Riksdagens Skrifvelse N:o 87.
23
N:o 87.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1902.
— — — — Andra Kammaren den 11 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar, och till lag om ändrad
lydelse af 19 kap. 20 § och 20 kap). 3 § strafflagen.
(Särskilda utskottets n:o 1 utlåtande n:o 1 och memorial n:o 2.)
Till Konungen.
Genom proposition, n:o 9, af den 29 november nästlidet år har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt
förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.
I fråga om den i berörda lagförslags 4:e § förekommande bestämmelsen
om skada å person — hvilken bestämmelse införts i 8:e § af den
utaf Riksdagen antagna lagen — föreskrifves, att skadeståndet skall bestämmas
enligt de i strafflagen stadgade grunder.
Riksdagen, som likväl icke kunnat undgå att erkänna, det sagda
lagrums bestämmelser ej alltid kunna anses tillräckliga eller tillfredsställande,
har visserligen för sin del biträdt Eders Kongl. Maj:ts förslag angående
skadeståndets bestämmande, men har dock ansett, att eu lagändring
snarast möjligt bör komma till stånd i syfte att vid skadeståndets bestämmande
sådana omständigheter som den skadades förvärfsförmåga, familjens
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 87.
ekonomiska ställning med flera kunde mera beaktas än för närvarande är
fallet; och får Riksdagen med föranledande häraf anhålla, det täcktes Eders
Kongl. Maj:t, efter erforderlig utredning, låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till den lagändring, som må erfordras för att, såvidt
angår skadestånd för skada å person i fall, som i denna lag afses, större
hänsyn må kunna tagas till den dödades eller skadades förvärfsförmåga,
hans familjs ekonomiska förhållanden samt de omständigheter i
öfrigt, hvilka äro af beskaffenhet att hafva inflytande på uppskattningen
af äskadt skadestånd, och att det skadestånd må, efter omständigheterna,
utgå på en gång eller såsom årligt underhåll, äfvensom att, då kroppsskada
uppkommit, under skadeståndet skall räknas icke allenast läkarelön
och annan dylik kostnad, utan äfven ersättning för hinder i den skadades
näring, för sveda och värk, så ock för lyte eller annat stadigvarande men.
Stockholm den 11 maj 1902.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1902. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.