Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

1

N:o 39.

Ank. till Riksd. kansli den 6 april 1903, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af tulltaxans
bestämmelser rörande Kautschuk och Guttaperka.

(l:a A.)

Gällande tulltaxas bestämmelser rörande Kautschuk eller Gummi
elasticum samt Guttaperka äro af följande lydelse:

»Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller
icke, samt Guttaperka:

oarbetad........................................................................... — — fri arbetad: i

skifvor utvalsad:

af 1 mm. tjocklek eller däröfver, med eller

utan väfinlägg ................................................ — — fri af

mindre tjocklek än 1 mm.:

utan väfinlägg ................................................ — — />**•

med väfinlägg; tullbehandlas såsom Väfnader,
vattentäta.

tråd, rör, slangar, buffers, maskinremmar och
packningar, äfvensom knifskaft och ämnen

därtill ..................................................................... — — fria.

andra slag, ej specificerade, härunder inbegripna

skodon och i trähylsa infattad kautschuk... 1 kilogram 1: 20

Anm. Intet afdrag i vikten medgifves för askar, kartor och
pappersomslag.»

Bill. till Riksd, Prof, 1903. 5 Sami. 1 Afd. 33 Höft. (N:o 39).

1

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

I eu till bevillningsutskottets behandling hänvisad motion, n:o 23,
Andra Kammaren föreslår nu herr O. Trapp,

»att den rubrik i tulltaxan, hvarom här är fråga, måtte erhålla
följande förändrade lydelse:

Guttaperka:

Oarbetad ................................................................................... fri.

Arbetad, plattor, rör, tråd och stänger eller i form af

packningar för industriellt behof l/;............................... fria.

Kautschuk:

Oarbetad .................................................................................... fri.

Arbetad:

a) s. k. patentkautschuk utvalsad i skifver af %—2

mm. tjocklek ..................... fri.

b) hårdgummi eller ebonitplattor, rör, stänger äfvensom
andra slag............................................................... fria.

c) i skifvor utvalsad af 10 mm. tjocklek eller däröfver
med eller utan inlägg af annat material
eller yttre väfbeklädnad, häri äfven inbegripna
buffers, packningar, ringar med rundt eller platt
gods, ventiler med eller utan hål; allt af 10 mm.

tjocklek och däröfver ............................................... 80 öre pr kilo

af mindre tjocklek än 10 mm. och i öfrigt lika
näst föregående moment................................40 öre pr kilo

d) maskinremmar med väfinlägg, packningar i långa
banor, tråd, stänger med eller utan förening af

annat material samt blockpackning ........................ 50 öre pr kilo

e) slangar, rör med eller utan inlägg eller omlägg

af väf............;................................l;..............:......... 50 öre pr kilo

med järn-eller metallspiraler in-eller utvändigt 40 öre pr kilo
utvändigt bestående af bomulls-, hamp- eller
linväfnad med eller utan impregnering och invändigt
belagda med ett tunnare, cirka IV2 mm.
tjockt lager af kautschuk och synbarligen afsedda
att nyttjas såsom eldsläckningsslangar .................. fria

f) valsar med inre järnkärna .......15 % af värdet.

9) andra slag ej specificerade, härunder inbegripna

skodon, vagnsgummiringar, ändlösa eller i långa

banor, samt i trähylsa infattad kautschuk ............ 1,20 pr kilo

Anm. Intet afdrag i vikten medgifves för askar, kartonger och
pappersomslag.»

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Till stöd för detta förslag anför motionären följande:

»Vid 1901 års riksdag väcktes af undertecknad motion om sådan
ändring i gällande tulltaxa, att nu från införselafgift befriade s. k. tekniska
gummivaror skulle beläggas med sådan afgift. Motionen rönte
välvillig behandling i bevillningsutskottet, hvilket utskott i anledning
af densamma för Riksdagen framlade förslag till ändrade tullbestämmelser
för gummivaror, hvilket emellertid icke vann Riksdagens bifall.

T hvad mån denna utgång föranleddes af en under motionens behandling
bedrifven, mot motionärens förslag riktad agitation eller af
ärendets behandling samtidigt med utredning af den stora försvarsfrågan,
hvilken tog en stor del af riksdagsmännens odelade intresse i
anspråk, är väl omöjligt att afgöra. Mig synas emellertid de skäl, som
förefinnas för bevillningsutskottets förslag, hvilket jämväl af Första
Kammaren bifölls, synnerligen talande, och har jag med anledning däraf
funnit ärendets vikt böra framkalla en förnyad pröfning af detsamma.

Vår tullagstiftning bjuder skydd åt i det närmaste all sådan inhemsk
industri, inom hvars område utländsk konkurrens kan ifrågakomma, och
den belägger med tull äfven en hel del artiklar, som icke kunnat tillverkas
här hemma, eller åtminstone icke äro föremål för svensk företagsamhet.
Redan från denna synpunkt måste det anses oegentligt, att
en industri, som i allt fall besväras af befintliga tullar å i densamma
använda förbrukningsartiklar, för egen del är utan skydd. Tydligt är
ock, att om någon näring är i verkligt behof af det skydd tullen erbjuder,
så är det i främsta rummet en ny sådan, som söker amma upp en
ny inhemsk inkomstkälla, och som därför arbetar under mera ogynnsamma
förhållanden än äldre näringar, hvilka redan vunnit stadga. Ingalunda
kan det heller vara likgiltigt för ett land, om industrialster, af hvilka
förbrukas för milliontals kronor årligen, tillverkas inom landet eller om
de skola införas från främmande land. Men är i allmänhet en ny industri
i behof af skydd, så gäller detta ännu mer om en sådan, hvars tillverkning
omfattar en stor mängd olika artiklar, och där hvarje artikel kan
framställas i snart sagdt huru många kvaliteter som helst. Då härtill
kommer, att kvaliteten hos tekniska gummivaror först efter deras användande
någon tid kan med full säkerhet afgöras, och däraf följer, att
underhaltig vara lätt genom mindre nogräknade försäljare kan hållas i
marknaden, blir konkurrensen ännu svårare för den inhemska producenten.
Det är ock hufvudsakligen emot den underhaltiga, merendels tyska varan,
som i stor mängd sprides öfver landet, och hvilken ofta är så dålig, att
en svensk fabrikant hvarken vill eller vågar föra dylik i marknaden, ett
verksamt skydd är af nöden.

