Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 75.
1
N:o 75.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående fortsättning
och af slutande af gradmätningen å Spetsbergen
m. m.; gifven Stockholms slott den 21 mars 1902.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att till bestridande af kostnaderna för fortsättning och afslutande
af gradmätningen å Spetsbergen samt utgifvande i tryck af de under de
svenska gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga
iakttagelser bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af 62,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Nils Claeson.
Bih. till Jtiksd. Prat. 1302. 1 Sami. 1 Afd. 02 Halt. (No 15.)
1
2
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 75.
Ang. fortsättning
och
afslutande
af gradmätningen
å
Spetsbergen
m. m.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför lans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
mars 1902.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Hammarskjöld.
Departementschefen, statsrådet Claeson, anförde:
»Uti underdånig skrifvelse den 3 mars 1902 har komitén för gradmätning
å Spetsbergen hemstält, det täcktes Eders Kongl. Maj:t till 1902
års riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af dels 45,000 kronor
för beräkning och publikation på franska språket af de svenska gradmätningsexpeditionernas
samtliga astronomiskt-geodetiska samt fysikaliska
och naturhistoriska iakttagelser äfvensom 4,000 kronor för textens tryckande
jemväl på svenska språket, dels ock 13,000 kronor till en mindre
3
Kong1. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 75.
koinpletteringsexpedition, afsedd att utgå under 1902 års sommar för att
gifva åt gradmätningsnätet på Spetsbergen hela den utsträckning, som
afsetts i den ursprungliga planen, detta under förutsättning att äfven ^befintliga
besparingar å komitén förut beviljade medel finge för ändamalet
disponeras.
Till stöd för denna framställning har komitén anfört följande.
Sista sommarens svenska gradmätningsexpedition till Spetsbergen hade,
trots ogynsamma isförhållanden, lyckats uppnå ett ganska tillfredsställande
resultat. Såsom framginge af en den underdåniga skrifvelsen bilagd rapport
till komitén från expeditionens chef friherre G. J. De Geer, hade numera
ett sammanhängande gradmätningsnät blifvit uppmätt från Celsii berg vid
åttionde breddgraden och vidare söderut längs Hinlopen Strait fram till
de af den ryska expeditionen uppmätta triangelpunkterna vid Storfjorden.
Som den ryska afdelningens chef, akademiker Tschernychew, meddelat,
att äfven arbetena vid Storfjorden under år 1901 blifvit fullständigt afskräde,
förelåge sålunda för närvarande en sammanhängande gradmätning
från Sydkap till åttionde breddgraden, omfattande en sträcka af inemot
tre och en half breddgrader, eller till längden fyra femtedelar af den till
mätning afsedda bågen.
Ehuru man alltså ännu ej lyckats gifva åt gradmätningen hela den
utsträckning, som den ursprungliga, af Eders Ivongl. Maj:t och Riksdagen
gillade planen afsåge, vore arbetet dock så nära sin utslutning, att såväl
den ryska som den svenska komitén ansett sig böra vidtaga förberedelser
för iakttagelsernas beräkning och publikation i sådan form, att de kunde
tillgodogöras af den vetenskapliga verlden i in- och utlandet, De båda
ländernas gradmätningskommissioner hade i sådant syfte enats om vissa
gemensamma grunder, i enlighet med hvilka den svenska komitén uppgjort
förslag till betitling, beteckning och anordning i öfrigt af den samling
af handlingar, hvaraf verket tänktes komma att bestå, äfvensom utarbetat
ett detaljeradt kostnadsförslag för beräkning och publikation af Sveriges
andel i det gemensamma arbetet.
Kostnaderna för samtliga iakttagelsers beräkning och publikation uppskattades
till 45,000 kronor. Härvid hade till grund för uppskattningen
lagts antagandet att verket, enligt öfverenskommelse med ryska kommissionen,
blefve publiceradt på franska språket. Komitén hade emellertid,
i hvad på densamma ankomme, ansett ändamålsenligt att derjemte offentliggöra
originaltexten på svenska språket för att göra de vetenskapliga tabellerna
och kartorna mera tillgängliga för en svensk läsekrets, och detta
så mycket hellre som den ryska kommissionens arbeten, enligt hvad komitén
förnummit, skulle komma att offentliggöras pa saväl ryska som franska
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 75.
språken. Då denna tryckning på två språk endast afsåge den jemförelsevis
mindre omfattande textafdelningen, medförde den ifrågasatta anordningen
eu ökning i kostnaden af blott högst 4,000 kronor. Såsom af den vid
komiténs underdåniga skrifvelse fogade detaljerade innehållsförteckning
och kostnadsförslag framginge samt komitén redan i sin skrifvelse till
Eders Kong!. Maj:t af den 20 februari 1899 erinrat, hade begge ländernas
gradmätningsexpeditioner, efter samråd mellan ryska och svenska vetenskapsmän,
kommit att omfatta icke allenast det egentliga gradmätningsarbetet
i och för sig utan äfven andra vigtiga fysikaliskt-vetenskapliga
frågor, hvilka i ej obetydlig män inverkade på värdet af sjelfva gradmätningen.
