Bevillningsutskottets Memorial N-.o 22.

1

N:o 22.

Ank. till Itiksd. kansli den 3 mars 1903, kl. 5 e. m

Memorial, angående höjning af tullen å vissa
maskiner.

slag af elektriska
(1 :a A.)

Elektriska maskiner hänföras vid tullbehandling till tulltaxerubriken
»Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar däraf, ej specificerade»
och draga följaktligen en tull af 10 procent af värdet.

Öfver införseln af elektriska maskiner saknas statistiska uppgitter
för tiden före år 1894, enär desamma dittills varit sammanförda med
öfriga maskiner, men från och med sagda år utvisas införseln af följande,
från den officiella statistiken hämtade tabell:

till

år 1894
> 1895
» 1896
» 1897
» 1898
» 1899
» 1900
» 1901

värde kronor 222,215: —
» » 293,176: —

» » 315,685: —

» » 761,458: —

> » 892,750: —

» » 1,737,464: —

» » 1,157,034: —

, » 1,355,791: —

I en vid 1901 års riksdag väckt motion föreslogs, under hänvisning
den växande införseln af elektriska maskiner och den allt svarare
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 A/d. 17 Höft. (N:o 22). 1

2 Bevillningsutskottets Memorial N-.o 22.

konkurrens från utlandet, som den inhemska fabrikationen hade att uthärda,
att elektriska maskiner eller delar däraf måtte beläggas med en
tull af 20 procent af värdet.

Vid behandlingen inom nämnda Riksdags bevillningsutskott af
denna motion ifrågasattes i eu af motionären till utskottet ingifven skrift,
huruvida icke vikttull a elektriska maskiner och delar däraf kunde
stadgas; och framställde motionären ett förslag till dylika tullar, hvilka
ansåges motsvara omkring 20 procent af värdet.

Bevillningsutskottet fann vid frågans handläggning nödigt att från
generaltullstyrelsen erhålla förslag till den förändring i tulltaxan, som,
under förutsättning att värdetullen å elektriska maskiner eller delar däraf
skulle anses böra utbytas mot vikttull, från tullteknisk synpunkt vore
riktig och lämplig; och utverkade utskottet fördenskull i vederbörlig ordning
befallning till nämnda styrelse att afgifva sådant förslag. I anledning
häraf infordrade generaltullstyrelsen utlåtande från packhusinspektionen
i Stockholm, som därvid anförde, bland annat, att, med afseende å
svårigheten att kunna uppdraga en bestämd gräns mellan elektriska
maskiner . och fysiska instrumenter, hvilka senare vore belagda med en
tull af tio procent af värdet, det torde, om elektriska maskiner och
fysiska instrumenter skulle draga sinsemellan olika tull, vara ur tullteknisk
synpunkt alldeles nödvändigt att i tulltaxan särskildt upptaga,
hvad slags elektriska maskiner, som skulle blifva föremål för den ifrågasatta
högre tullbeskattningen, vare sig denna blefve vikt- eller värdetull;
och afgaf inspektionen, under förmälan att inspektionen hade skäl antaga,
att motionen egentligen afsåge dynamomaskiner, elektromotorer och
tiansformatorer, förslag till tulltaxerubriker, afseende såväl vikt- som
värdetullar å nämnda slag af elektriska maskiner. Hvad inspektionen
sålunda föreslagit lämnades af generaltullstyrelsen i dess i ämnet afgifna
utlåtande utan anmärkning. Likväl uttalade såväl inspektionen som
generaltullstyrelsen vissa betänkligheter ur tullteknisk synpunkt, hufvudsakligen
mot vikttull, men äfven mot höjd värdetull, särskildt med afseende
å svårigheten att bestämma, huruvida till tullbehandling angifna
maskindelar tillhörde något af nyssnämnda slag af elektriska maskiner
eller om de tillsammans utgjorde hel maskin.