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Huru underhaltig denna vara ofta är, bedömes bäst af ett par
exempel. Ett kilogram para-gummi, tvättadt och torkadt, kostar omkring
10 kronor, och ett kilogram afrikanskt gummi omkring 6—8,50
kronor, beroende på produktionsort och varans renhet. Under tiden
kan tysk s. k. gummiduk med inlägg af 1V8—4 mm. tjocklek köpas
till pris af ej fullt en krona per kilogram. Tyska assuranssprutslangar
införas till så lågt pris som två kronor per kilogram, och vanliga grå
slangar med tyginlägg till 1,7 5 krona per kilogram. Manhålspackning
importeras till kronor 1,50 per kilogram, men så innehåller
den icke heller mer än 6,5 procent ren gummi. Att ett sådant fabrikat,
som är tillverkadt hufvudsakligen af krita, bariumsulfat, billiga mineraloljor
och affall, efter en kort tid blir odugligt, brytes och spricker, kan
ej förundra, men då konsumenten ej kan bedöma orsaken härtill och
ofta ej känner till en bättre vara, kan densamma dock af återförsäljare
hållas i marknaden.

Det är mot dylik konkurrens den inhemska fabrikationen mest behöfver
skydd, och mot sådana kvaliteter bör ock allmänheten skyddas,
ty det låter sig ej förnekas, att de ändamål, hvartill tekniska gummivaror
brukas, ofta äro sådana, att en viss fara är förbunden med användningen
af ett dåligt fabrikat. Häraf är ock utan vidare ty^dligt, att en
värdetull ingalunda skulle vara lämplig, ty genom en sådan skulle införseln
af goda gummivaror blifva mycket försvårad, på samma gång
som underhaltigt fabrikat utan egentligt hinder af tullen fortfarande
kunde införas. Jämte nu påpekade förhållanden framträda såsom skäl
till skydd äfven de dryga anläggnings- och driftkostnader, hvarmed en
gummifabrik har att räkna. Behofvet af en betydande tillgång på kraft
och värme, dyrbara råmaterialier, mellan hvilkas inköpande och den
färdiga varans försäljning ganska lång tid förflyter, hvarför ock stort
förlagskapital erfordras, brandförsäkringspremier uppgående till icke
mindre än 15 pro mille, dyrbar teknisk ledning med flera omständigheter,
allt detta bereder denna fabrikation svårigheter, för hvilka blott
få andra industrier äro utsatta.

Frågar man nu, om de svenska fabrikerna kunna framställa ett sådant
fabrikat, att konsumenterna med fördel kunna begagna sig däraf,
torde de redan sedan flera år tillbaka från dessa fabriker fullgjorda leveranserna
till statens järnvägar, till kungl. flottan och till flertalet af de
större industriella verken därom lämna betryggande vittnesbörd. Dessa
leveranser af gummivaror utaf inhemsk tillverkning torde utvisa, att
varorna kunna med framgång täfla med utländskt fabrikat, så länge det
gäller ett godt sådant. Och utan fara för misstag vågar jag uttala den

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 5

förvissning, att om konkurrensen med underhaltig utländsk tillverkning
upphörde, kunde de svenska gummifabrikerna ganska snart fylla landets
behof, i hvad det gäller de viktigaste till denna fabrikation hörande
artiklarna.

Det har mot tull å tekniska gummivaror blifvit invändt, att dessas
priser skulle genom tullen blifva högre och att därigenom de industrier,
som hafva behof af sådana varor, blefve tryckta af ej oväsentligt ökade
omkostnader, hvilket förhållande korame att gälla äfven sådana statens
inrättningar som järnvägarne och marinen. Denna invändning har dock
ganska litet berättigande. Statens järnvägar och kungl. flottan, som
köpa endast goda varor, komma att genom konkurrensen de svenska
fabrikerna emellan få lika billiga varor som hittills. För öfriga afnämare,
som icke genom infordrande af leveransanbud eller genom stora order
kunna försäkra sig om så låga pris, kommer eventuell tull att vålla
någon ringa prisstegring, men då samma afnämare i gengäld få tillförlitligare
varor, så kan med tämligen stor visshet förutsägas, att prisstegringen
blir blott skenbar.

Att frågan om tull å tekniska gummivaror är en fråga af nationalekonomisk
betydelse, synes tydligt framgå af den agitation mot sådan
tull, som år 1901 här i landet bedrefs af utländska tillverkare. Det
är ju bekant, hurusom tyska industrimän, under påvisande af den
kolossala stegring i importen till Sverige af tekniska gummivaror, under
år 1900 vände sig till rikskanslern med anhållan om diplomatisk hjälp
mot den för dem hotande faran af högre tull i Sverige. Ett dylikt
intensivt arbete, igångsatt af utlänningar mot en rörelse här hemma,
måste gifva vid handen, att de anse något vara att förlora. Men förlora
de något, så blir det Sverige och det svenska arbetet, som har att
upphämta vinsten. Sig själfva skydda tyskarne genom att ytterligare
höja t.ullarne på utländska produkter.

