Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

1

N:o 111.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 15 maj 1902.
» » » » Andra Kammaren den 15 » »

Riksdagens skrifvelse, till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande
anslagen till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n;is 3, 85 och 86).

Till Konungen.

T afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel,
innefattande anslagen till justitiedepartementet, får Riksdagen för
Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Bill. till Riksd Brot. 1902. 10 Sami. 1 Af cl. 1 Band. 31 Haft. (N:o 111.)

1

o

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Ordinarie anslag''.

Nedre justitierevisionen.

l:o) T den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kong!. Maj:t
uti punkten 1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att medgifva,
att i den för nedre justitierevisionen faststälda stat måtte upptagas aflöning
för ytterligare en kanslist med — förutom ålderstillägg med 500
kronor efter fem och med ytterligare 500 kronor efter tio år — lön 1,500
kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, eller sammanlagdt 2,700
kronor.

Hvad uti det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll
öfver justitiedepartementsärenden den 11 januari 1902 i detta ärende ananförts,
har synts Riksdagen gifva vid handen, att tillämpningen af den
nya lagstiftningen angående fullföljd af talan kommer att medföra, att
göromålen å nedre justitiere visionens registratorskontor icke obetydligt
ökas, och har Riksdagen ansett det då icke kunna undvikas, att ytterligare
arbetsbiträde der anställes och nödiga medel dertill anvisas. Då emellertid
tillräcklig erfarenhet ännu icke vunnits om den verkan uti ifrågavarande
afseende, som berörda lagändringar i verkligheten komma att
medföra, har det icke synts lämpligt att redan nu inrätta en ny ordinarie
befattning, hvadan Riksdagen ansett, att de erforderliga medlen nu böra
å extra stat anvisas.

På grund häraf har Riksdagen, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, på extra stat för år 1903 anvisat 2,700 kronor
till bestridande af de utgifter för anställande af ytterligare ett arbetsbiträde
vid nedre justitierevisionens registratorskontor, som föranledas af
tillämpning af den nya lagstiftningen om fullföljd af talan.

2:o) Uti punkten 2 under denna hufvudtitel har Eders Kongl. Maj:t
i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att medgifva, att i staten för
nedre justitierevisionen, i stället för nu upptagna 1,200 kronor tjenstgöringspenningar
och 200 kronor renskrifningspenningar åt hvardera af två
amanuenser, måtte upptagas för en hvar af dem tjenstgöringspenningar
1,200 kronor, arfvode 1,500 kronor och renskrifningspenningar 300 kronor,
hvarigenom deras aflöning skulle ökas med 1,600 kronor, eller för
båda sammanlagdt 3,200 kronor.

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Af hvad härom i statsrådsprotokollet anförts har Riksdagen icke blifvit
öfvertygad om, att den ifrågasatta arfvodestillökningen för ifrågavarande
begge såsom protokollssekreterare tjenstgörande amanuenser är af förhållandena
nödvändiggjord, helst någon erfarenhet icke ännu kunnat vinnas
angående den ökning i nämnda tjenstemäns åligganden, som må kunna
föranledas af de i statsrådsprotokollet omförmälda lagändringar.

Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning har derför icke af Riksdagen
bifallits.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har uti punkten 3 under denna hufvudtitel
i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att medgifva, att i staten för
nedre justitierevisionen nu upptagna tjenstgöringspenningar 200 kronor för
en hvar af fem vaktmästare måtte förhöjas med 100 kronor till 300 kronor,
eller således för dem samtliga med sammanlagdt 500 kronor.

Visserligen lärer det icke kunna förnekas, att, på samma gång ifrågavarande
vaktmästare till följd af de i statsrådsprotokollet angifna omständigheter
komma att få vidkännas minskning i sina af tjensten härflytande
extra inkomster, de ock af samma orsaker få åtnjuta viss lindring
i afseende på göromålen; men då berörda inkomster lära hafva blifvit
tagna i beräkning vid afvägandet af dessa vaktmästares aflöningsförmåner
och dervid föranleda att tjenstgöringspenningarna för dem blifvit satta
100 kronor lägre än för vaktmästare vid andra, med det nu ifrågavarande
jemförliga embetsverk, har de extra inkomsternas nästan fullständiga
upphörande synts böra medföra, att tjenstgöringspenningarna höjas
med föreslaget belopp.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har derför af
Riksdagen bifallits.

På grund af de beslut, Riksdagen här ofvan anmält, har Riksdagen
höjt anslaget till nedre justitierevisionen, nu upptaget till 150,400 kronor,
med 500 kronor till 150,900 kronor.

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat.

