Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 77.

1

N:o 77.

r

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ålderstillägg
å lönen för lektorn vid tekniska elementarskolan i

o

Borås J. R. Åkerlund; gifven Stockholms slott den 14
mars 1902.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva, att lektorn vid tekniska elementarskolan i Borås Johan
Rudolf Åkerlund ma, för åtnjutande af ålderstillägg å sin nuvarande lön
från början af år 1902, räkna sig till godo femton år af den tid från och
med höstterminen 1880, hvarunder han på förordnande uppehållit en
lektorsbefattning vid nämnda läroanstalt.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

>:••)» T"J n- / >''! v 1« '' >“] , , t

Nils Claeson.

Bill. till Riksd. Prot. 1.902. 1 Sami. 1 Afd. 64 Haft. (N:o IT.)

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77,

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
mars 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusens t jerna,
grefve Wachtmeister,

Claeson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

23:o.

Departementschefen, statsrådet Claöson, yttrade:

Ang. ålders- »I skrifvelse den 21 december 1901 har styrelsen för tekniska ele ^ör

lektorn^mentarskolan i Borås ‘ i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t
tekniska eie■ täcktes taga i öfvervägande frågan om beredande af ålderstillägg å lönen
™Bo?åskJiaR redan från början af år 1902 åt lektorn i matematik och fysik vid nämnda
Åkerlund, skola Johan Rudolf Åkerlund, hvilken till tjensten utnämnts den 16 september
1901.

I skrifvelsen har styrelsen anfört, bland annat: Åkerlund hade före
sin utnämning till lektorsbefattningen icke mindre än tjuguett år eller alltifrån
början af höstterminen 1880 utan afbrott såsom vikarie uppehållit

3

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 77.

den lektorsbefattning, som innehafts af rektorn A. V. Tidblom, hvilken
åtnjutit tjenstledighet på grund af sjukdom; och hade Åkerlund under
denna tid uppehållit undervisningen i matematik och fysik samt dervid
fullgjort alla en ordinarie lektors skyldigheter. Åkerlunds arfvoden såsom
vikarie hade utgjort för tiden till och med höstterminen 1891 1,500 kronor,
sedermera till och med höstterminen 1897 1,800 kronor samt från och med
vårterminen 1898 2,000 kronor, allt för läsår räknadt. Enligt af styrelsen
gjorda beräkningar hade Åkerlund under sin vikarietid uppburit allenast
43,96 procent af den lön, Tidblom skulle erhållit, om han hela tiden sjelf
kunnat sköta sin tjenst, samt endast 45,79 procent af den lön, Åkerlund
skulle varit berättigad uppbära, om han under tiden sjelf varit ordinarie.
Åkerlund hade sålunda under mer än tjugu år egnat hela sitt intresse och
alla sina krafter åt skötandet af en magtpåliggande statstjenst mot ett
arfvode, som ingalunda motsvarat det nedlagda arbetets värde.

Till stöd för sin framställning har styrelsen vidare åberopat, att genom
nådigt bref den 31 december 1877 Eders Kongl. Maj:t förklarat lektorerna
vid tekniska elementarskolan i Borås S. Liedzén och L. Ivjellstedt på grund
af föregående tjenstgöring vid skolan berättigade att från och med den
1 september 1877 åtnjuta hvar för sig två ålderstillägg å 500 kronor
hvartdera.

Med anledning af denna styrelsens hänvisning till nådigt beslut rörande
lektorerna Liedzéns och Kjellstedts uppflyttning i högre lönegrad vill jag
erinra, att Eders Kongl. Maj:t den 15 juni 1877 genom nådigt bref till
kommerskollegium, hvilken myndighet då hade öfverinseende öfver de
tekniska elementarskolorna, i sammanhang med fastställande af aflöningsoch
utgiftsstater för dessa läroanstalter anbefalt bemälda kollegium att,
efter framställning af vederbörande skolstyrelse, före slutet af hvarje år
hos Eders Kongl. Maj:t anmäla, hvilka af skolans lektorer vore berättigade
att under det följande året komma i åtnjutande af ålderstillägg, hvarjemte
Eders Kongl. Maj:t förklarat Sig vilja, då i sådant hänseende löntagare
borde räknas till godo den tid, han före den nya statens utfärdande förrättat
motsvarande tjenstgöring vid skolan, på särskild framställning af
vederbörande taga under öfvervägande, huruvida ålderstillägg borde redan
från början af den nya lönestatens tillämpning tilläggas någon eller några
af de vid teknisk elementarskola anstälde lärare. Med anledning af innehållet
i berörda nådiga bref inkom kommerskollegium med framställning
om rätt för åtskillige vid de tekniska elementarskolorna anstälde lektorer
att åtnjuta ålderstillägg å sina löner redan från den 1 september 1877,
då den nya staten trädde i tillämpning, och bland dem befunno sig förutbemälde
Liedzén och Kjellstedt, hvilka i likhet med de öfrige före sin

4

KongI. Maj:t Nåd. Proposition N:o 77.

utnämning beklädt då vid skolorna befintliga lärarebeställningar. Med
dessa beställningar hade delvis varit förenad en tjenstgöring motsvarande
lektorsbefattningarnas, men i motsats mot dem besattes de på förordnande,
de medförde ej rätt till pension och de omfattade ej bestämda ämnen.