Af synnerlig vikt är ock, att under fredstid sådana industrier uppmuntras,
hvilkas alster äro för krigsmakten oumbärliga. Såväl nutida
kommunikationsanstalter som krigsflottor äro lör sitt behöriga fungerande
i så hög grad beroende af gummivaror, att afbräck i deras verksamhet
i händelse af krig kunde uppstå, om sådana varor, hvilka vid längre
tids lagring försämras, icke stode att erhålla vid inhemska fabriker.

Att en ändring i tulltaxan beträffande do artiklar, bär äro i fråga,
är af behofvet påkallad, har ock vid flera tillfällen erkänts. När af
kautschuk tillverkade varor utgöra tillbehör till maskiner, draga de en
tull af 10 procent af värdet, men då gränsen mellan tillbehör och icke

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

tillbehör är ytterst svår att uppdraga, blir följden den, att, såsom redan
vid 1901 års riksdag konstaterades, knappast några varor torde vid de
särskilda tullkamrarne sa olika tullbeliandlas som gummivaror. Borttagandet
af detta osäkerhetstillstand skulle förvisso äfven för importörerna
— utom för sådana, som genom diverse mer eller mindre bedrägliga
manipulationer söka undandraga statsverket stadgad tullafgift. —
bereda fördelen af säkrare kalkylering, för att icke tala om den lättnad,
som härigenom beredes tullverket.

Intet af det ofvan sagda är likväl tillämpligt på varor af horniserad
kautschuk. Dels hafva sådana ännu ej tillverkats inom landet,
dels kunna konsumenterna icke på långt när så lätt vilseledas med
afseende på dessa varors kvalitet, och dels kan deras tullbehandling
icke föranleda någon ovisshet.»

Ifrågavarande tulltaxerubrik har erhållit sin nuvarande hufvudsakliga
affattning genom 1892 års tulltaxa. De nya bestämmelser,
som då infördes och hvilka samtliga upptagits från 1888 års tullkommittés
förslag, voro följande.

Tullfrihet bestämdes för arbetad kautschuk, utvalsad i skifvor af
mindre tjocklek än 1 millimeter, utan väfinslag, hvilken artikel förut
dragit en tull af 1 krona för kilogram. Vidare gjordes knifskaft och
ämnen därtill tullfria, hvilka artiklar jämte maskinremmar och packningar,
redan förut tullfria i sin egenskap af maskindelar, nu sammanfördes
med de jämväl tillförene tullfria artiklarna rör, slangar och
buffers. För öfriga enligt förut gällande tulltaxa tullpliktiga artiklar
af arbetad kautschuk höjdes tullen från 1 krona för kilogram till 1 krona
20 öre för kilogram, motsvarande tullsatserna för arbeten, andra slag,
af celluloid och horn. I sammanhang härmed ansågs särskild rubrik
öfverflödig för artikeln i trähylsa infattad kautschuk, hvarför denna
artikel, förut belagd med en tullsats af 1 krona för kilogram, i stället
upptogs bland nyssnämnda under rubriken »andra slag» innefattade
varor och i likhet med dessa åsattes tull af 1 krona 20 öre för kilogram.

Efter år 1892 har med afseende på ifrågavarande tulltaxerubrik
ej vidtagits annan ändring, än att år 1895 äfven för tråd af kautschuk
ansågs böra föreskrifvas tullfrihet, i öfverensstämmelse hvarmed nämnda

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

artikel infördes bland de såsom tullfria särskildt uppräknade artiklar af
kautschuk. Vid 1901 års riksdag väcktes visserligen förslag om
åsättande af tull å sådana så kallade tekniska gummivaror, som för närvarande
åtnjuta tullfrihet, samt förhöjning i tullen för åtskilliga dylika
varor, hvilka nu hänföras till andra tulltaxerubriker, hvaremot någon förändring
i gällande tullsats för andra slag af gummivaror icke ifrågasattes.
Detta förslag, som i hufvudsak tillstyrktes af nämnda Riksdags bevillningsutskott,
blef likväl efter gemensam omröstning af Riksdagen förkastadt.

I fråga om Sveriges import och export af kautschuk och guttaperka
får utskottet hänvisa till följande efter Sveriges officiella statistik
upprättade tabeller.

’ '' = * ’ • r '' - r-;" | *>>• I

, V. < I r* . . > 1 \i r ■ <

• • » O. > *-1 i - . ■ .''r: . , . - i }, i I < v •. i - . J s Sveriges

import under åren 1890 — 1902 af kautschuk
samt guttaperka, oarbetad.

År

Kilogram

Värde i kronor

1890

1,410

4,653

1891

7,698

25,403

1892

44,096

145,517

1893

76,027

250,889

1894

124,892

412,144

1895

182,538

602,375

1896

213,043

703,042

1897

335,926

1,108,556

1898

370,125

1,369,463

1899

405,291

1,803,545

1900

310,112

1,473,032

1901

402,791

2,094,513

1902

280,819

Uppgift saknas.

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Sveriges import af arbetad kautschuk åren 1890—1902.

År

i skifvor ut-valsad af 1 mm.
och däröfver.

i skifvor af
mindre tjock-lek än 1 mm.

träd, rör, etc.

i trähylsa
infattad.

andra slag, ej
spec. etc.

1890

kg.

10,665

386

31,473

28

313,280

kr.

37,328

1,814

188,838

266

1,566,400

1891

kg.

14,586

51,051

226

38,023

61

333,515

kr.

1,062

228,138

580

1,667,575

1892

kg.

19,103

692

53,046

—

300,267

kr.

66,861

3,252

265,230

—

1,651,469

1893

kg.

21,022

1,289

74,519

—

279,091

kr.

73,577

6,058

372,595

—

1,535,001

1894

kg.

27,245

2,023

87,966

—

279,154

kr.

95,358

9,508

439,830

—

1,535,347

1895

kg.

31,591

2,508

91,057

—

302,470

kr.

110,569

11,788

455,285

—

1,663,585

1896

kg.

