Riksdagens Skrifvelse N-o 127.

1

>'':o 127.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1902.
— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkning af statsverkets
inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 87, bevillningsutskottets betänkande n:o 38
och bankoutskottets memorial n:o 4.)

Till Konungen.

Yicl behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 4 januari innevarande år
till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof
har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid, nästa
statsreglering omfattar, eller år 1903 och intill dess ny statsreglering
vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 26,546,000 kronor och de extra ordinarie
inkomsterna eller bevillningarna till 127,290,000 kronor.

I fråga om beräkningen af de särskilda bland statsverkets ordinarie
inkomster ingående inkomsttitlarna får Riksdagen meddela följande:

Skogsmedlen, som i riksstaten för år 1902 äro upptagna med 7,000,000
kronor, hafva, enligt hvad statskontoret meddelat, utgjort:

år 1898 ........................... kronor 7,554,845: —

» 1899 ........................... » 7,001,477: —

» 1900 ........... » 8,279,718: —

eller i medeltal

för dessa 3 år..................... » 7,612,013: —

Bill. till Riksd. Brok 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Käft. (N:o 127).

1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hade statsverkets skogsmedelsinkomster
under 1901 års tre första qvartal belöpt sig till 6,191,564
kronor. I händelse skogsmedelsuppbörden under fjerde qvartalet komme
att motsvara uppbörden under samma kvartal af år 1900, 1,374,718
kronor, skulle inkomsten af skogsmedel för år 1901 alltså komma att
uppgå till 7,566,282 kronor och i medeltal för 1899—1901 utgöra
7,615,826 kronor.

Inkomsttitelns årliga ökning i medeltal hade under senaste femårsperiod
utgjort 1,009,398 kronor. Visserligen hade under senaste tiden
försports eu viss tendens till nedgång i virkesprisen, men då å andra sidan
antagas kunde, att den fortgående utvidgningen af statens skogsegendom i
förening med en allt omsorgsfullare skogsskötsel komme att under de närmaste
åren bereda statsverket stegrade inkomster af skogsmedlen, som i
hvarje händelse icke kunde antagas komma att år 1903 understiga det
belopp, hvarmed detsamma under treårsperioden 1898—1900 i medeltal
influtit, hade statskontoret funnit sig böra tillstyrka, att beräkningen år
1903 måtte förhöjas till 7,500,000 kronor; och hafva skogsmedlen i enlighet
med statskontorets förslag af Eders Kongl. Maj:t upptagits till 7,500,000
kronor.

Såsom statskontoret anfört, har eu viss tendens till nedgång i virkesprisen
under senaste tiden försports, och då anledning icke förefinnes till
antagande, att en förändring i detta hänseende skall under den närmaste
tiden inträda, har Riksdagen ansett försigtigheten bjuda, att inkomsttiteln
skogsmedel icke beräknas till högre belopp än det i nu gällande riksstat
upptagna eller 7,000,000 kronor.

Jernvägstrafikmedél. Denna inkomsttitel är af Eders Kongl. Maj:t
beräknad till 7,000,000 kronor. På grund af det mellan svenska staten
och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ingångna aftal i fråga om jernvägsanläggningen
Gellivare—Riksgränsen skall bolaget under år 1903 till jernvägsstyrelsen
inbetala 3,8 procent å jernvägens anläggningskostnad. Häraf
har Riksdagen emellertid icke funnit under nuvarande förhållanden böra
föranledas någon ökning i denna inkomsttitels af Eders Kongl. Maj: t
beräknade belopp.

Öfriga ordinarie inkomster bär Eders Kongl. Maj:t i enlighet med
statskontorets förslag ansett böra för år 1903 upptagas med enahanda
belopp, som i nu gällande riksstat, och har Riksdagen icke haft något att
häremot erinra.

Riksdagens Skrifvelse N:o 127. 8

I afseende å beräkningen af bevillningarnas belopp får Riksdagen
anföra följande:

Tullmedlen, livilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades
till 49,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1898..........