•l:o) 1 statsverkspropositionen har under denna hufvudtitel uti punkten
4 föreslagits, att Riksdagen måtte medgifva, att i staten för Svea hofrätt
med derunder lydande justitiestat upptagna tjenstgöringspenningar 200
kronor för en hvar af tio vid hofrätten anställa hofrättsposter måtte förhöjas
med 100 kronor till 300 kronor, eller således för dem samtliga med
sammanlagdt 1,000 kronor.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Med hänsyn till hvad i näst föregående punkt anförts beträffande
föreslagen löneförhöjning åt vaktmästarne vid nedre justitierevisionen, hvilket
eger tillämpning jemväl angående nu ifrågavarande hofrättsposter, har
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning af Riksdagen bifallits.

5:o) Uti punkten 5 under denna liufvudtitel liar Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att medgifva, att i staten för Svea hofrätt med derunder
lydande justitiestat måtte, under förutsättning att särskilt aflåtan
proposition med förslag till lag om domsagas kansli med mera blefve af
Riksdagen bifallen, för hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag för
närvarande utginge, detsamma höjas med 300 kronor, och för domsaga, der
förvaltningskostnadsbidrag ej egde rum, sådant bidrag upptagas med likaledes
300 kronor, och således för samtliga 57 domsagor under hofrätten
förvaltningskostnadsbidragen höjas med sammanlagdt 17,100 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Eders Kongl.
Maj:ts förevarande framställning icke af Riksdagen bifallits.

6:o) Eders Kongl. Maj:t har under denna liufvudtitel i punkten (i
föreslagit Riksdagen att medgifva, att de i staten för Svea hofrätt med
derunder lydande justitiestat för tingstolkar anslagna arfvoden, tillhopa
1,100 kronor, måtte höjas till 3,000 kronor, att utgå enligt de i statsrådsprotokollet
angifna bestämmelser och sålunda ökas med 1,900 kronor.

Den utredning i förevarande ämne, som i statsrådsprotokollet lemnats,
bär synts Riksdagen utvisa behöfligheten af förhöjning i de nu till allmänna
tingstolkar vid de i statsrådsprotokollet omförmälda häradsrätter
anvisade anslag; och har Riksdagen icke funnit skäl till erinran mot de
af Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende föreslagna belopp.

Då det emellertid synts Riksdagen icke vara omöjligt, att, genom anställande
af mer än en tingstolk i Torneå domsaga, tingstolkens resor må
kunna till sin längd inskränkas, och alltså de utgifter, en tolk får vidkännas
på grund af tingsresor, kunna i någon mån nedbringas, samt till
följd häraf större lätthet uppstå att för den anvisade ersättningen erhålla
nödigt tolkbiträde, har Riksdagen, för att lemna möjligheten till dylik
anordning öppen, ansett föreskriften om en för samtliga tingslag inom
Torneå domsaga gemensam tolk böra utgå och arfvodet, beträffande denna
domsaga, afse eu eller flera tolkar.

Riksdagen har derför beslutit att i staten för Svea hofrätt med derunder
lydande justitiestat uppföra arfvode till tingstolkar med följande
belopp, nemligen:

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

för en allmän tolk i Arvidsjaurs sockens tingslag 100 kronor; för eu
allmän tolk i Arjepluogs lappmarks tingslag 75 kronor; för eu allmän
tolk i Jockmocks lappmarks tingslag 75 kronor; för eu allmän tolk i
Öfver-Kalix tingslag 50 kronor; för en allmän tolk i Neder-Kalix tingslag
med skyldighet att tolka i finska språket 100 kronor; för en allmän tolk
i Gellivare lappmarks tingslag 600 kronor samt för en eller flera allmänna
tolkar i tingslagen inom Torneå domsaga 2,000 kronor, hvilka arfvoden
höra utgå under enahanda vilkor, som för utbetalningen af de fasta tolkarfvodena
hittills varit gällande;

samt alltså ökat de i förevarande stat för tingstolkar nu anslagna
arfvoden, tillhopa 1,100 kronor, med 1,900 kronor till 3,000 kronor.

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 7 under andra hufvudtiteln i
statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att
ofvan omförmälda proposition med förslag till lag om domsagas kansli
med mera blefve af Riksdagen bifallen, öka anslaget till Göta hofrätt med
derunder lydande justitiestat sålunda, att för hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag
för närvarande utginge, detsamma höjdes med 300
kronor, och att för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej egde rum,
sådant bidrag upptoges med likaledes 300 kronor, och att alltså öka anslaget
med sammanlagdt 13,500 kronor.

I enlighet med hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, tiar
Eders Kongl. Majtts nu ifrågavarande förslag icke vunnit Riksdagens bifall.