46,281

2,900

92,570

—

272,850

kr.

161,984

13,630

462,850

—

1,500,675

i 1897

i

kg.

39,659

2,937

121,296

—

254,840

kr.

138,807

13,804

606,480

—

1,401,620

1898

kg.

47,160

6,393

139,589

—

305,803

kr.

165,060

30,047

697,945

—

1,681,917

1899

kg.

50,286

2,291

130,242

—

347,802

kr.

226,287

11,455

716,331

—

2,086,812

1900

kg.

kr.

71,666

354,747

4,437

22,185

133,377

733,574

-

347,653

2,085,918

1901

kg.

54,779

295,807

3,004

18,024

118,997

—

315,814

kr.

773,481

—

1,894,884

1902

kg.

kr.®)

63,563

4,819

115,052

—

271,240

) Uppgifter saknas.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 9

Sveriges export af arbetad kautschuk åren 1890—1902.

År

Tråd, rör, slangar

Andra slag, ej speci-

m. m.

ficerade

kg-

kg-

1890

230

945

1891

797

503

1892

1,226

1,625

384

1893

29,049

1894

3,430

59,371

1895

2,554

113,157

1896

3,904

140,160

1897

5,570

270,800

1898

3,428

126,021

1899

5,774

75,394

1900

12,439

103,279

1901

5,412

186,613

1902

7,767

289,225

Vid behandlingen af denna fråga har utskottet ansett nödigt att
från generaltullstyrelsen erhålla förslag till en sådan förändrad uppställaf
ifrågavarande tulltaxerubrik, som, under förutsättning att utskottet
skulle tillstyrka en ändring af tulltaxan i motionens syfte, från tullteknisk
synpunkt ansåges riktig och lämplig; och har utskottet fördenskull
i vederbörlig ordning utverkat Kungl. Maj:ts befallning till nämnda
styrelse att afgifva sådant förslag.

I anledning häraf har chefen för finansdepartementet till utskottet
öfverlämnat ett af generaltullstyrelsen i denna fråga afgifvet utlåtande
jämte ett vid samma utlåtande fogadt yttrande af packhusinspektionen
i Stockholm; och anföres i packhusinspektionens berörda yttrande följande:

»I anledning af Kungl. Maj:ts härhos återgående skrifvelse, åtföljd
af herr O. Trappa motion om ändring af tulltaxerubriken »Kautschuk
eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller icke, samt Guttaperka», får
inspektionen vördsammast anföra:

att, med hänsyn till svårigheten att vid tullbehandling skilja
mellan kautschuk och guttaperka, dessa varuslag böra i hufvudrubriken
sammanföras;

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 33 Höft.

2

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

att då i mom. a) ej förtydligats hvad som förstås med »patentkautschuk)),
detta moment bör utgå;

att, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagens bevillningsutskott
den 26 mars 1901 föreslog, endast plattor, rör, stänger och tråd af
ebonit torde blifva tullfria, men däremot andra ej specificerade ebonitarbeten
beläggas med tull af 1 krona 20 öre per kilogram;

att till förenkling och förtydligande af mom. c) detta torde erhålla
lydelsen:

i skifvor utvalsad samt buffers, ringar och ändlösa packningar,

ventiler och ventilplattor, allt i eller utan förening med annat material:

af 10 mm. tjocklek eller däröfver ..................... 1 kilogram 80 öre

af mindre tjocklek ................................................... 1 kilogram 40 öre.

att vid slutet af sistbemälda moment bör införas en anmärkning
därom, att skifvor af mindre tjocklek än 1 mm. i förening med väf
skola tullbehandlas såsom väfnader, vattentäta;
att i mom. d):

de efter maskinremmar intagna orden »med väfinlägg» böra utgå,
men däremot »och» införes mellan »tråd-stänger» och »allt» efter
»stänger», och orden

»samt blockpackning» uteslutas, enär denna vara är hänförlig under de
i momentet upptagna »packningar i långa banor»;
att i mom. e) bör:
efter »slangar» införas »och»;

den första underafdelningen intagas efter de båda andra, samt, för att
momentet skall blifva uttömmande, de i sagda underafdelning förekommande
orden »med eller utan inlägg eller omlägg af väf» utbytas
mot »andra, i eller utan förening med annat material»;
framför »bomulls-, hamp- eller linneväfnad» insättas »rundväfd»; och,
då alla sådana med rundväfnad försedda slangar lära kunna användas
såsom eldsläckningsslangar, torde orden »och synbarligen afsedda
att nyttjas såsom eldsläckningsslangar» böra, såsom eljest vid tullbehandlingen
vilseledande, utgå; men i sammanhang härmed och
till förekommande af tvister, i fråga om huruvida ej dylika slangar
böra förtullas såsom tillbehör till sprutor, torde i tulltaxerubriken
»Sprutor: brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör» böra efter
sistnämnda ord införas »ej specificeradt»;
att i mom. f) »inre järnkärna» förändras till »kärna af järn eller
annan metall»;

att i mom. g) »andra slag» utbytas mot »andra arbeten»;

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 11

att, i anmärkningen vid slutet af tulltaxerubriken, ordet »kartonger»
utbytes mot »kartor»;

och föreslår inspektionen, på grund af hvad sålunda anförts, att,
om en ändring af tulltaxan i motionens syfte skulle af Riksdagens bevillningsutskott
tillstyrkas, den ifrågavarande tulltaxerubriken måtte
erhålla följande lydelse:

Kautschuk och guttaperha:

oarbetad ............................................................................. — — fri arbetad: hårdgummi

eller ebonit:

plattor, rör, stänger och tråd........................... — — fria.