» 1899..........

» 1900..........

eller i medeltal

för dessa tre år
samt år 1901 .

kronor 52,012,881: —

» 60,051,428: —

» 57,360,266: —

» 56,474,858: —

» 49,684,861: —

I skrifvelse den 10 december 1901 angående inkomstberäkningen för
år 1903, hvilken skrifvelse finnes bifogad Eders Kongl. Maj:ts till innevarande
Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof,
har statskontoret under anförande, att ifrågavarande statsinkomst icke kunde
tillförlitligt bedömas för den tid, 1903 års statsreglering afsåge, men att
å andra sidan några omständigheter icke torde föreligga, som påkallade en
nedsättning af det belopp, som uppförts i 1902 års riksstat, hemstält, att
denna inkomsttitel måtte i 1903 års riksstat upptagas med oförändradt
belopp eller 49,000,000 kronor.

Af det den 11 januari innevarande år hållna statsrådsprotokoll öfver
finansärenden, som finnes bifogadt Eders Kongl. Maj:ts omförmälda proposition,
inhemtas, att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning
inför Eders Kongl. Maj:t till en början erinrat derom, att tullmedlen,
hvilka under de senare åren plägat lemna ansenliga öfverskott,
år 1901 utöfver den för året beräknade inkomsten af 49,000,000 kronor
lemnat ett öfverskott af allenast omkring 680,000 kronor; hvarefter departementschefen
emellertid, under framhållande att minskningen i tullinkomsterna
under år 1901 till största delen berodde på minskad import af
spanmål och oraffineradt socker, hvilket i sin ordning hade sin grund deri
att spanmåls- och betskörden under år 1900 varit väsentligen bättre än
under år 1899, vidare anfört, att om än minskningen i tullinkomsterna
under år 1901 äfven vore att tillskrifva nedåtgående konjunkturer, så
borde likväl, med fästadt afseende på det jemförelsevis mindre betydliga
beloppet af den minskning, som återstode efter afdrag för minskningen å
artiklarne spannmål och socker, det inflytande, nedgången i den ekonomiska
konjunkturen utöfvat å tullinkomsterna, icke öfverskattas; och

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

biträdde fördenskull departementschefen statskontorets hemställan rörande
beräkningen af denna inkomsttitel för år 1903.

I enlighet härmed har Eders Ivongl. Maj:t beräknat tullmedlen för
år 1903 till 49,000,000 kronor.

Enligt af Riksdagen inhemtade upplysningar har den debiterade tulluppbörden
under de tre första månaderna af innevarande år uppgått till
12,735,579 kronor 96 öre. Den under motsvarande tid nästliden år debiterade
tulluppbörden utgjorde 10,262,889 kronor 65 öre; och har således
ökningen under innevarande års första qvartal uppgått till 2,472,690
kronor 31 öre. Härvid är dock att märka, att i den under januari—mars
detta år debiterade uppbörden ingår ett belopp af 1,818,658 kronor 86
öre, utgörande tullafgifter för under nästlidet år införda varor, hufvudsakligen
spanmål. Enligt förut gällande föreskrifter skulle nemligen, när en
vara infördes med anmälan, jemlikt § 9 tulltaxeunderrättelserna, att densamma
komme att i förädladt skick återutföras, tullafgiften icke omedelbart
uppdebiteras utan endast uppföras framför linien samt uppdebiteras
först efter förloppet af den i sagda författningsrum bestämda tid för den
del af varan, som då icke återutförts. I detta hänseende har emellertid
enligt Eders Kongl. Maj:ts föreskrift den ändring vidtagits, att från och
med innevarande år tullafgiften för dylika varor omedelbart uppdebiteras,
för att sedan, i den mån varan återutföres, till vederbörande restitueras;
och blef på grund häraf vid årsskiftet uppdebiterad tullafgift med nyssnämnda
belopp 1,118,658 kronor 86 öre för dylika varor, för hvilka tullafgift
under nästlidet år uppförts framför linien.