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande

justitiestat.

8:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 8 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att propositionen med förslagtill
lag om domsagas kansli med mera blefve af Riksdagen bifallen, öka
förevarande anslag sålunda, att för hvarje domsaga uppfördes ett förvaltningskostnadsbidrag
af 300 kronor, eller med sammanlagdt 5,100 kronor.

Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse angående Eders Kongl.
Maj:ts nu ifrågavarande framställning anmält, har Riksdagen icke bifallit
denna framställning.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Fångvården.

9:o) Eders Kong! Maj:t har i statsverkspropositionen uti punkten 9
under denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen dels att medgifva:

ej mindre att det i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 11 januari innevarande år angifna förslag till aflöningsstat
för de betjente vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utginge af det å
riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll,
finge tillämpas från och med år 1903; med förklarande tillika, att, i stället
för de genom kongl. kungörelserna den 2 juni 1882 och den 30 maj 1890
meddelade bestämmelser, skulle för aflönings åtnjutande å denna stat gälla:

att den vaktbetjente vid läns- och kronocellfängelserna nu tillkommande
andel af arbetsinkomsten vid dessa fängelser skulle till statsverket
indragas;

att vaktkonstapel skulle vara skyldig underkasta sig den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet, som af fånggevaldigergöromålens möjligen skeende
öfverflyttning å vaktkonstaplarne kunde föranledas;

att tjensteinnehafvare skulle vara skyldig att mot ersättning för flyttningskostnaden
låta sig förflytta till tjenst inom samma grad vid annan
fångvårdsanstalt;

att tjenstgöringspenningarne finge vid tjenstledighet på grund af läkarebetyg
under loppet af ett och samma kalenderår åtnjutas af tjensteinnehafvare
under högst femton dagar vid ledighet för svag helsas vårdande
och under högst två månader vid ledighet för sjukdom; dock med iakttagande,
att nämnda förmån icke finge åtnjutas för mer än samrnanlagdt
två månader hvarje år och icke mer än eu gång under fortlöpande
ledighet, samt att i tiden för sökt ledighet för helsans vårdande finge
göras den jemkning, som af förhållandena kunde påkallas och af den
sökandes helsotillstånd medgåfves;

att med nu stadgadt undantag tjenstgöringspenningarne finge uppbäras
endast för den tid, tjensteinnehafvaren verkligen tjenstgjort;

att tjensteinnehafvare under tjenstledighet såväl för sjukdom som
under högst femton dagar af kalenderåret för svag helsas vårdande egde
uppbära hela lönen, men att deri, som eljest undfinge ledighet, kunde förpligtas
att under ledigheten afstå så mycket af lönen, som för tjenstens
uppehållande erfordrades;

att för tillträde till ålderstillägg tjenstetiden skulle beräknas från
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tjensten
egt rum, med iakttagande att för löntagare, som blifvit transporterad,

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

7

denna beräkning skulle omfatta tjenstgöringen i likartad befattning vid
olika fångvårdsanstalter, samt för ordinarie gevaldiger, som transporterades
till vaktkonstapel, hans tjenstgöring som ordinarie gevaldiger, och att löntagare
finge tillgodoräkna sig den tid, som före den nya lönestatens utfärdande
förflutit från hans utnämning till tjensten;

att tjensteinnehafvare skulle vara förpligtad att vid uppnådd pensionsålder
med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från
tjensten afgå, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med afskedet anstå,
derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjensten på
ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i
densamma qvarstå; samt

att tjensteinnehafvare, som inginge på den nya staten, skulle vara
underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunde
varda stadgade;

än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll finge
från och med år 1903 till en hvar af de nuvarande vaktmästarne vid
län sfängelserna i Linköping och Malmö samt kronohäktet å Långholmen,
så länge dessa eller andra likartade vaktmästarebefattningar af dem innehades,
utbetalas fyllnadsersättning för inistad inkomst af fängelsearbetet med
100 kronor för år;

samt att af samma anslag finge årligen från och med år 1902 till en
hvar af de å ordinarie stat uppförda, af bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll aflönade vaktbetjente, som vore gift eller efter uppförandet
å berörda stat ingått gifte, ehuru detsamma sedermera på grund
af dödsfall eller af annan anledning upplösts, och som icke på kronans
bekostnad åtnjöte förmånen af fri bostad och vedbrand, intill dess han af
sådan förmån kunde komma i åtnjutande, utgå hyresersättning och anslag
till inköp af femton kubikmeter barrved; dock med iakttagande, att hyresersättnings
högsta årliga belopp icke finge öfverstiga 250 kronor, att hyresersättningarna
i medeltal icke finge öfverstiga 200 kronor årligen till
hvarje vaktbetjent samt att hyresersättningarna och vedanslagen skulle
efter de å olika orterna gällande hyror å bostadslägenheter och pris å ved
bestämmas;

dels och att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars vård
och underhåll med 55,950 kronor.