andra arbeten, ej specificerade .......................... 1 kilogram 1: 2 o

andra slag:

i skifvor utvalsad samt buffers, ringar och
ändlösa packningar, ventiler och ventilplattor,
allt i eller utan förening med annat material:

af 10 mm. tjocklek eller däröfver............ 1 kilogram 80 öre

af mindre tjocklek ....................................... 1 kilogram 40 öre

Anm. Skifvor af mindre tjocklek än 1 mm. i förening
med väf tullbehandlas såsom väfnader, vattentäta.

maskinremmar, packningar i långa banor, tråd
och stänger, allt i eller utan förening med

annat material...................................................... 1 kilogram 50 öre

slangar och rör:

med järn eller metallspiraler, in- eller utvändigt
.......................................................... 1 kilogram 40 öre

utvändigt bestående af rundväfd bomulls-,
hamp- eller linneväfnad, med eller utan
impregnering och invändigt belagda med
ett tunnare, cirka 1 Vs mm. tjockt lager

af kautschuk .................................................. — — fria.

andra, i eller utan förening med annat material
.................................................................. 1 kilogram 50 öre

valsar med kärna af järn eller annan metall 100 kronor 15: —
andra arbeten ej specificerade, härunder inbegripna
skodon, vagnsgummiringar, ändlösa
eller i långa banor, samt i trähylsor

infattad kautschuk .......................................... 1 kilogram 1: 2 0

Anm. Intet afdrag i vikten medgifves för askar kartor och
pappersomslag;

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

äfvensom att den i nu gällande tulltaxa intagna hänvisningen
»gummi elasticum; se kautschuk» utgår, samt att i tulltaxerubriken
»sprutor: brand och trädgårds-, äfvensom tillbehör» insättes »ej specificeradt»
efter ordet »tillbehör».»

Generaltullstyrelsen har i sitt omförmälda, den 2 mars innevarande
år dagtecknade utlåtande anfört, att styrelsen icke hade något att erinra
mot det af packhusinspektionen afgifna förslag.

Såsom ofvan omförmälts, väcktes vid 1901 års riksdag motion,
likaledes af herr Trapp, om höjning af tullen å åtskilliga kautschuksvaror,
hvilken motion med vissa ändringar af bevillningsutskottet tillstyrktes.
Då utskottet trott det vara af intresse att lämna en öfverskådlig
jämförelse mellan dels de tullsatser, som föreslogos i nämnda
motion och bevillningsutskottets däröfver afgifna betänkande, dels ock
de af motionären nu föreslagna tullsatser och de, hvilka upptagits i
generaltullstyrelsens och packhusinspektionens ofvan omförmälda i motionens
syfte uppgjorda förslag till tulltaxerubrik, har utskottet ansett
sig böra vid detta betänkande foga en sådan jämförande öfversigt,
uppställd i tabellform (se Bil. I).

Vidare tillåter sig utskottet vid detta betänkande foga ytterligare
en i tabellform uppställd jämförelse mellan de i generaltullstyrelsens
utlåtande upptagna tullsatser för olika slag af gummivaror och de tullsatser,
hvilka enligt gällande tulltaxas tillämpning påföras samma varor
(se Bil. II).

Med nu ifrågavarande motion afses dels åsättande af tull å en del
s. k. tekniska gummivaror, som nu äro tullfria, dels ock en närmare specificering
af nu gällande tulltaxerubrik i syfte att åstadkomma önskvärd
likformighet vid tullbehandlingen af kautschuksvaror.

Hvad nu beträffar det ifrågasatta skyddet för vissa tekniska gummivaror,
anser utskottet goda skäl för beviljandet af ett sådant skydd
föreligga. Förbrukningen af tekniska gummivaror har i mån af industriens
uppsving tagit allt större omfattning. Eu inhemsk industri
för tillverkning af dessa varor har ock uppstått, i det att vid de svenska
gummifabriker, som till en början hufvudsakligen tillverkat galoscher,
upptagits fabrikation äfven af tekniska gummivaror, samt andra fabriker
anlagts för bedrifvande af sådan fabrikation. Tillverkningen af tekniska
gummivaror har dock på grund af en öfvermäktig konkurrens från utlandets
stora fabriker haft att kämpa med betydliga svårigheter, som

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 13

haft till följd, att ifrågavarande tillverkning icke kunnat uppdrifvas till
någon större omfattning och, åtminstone vid en fabrik, måst nedläggas.
Det är fara värdt, att, därest icke denna fabrikation kommer i åtnjutande
af skydd mot utländsk konkurrens, densamma kommer att gå
mer och mer tillbaka och måhända till slut helt och hållet upphöra;
och då det torde vara af vikt, att en inhemsk tillverkning af tekniska
gummivaror upprätthålles, kan utskottet icke undgå att finna motionärens
framställning synnerligen beaktansvärd. Mot det begärda skyddet har
invändts, att detsamma skulle fördyra ifrågavarande fabrikat för de
industrigrenar, som vore i behof däraf; men åt denna invändning synes
icke behöfva tillmätas någon synnerlig betydelse, då dels nämnda industrigrenar
i allmänhet sjkifva åtnjuta skydd, dels det icke är antagligt att
— äfven om priset skulle höjas med tullens hela belopp, något som dock
motsäges bland annat af den erfarenhet, man vunnit om prisförhållandena
i fråga om en annan gummivara, nämligen galoscher, sedan tull åsattes
sådana — förhöjningen skulle utöfva något nämnvärdt inflytande på de
industrigrenar, som använda tekniska gummivaror. Vid behandlingen af
den år 1901 väckta motionen upplystes inom utskottet, att den årliga
förbrukningen af gummivaror i medeltal nppginge för hvarje

af råsockerfabriker..................... till omkring 3,000 kronor

» pappersfabriker .................... y> » 2,000 »

» trämassefabriker ................. » 500—1,000 »

)> bryggerier.............................. » 100— 300 »

» ångbåtar ................................. » 100— 300 »

» valskvarnar............................. » 50— 200 »