Med hänsyn till svårigheten att på förhand tillförlitligt bedöma storleken
af ifrågavarande statsinkomst anser Riksdagen emellertid försigtigheten
bjuda, att densamma för nästkommande år upptages med ett med
500,000 kronor minskadt belopp; och har fördenskull Riksdagen beräknat
tullmedlen för år 1903 till 48,500,000 kronor.

Postmedlen: Yid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 12,400,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1898........................... kronor 10,310,473: —

» 1899........................... i 11,121,372: —

» 1900........................... » 11,883,965: —

eller i medeltal

för dessa 3 år

11,105,270:

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

n

samt belöpte sig

år 1901 till..................... kronor 12,842,134: —

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan omförmälda
skrifvelse till Eders Kong!. Maj:t uppgifvit, för år 1903 af generalpoststyrelsen
beräknade till 13,340,000 kronor och jemväl af statskontoret med
samma belopp upptagna. I denna beräkning har Eders Ivongl. Maj: t icke
vidtagit någon förändring; och då icke heller Riksdagen har något att
dervid erinra, har Riksdagen beräknat postmedlen för år 1903 till 13,340,000
kronor.

Bcvillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter
hafva utgjort:

år 1898 ........................... kronor 1,066,073: —

» 1899 ........................... » 1,105,608: —

» 1900 ........................... » 1,113,547: —

eller i medeltal

för dessa 3 år .................. » 1,095,076: —

samt år 1901...................... » 1,184,147: —

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har statskontoret i sin ofvan
omförmälda, den 10 december 1901 dagtecknade skrifvelse anfört följande:

Denna inkomsttitel vore för år 1898 beräknad till 850,000 kronor,
men med fäst afseende å den minskning i bankbolags sedelutgifning, som
till äfventyra kunde ega rum i följd af stadgandet i § 41 i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, beräknade 1898 års Riksdag bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter för år 1899 till ett
nedsatt belopp af 750,000 kronor. Omförmälda lagrum innehölle, bland
annat, att enskilda banker egde att intill utgången af år 1903 utgifva
egna sedlar, samt att från början af år 1899 till utgången af år 1903
enskild bank, som efter minst tre månader förut hos chefen för finansdepartementet
derom gjort anmälan, afstått från sin rätt att utgifva egna
sedlar samt icke indragit något af sina den 1 januari 1896 befintliga
afdelningskontor, egde åtnjuta hos riksbanken vissa förmåner. Med 1898
års utgång upphörde en enskild sedelutgifvande bank, Yesterbottens enskilda
bank, med sin rörelse, som då öfvertogs af ett nybildadt bankaktiebolag.
Såsom statskontoret redan föregående år erinrat, hade styrelsen för Mälareprovinsernas
enskilda bank hos chefen för finansdepartementet anmält, att

6 Riksdagens Skrifvelse N.-o 127.

banken vid 1902 års utgång skulle upplösas för att ombildas till bankaktiebolag.

Med hänsyn till den oafbrutna stegring, som under en följd af år
utmärkt denna inkomsttitel med en årlig ökning under femårsperioden
1895—1899 af i medeltal 41,163 kronor, uppfördes densamma, enligt
statskontorets förslag i Eders Kongl. Maj:ts förslag till riksstat för år
1902 med ett till 850,000 kronor förhöjdt belopp.

Emellertid inkemtade Riksdagen, att sedermera Skånes enskilda bank
och Kristianstads enskilda bank gjort vederbörlig anmälan om att de ämnade
afstå från sin sedelutgifningsrätt från och med den 1 augusti 1901. Kärn lida
två banker hade tillhopa under de tre sistförfluten åren erlagt bevillning
för sedelutgifning till följande belopp, nemligen:

år 1898 .............................. kronor 150,046: —

» 1899 .............................. » 172,444: —

» 1900 .............................. * 173,609: —

eller i medeltal

för dessa tre år..................... » 165,366: —

Med hänsyn till den minskning af förevarande inkomsttitel, som på
grund af upphörandet af omförmälda två bankers sedelutgifning komme att
inträda, och då möjligt vore att äfven andra banker innan 1902 års utgång
komme att afstå från sin sedelutgifningsrätt, ansåg Riksdagen, att beräkningen
af denna inkomsttitel borde sättas något lägre, än Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, samt uppförde densamma i 1902 års riksstat med 700,000
kronor.