Bifölles hvad sålunda hemstälts, komme bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll, som nu utgjorde 503,800 kronor, att ökas till 559,750
kronor och följaktligen fångvårdsanslaget i sin helhet, som nu utgjorde
1,697,445 kronor, att upptagas till 1,753,395 kronor.

Eders Kongl. Maj.-ts föreliggande förslag till reglering af lönerna för

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

vissa fångvårdsbetjente har Riksdagen funnit sig böra i hufvudsak godkänna.
Hvad särskilt beträffar förslaget om att vaktbetjeningen vid länens
fängelser icke vidare skola åtnjuta andel af inkomsten af fångarnes arbete,
har Riksdagen så mycket hellre velat biträda Eders Kong! Maj:ts förslag
i denna del, som Riksdagen anser, att ingen del af inkomsten utaf fångarnes
arbeten vid länsfängelserna och kronohäktena bör tillfalla fångvårdspersonalen.

Hvad den af Eders Ivongl. Maj:t nu föreslagna aflöningsstat för vissa
fångvårdsbetjente angår, har Riksdagen, med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet
anförts till stöd för de förhöjningar och förändringar, samma
stat innehåller, hvilka Riksdagen funnit vara lämpligt afpassade med hänsyn
till nuvarande tidsförhållanden, ansett sig böra bifalla Eders Kong!
Maj:ts förevarande förslag.

I fråga om de för aflöningens åtnjutande föreslagna bestämmelser har
Riksdagen funnit sig böra göra följande erinringar.

Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att tjenstgöringspenningarne skulle
få vid tjenstledighet på grund af läkarehetyg under loppet af ett och
samma kalenderår åtnjutas af tjensteinnehafvare under högst femton dagar
vid ledighet för svag helsas vårdande och under högst två månader vid
ledighet för sjukdom; dock med iakttagande, att nämnda förmån icke finge
åtnjutas för mer än sammanlagdt två månader hvarje år och icke mer än
en gång under fortlöpande ledighet. Berörda tider af två månader hafva
synts Riksdagen alltför långt tillmätta och har Riksdagen ansett dem böra
nedsättas till 45 dagar i likhet med hvad som enligt reglementet den 15
oktober 1897 gäller för betjente vid statens jernvägar, då de åtnjuta ledighet
vare sig enbart för sjukdom eller för svag helsas vårdande eller ock
såväl af nämnda orsaker som för enskilda angelägenheter. Deremot liar
det synts vara mindre lämpligt och lätt ledande till o egentligheter att
föreskrifva, att dylik förmån icke får åtnjutas mer än en gång under fortlöpande
ledighet. Denna nu föreslagna bestämmelse har icke någon motsvarighet
i ofvanberörda reglemente för jernvägspersonalen, och har Riksdagen
ansett sig böra utesluta nämnda inskränkning i rätten till tjenstgöringspenningars
åtnjutande.

I öfrigt har Riksdagen fäst sin uppmärksamhet vid, att vissa andra
bestämmelser än de nu föreslagna varit, angående åtnjutande af aflöning
under ledighet på grund af sjukdom, ifrågasatta i de framlagda förslagen
till aflöningsstater för post- och telegrafstaten; men då det synes vara
ensidigt, att likartade föreskrifter i förevarande afseende må varda, i den
mån så lämpligen ske kan, i de olika lönesta,terna intagna, har Riksdagen
ansett, att möjlighet härtill bör beredas och att således i aflöningsvilkoren

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

för fångvårdsstaten bör intagas föreskrift om att tjensteinnehafvare, som
ingår på den nya staten, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser,
som kunna varda stadgade i fråga om åtnjutande af lön och tjenstegöringspenningar
under ledighet på grund af sjukdom.

I afseende å rätt till ålderstillägg har Riksdagen funnit önskligt, att
bestämmelse intages, att tjensteinnehafvare skall under mer än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, hafva
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan
tjenst inom fångvården.

Riksdagen har vidare ansett, att den pensionsålder, vid hvilken tjensteinnehafvare
skall vara skyldig att från tj ensten afgå, bör för fullständighetens
skull i bestämmelserna uttryckligen angifvas, och har Riksdagen
derför i förslaget inryckt de stadganden i afseende å pensionsålder, som
för närvarande gälla enligt beslut vid 1882 års riksdag och kongl. brefvet
den 12 juni samma år.