» sågverk................................... » 50— 150 »

» brännerier ............................. » omkring 50 »

» mejerier.................................... » » 25 »

Äfven om dessa siffror kunna vara för små i fråga om särskilt
stora fabriksanläggningar eller ångbåtar af mycket stor dräktighet,
torde de dock vara riktiga såsom uttryck för behofvet vid fabriker och
å ångbåtar af den för våra förhållanden vanliga storlek; och ehuru den
af de föreslagna tullsatserna betingade förhöjningen i konsumenternas
omkostnader icke kan bestämdt angifvas, torde dock med säkerhet
kunna antagas, att densamma icke kan blifva synnerligen betungande.
Man har vidare mot tull å tekniska gummivaror anmärkt, att de inhemska
fabrikaten skulle vara af sämre beskaffenhet än de utländska
och att ej alla erforderliga artiklar skulle kunna inom landet tillverkas.
För så vidt med dessa anmärkningar afses, att teknikens ståndpunkt i

14: Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

vårt land icke skulle vara tillfredsställande, tilltror sig dock utskottet
att mot dem inlägga sin gensaga. Svenska gummivaror användas i
många industriella anläggningar och torde i allmänhet hafva befunnits
jämförliga med de bättre utländska. Skulle i något fall svenska fabrikat
hafva visat sig underlägsna eller någon viss vara icke kunnat erhållas
inom landet, torde orsaken härtill vara att söka, icke i bristande skicklighet
hos de svenska fabrikanterna, utan fastmer däri, att i följd af
den utländska konkurrensen tillverkningen af dyrbarare kvalitéter och
mera sällan efterfrågade artiklar icke varit ekonomiskt lönande. Utskottet
hyser för sin del den öfvertygelse, att, därest erforderligt skydd
beredes den inhemska fabrikationen, densamma skall blifva i stånd att
tillverka tekniska gummivaror af fullt tillfredsställande beskaffenhet och
af alla behöfliga slag, möjligen med undantag af en eller annan specialartikel,
för hvars lönande tillverkning erfordras större marknad än den,
vårt land har att erbjuda. Och det bör ej förbises, att, om dåligt
fabrikat skulle utlämnas från en inhemsk fabrik, köparen alltid har lättare
att bereda sig utbyte af den underhaltiga varan, än om han erhållit
sådan från utlandet.

Då bevillningsutskottet sålunda finner sig böra i själfva saken
tillmötesgå motionären, återstår för utskottet att uttala sig om de föreslagna
tullsatserna och affattningen af tulltaxerubriken. Af tabellen
bil. I. inhämtas, att de nu föreslagna tullsatserna väsentligt understiga
de tullsatser, som föreslogos år 1901 såväl af motionären som af dåvarande
bevillningsutskott; och af tabellen bil. IT framgår, att många
af de kautschuksvaror, som upptagas i motionärens och packhusinspektionens
på grundval af motionen uppgjorda förslag till tulltaxerubrik,
enligt nu gällande praxis hänföras till andra tulltaxerubriker och draga
den däri bestämda tullafgift, i vissa fall till och med högre än den föreslagna.
Så t. ex. draga s. k. hofbuffers samt paraply- och symaskinsringar,
för hvilka enligt motionen skulle utgå en tull af 80 eller 40 öre
för kilogram, allt efter tjockleken, för närvarande tull af 1 krona 20
öre för kilogram; ventiler, ventilplattor och packningar i förening med
annat material m. fl. varor, för hvilka likaledes föreslagits tull af 80
eller 40 öre, hänföras för närvarande i allmänhet till delar af maskiner
och äro underkastade eu tull af 10 procent af värdet. Maskinremmar
af kautschuk i förening med annat material förtullas nu efter värde
med tull af 10 procent af värdet; i motionen föreslås tull af 50 öre
för kilogram. Slangar och rör tullbeliandlas nu i vissa i tabellen angifna
fall såsom delar till maskiner eller tillbehör till .sprutor och draga förty
eu värdetull af 10 procent; nu ifrågasattes tull af 40 och 50 öre för

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 15

kilogram och för ett slag tullfrihet. Ett af motionens liufvudsyften är
sålunda att under ifrågavarande tulltaxerubrik inordna en stor del varor,
som nu tullbehandlas efter andra rubriker, hufvudsakligen med värdetull.
Då utskottet hyser den åsikt, att värdetullar böra såvidt möjligt
är undvikas, finner utskottet de föreslagna tullförändringarna lämpliga,
helst desamma ock synas ägnade att undanrödja de svårigheter och
ojämnheter vid tullbehandling af ifrågavarande artiklar, hvilka alltid
måste föranledas af obestämdheten i uttryck sådana som »delar eller tillbehör
till». Då vidare de ifrågasatta tullsatserna synas utskottet synnerligen
måttliga — de lära, enligt hvad inom utskottet uppgifvits, i medeltal
kunna beräknas till omkring 12 procent af varuvärdet och till en
tredjedel till två femtedelar af de år 1901 föreslagna — och under inga
omständigheter högre, än som betingas af det med dem afsedda ändamål
att skydda den inhemska tillverkningen mot en alltför påträngande
utländsk konkurrens, anser sig utskottet böra förorda samma tullsatsers
antagande.