Enligt hvad statskontoret inhemtat, hade ytterligare följande banker
redan upphört med sin sedelutgifning, nemligen Yermlands, Göteborgs,
Bohusläns och Kristinehamns den 15 oktober 1901, hvarjemte följande
hos chefen för finansdepartementet anmält sig afstå från sin sedelutgifningsrätt,
nemligen Kalmar enskilda bank från och med den 1 januari 1902,
Örebro enskilda bank från och med den 1 augusti samma år samt Sundsvalls
enskilda bank från den 1 augusti 1903. Enligt uppgift påginge
dessutom underhandlingar mellan riksbanksfullmäktige och Smålands enskilda
bank om upphörande af denna banks sedelutgifning från och med den 1
juni 1902.

Sist omförmälda åtta banker hade tillhopa under senaste treårsperiod
erlagt bevillning för sedelutgifning till följande belopp, nemligen:

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

7

år 1898 .............................. kronor 199,909: 81

» 1899 .............................. » 218,978: 46

» 1900 .............................. » 227,368: 06

eller i medeltal för dessa tre år » 215,418: 78

Med hänsyn härtill och då ytterligare flere banker kunde väntas före
1903 års ingång samt under dess lopp komma att upphöra med sin sedelutgifning,
hemstälde statskontoret, att denna inkomsttitel måtte för nämnda
år i riksstaten uppföras med ett till 300,000 kronor nedsatt belopp.

Enligt hvad Eiksdagen inhemtat, hafva numera ytterligare följande
enskilda banker, nemligen Smålands, Hallands och Östergötlands, gjort
vederbörlig anmälan, att de ämna afstå från sin sedelutgifningsrätt under
innevarande år. Dessa tre banker hafva tillhopa under nedannämnda år
erlagt bevillning för sedelutgifning till följande belopp nemligen:

år 1898 ..............................

» 1899 ..............................

» 1900 ..............................

eller i medeltal för dessa tre år...

kronor 66,318: —

» 66,122: —

» 74,324: —

» 69,255: —

Eders Ivongl. Maj:t har, i enlighet med statskontorets hemställan, upptagit
bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år
1903 med ofvannämnda belopp 300,000 kronor.

Då Riksdagen icke har något att emot denna beräkning erinra, helst
statskontoret vid sin beräkning af ifrågavarande inkomsttitel tagit i betraktande,
att ytterligare minskning i bevillningen för sedelutgifning kunde
före utgången af år 1903 uppstå, har Riksdagen beräknat bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter för år 1903 till 300,000
kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 6,500,000 kronor,
hafva utgjort:

år 1898 ........................... kronor 6,845,553: —

» 1899 ........................... » 8,211,636: —

» 1900 ........................... » 6,606,207: —

eller i medeltal för dessa tre år » 7,221,132: —

samt år 1901 ..................... » 6,109,856: —

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1898, 1899 och
1900 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått
till följande belopp:

1898

1899

1900

handlingar till lagfartspro-

tokoll........................

2,446,043

10

2,281,428

80

2,119,793

70

dito till inteckningsprotokoll

435,752

36

435,053

40

448,946

36

dito till äktenskapsförords-

protokoll....................

3,981

20

4,440

4,820

—

dito till bouppteckningspro-

tokoll........................