Slutligen har Riksdagen ansett det föreslagna medgifvandet för de
nuvarande vaktmästarne vid länsfängelserna i Linköping och Malmö samt
kronohäktet å Långholmen att åtnjuta fyllnadsersättning med 100 kronor
åidigen af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll böra gälla endast
så länge de qvarstå i sina nu innehafda befattningar och alltså icke gälla
äfven för den händelse, de skulle förflyttas till annan likartad tjenst, till
följd hvaraf Riksdagen uteslutit sistnämnda bestämmelse.

Hvad Eders Kongl. Majrts förslag i öfrigt vidkommer, har Riksdagen
icke funnit något att emot detsamma erinra.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, med anledning af
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

dels medgifvit,

ej mindre att från och med år 1903 må tillämpas följande aflöningsstat
för de betjente vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det
å riksstaten uppförda, bestämda anslaget till fångars vård och underhåll,
nemligen:

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Haft.

2

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Tjenst-

Älderstiilägg

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

efter 5 år.

efter 10 år.

1

fanjunkare......................

650

550

1,200

100

100

4

d:o .......................

2,600

2.200

4,800

100

100

1

vaktmästare........................

550

550

1,100

100

100

19

d:o ......................

10,450

10,450

20,900

100

100

1

underofficer ........................

550

400

950

100

100

29

d:o ......................

15,950

11,600

27,550

100

100

1

förste vaktkonstapel.........

550

400

950

75

75

12

d:o ........

6,600

4,800

11,400

75

75

1

Vaktkonstapel.....................

450

350

800

75

75

349

d:o .....................

157,050

122,150

279,200

75

75

1

fånggevaldiger ................

500

—

500

—

—

57

eko ..................

28,500

—

28,500

—

—

Summa kronor

—

—

377,850

—

—

med förklarande tillika, att, i stället för de genom kongl. kungörelserna
den 2 juni 1882 och den 30 maj 1890 meddelade bestämmelser, skaliför
aflönings åtnjutande å denna stat gälla:

att den vaktbetjente vid läns- och kronocellfängelserna nu tillkommande
andel af arbetsinkomsten vid dessa fängelser skall till statsverket
indragas;

att vaktkonstapel skall vara skyldig underkasta sig den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet, som åt fånggevaldigergöromålens möjligen skeende
öfverflyttning å vaktkonstaplarne kan föranledas;

att tjensteinnehafvare skall vara skyldig att mot ersättning för flyttningskostnaden
låta sig förflytta till tjenst inom samma grad vid annan
fångvår ds an stalt;

att tjenstgöringspenningarne må vid tjenstledighet på grund af läkarebetyg
under loppet af ett och samma kalenderår åtnjutas af tjensteinnehafvare
under högst femton dagar vid ledighet för svag helsas vårdande
och under högst fyrtiofem dagar vid ledighet för sjukdom; dock med
iakttagande, att nämnda förmån icke får åtnjutas för mer än sammanlagdt
fyrtiofem dagar hvarje år, samt att i tiden för sökt ledighet för
helsans vårdande må göras den jemkning, som af förhållandena kan påkallas
och af den sökandes helsotillstånd inedgifves;

att med nu stadgadt undantag tjenstgöringspenningarne få uppbäras
endast för den tid, tjensteinnehafvareli verkligen tjenstgjort;

11

Riksdagens Skrifvelse JSf:o 111.

att tjensteinnehafvare under tjenstledighet såväl för sjukdom som
under högst femton dagar af kalenderåret för svag helsas vårdande eger
uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, kan förpligta^
att under ledigheten afstå så mycket af lönen, som för tjenstlös
uppehållande erfordras;

att i afseende på tillträde till ålderstillägg skall iakttagas, att tjenstetiden
skall beräknas från början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
utnämning till tjensten egt ram; att tjensteinnehafvare skall under mer än
fyra femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till
tillägget, hafva med godt vitsord bestriclt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan tjenst inom fångvården; att för löntagare, som blifvit
transporterad, denna beräkning skall omfatta tjenstgöringen i likartad befattning
vid olika fångvårdsanstalter, och för ordinarie gevaldiger, som
transporterats till vaktkonstapel, hans tjenstgöring som ordinarie gevaldiger,
samt att löntagare må tillgodoräkna sig den tid, som före den nya
lönestatens utfärdande förflutit från hans utnämning till tjensten;

att tjensteinnehafvare skall vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår,
derest löntagaren minst 20 år innehaft ordinarie tjenst på fångvårdens
stat, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att
låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pvöfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

att tjensteinnehafvare, som ingår på den nya staten, skall vara underkastad
de förändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade så väl i
fråga om pension som i fråga om vilkoren för åtnjutande vid tjenstledighet
af lön och tjenstgöringspenningar;

