredas inkomst genom stämpel å inrikes
växlar af 650,000 kronor och genom stämpel å bankanvisningar
och postremissväxlar af 300,000 kronor, eller
sammanlagdt 950,000 kronor. Departementschefen hemställde
därför, under förmälan att han icke hade något att
erinra emot statskontorets beräkning af stämpelmedlen till

6,500,000 kronor, att, under förutsättning af bifall till
förenämnda förslag om stämpelbeläggning af inrikes växlar,
bankanvisningar och postremissväxlar, stämpelmedlen måtte
för år 1904 beräknas till 7,450,000 kronor.

I öfverensstämmelse härmed har Kungl. Maj:t föreslagit
beräkningen af ifrågavarande statsinkomst till 7,450,000kronor.

Sedan emellertid den af Kungl. Maj:t framlagda propositionen
angående den här ofvan omförmälda utsträckningen
af stämpelskatten blifvit af Riksdagen afslagen, finner
sig utskottet, som icke har någon erinran att göra mot

Transp. kr. 66,965,000: —

7

bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 66,965,000: —

den af statskontoret verkställda beräkningen af ifrågavarande
statsinkomst, böra hemställa

att stämpelmedlen måtte för år 1904
beräknas till kronor ................................. 6,500,000: —

5:o.

Brännvmstillverkning-sskatten.

Brännvinstillverkningen i riket har enligt uppgift i
statskontorets ofvanberörda skrifvelse af den 11 december
1902 utgjort:

år 1897 ........................ liter 86,295,172

» 1898 ........................ » 88,654,829

» 1899 ........................ » 46,208,645

» 1900 ........................ » 43,743,887

» 1901 ........................ » 48,084,865

eller i medeltal för dessa fem år » 42,597,479

Medeltalet för femårsperioden 1896—1900 utgjorde
39,541,340 liter.

Enligt hvad utskottet inhämtat från finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå har tillverkningen uppgått
under år 1902 till 43,949,174 liter och under de tre första
månaderna af innevarande år till 15,294,545 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets
nyssnämnda skrifvelse följande öfversikt för femårsperioden
1897—1901.

Influten skatt.

Restitution för

Statsverket

denatureradt

brännvin.

för högt erlagd
skatt.

behållet.

År 1897......

18,438,057

919,989

5,643

17,512,425

»

1898......

20,004,608

992,768

6,481

19,005,359

»

1899......

20,889,190

1,104,593

9,080

19,775,517

»

1900......

21,708,416

1,285,504

8,686

20,414,226

1901......

21,854,169

1,306,523

4,537

20,543,109

Transp. kr. 73,465,000: —

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 73,465,000: —

Under år 1902 belöpte sig skatten till 19,553,632
kronor, och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift
för denatureradt och skattefritt brännvin med
1,409,104 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst
af denna skattetitel under år 1902 utgjort 18,144,528 kronor.

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret — under
anförande att ifrågavarande statsinkomst i medeltal för de
senaste tre åren uppgått till 20,244,284 kronor — hemställt,
att brännvinstillverkningsskatten måtte i 1904 års
riksstat upptagas med enahanda belopp som i senast fastställda
stat, eller 20,500,000 kronor.

Af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 12 sistlidne januari inhämtas,
att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj:t — efter erinran, att det behof af ökade
statsinkomster, för hvilket nya tillgångar måste beredas,
lämpligen syntes böra fyllas genom, bland annat, höjning
af brännvinstillverkningsskatten, en höjning, som påkallades
redan af den jämväl föreslagna maltskatten — anfört, att
han icke hade något att erinra mot statskontorets
beräkning af nu ifrågavarande inkomsttitel för år 1904 till

20,500,000 kronor, hvilket belopp svarade mot en tillverkning
af 41,000,000 liter, samt att med sistnämnda siffra
till utgångspunkt den föreslagna höjningen af brännvinstillverkningsskatten
med 15 öre för liter skulle gifva till
resultat 6,150,000 kronor. I anledning häraf hemställde
departementschefen, att ifrågavarande skatt måtte upptagas
till ett belopp af 26,650,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har ifrågavarande statsinkomst
jämväl blifvit uppförd i Kungl. Maj:ts förslag till statsreglering
för år 1904.

Genom beslut den 29 sistlidne januari har Riksdagen
bifallit den af Kungl. Maj:t föreslagna höjningen af brännvinstillverkningsskatten
med 15 öre för liter.

Då emellertid i följd af den ökade skatten någon minskning
i brännvinstillverkningen torde kunna förväntas, bar

Transp. kr. 73,465,000:

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

9

Tramp. kr. 78,465,000: —

utskottet ansett lämpligt, att beräkningen af ifrågavarande
statsinkomst icke upptages så högt, som af Kungl. Maj:t beräknats;
utan tillåter sig utskottet föreslå,

att brännvinstillverkningsskatten
måtte för år 1904 beräknas till... kr. 25,700,000: —

6:o.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften.