Hvad vidare angår själfva tulltaxerubriken hafva, såsom man finner
af packhusinspektionens ofvan intagna yttrande, i motionärens uppställning
föreslagits vissa förändringar, de flesta af formell natur, men äfven
några af saklig innebörd. I sist nämnda hänseende har sålunda anmärkts,
att med hänsyn till svårigheten att vid tullbehandling skilja
mellan kautschuk och guttaperka, dessa varuslag böra i rubriken sammanföras.
Ehuru nämnda svårighet icke torde vara oöfvervinnelig,
kan dock åt densamma tillmätas en viss betydelse, i synnerhet som
blandningar af kautschuk och guttaperka ej sällan förekomma; och då
dessutom samma skäl torde kunna anföras för tull å guttaperkavaror
som för tull å kautschuksvaror, har utskottet icke något att erinra mot
packhusinspektionens ifrågavarande förslag. Vidare har i fråga om
arbeten af s. k. ebonit, hårdgummi eller horniserad kautschuk — ett
hårdt, svart ämne, som erhålles genom särskild behandling af kautschuk,
med tillsats af andra ämnen samt användes såsom surrogat för horn och
fiskben och för åtskilliga andra ändamål — anmärkts, att endast plattor,
rör, stänger och tråd böra vara tullfria, men andra ej specificerade ebonit,-arbeten beläggas med samma tull som ej specificerade arbeten af kautschuk,
eller 1 krona 20 öre för kilogram. Ebonit framställes, såsom
motionären ock erinrar, icke i vårt land. Utskottet anser därför, att
denna vara bör åtnjuta tullfrihet, då den inkommer i plattor, rör, stänger
och tråd, men att inga skäl föreligga att från tull befria andra
färdiga arbeten däraf, såsom kammar, knappar in. in., för hvilka den
nuvarande tullen af 1 krona 20 öro för kilogram synes vara lämplig och

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

därför böra bibehållas. Inspektionens förslag, att skifvor af mindre
tjocklek än en millimeter i förening med väf skola tullbehandlas såsom
vattentäta väfnader och alltså med tull af 1 krona 75 öre för kilogram,
är upptaget från nu gällande bestämmelse. Något skäl att borttaga denna
föreskrift torde ej föreligga. — öfriga af inspektionen ifrågasatta förändringar
i tulltaxerubriken äro af mindre betydelse och hufvudsakligen
afsedda att åstadkomma en i tulltekniskt hänseende lämplig och fullständig
uppställning af rubriken; och har utskottet icke något att erinra
i fråga om dessa förändringar liksom icke heller i fråga om det föreslagna
tillägget i tulltaxerubriken »Sprutor: brand- och trädgårds-, äfvensom
tillbehör» eller borttagandet af den nu i tulltaxan förekommande,
obehöfliga hänvisningen »Gummi elasticum; se Kautschuk.»

På grund af det anförda hemställer utskottet:

l:o) att Riksdagen, i anledning af herr Trapps
förevarande motion om ändring af tulltaxans bestämmelser
angående kautschuk och guttaperka, måtte
besluta, att ifrågavarande tulltaxerubrik skall erhålla
följande förändrade lydelse:

Kautschuk och Guttaperka:

oarbetad ......................................... — — fri.

arbetad:

hårdgummi eller ebonit:

plattor, rör, stänger och tråd — — fria.

andra arbeten, ej specificerade.
.................................... 1 kilogram 1:2 0

andra slag:

i skifvor utvalsad samt buffers,
ringar och ändlösa
packningar, ventiler och
ventilplattor, allt i eller
utan förening med annat
material:

af 10 mm. tjocklek eller

däröfver .................... 1 kilogram 0: 80

af mindre tjocklek ...... 1 kilogram 0: 4 0

Anm. Skifvor af mindre tjocklek
än 1 mm. i förening med väf
tullbehandlas såsom Väfnader,
vatt ta.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39. 17

Kautschuk ocli Guttaperka:
arbetad:
andra slag:

maskinremmar, packningar
i långa banor, tråd och
stänger, allt i eller utan

förening med annat material
....................................... 1 kilogram 0: 5 0

slangar och rör:

med järn eller metallspiraler,
in- eller utvändigt
.............................. 1 kilogram 0: 4 0

utvändigt bestående af
rundväfd bomulls-,
hamp- eller linneväfnad,
med eller utan impregnering
och invändigt
belagda med ett
tunnare, cirka 1V2 mm.
tjockt lager af kautschuk
................................fria.

andra, i eller utan förening
med annat material
............................ 1 kilogram 0: 5 o

valsar med kärna af järn

eller annan metall ......... 100 kronor 15: —

andra arbeten, ej specificerade,
härunder inbegripna
skodon, vagnsgummiringar,
ändlösa eller i långa
banor, samt i trähylsa infattad
kautschuk............... 1 kilogram 1: 2 0

Anm. Intet afdrag i vikten medgifves
för askar, kartor och pappersomslag;

samt

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)
hemställt, Riksdagen tillika måtte besluta,

a) att den i nu gällande tulltaxa förekommande
Bill. till Biksd. Prof. 1903. f, Sand. 1 Afd. 33 Höft. 3

18

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 39.

hänvisningen »Gummi elasticum; se Kautschuk» skall
utgå; och

b) att tulltaxerubriken n:o 595: »Sprutor: brandoch
trädgårds-, äfvensom tillbehör 100 kronor 10: »

skall erhålla följande förändrade lydelse:

Sprutor:

brand- och trädgårds-, äfvensom
tillbehör, ej specificeradt 100 kronor 10: —

Stockholm den 30 mars 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLT.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

19

Bilaga 1.

Tulltaxerubriken Kautschuk eller Gummi elastieum, vulkaniserad eller
icke samt Guttaperka jämte å dessa varor vid olika tillfallen

föreslagna tullsatser.

Kautschuk och Guttaperka:

1 oarbetad .............................................

| arbetad:

hårdgummi eller ebonit:
plattor, rör, stänger och tråd
andra arbeten, ej specificerade
andra slag:

i skifvor utvalsad samt buffer

material:

öfver.....................................

af mindre tjocklek...................