än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må
från och '' med år 1903 till en hvar af de nuvarande vaktmästarne vid
länsfängelserna i Linköping och Malmö samt kronohäktet å Långholmen,
så länge dessa vaktmästarebefattningar af dem innehafvas, utbetalas fyllnadsersättning
för mistad inkomst af fängelsearbetet med 100 kronor för år;

- samt att af samma anslag må årligen från och med år 1902 till en
livar af de å ordinarie stat uppförda, af bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll aflönade vaktbetjente, som är gift eller efter uppförandet
å berörda stat ingått gifte, ehuru detsamma sedermera på grund
af dödsfall eller af annan anledning upplösts, och som icke på kronans
bekostnad åtnjuter förmånen af fri bostad och vedbrand, intill dess han
af sådan förmån kan komma i åtnjutande, utgå hyresersättning och anslag
till inköp af femton kubikmeter barrved; dock med iakttagande, att

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

hyresersättnings högsta årliga belopp icke får öfverstiga 250 kronor, att
hyresersättningarna i medeltal icke få öfverstiga 200 kronor årligen till
hvarje vaktbetjent samt att hyresersättningarna och vedanslagen skola
efter de å de olika orterna gällande hyror å bostadslägenheter och pris
å ved bestämmas;

dels ock såsom följd häraf ökat bestämda anslaget till fångars vård
och underhåll med 55,950 kronor.

Pa grund af detta Riksdagens beslut har bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll, som nu utgör 503,800 kronor, ökats till 559,750
kronor, och fångvårdsanslaget i sin helhet, som nu utgör 1,697,445 kronor,
upptagits till 1,753,395 kronor.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

10:o) Eders Kong! Maj:t har i punkten 10 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att särskildt aflåten proposition
med förslag till lag om tolks anlitande vid domstol blefve af Riksdagen
bifallen, medgifva, att af förslagsanslaget till ersättning åt domare,
vittnen och parter finge utgå den kostnad, som kunde enligt sagda lag
drabba statsverket.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen bifallit
Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning.

11:0) Uti en till Riksdagen den 21 sistlidne februari aflåten proposition
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
att de propositioner, som till Riksdagen aflåtits dels den 24 sistlidne januari
med förslag till lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken
m. in., dels samma den 21 februari med förslag till lag om ändrad lydelse
af vissa paragrafer i förordningen angående patent den 16 maj 1884,
blefve af Riksdagen bifallna, medgifva, att af det å andra hufvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter finge
utgå ej mindre den kostnad för biträde af sakkunnig och för syn, som
till följd af omförmälda lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken
kunde komma att slutligen drabba statsverket, än äfven ersättning till de
särskilda ledamöter i rätten, hvilka enligt lagen om ändrad lydelse af
vissa paragrafer i förordningen angående patent den 16 maj 1884 skulle
tillkallas.

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning har af Riksdagen
på det sätt bifallits, att Riksdagen medgifvit, att af det å andra hufvud -

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

titeln uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter
må utgå ersättning till de särskilda ledamöter i rätten, hvilka enligt
lagen om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående patent
den 16 maj 1884 skola tillkallas.

Öfriga ordinarie anslag.

12:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det å andra
hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. för jemnande af hufvudtitelns slutsumma måtte ökas med 45 kronor
från 64,262 kronor till 64,307 kronor.

Beträffande öfriga ordinarie anslag har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit
någon förändring.

Riksdagen har i riksstaten för år 1903 uppfört samtliga de ordinarie
anslagen under denna hufvudtitel, hvilka här ofvan icke blifvit omförmälda,
till oförändrade belopp; dock att anslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved in. m. för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ökats med
45 kronor, eller från 64,262 kronor till 64,307 kronor.

Extra anslag''.

13:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 12 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1903 bevilja 50,000 kronor
till bestridande af kostnaderna för en lagberedning.

Med hänsyn till de skäl, som angående detta ärende i statsrådsprotokollet
af departementschefen anförts, har Riksdagen funnit sig böra godkänna
Eders Kongl. Maj:ts förslag, att lagbyrån skall från och med år
1903 utbytas mot en lagberedning, afsedd att utarbeta sådana lagförslag,
som omfatta större afdelningar af civillagstiftningen. Författningsförslag
af mindre omfattning eller mindre invecklad natur torde alltså, liksom
förut varit brukligt, komma att utarbetas inom justitiedepartementets afdelning
af Eders Kongl. Maj:ts kansli.