Sedan motionären därefter i ytterligare en skrift till utskottet
omförmält, att den föreslagna specificeringen: dynamomaskiner, elektromotorer
och transformatorer vore lämplig, företog utskottet saken till
afgörande och hemställde därvid, att Riksdagen måtte, med afslag å

3

Bevillningsutskottets Memorial N:o 22.

motionen, besluta, att gällande tullsats för elektriska maskiner eller delar
däraf skulle bibehållas oförändrad, hvilken hemställan jämväl af Riksdagen
godkändes.

Under innevarande riksdag har väl icke någon motion i detta
ämne blifvit väckt, men bevillningutskottet har likväl, i anledning af en
till utskottet nu inkommen skrift, däri fyra fabrikanter af elektriska
maskiner anhållit om utskottets medverkan för åstadkommande af ett
etfektivt tullskydd åt ifrågavarande fabrikation, funnit sig, med begagnande
af den enligt 40 § riksdagsordningen bevillningsutskottet tillkommande
befogenhet, böra nu upptaga frågan om ökad tull å elektriska
maskiner till behandling.

I nyssnämnda skrift anföres såsom stöd för den däri gjorda framställningen,
att, i följd af den stora införseln af elektriska maskiner, två
svenska firmor, som bedrifvit fabrikation af dylika, måst under de två
senaste åren helt och hållet inställa sin verksamhet och en tredje upphöra
med tillverkningen af elektriska maskiner; att öfriga firmor arbeta
under synnerligen tryckta förhållanden och nödgats minska sin arbetarepersonal;
att det vore af största vikt, att en inhemsk tillverkning af
ifrågavarande slag kunde upprätthållas, särskildt med afseende å den
väckta frågan om användande af elektrisk kraft för vår järnvägsdrift;
samt att den svenska industrien, hvars produkter kunde fullt mäta sig
med den utländska, vore i stånd att fylla landets behof, men hotades
af undergång genom den utländska konkurrensen och försäljningen härstädes
till underpris af de stora utländska fabrikernas produktionsöfverskott.

Hvad sålunda anförts till stöd för behöfligheten af ökadt skydd
för den inhemska tillverkningen af elektriska maskiner synes värdt att
synnerligen beaktas. Konkurrensen från utlandet å detta område är
utan tvifvel mycket stor. De kapitalstarka, för massfabrikation anlagda
utländska fabrikerna utbjuda i Sverige sitt produktionsöfverskott till underpris
och hafva, för att underlätta sin afsättning, här i landet anlagt
filialer, hvilka införa maskinerna hel- eller halffärdiga. För att i täflan
med dessa utländska fabriker kunna få afsättning för sina tillverkningar
hafva de svenska fabrikerna nödgats nedsätta sina priser till belopp, som
i längden måste verka tillintetgörande för den inhemska produktionen.
Konkurrensen från utlandet har sålunda — något som också bekräftas af
det förhållande, att införseln under de senare åren något minskats —

4

Bevillningsutskottets Memorial N:o 22.

visat sig icke så mycket i minskad afsättning som i förlustbringande
priser för de svenska fabrikerna. Då härtill kommer, att dessa arbeta
med dyrare råmaterial och arbetskraft än de utländska, samt att det
skydd, den svenska elektriska industrien för närvarande åtnjuter, i ej
oväsentlig mån minskas .genom nödvändigheten för densamma att från
utlandet införa och därvid erlägga tull för en stor del af sitt råmaterial,
är det lätt förklarligt, att denna industri, oaktadt dess fabrikat allmänt
erkännas vara jämngoda med utlandets, måste befinna sig i ett synnerligen
svårt läge. Också har, på sätt i ofvanberörda skrift omförinäles,
följden af alla dessa förhållanden blifvit, att tre af de inhemska fabrikerna
för tillverkning af elektriska maskiner nedlagts, och att de öfrigas
existens är starkt hotad. Då det emellertid, med afseende å den betydelse,
den elektriska industrien redan äger och, särskildt i och för tillgodogörandet
af våra vattenfall, kommer att ytterligare erhålla för vårt
land, måste anses vara af yttersta vikt, att inom vårt land upprätthållas
en fullt själfständig elektrisk industri, kan utskottet icke undgå att
finna åtgärder nödvändiga för att understödja denna industri i dess nuvarande
svåra belägenhet ; och tilllåter sig bevillningsutskottet fördenskull
föreslå, att ett mera effektivt skydd beredes tillverkningen af elektriska
maskiner inom landet.

