Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
1
N:o 10.
Ank. till Riksd. kansli den 20 februari 1903, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om förhöjning
af tullen ä förhydnings-, press- och takpapp.
(l:a A.)
Enligt gällande tulltaxa utgår tullen å förhydnings-, press- och takpapp
med 1 öre för kilogram. Höjning af denna tullsats till 4 öre för
kilogram föreslås nu i två vid innevarande riksdag väckta, till bevillningsutskottet
hänvisade motioner, n:o 10 inom Första Kammaren af herr A.
Petri och n:o 21 inom Andra Kammaren af herr C. Johansson i Aflösa.
Tillika föreslå motionärerna, att, om den ifrågasatta tullförhöjningen af
Riksdagen beslutas, Riksdagen därjämte måtte bestämma, att den nya tullsatsen
skall träda i kraft redan innevarande år vid den tid, Kungl. Maj:t
bestämmer.
Till stöd för berörda förslag använda båda motionärerna en så lydande
motivering:
»Den af tyska riksdagen antagna nya tulltariffen kommer, bland annat,
att medföra betydande förhöjningar af tullsatserna för papper, hvaraf Sveriges
export af denna vara på känbaraste sätt beröres.
Exporten af papp och papper från vårt land har hittills varit ganska
betydlig och ökats från c:a 30,000,000 kg. 1897 till (55,000,000 kg. 1901,
hvaraf eu stor del gatt till Tyskland. Nu har sistnämnda land höjt tulBih.
till Biksd, Prof. lim. Sami. 1 Åfd. O Höft. (N:o in).
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
len å denna vara från, efter olika kvaliteter, resp. 3 till 4 och från 6 till
10 pfennig pr kg., hvilka tullsatser alldeles omöjliggöra fortfarande export
dit och således verka såsom importförbud.
\ id sådant förhållande måste den svenska pappersindustrien naturligtvis
bemöda sig att finna nya afsättningsområden i stället för dem, som
gått förlorade, och man borde väl kunna anse, att behofvet i vårt eget
land i första rummet skulle fyllas af svenska fabriker; men nu förhåller
sig så, att dessa hafva att kämpa med en synnerligen häftig konkurrens
just från Tyskland, dels i s. k. träfria papper (skrif- och postpapper
m- m.), dels i byggnadspapp särskilt s. k. takpapp och råpapp därtill, i
hvilka sistnämnda kvaliteter de svenska bruken hafva en ruinerande täflan
att utstå.
Sedan flere ar har denna import pågått och verkat oafbrutet sjunkande
priser. Hittills hafva de svenska pappersbruken sökt följa med i
prisfallet så långt det med bevarande af deras bättre och i tillverkning dyrare
kvaliteter vant möjligt, men nu gar det icke längre. Af bilagda tabell
synes, huru importen af byggnadspapp, i tulltaxan upptagen under
rubriken »Tak-, press- och förhydningspapp», öfversvämmat vårt land och
hindrat de svenska bruken att utveckla sig så, som deras resurser eljest
skulle hafva möjliggjort.
Ännu för 4 å 5 år sedan kunde byggnadspapp säljas med högst 30
å 35 % rabatt å grundpriset vid partiförsäljning, men nu har konkurrensen
från importörer drifvit upp dessa rabatter till 45 å 50 % och
någon möjlighet att arbeta med skälig behållning finnes ej, så länge tyska
och finska tillverkare af byggnadspapp kunna, utan hinder af nu gällande
tullsatser, kasta sitt tillverkningsöfverskott på vår svenska marknad. Därtill
kommer, att utom den färdiggjorda takpappen äfven importeras råpapp,
ungefär af sådan kvalitet, som här i landet tillverkas under namn af »grålumppapp»,
hvilken sedan af svenska dränkerier eller s. k. takpappersfabriker,
hufvudsakligast anlagda i de sydsvenska kuststäderna, indränkes med
tjärämne, särskildt stenkolstjära från Danmark, och sedan säljes som svensk
tillverkning utan att rätteligen så vara.