I afseende å det för lagberedningen för år 1903 begärda anslagets
belopp har Riksdagen icke velat föreslå någon förändring, men anser sig
böra uttala den mening, att vid lagberedningens organiserande må tagas
under öfvervägande, huruvida icke antalet ledamöter må kunna inskränkas,
exempelvis genom åläggande för någon af ledamöterna att bestrida jern -

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

val sekreteraregöromålen. Möjlighet till eu dylik inskränkning torde företinnas
i den omständigheten, att, såsom i statsrådsprotokollet angifvits, vid
affattande! af vidlyftigare lagförslag ytterligare ett antal granskande ledamöter
skola inkallas.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kong! Maj:ts förevarande
framställning, på extra stat för år 1903 beviljat 50,000 kronor till bestridande
af kostnaderna för en lagberedning.

14:o) Eders Kong!, Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande
af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för
amanuenser, inskrifning med mera vid justitiedepartementets afdelning af
Eders Kong! Maj:ts kansli å extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af
4,000 kronor.

Då arbetet med straffregistrets förande samt affattandet af uppgifter
ur detsamma uppenbarligen blifver under de närmaste åren allt mer omfattande,
synes någon förhöjning af det till ersättande af detta arbete
afsedda extra anslags belopp vara erforderlig, men håller Riksdagen före,
att för år 1903 en höjning af anslaget med 600 kronor eller till 3,600
kronor må vara tillfyllestgörande.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har derför af Riksdagen
på det sätt bifallits, att Riksdagen, för bestridande af de utaf tillämpning
al lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning
med mera vid justitiedepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts
kansli, å extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 3,600 kronor.

15:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ökadt
arbetsbiträde åt justitiekanslersembetet för år 1903 på extra stat anvisa
ett belopp af 3,500 kronor.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning,
på extra stat för år 1903 till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersembetet
anvisat ett belopp af 3,500 kronor.

16:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1903 till
arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter på extra
stat anvisa 3,250 kronor.

Riksdagen har, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande
afseende föreslagit, till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre
ledamöter på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 3,250 kronor.

17:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 16 under denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1903 anvisa till byggnader

Riksdagens Skrifvelse N:o 111. 15

med mera för eu tvångsuppfostringsanstalt å kronodomänen Bona ett belopp
af 136,000 kronor.

Enligt hvad af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, har nu
ifrågavarande förslag blifvit framstäldt under förutsättning af Riksdagens
bifall till särskildt aflåtna propositioner dels med förslag till lag om ändrad
lydelse af 5 kap. 1, 2, 3 och 6 §§ strafflagen, lag angående verkställighet
af domstols förordnande om tvångsuppfostran samt lag, innefattande
vissa bestämmelser om förfarandet i brottmål rörande minderårige,
dels om upplåtande af vissa delar af kronodomänen Bona till anordnande
af en af staten inrättad tvångsuppfostringsanstalt för ett hundra elever.

Eders Kong! Maj:ts ofvanberörda proposition med förslag till lag om
ändrad lydelse af 5 kap. 1, 2, 3 och 6 §§ strafflagen, lag angående verkställighet
af domstols förordnande om tvångsuppfostran samt lag, innefattande
vissa bestämmelser om förfarandet i brottmål rörande minderårige,
har, så vidt på frågan om inrättande af den nu ifrågasatta tvångsuppfostringsanstalten
kan inverka, blifvit af Riksdagen bifallen. Propositionen
om upplåtande af vissa delar af kronodomänen Bona till anordnande af
en dylik tvångsuppfostringsanstalt har äfven af Riksdagen bifallits.

Vid sådant förhållande har Riksdagen, som icke funnit något att
erinra mot det till byggnader m. m. af Eders Kong! Maj:t nu begärda
beloppet, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning,
till byggnader med mera för en tvångsuppfostringsanstalt å kronodomänen
Bona på extra stat för år 1903 beviljat 136,000 kronor.

18:o) Uti punkten 17 under andra hufvudtiteln har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att fill resestipendier åt ordinarie domare ellef
dem, som vid domstolarne beredde sig för domarekallet, på extra stat för
år 1903 bevilja ett anslag af 6,000 kronor.

Emot beviljandet af anslag till stipendier af ifrågavarande slag jemväl
för år 1903, att utgå under de för innevarande års stipendier bestämda
vilkor, har Riksdagen icke funnit något att erinra; och har Riksdagen sålunda,
med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning,
till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne bereda
sig för domarekallet, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af
6,000 kronor.

19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ersättande
af förskott, som statskontoret utbetalt för vissa i ofvanberörda statsrådsprotokoll
omförmälda ändamål, på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp
af 41,435 kronor.