1,524,124

65

3,463,047

33

1,788,853

40

Summa kronor

4,409,901

31

6,183,969

53

4,362,413

46

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre för hvarje kortlek,
har inbragt:

år 1898 .............................. kronor 128,422: —

» 1899 .............................. ■». 141,984: 50

» 1900 .............................. » 142,635: —

I sin ofvanberörda skrifvelse har statskontoret erinrat, att denna inkomsttitel
utvisade eu årlig medelökning under senaste femårsperiod af
341,321 kronor. Då emellertid härtill medverkade den år 1899 i stämpelbeloppet
för handlingar till bouppteckningsprotokoll förekommande afgift
för en enda bouppteckning med omkring 1,800,000 kronor och för öfrigt
den minskade rörlighet, som för närvarande utmärkte affärslifvet, otvifvelaktigt
komme att för den närmaste framtiden hämmande inverka på statsverkets
inkomster under förevarande titel, ansåge statskontoret någon ökning
i densammas beräkning icke böra ifrågasättas.

I öfverensstämmelse härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit beräkningen
af ifrågavarande statsinkomst till 6,500,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra godkänna detta förslag, har alltså
beräknat stämpelmedlen för år 1903 till 6,500,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatten. Bränvinstillverkningen i riket har enligt

Riksdagens Skrifvelse N:o 127. 9

uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse af den 10 december 1901
utgjort:

år 1896 .................................. liter 32,804,168

» 1897 ................................. i 36,295,172

» l898 ................................. » 38,654,829

» 18" ................................. » 46,208,645

» 1"0 ................................. » 43,743,887

eller i medeltal för dessa fem år ... » 39,541,340

Medeltalet för femårsperioden 1895—1899 utgjorde 37,769,942 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhemta! från finansdepartementets kontrollock
justeringsbyrå har tillverkningen uppgått under år 1901 till 48,084,865
liter och under de tre första månaderna af innevarande år till 20,647,233 liter.

Beträffande tillverlmingsskattén meddelas i statskontorets nyssnämnda
skrifvelse följande öfversigt för femårsperioden 1896 —1900:

Restitution för

--—

Influten skatt.

Statsverket

denatureradt

för högt er-

behållet.

bränvin.

lagd skatt.

År 1896..................

17,545,976

744,617

5,279

16,796,080

» 1897..............

18,438,057

919,989

5,643

17,512,425

» 1898................

20,004,608

992,768

6,481

19,005,359

» 1899...................

20,889,190

1,104,593

9,080

19,775,517

» 1900................

21,708,416

1,285,504

8,686

20,414,226

Under år 1901 belöpte sig skatten till 22,648,192 kronor, och utgick
under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt och
skattefritt bränvin med 1,293,937 kronor, i följd hvaraf statsverkets
behållna inkomst af denna skattetitel under år 1901 utgjort 21,354,255
kronor.

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret anfört, att ifrågavarande
statsinkomst, som i medeltal för de senaste tre åren uppgått till 19,731,701
kronor och hvars stegringstendens utmärktes af en årlig ökning under
senaste femårsperiod af i medeltal 904,537 kronor, således kunde, om
stegringen visade sig konstant, väntas år 1903 tillföra statsverket omkring
Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Af cl. 1 Band. 42 Käft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N.-o 127.

23,000,000 kronor, men att, då statskontoret kyste betänkligheter att redan
nu förorda en så stark ökning i beräkningen af denna inkomsttitel, som
af omförmälda förhållanden kunde synas påkallad, statskontoret hemstälde,
att bränvinstillverkningsskatten, i 1902 års riksstat upptagen till 19,500,000
kronor, måtte i 1903 års stat uppföras med 20,500,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl blifvit
uppförd i Eders Kong!. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1903; och
har Riksdagen i öfverensstämmelse härmed beräknat bränvinstillverkningsskatten
för år 1903 till 20,500,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel har
utgjort:

år 1898 ........................... kronor 6,317,671: —

» 1899 ........................... » 7,483,948: —

» 1900 ........................... » 9,946,573: —

» 1901 ........................... » 12,605,642: —

Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga fabriker inom
landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

år 1897—1898
» 1898—1899
» 1899—1900
» 1900—1901
* 1901—1902

716,141 ton
480,932 »

622,047 »

875,912 »

903,001 »

För all tillverkning af hvitbetssocker skall enligt gällande föreskrifter
erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som de
för tillverkningen använda hvitbetor antagas lemna; och skall skatten
utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg
än n:o 18 af den i verldskandeln antagna holländska standard, eller, då
sagda tullsats är 23,5 öre för kilogram, 11,75 öre för kilogram.