Inkomsten af denna skattetitel har utgjort:

år 1899
» 1900
» 1901
» 1902

kr. 7,483,948: —

» 9,946,573: —

» 12,605,642: —

» 7,775,960: —

Under nedannämnda år har vid samtliga fabriker inom
landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

1897 — 1898 ..................... 716,141 ton.

1898— 1899 ..................... 480,932 »

1899— 1900 ..................... 622,047 »

1900— 1901 ..................... 875,911 »

1901— 1902 ..................... 903,792 »

1902— 1903 ..................... 553,516 »

För all tillverkning af hvitbetssocker skall enligt gällande
föreskrifter erläggas tillverkningsskatt i förhållande
till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda
hvitbetor antagas lämna, och skall skatten utgöra
hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare
färg än n:o 18 af den i världshandeln antagna holländska
standard, eller, då sagda tullsats är 23,5 öre för
kilogram, 11,75 öre för kilogram.

I sin förut omförmälda skrifvelse har statskontoret
— efter erinran att vid 1901 års riksdag det beräknade
utbytet i råsocker blifvit höjdt från det förut bestämda 10,5

Tramp. kr. 99,105,000: —

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 50 Haft. 2

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 99,165,000: —

procent till 11,5 procent, hvilken höjning skulle träda i
kraft den 1 september 1901, i sammanhang hvarmed skatten,
i 1901 års riksstat beräknad till 9,000,000 kronor, för
ar 1902 bestämdes till 10,500,000 kronor, äfvensom att
då enligt 1902 års Riksdags beslut, sockerutbytet af betorna
från och med den 1 september sagda år beräknats till 12
procent, skatten beräknats komma att år 1903 inflyta med

11,500,000 kronor —- vidare anfört, att beloppet af ifrågavarande
inkomsttitel naturligen vore i väsentlig grad beroende
af utfallet af betskörden. Statskontoret ansåg dock
den af en svag skörd beroende nedgången i skattens afkastning
i regeln motvägas af en ökning i tullinkomsten
för utifrån infördt socker, där icke, såsom för närvarande
vore fallet, från föregånde kampanjer kvarlåge betydande
lager af socker. Dessa lager kunde dock på grund af 1902
års svaga betskörd antagas inom den närmaste tiden varda
förbrukade; och skulle därför utfallet äfven af 1903 års
betskörd ställa sig ofördelaktigt, torde import af utländskt
socker vara att förvänta. Med afseende härå ansåg statskontoret
hvitbetssockertillverkningsafgiften böra för år 1904
beräknas till 12,000,000 kronor.

I denna beräkning har Kungl. Maj:t icke vidtagit någon
förändring; och då icke heller utskottet har något att
därvid erinra, hemställer utskottet,

att hvitbetssockertillverkningsafgiften
måtte i riksstaten för år 1904 upptagas
med ......................................... kr. 12,000,000:

7:o.

Inkomstskatten.

Rörande afkastningen af den inkomstskatt, som Riksdagen
för år 1904 åtagit sig, torde man i saknad af er Transp.

Kr. 111,165,000: —

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 111,165,000: —

farenhet om verkningarna af de för skattens utgörande bestämda
grunder, i likhet med hvad som ägde rum vid 1902
års riksdag, icke kunna verkställa annat än en approximativ
beräkning. Vid sistlidet års riksdag uttalades af
utskottet den uppfattningen, att nödig varsamhet syntes
kräfva, att ifrågavarande skatt icke torde böra beräknas
högre än Kungl. Maj:t då ansåg för statsverket erforderligt
eller till 10,500,000 kronor; och blef i enlighet härmed
skatten med sistnämnda belopp uppförd i 1903 års statsreglering.

I det förslag till inkomstskatt för år 1901, som af
Kungl. Maj:t för innevarande Riksdag framlagts, hade föreslagits
endast den ändring, att skattskyldighet för inkomst af
fast egendom skulle inträda, så snart fastighetsinkörnsten
uppginge till minst 300 kronor, och skatt utgå för fastighetsinkomstens
hela belopp, såvida skattskyldigs behållna
inkomst i dess helhet uppginge till 300 kronor eller därutöfver.
Den ökade inkomst för statsverket, som häraf
kunde blifva en följd, ansåg chefen för finansdepartementet
icke kunna annat än mycket approximativt beräknas; men
antog likväl departementschefen, att densamma komme att
uppgå till i rundt tal 500,000 kronor. Under förutsättning
af bifall till berörda ändring har Kungl. Maj:t föreslagit
beräkningen af ifrågavarande skattetitel till 11,000,000
kronor.

Då emellertid Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts
ofvannämnda ändringsförslag, beslutit, att den vid 1902
års riksdag för innevarande år antagna förordning om inkomstskatt
skall fortfarande under år 1904 gälla med endast
viss mindre ändring af det vid förordningen fogade
uppgiftsformulär, samt således nyss angifna förutsättning
för ökning af den beräknade inkomsten af skatten icke blifva
uppfylld, anser utskottet denna inkomst icke böra beräknas
högre än som var fallet vid nästlidet års riksdag.