Vid den nu gjorda underdåniga framställningen finnes fogadt vederbörligt
tjenstgöringsbetyg, utvisande att Åkerlund, som under sin tjenstgöring
såsom vikarierande och ordinarie lektor icke åtnjutit någon ledighet,
i förening med en i allo hedrande vandel städse skött sina tjenståligganden
med utmärkt nit och skicklighet.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet inhemtats, har till en början
erinrat, hurusom, enligt den genom förutnämnda nådiga bref den 15 juni
1877 faststälda aflönings- och utgiftsstat för tekniska elementarskolan i
Borås med deruti genom nådiga bref den 29 maj 1896 och den 19 maj
1899 gjorda tillägg, lektorerna vid nämnda skola i årlig aflöning uppbure
3,000 kronor, med rätt för en hvar af dem att efter fem års val vitsordad
tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret näst efter det, då han till
tjensten utnämndes, åtnjuta ett ålderstillägg å 500 kronor, efter ytterligare
fem års dylik tjenstgöring ännu ett ålderstillägg å 500 kronor samt efter
ytterligare fem års enahanda tjenstgöring ett tredje ålderstillägg å 500 kronor.
Vidare har statskontoret anfört, att, då hvarken i sammanhang med statens
fastställande eller eljest något stadgande meddelats derom att lektor vid
teknisk elementarskola skulle ega att för ålderstilläggs erhållande tillgodoräkna
sig den tid, han såsom vikarie uppehållit läraretjenst, Åkerlund icke
enligt gällande författningar ännu vore berättigad till något ålderstillägg.
Med afseende å cdet af Tidbloms långa sjukdom föranledda undantagsförhållande
att Åkerlund icke mindre än tjuguett. år uppehållit ifrågavarande
befattning på förordnande, ansåge emellertid statskontoret det
billigt, om ålderstillägg redan nu kunde Åkerlund beredas, helst som under
nämnda tid tjenstens ordinarie innehafvare icke varit i tillfälle att intjena
sådant tillägg å lönen. Särskilt vid en jemförelse med de allmänna läroverkens
lektorer, hvilka under vissa förutsättningar egde att i afseende å
rätt till ålderstillägg räkna sig vikarietjenstgöring till godo, syntes det
innebära en orättvisa, om Åkerlund ej skulle i nämnda hänseende hafva
något gagn af sin långvariga tjenstgöring såsom vikarie i sin nuvarande
tjenst. Statskontoret ville derför hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, med
hänsyn till nyss åberopade förhållanden och då Åkerlund enligt tjenstgöringsbetyg
skött sina åligganden med utmärkt nit och skicklighet, täcktes
föranstalta om beredande åt Åkerlund af åtminstone två ålderstillägg å
500 kronor hvartdera, att från och med år 1902 utgå från åttonde hufvudtitelns
anslag till ålderstillägg.

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 77.

Lika med styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås och statskontoret
^ anser jag, att goda skäl tala för att låta Åkerlund, hvilken i
tjuguett år såsom vikarie på ett förtjenstfull sätt förestått den befattning,
hvaraf han nu är ordinarie innehafvare, för rätt till ålderstillägg räkna
sig till godo en del afo vikariatstiden; och det synes mig ej vara anledning
att härvid frånräkna Åkerlund större del af den föregående tjenstgöringen
än att femton år må honom tillgodokomma, hvarigenom han kunde komma
i åtnjutande^ af tre ålderstillägg. Hans aflöning skulle då blifva 4,500
kronor för år räknadt. Det torde vara så mycket större skäl för att han
ma erhålla denna aflöning, som, derest en person efter vunnen behörighet
till lektorsbefattning vid allmänt läroverk varit vikarierande lektor derstädes
i mera än tjugu år innan han blifvit ordinarie lektor vid sådant
läroverk, denne skulle ega rätt till aflöning i femte lönegraden vid allmänna
läroverken. Enligt nuvarande bestämmelser har sådan lektor i
femte lönegraden 5,000 kronor om året, nämligen ordinarie lön med ålderstillägg
4,500 kronor och dessutom 500 kronor, beviljade på extra stat
såsom lönetillägg.

Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva, att lektorn vid tekniska elementarskolan i Borås Johan Rudolf
Åkerlund ma, för åtnjutande af ålderstillägg å sin nuvarande lön från
början af år 1902, räkna sig till godo femton år af den tid från och med
höstterminen 1880, hvarunder han på förordnande uppehållit en lektorsbefattning
vid nämnda läroanstalt.»

1 denna hemställan förenade sig statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda hemstält behagade Hans
Magt Konungen i nåder bifalla; och skulle nådig proposition
af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Gustaf Norström.

Bill. tiU Riked. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 04 ljuft.

*

2