Konkurrensen med dessa dränkerier såväl som med den importerade
dränkta pappen har också medfört minskad förbrukning och tryckta priser
å svenska råvaror, såsom lump, halm, tjära m. m., och den ofta särdeles
underhaltiga kvaliteten hos den importerade pappen, som dock i
stor skala användes af byggnadsentreprenörer, enär dess utseende i början
angifver fullgod vara, hvilken dock inom kort tid visar sin rätta halt,
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 3
har mångenstädes ingifvit allmänheten misstroende till all takpapp och därmed
minskat användningen af detta goda och jämförelsevis billiga taktäckningsämne.
Tullen å dessa pappsorter utgår för närvarande endast med 1 öre per
kg., motsvarande 5 % af varans värde efter ett genomsnittspris af 20 öre
pr kg., men den utländska öfverskottsvaran, hvarå någon som helst avance
knappast beräknas, säljes långt under 20, ända ned till 15 öre per kg., så
att äfven med en tull af 1 öre blir den c:a 20 % billigare än det netto
pris,
hvartill de svenska fabrikerna kunna komma ned, tj de måste använda
dyrare råvara för att hålla sin kvalitet uppe, och arbetslönerna hafva de ej
velat eller kunnat nedbringa, utan hafva de tvärtom ständigt stegrats och
äro nu i allmänhet minst 10 % högre än för 5 år sedan, oaktadt priserna
å fabrikatet måste reduceras så betydligt.
Jag anser därför rättvist och billigt, särskildt med hänsyn till de nya
förhöjda tullsatserna i Tyskland och omöjligheterna för de svenska fabrikerna
att exportera byggnadspapp till andra länder, såsom Finland och Danmark,
hvarifrån vi äfven hafva konkurrens att utstå, och då industrien i vårt
land arbetar under ett skyddssystem, som ålägger den betydande tullsatser
för en stor del af de rekvisita, som den beböfver, t. ex. maskiner, filtar,
dukar m. in., att den nuvarande alldeles otillräckliga tullsatsen höjes till
ett mera effektivt belopp, så att de svenska pappbruken må kunna arbeta
med någon skälig behållning, utan att behöfva nedsätta den öfverlägsna
kvalitet, som hittills tillvunnit sig allmänhetens förtroende. För att nå
detta mål måste tullen sättas till åtminstone 4 öre per kg., motsvarande
c:a 20 % af nuvarande lägsta partipriser, och denna tullsats måste gälla
såväl den färdigdränkta takpappen som den till råpapp använda grålumppappen
samt för förhydningspapp, hvarå konkurrens å billigare kvaliteter
egentligen äger rum från Holland och England, där halmen såsom råämne
står till buds för orimligt låga priser.»
In- och utförseln af ifrågavarande artiklar under nedannämnda år har
enligt den officiella statistiken utgjort:
Införsel. Utförsel.
År 1892 ........................... kg. 552,704 kg. 85,745
» 1893 ........................... * 580,698 » 34,387
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
År 1894 ...........................kg. 832,019 kg. 19,292
* 1895 * 1,038,718 » 37,879
» 1896 » 1,442,748 » 123,272
» 1897 > 2,260,687 > 191,801
» 1898 » 2,576,748 » 166,244
» 1899 » 3,848,906 * 271,755
» 1900 » 2,660,501 » 423,235
» 1901 ........................... » 2,670,247 » 297,023
Vid motionerna finnes fogad en tabell, utvisande införseln under åren
1898—1901 från olika länder till rikets särskilda tullkammare af för hy dnings-,
press- och takpapp; och tillåter sig utskottet i berörda afseenden
hänvisa till denna tabell.
Förhydnings-, press- och takpapp voro intill år 1888 tullfria, men
belädes af nämnda års Riksdag med den ännu gällande tullsatsen, 1 öre
för kilogram.