Vid öfvervägande af hvad i sådant afseende bör åtgöras, har utskottet
funnit sig böra upptaga det år 1901 framställda förslaget att belägga
dynamomaskiner, elektromotorer och transformatorer eller delar däraf
med tull af 20 procent af värdet. Enligt hvad nämnda år utredts och
jämväl nu af sakkunnig person bekräftats, är det nämligen hufvudsakligen
i fråga om dessa allmännast använda och därför i störa mängder
tillverkade maskiner, som höjning af tullen är behöflig. Åt de förut uttalade
farhågorna, att det skulle vara svårt att vid tullbehandling skilja
dessa maskiner och delar däraf från andra maskiner, elektriska eller
mekaniska, samt från fysiska instrumenter, synes icke behöfva tillmätas
någon synnerlig betydelse. Smärre maskiner införas nämligen så godt
som uteslutande hela, hvarvid någon svårighet att skilja dem från andra
icke torde förefinnas; och hvad beträffar större maskiner, hvilka ofta inkomma
söndertagna i delar och i fråga om hvilka nyss antydda svårighet
därför understundom kan inträda, införas sådana icke i någon större
omfattning och i allt fall förnämligast till större tullplatser, hvarest sakkunnigt
biträde vid tullbehandlingen kan i händelse af behof vara att
tillgå.

Bevillningsutskottets Memorial N:o 22. °

På grund af det nu anförda hemställer utskottet,

att Biksdagen måtte besluta, att tullen för elektriska
maskinerna dynamomaskiner, elektromotorer och
transformatorer eller delar däraf skall bestämmas till
20 procent af värdet, samt att i följd häraf i tulltaxan
skall införas en så lydande rubrik:

Elektriska maskinerna dynamomaskiner,
elektromotorer och transformatorer
eller delar däraf... 100 kronor 20: —

Stockholm den 3 mars 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLT.

Bih. till Biksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 17 Huft.

2

6

Bevillningsutskottets Memorial N:o 22.

Reservation

af herrar J. Bromée, G. Jansson, 0. A. Ericsson, Brodin, Almqvist, K. G.
Karlsson, Beckman, Bantzarhielm och Åkerlund, hvilka anfört:

»Någon i vanlig ordning inom Riksdagen väckt motion i denna
fråga föreligger icke. Bevillningsutskottet har nämligen med den utskottet
enligt 40 § riksdagsordningen tillerkända befogenhet ansett sig
höra tillmötesgå en från fyra fabrikanter till utskottet inkommen skrift
med begäran om höjdt tullskydd för elektriska maskiner. Då vi emellertid
å vår sida anse, att ofvannämnda, utskottet i grundlagen tillerkända
rätt ej lämpligen bör begagnas att på sätt som skett bereda enskilda
personer tillfälle att utom den vanliga ordningen bringa en fråga sådan
som denna inför Riksdagens afgörande och såmedelst undandraga densamma
den förberedande offentliga granskningen, som oftast är af största
vikt för en saks allsidiga belysning, samt då därjämte ett sådant begagnande
af utskottets motionsrätt kan leda till missbruk och konsekvenser
af betänklig art, så hafva vi redan af dessa skäl ej kunnat biträda
utskottets föreliggande förslag.

Då härtill kommer, att denna fråga så nyligen som år 1901 med
anledning af väckt motion förelåg till Riksdagens pröfning och vid
detta tillfälle af utskottet enhälligt afstyrktes och af kamrarne afslogs,
samt då enligt vårt förmenande nöjaktig utredning saknas för bedömande
af huruvida de af petitionärerna nu framförda skälen för en så afsevärd
tullförböjning, som här ifrågasättes, äro tillräckliga; så hafva vi inom
utskottet yrkat afslag å förevarande framställning.»

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1903.