Utskottet hemställer alltså,

Transp. kr. 111,165,000: —

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transp. kr. 111,165,000: —
att inkomstskatten för år 1904
måtte beräknas till ........................... kr. 10,500,000:-

8:o.

Punschskatten.

Röi-ande afkastningen af den särskilda stämpelafgift
för försäljning af punsch, som blifvit genom innevarande
Riksdags beslut bestämd, torde någon säker beräkning svårligen
kunna göras. Chefen för finansdepartementet har
enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll — efter erinran,
att han funnit sig böra föreslå höjning af ifrågavarande
afgift från det af särskilda kommitterade föreslagna belopp,

30 öre för liter, till 60 öre för liter — rörande den sannolika
afkastningen af samma afgift anfört följande:

»Beräknadt efter det medeltal liter enligt förslaget
skattskyldig punsch, som inom landet afyttrats under femårsperioden
1896—1900, eller omkring 2,600,000, skulle
således skatten årligen inbringa 1,560,000 kronor. Beträffande
de med punschstämpelns införande förenade utgifter
har statskontoret i förenämnda underdåniga yttrande, med
åberopande af en af riksbankens sedeltryckeriföreståndare
uppgjord kostnadsberäkning, meddelat, att statskontoret
sökt göra ett öfverslag öfver nämnda utgifter och därvid
utgått från antagandet af en årlig åtgång af 6,000,000
enkla beläggningsstämplar och 100,000 dubbla beläggningsstämplar
samt af ett papperspris af 30 kronor för

1,000 blad. Förutom kostnaden för första uppsättningen
af tryckmateriel och perforeringsmaskiner, af sedeltryckeriföreståndaren
beräknad till 7,150 kronor, skulle under nyssberörda
antagande den årliga omkostnaden för punschstämplarnas
anskaffande belöpa sig till omkring 24,000 kronor.

Enligt hvad statskontoret jämväl erinrat, böra utgifterna
för punschstämplarnas anskaffande i likhet med utgifterna
för kortkonvolut utgå af det å sjunde hufvudtiteln upp Transp.

kr. 121,665,000: —

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

13

Transp. kr. 121,665,000: —

förda förslagsanslaget till stämpelomkostnader. Vid anmälan
af de frågor, som röra regleringen af utgifterna under
sjunde hufvudtiteln, har jag också för afsikt att föreslå
Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning
om höjning af berörda anslag; och torde afkastningen af
den särskilda afgiften för punsch här böra beräknas till

1,524,000 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört och under förutsättning
af bifall till det förslag om särskild afgift för punsch,
jag ämnar underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning, hemställer
jag i underdånighet, att bland statsverkets inkomster
i förslaget till riksstat måtte upptagas skattetiteln punschskatt
med beräknad afkastning af 1,524,000 kronor.»

Med sistnämnda belopp, 1,524,000 kronor, har ifrågavarande
statsinkomst jämväl blifvit uppförd i propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof för år 1904.

Under erinran, att stämpelafgiften för försäljning af
punsch blifvit, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, af
Riksdagen bestämd till 60 öre för liter, får utskottet, med
hänsyn därtill, att i följd af den ganska betydliga prisförhöjning
å denna vara, som i följd af afgiften kommer
att inträda, någon minskning i konsumtionen däraf torde
kunna förväntas, hemställa, att ifrågavarande inkomsttitel
upptages med ett något mindre belopp än Kungl. Maj:t
föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att stämpelafgiften för försäljning
af punsch för år 1 904 beräknas till kr. 1,300,000: —

9:o.

Maltskatten.

Enligt det af Kungl. Maj:t till innevarande Riksdag
framlagda förslag till förordning angående tillverkning och

Transport kr. 122,965,000: —

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 50 Häft. 3

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 62.

Transport kr. 122,965,000: —

beskattning af maltdrycker hade på grund af verkställda
beräkningar ifrågavarande skatt antagits komma att inbringa
ett belopp af omkring 6,300,000 kronor; och har
skatten i statsregleringen upptagits med nämnda belopp.

Då emellertid Riksdagen i väsentlig grad nedsatt de föreslagna
skattesatserna, blifver häraf en gifven följd, att
äfven skatten bör nedsättas. Enligt en af utskottet i dess
memorial n:o 60 i detta hänseende gjord beräkning skulle
en maltskatt, efter de af Riksdagen beslutade skattesatserna,
antagas kunna inbringa något öfver 2,900,000 kronor.

Denna beräkning är emellertid uppgjord på grund af förhållandena
inom bryggeriindustrien under år 1897; men
då, såsom utskottet i sitt ofvannämnda memorial jämväl
framhållit, antagligt är, att maltafverkningen numera öfverstiger
maltafverkningen år 1897, har utskottet ansett, att
denna skatt kan utan fara för misstag beräknas till 3,000,000
kronor.

Utskottet hemställer fördenskull,

att maltskatten för år 1904 måtte

beräknas till........................................ kr. 3,000,000: —

Summa kr. 125,965,000: —

Stockholm den 16 maj 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

J. BROMÉE.

Centraltryckeriet, Stockholm, 1903,