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Riksdagen har, till ersättande af ifrågavarande förskott, å extra stat
för år 1903 anvisat 41,435 kronor.

20:o) Eders Kongl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att, till beredande
af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman och betjente i justitiedepartementets
afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli samt till justitiedepartementet
hörande embetsverk och kårer, å extra stat för år 1903
anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 80,000 kronor.

Riksdagen, som beviljat det af Eders Kongl. Maj:t sålunda äskade
beloppet, anmäler i särskild skrifvelse sitt i anledning af förevarande framställning
fattade beslut.

21:o) Eders Kongl. Maj:t har i punkten 20 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att, till beredande för år 1902 af ökning i tjenstgöringspenningarna
för vaktmästare vid nedre justitierevisionen och hofrättsposter
vid Svea hofrätt, på extra stat för år 1903 anvisa 1,500 kronor.

Med hänsyn till hvad Riksdagen i fråga om ökning i tjenstgörings*
penningarne med 100 kronor för ifrågavarande vaktmästare och hofrättsposter
här ofvan vid punkterna 3:o och 4:o anfört, och då de till följd af
ändrade lagbestämmelser uppkomna omständigheter, som ansetts böra föranleda
nämnda, af Riksdagen medgifna löneförhöjningar, förefinnas äfven
under innevarande år, har Riksdagen ansett sig böra bifalla jemväl Eders
Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag.

Riksdagen har derför, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande
förslag, till beredande för år 1902 af ökning i tjenstgöringspenningarna
för vaktmästare vid nedre justitierevisionen och hofrättsposter vid Svea
hofrätt, på extra stat för år 1903 anvisat 1,500 kronor.

Stockholm den 15 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Bil. Litt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Andra liufvudtitel.

17

Anvisning
i kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

35,800

—-

6,000

182,700

18,800

—

150,900

—-

677,687

476,913

—

208,713

—

11,100

—

55,000

1,753,395

84,000

_

12,000

—

18,000

135,000

_

64,307

4,50C

—

a 3,911,81 £

-

Justitiedepartementet.

Departementschefen..........................................................................................

Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli..............................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag
.........................................................................................................

Högsta domstolen.............................................................................................

Justitiekanslersexpeditioner. .............................................................................

Nedre justitierevisionen. Nuvarande belopp................................. 150,400:

Ökas för höjning af tjenstgöringspenningarne för fem vaktmästare

med ................................................................................... 500: -

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat. Nuvarande belopp 674,787:

Ökas för höjning af tjenstgöringspenningarne för tio hofrätts poster

med......................................................... 1,000:

för höjning af de för tingstolkar anslagna arfvoden 1,900: — 2,900:

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat...........................•................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat ........

Krigshofrätten..............................................................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag..........................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ............................................................... oy,ouu.

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande

belopp ..............................

Ökas till följd af ny aflöningsstat
för de betjente
vid fångvårdsanstalterna,
hvilkas aflöning utgår af

detta anslag, med ........._

Förslagsanslag

503,800:

55,950:

559,750: —
1,039,145: —

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården

anstälde embets- och tjensteman, förslagsanslag ...............

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag
..............................................................................

1,598,895: —
65,000:
30,000:

nya strafflagens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

Medikolegala besigtningar, förslagsanslag.........................................

Rese- och traktamentspenningar, - förslagsanslag................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag.................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande

belopp.....................................................................

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med

Extra utgifter, reservationsanslag................................

64,262: -45:

Summa

Bill. till Riksd. Frat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Haft.

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

Bil. Biff. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Andra hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Justitiedepartementet.

Till bestridande af kostnaderna för en lagberedning.................

50,000

För bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda
kostnader för amanuenser, renskrifning m. ro. vid justitiedepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ...........................

3,600

Till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersembetet.......................

3,500

—

» bestridande af de utaf tillämpning af den nya lagstiftningen om fullföljd
af talan föranledda kostnader för ökadt arbetsbiträde vid nedre justitie-revisionens registratorskontor........................

2,700

» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter ..

3,250

—

* byggnader in. m. för en tvångsuppfostringsanstalt å kronodomänen Bona

136,000

» resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne bereda
sig för domarekallet..............

6,000

» ersättande af utaf statskontoret utbetalda förskott.......

41,435

—

» beredande af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman och betjente
i justitiedepartementet samt dertill hörande embetsverk och kårer, förslags-anslag ...............

80,000

x beredande för år 1902 af ökning i tjenstgöringspenningarne för vakt-mästare vid nedre justitierevisionen och hofrättsposter vid Svea hofrätt ...

1,500

__

Summa

327,985

—

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1902.