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret -—- efter erinran att det
beräknade utbytet i råsocker blifvit af 1901 års riksdag höjdt från det
förut bestämda 10,5 procent till 11,5 procent, hvilken höjning skulle träda
i kraft den 1 september 1901, samt att skatten, som i 1901 års riksstat
upptagits till 9,000,000 kronor, af nämnda Riksdag blifvit, med hänsyn
till den sålunda beslutade ökningen af utbytesberäkningen, bestämd till
10,500,000 kronor — hemstält, att ifrågavarande inkomsttitel, som vore

Riksdagens Skrifvelse N-.o 127.

11

beroende af eventuel! svaga skördar, i 1903 års riksstat fortfarande måtte
upptagas till 10,500,000 kronor. Chefen för finansdepartementet har
emellertid, då denna skatt under år 1901 inbragt ett belopp af 12,605,642
kronor, ansett beräkningen af inkomsttiteln för år 1903 böra höjas till
11,000,000 kronor; och har densamma upptagits med sistnämnda belopp
i liders Kong! Maj:ts förslag till statsreglering för instundande år.

Då sockerutbytet af betorna, som, på sätt ofvan nämnts, för närvarande
beräknas till 11,5 procent af de afverkade betornas vigt, enligt
innevarande Biksdags beslut skall från och med den 1 nästkommande
september beräknas till 12 procent, blifver häraf en följd, att skattebeloppet
kommer att ökas med omkring 500,000 kronor, under förutsättning
af samma betafverkning under kampanjen 1902—1903 som under
kampanjen 1901 —1902. Med anledning häraf har Biksdagen ansett, att
den af Eders Kong! Maj:t föreslagna beräkning af ifrågavarande statsinkomst
kan utan fara för misstag höjas med 500,000 kronor, och har
förty upptagit hvitbetssockertiliverkningsafgiften i riksstaten för år 1903
med 11,500,000 kronor.

Inkomstskatten. Börande afkastningen af den inkomstskatt, Biksdagen
för år 1903 sig åtagit, torde man, i saknad af all erfarenhet om verkningarna
af de för skattens utgörande bestämda grunder, icke kunna verkställa
annat än en approximativ beräkning. På sätt Biksdagen i särskild
skrifvelse, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts proposition angående en
inkomstskatt för år 1903, omförmält, har i en på föranstaltande af chefen
för finansdepartementet verkstäld undersökning inkomstskattens belopp, med
tillämpning af det förslag till inkomstskatteförordning, som upprättats af
dertill utsedde komiterade, beräknats till i rundt tal 14,600,000 kronor.
Enligt de i Eders Kongl. Maj:ts proposition föreslagna bestämmelser angående
inkomstskatten bör i ofvanberörda beräkning ske nedsättning med ett
belopp af omkring 1,300,000 kronor, då skattebeloppet komme att uppgå
till omkring 13,300,000 kronor. Chefen för finansdepartementet har
emellertid på anförda skäl ansett, att afkastningen af en enligt Eders
Kongl. Maj:ts förslag bestämd skatt icke borde beräknas till mera än
10,500,000 kronor, med hvithet belopp densamma äfven upptagits i Eders
Kongl. Majits förslag till statsreglering för år 1903. I sin ofvanberörda
skrifvelse har Biksdagen — efter en redogörelse för de förändringar i det
uträknade skattebeloppet, som blefve en följd af de af Biksdagen föreslagna
ändringar i Eders Kongl. Maj:ts förslag till förordning om inkomstskatt,
af hvilken redogörelse framgår, att skatten kunde uträknas till i

12

Riksdagens Skrifvelse K-o 127.