Af ofvanstående tabell framgår, att införseln af ifrågavarande artiklar
under de år, tabellen omfattar, högst betydligt vuxit och att stegringen
oafbrutet fortfarit, dock med det undantag, att införseln under år 1899
öfverstigit införseln under de därpå följande två åren. Utförseln har visserligen
äfven ökats, ehuru icke på långt när i samma mån som införseln,
och utgör i allt fall endast en obetydlighet i jämförelse med denna. Det
ansenliga införselöfverskott, som sålunda förekommer, oaktadt de svenska
fabrikerna lämna en erkändt god vara, torde få betraktas såsom bevis för
att det nuvarande skyddet för fabrikationen af ifrågavarande artiklar icke
kan anses tillräckligt, utan att en höjning däraf erfordras för att åt vårt
lands producenter bevara den inhemska marknaden. Såsom ytterligare stöd
för en tullförhöjning kan anföras, att den afsättning, de svenska pappoch
pappersfabrikerna haft i Tyskland för särskildt finare papper, på grund
af de därstädes höjda tullsatserna å nämnda vara antagligen icke kan fortfara
efter den tid, då dessa tullsatser trädt i kraft.
Mot motionärernas förslag att belägga förhydnings-, press- och takpapp
med samma tull synes icke något vara att erinra, då värdet af de olika
slagen icke synnerligen växlar; och lärer den föreslagna tullsatseu, 4 öre
för kilogram, ingalunda kunna anses högre än som betingas af det med
densamma afsedda ändamålet.
Hvad beträffar förslaget, att den förhöjda tullen måtte träda i kraft
redan under innevarande år från tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes, får
Bevillningsutskottets Betänkande N:u 10. 0
utskottet, då det synes utskottet lämpligt, att tullförhöjuingen snarast möjligt
vinner tillämpning, förorda bifall till sagda förslag.
Utskottet hemställer fördenskull,
l:o) att Riksdagen, med bifall till förevarande
motioner, måtte besluta, att tullen å förhydnings-, pressock
takpapp skall höjas till 4 öre för kilogram; och
2:o) att, vid bifall till hvad Riksdagen under l:o)
hemställt, Riksdagen tillika måtte besluta, att sagda
tullförhöjning skall såsom tilläggsafgift till nu gällande
tulltaxa jämväl innevarande år utgöras från den tid,
som af Kungl. Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse till
Kungl. Maj:t, jämte öfverlämnande af sitt sålunda fattade
beslut, anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes, så fort
ske kunde, förordna om beslutets trädande i kraft.
Stockholm den 19 februari 1903.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVAL!!.
(i
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
Reservationer
af herrar J. Bromée, G. Jansson, O. A. Ericsson, Brodin, Almqvist,
K. G. Karlsson, Beckman, Pantzarhielm, Höjer och Åkerlund, hvilka
anfört:
»Då förhydning^, press- och takpapp i vårt kalla klimat äro nödvändighetsartiklar,
hvilkas användning fått synnerligt stor omfattning såväl på
landsbygden som i städerna, bör det vara viktiga skäl, som skola vara i
stånd att förmå Riksdagen att fördyra dessa artiklar genom att åsätta dem
en tullsats fyra gånger högre än den nu gällande. Sådana skäl synes oss
emellertid hvarken motionärerna eller utskottet hafva förebragt. utan det
är de befarade följderna af den nyantagna tyska tulltariffen, som förmått
motionärerna att föreslå och utskottet att förorda den betydande förhöjning,
hvarom här är fråga.
Motionärerna yttra till stöd för sitt förslag bland annat följande:
»Den af tyska riksdagen antagna nya tulltariffen kommer, bland annat,
att medföra betydande förhöjningar af tullsatserna för papper, hvaraf Sveriges
export af denna vara på kännbaraste sätt beröres.
Exporten af papp och papper från vårt land har hittills varit ganska
betydlig och ökats från c:a 36,000,000 kg. 1897 till 65,000,000 kg.
1901, hvaraf en stor del gått till Tyskland. Nu har sistnämnda land höjt
tullen å denna vara från, efter olika kvaliteter, resp. 3 till 4 och från 6
till 10 pfennig pr kg., hvilka tullsatser alldeles omöjliggöra fortfarande
export dit och således verka såsom importförbud.»
Af denna framställning kan man sluta sig till det, ju för öfrigt redan
förut kända, glädjande sakförhållandet, att här är fråga om en industri,
som befinner sig i rask utveckling, hvarför det synes oss uppenbart, att,
om man äfven bör i lugn öfverväga, huruvida på grund af inträdda förändrade
förhållanden i utlandet några särskilda åtgärder kräfvas för att
ifrågavarande industri icke skall hämmas i sin utveckling, man dock å andra
sidan bör afhålla sig från att på grund af en uppskrämd stämning vidtaga
förhastade mått och steg.