Anm. Skifvor af mindre tjocklek
än 1 mm. i förening
med väf tullbehandlas såsom
väfnader, vattentäta
maskinremmar, packningar i langa ;
banor, tråd och stänger, allt i;
eller utan förening med annat
material .........................................! 1; 20

Tullsats pr kilogram, där ej annorlunda
angifves, enligt

[ (

1 motionen ,

år 1901.

i

bevillnings-utskottets
förslag
1901. j

motionen
år 1903.

kungl.
generaltull-styrelsens
förslag den

2 mars 1903.

| Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

fri

|

fri

fri

fri

1

j 1: 2 0 b

fria

fria

fria

1 1: 20

1: 20

fria

1: 20 ]

>j

jl

i

t!

1: 20

1: 20

0: 80 3)

0: 8 0

skifvor2) skifvor2)

1: 7 5

1: 7 5

1: 2 0 4)

0: 4 0 3)

Häri förekommer

icke denna
anm.

0: 4 0

1: 75

!

0:50 1 0: 5 0 6)

1) Plattor af 5 mm. tjocklek eller däröfver.

2) Af 5 mm. tjocklek eller däröfver med eller utan väfinlägg (1: 20

af mindre tjocklek (0: 6o pr kilogram).

3) Hit hänföres ock s. k. patent-kautschuk i skifvor.

4) Utom maskinremmar (0: eu pr kilogram).

ft) Hit skall äfven s. k. blockpackning hänföras.

pr kilogram);

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Tullsats pr kilogram, där ej annorlunda
angifves, enligt

iKautschuk och guttaperka:

I arbetad:
j andra slag:

slangar och rör:
med järn- eller metallsp
eller utvändigt ..........

annat material
valsar med kärn:
annan metall .....

vagnsgummiringar, ändlösa eller
i långa banor, samt i träh; ''

infattad kautschuk ..............

Anm. Intet afdrag i vikten rr
gifves för askar, kartor och pappersomslag.

! motionen
år 1901.

bevillnings

utskottets

förslag

1901.

motionen
år 1903.

kung],
generaltull-styrelsens
förslag den
2 mars 1903.

1 Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

i

i

! 1: 20

i

1

1: 2 0

0: 4 0

0: 4 0

* (10 % af
[1 (värdet6)

10 % af
värdet6)

fria

fria

1: 20

1: 20

0: 5 0

0: so

"|10 % af
(värdet7)

1

10 % af
värdet7)

15 % af
värdet

15 % af
värdet

. i
1: 20 !

!

1: 2 0

1: 2 0

1: 20

®) Hänföras under sprutor: brand- och trädgårds- äfvensom tillbehör
kilogram) ^ undantag af Valsar med järnkärna till klädvridningsmaskiner

(0: 20 pr

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

21

Bilaga 2.

T ullsatserna

under taxerubriben Kautschuk och Guttaperka, sådana de för närvarande
utgå och sådana de på grund af motion vid 1903
års Riksdag föreslagits skola utgå.

Kautschuk och guttaperka:

oarbetad .......................................................................

arbetad:

hårdgummi eller ebonit:

plattor, rör, stänger och tråd..........................

andra arbeten, ej specificerade .......................

andra slag:

i skifvor utvalsad samt buffers, ringar och
ändlösa packningar, ventiler och ventilplattor,
allt i eller utan förening med annat
material:

Anm. Skifvor af mindre tjocklek än 1 mm.

i förening med väf tullbehandlas* 1
såsom väfnader, vattentäta .........\

Tullsats pr kg., där ej
annorlunda angifves,
enligt

kungl.
generaltull-styrelsens
förslag den 2
mars 1903.

tillämp-ningen af nu
gällande
tulltaxa.

Kronor.

Kronor.

fri

fri

fria

fria 9

1: 20

•

1: 20 2)

0: so

fria3)

0: 40

fria3)

1: 75

1: 75

'') Gäller endast runda stänger af 10 mm. tjocklek^eller därunder.

*) Med undantag af så kallade jenkinsringar — packningar (fria).

3) Med undantag af så kallade Hofbuffers samt paraply- och symaskinsringar (1: 20
pr kg.); ventiler, ventilplattor och packningar i förening med annat material samt skifvor

i förening med annat material än väf, äfvensom så kallade läppventiler (alla dessa draga

för närvarande cn tull af 10 % af värdet.)

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

Tullsats pr kg, där ej

annorlunda angifves,

enligt

kungl.
generaltull-styrelsens
förslag den 2

I mars 1903.

tillämp-ningen af nu
gällande i
tulltaxa

1 Kronor.

Kronor, j

0: 50

fria4)

0: 40

Lj

fria1’) i

|

i

fria

t

!

\ 10# 1
(af värdet j

0: 50

fria5)

,!( 15 %

10%

(af värdet af värd et6)

r

’

1: 20

1

1: 20

j Kautschuk och guttaperka:
arbetad:

andra slag:

maskinremmar, packningar

med annat material
slangar och rör:

af kautschuk
andra, i eller
material ........

Anm. Intet afdrag i vikten :
kartor och pappersomslag.

4) Utom: maskinremmar och packningar i förening med annat material (10 % af

värdet); tätningslister till fönster och dörrar samt stänger öfver 10 mm. tjocklek (1: 20 pr kg.).

6) Så framt de icke äro afpassade eller apterade till brand- och trädgårdssprutor
eller till maskiner och dylikt, ty då draga de för närvarande en tull af 10 % af värdet.
6) Med undantag af valsar till klädvridningsmaskiner (0: 20 pr kg.).

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 39.

23

Reservationer:

af herrar J. Bromée och G. Jansson, hvilka ansett, att motionen
bort af utskottet afstyrkas; samt

af herrar Bantzarhielm, Höjer, S. Söderberg och C. J. Hammarström.

Härjämte hafva herrar O. A. Ericsson, Brodin, Almqvist, K. G.
Karlsson och Beckman begärt få antecknadt, att de icke deltagit, herr
Almqvist i behandlingen och de öfrige i den slutliga behandlingen af
detta ärende inom utskottet.