rundt tal 12,200,000 kronor — anfört, att den angifna skattesiffran af
något öfver 12,000,000 kronor måste naturligtvis, i likhet med de enligt
komiterades och Eders Ivongl. Maj:ts förslag beräknade siffror, betecknas
såsom approximativ, enär beräkningen af det skattepligtiga inkomstbeloppet
vore beroende på faktorer, i fråga om hvilka icke ens statistiken erbjöde
någon säker grund. Eiksdagen ansåge sig derför böra påpeka, att nödig
varsamhet kräfde, att skatten icke i riksstaten upptoges med nyss angifna
belopp, utan att den icke i något fall borde beräknas högre än det belopp,
Eders Kongl. Maj:t ansett för statsverket erforderligt eller 10,500,000 kronor.

Eiksdagen, som beslutat förordning om inkomstskatt, bär beräknat
inkomstskatten för år 1903 till 10,500,000 kronor.

På sätt i skrifvelse angående statsregleringen för år 1903 anmäles,
har Eiksdagen såsom tillgång vid denna reglering beräknat och användt
öfverskott å statsregleringarna för år 1900 och föregående år 15,916,000
kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Ivongl. Maj: t beträffande användandet
af riksbankens vinst för år 1901, hvilken vinst uppgår till 3,018,759
kronor 77 öre, föreslagit, att af densamma ett belopp af 2,716,200 kronor
måtte anvisas för statsverkets behof att utbetalas vid den tid under år
1903, som af Eiksdagen bestämdes.

Med anslutning till hvad fullmäktige i riksbanken i en den 27 sistlidne
februari aflåten skrifvelse i detta ämne anfört, får Eiksdagen under
åberopande af §§ 25 och 26 i lagen för Sveriges riksbank, anmäla att
Eiksdagen beslutat, att af riksbankens vinst för år 1901 ett belopp af
2,716,200 kronor skall öfverlemnas till statsverket; att statsverkets andel
af bankovinsten för år 1901 skall af fullmäktige i riksbanken tillhandahållas
statskontoret och utgå med eu fjerdedel under loppet af hvarje af
månaderna januari, april, juli och oktober år 1903; att af förenämnda
årsvinst 10 procent eller ett till 302,106 kronor jemnadt belopp skola
afsättas till riksbankens reservfond; samt att af samma vinst återstående
453 kronor 77 öre skola för riksbankens räkning bibehållas och tilläggas
medel, reserverade till framtida förfogande.

Stockholm den 20 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N.-o 127. 13

Statsverkets inkomster.

Kronor

öre.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt...................................................

480,000

Kavalleriregementenas liästvakansspanmål...............

280,000

Afgifter för persedelunderkållet vid rusthållsinfanteriet

38,000

Trosspassevolansafgift.......................................

19,000

Tillfälliga rotevakansafgifter ..............................

150,000

Soldatvakansafgift ..........................................

19,000

Båtsmansvakansafgift.......................................

150,000

Arrendemedel................................................

2,100,000

—

Mantalspenningar ..........................................

750,000

Bötesmedel...................................................

400,000

Kontrollstämpelmedel.......................................

60,000

Fyr- och båkmedel..........................................

1,500,000

Telegrafmedel................................................

6,500,000

7,000,000

Jernvägstrafikmedel .......................................

—

Skogsmedel...................................................

7,000,000

100,000

Extra uppbörd .............................................

Säger: 26,546,000: —-

Bevillningar:

Tullmedel ...................................................

48.500.000

13.340.000

Postmedel ...................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner ock rättig-

heter......................................................

300,000

Stämpelmedel ................................................

6,500,000

—

Bränvinstillverkningsskatt .................................

20,500,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift ........................

11,500,000

Inkomstskatt för år 1903 ____............................

10,500,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst för år 1902

8,500,000

-—•

Tilläggsbevillning till bevillningen af fast egendom samt

af inkomst för år 1902 ..............................

7,650,000

—

Säger: 127,290,000: —

Summa

153,836,000

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Häft.

3