Riksdagen har för några dagar sedan beslutat att »i skrifvelse till
Kungi. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning,
taga under ompröfning, hvilka åtgärder som kunna vidtagas för att i möjligaste
mån mildra de olägenheter, hvilka kunna komma att förorsakas
Sveriges näringar i synnerhet genom de nyligen beslutade förhöjda tyska
7
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
tullsatserna, och så snart ske kan, helst redan innevarande år, till Riksdagen
göra den framställning i ämnet, hvartill omständigheterna kunna
föranleda».
Ett bifall till utskottets förslag skulle enligt vårt förmenande utgöra
ett föregripande af den begärda utredningen, och då hvarken motionärerna
eller utskottet förebragt några vägande skäl för ett sådant beslut, måste vi
redan på denna grund afråda från bifall till det föreliggande förslaget.
Denna utredning bör så mycket hellre afvaktas, som den nya tyska tariffen
under inga förhållanden kan komma att tillämpas på svenska varor förr än
ett år efter det uppsägning skett af våra nu bestående handelsöfverenskommelser
med Tyskland, på grund af hvilka vi åtnjuta behandling som den
mest gynnade nation.
Då det för frågans bedömande torde vara af någon betydelse att hafva
reda på tillverkningens storlek och utveckling, äfven om ej siffror föreligga
för de två senaste åren, men hvarken motionerna eller utskottsbetänkandet
härom innehålla någon uppgift, angifva vi här nedan efter Sveriges officiella
statistik de kvantiteter papp af olika slag, som inom landet tillverkats under
den senaste femårsperiod, för hvilken officiell statistik i detta afseende föreligger.
Från trovärdigt håll har det emellertid uppgifvits, att den officiella
statistiken icke kan anses fullt vägledande, när det gäller att afgöra, huru
stor del af den inom landet tillverkade sammanlagda kvantiteten papp är
att hänföra till rubriken »förhydnings-, press- och takpapp» och huru stor
del till »andra slag». För den händelse, att detta är öfverensstämmande
med verkliga förhållandet och då det i alla händelser är af intresse för bedömandet
af ifrågavarande industris ställning, återgifva vi här siffrorna för
båda de olika rubrikerna.
Tillverkning af
förhydnings-, press- och takpapp »andra slag)
år 1896 båda sorterna sammanlagdt:;y kg. 11,007,593
» 1897 ............... kg. 3,343,900 » 11,559,707
» 1898 ............... » 7,815,616 » 7,030,404
» 1899 ........ » 10,590,972 » 7,907,634
» 1900 ............... » 10,954,473 » 9,453,687
Rörande importen sträcker sig statistiken ett år längre fram i tiden
och har att uppvisa följande siffror:
*) Statistiken upptager itnnu ;1r 189(> endast rubriken papp;.
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
Import af
förhydnings- |
■, press- och takpapp |
> |
andra slag» |
||
år |
1897 ... |
............. kg- |
2,260,687 ........... |
- kg. |
145,373 |
» |
1898 ... |
» |
2,576,748 ........... |
» |
120,072 |
» |
1899 ... |
» |
3,848,906 ........... |
» |
118,467 |
» |
1900 ... |
» |
2,660,501 ............ |
» |
137,117 |
» |
1901 ... |
» |
2,670,247 ............ |
» |
87,169 |
Af sistnämnda siffror torde framgå, att under ifrågavarande femårsperiod
införseln på det hela taget hållit sig på samma nivå. Visserligen
företer importen år 1899 en hastig stegring, men då tillbakagången var
lika hastig, torde sagda stegring varit beroende på tillfälliga och öfvergående
förhållanden.
Då vi alltså icke finna, att skäl föreligga för den fördyring af ifrågavarande
nödvändighetsartiklar, som skulle blifva en följd af den föreslagna
fyrdubbla förhöjningen af nu gällande tullsats, få vi härmed hemställa,
att förevarande motioner angående förhöjd tull å
förhydniugs-, press- och takpapp icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Herr Lindblad har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i behandlingen
af detta ärende inom utskottet.
Stockholm 1903. Iduns Kung!. Hofboktryckeri.