Till följd af det stora omfång arbetet härigenom erhållit, i
det att det kommit att beröra de flesta grenar af de fysikaliskt-matemätiska
naturvetenskaperna, måste kostnaden gifvetvis ställa sig något högre än
hvad det egentliga gradmätningsarbetet i och för sig skulle betingat.
I berörda kostnadsförslag hade äfven upptagits kostnaden för beräkning
åt de ännu felande iakttagelser, som erfordrades, för att gradmätningen
skulle kunna anses vara fullständigt utförd i enlighet med den
faststälda planen. Då meridianbågen på Spetsbergen till följd af landets
ringa utsträckning vore ganska kort, vore det emellertid för* kännedomen
om såväl jordens form som de lokala massattraktionerna af stor vigt, att
gradbågen erhölle hela den utsträckning omständigheterna medgåfve. De
svenska och ryska gradmätningsexpeditionerna hade derför enstämmigt
ansett det vara synnerligen vigtigt, att arbetena fullständigt afslutades,
hvilket syntes kunna ske med en jemförelsevis ringa kostnad. Då emellertid
hittills på grund af de gynsammare isförhållanden, som under de senaste
åren rådt på den ryska expeditionens arbetsfält, den mest omfattande
delen af arbetet utförts af ryssarne, hade det synts komitén billigt, att
det ringa arbete, som återstode, verkstäldes af Sverige ensamt, och detta
så mycket hellre som inom ifrågavarande område förarbetena med signalers
uppsättande med mera utförts under en svensk expedition. Äfvenledes
borde arbetet snarast möjligt fullföljas, medan signalerna ännu qvarstode
orubbade. Den svenska komitén hade derför enhälligt varit af den mening,
att Sverige redan under 1902 års sommar borde utsända en mindre kompletteringsexpedition,
och den ryska komitén hade med liflig tillfredsställelse
helsa! detta förslag.
Kostnaderna för en dylik mindre expedition, med blott två geodetastronomer
såsom deltagare och med en på enskild väg förhyrd mindre
ishafsångare som fartyg, torde kunna ställa sig ganska låga; komitén hade
beräknat dem till 22,000 kronor. Härvid ville komitén framhålla, att
under sista sommarens expedition en besparing af omkring 9,000 kronor
Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 75.
5
kunnat göras å det på extra stat för år 1902 anvisade, redan år 1901 till
komiténs förfogande stälda anslaget å 85,000 kronor till fortsättning af
gradmätningen å Spetsbergen. De återstående nordligaste triangelpunkterna
hade nämligen under sommaren 1901 ända in i september varit omgifna
af en så svår skrufis, att de ej kunnat uppnås utan stor tidsförlust
med fara för instängning och öfvervintring. Oafsedt risken att härigenom
ådraga statsverket en extra utgift af omkring 50,000 kronor hade äfven
förefunnits den risk, att mätningarna ändock ej kunnat genomföras under
den inträdda ogynsammare årstiden. Redan ett dröjsmål utöfver den 15
september skulle hafva medfört en ökning i fartygets hyra af 5,000 kronor,
som dess egare docenten O. Nordenskjöld betingat sig såsom skadeersättning,
om hans sydpolsexpedition derigenom hindrades att använda
berörda fartyg. Expeditionens chef hade derför beslutit en tidig hemresa,
hvarigenom inbesparats 9,000 kronor å omförmälda beviljade medel, hvilket
öfverskott komitén hoppades kunna få disponera för arbetets afsilande
under gynsammare omständigheter. Under denna förutsättning erfordrades
för den nya expeditionen ett nytt anslag af blott 13,000 kronor.
Med hänsyn till de icke oansenliga belopp, hvartill samtliga kostnader
för Sveriges deltagande i gradmätningsföretaget belöpte sig, ville
komitén framhålla, att det dock lyckats komitén att begränsa utgifterna
till högst afsevärdt mindre belopp — mindre än hälften — än hvad ryska
regeringen beviljat, nämligen betydligt öfver en million kronor i svenskt
mynt.
Då alltså, såsom af det anförda framginge, gradmätningsarbetet redan
kunde betraktas såsom i det närmaste afslutadt och det, om icke allt för
ogynsamma förhållanden inträffade, med lätthet skulle kunna afslutas på
några få veckor, hyste komitén den förhoppningen, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes biträda komiténs underdåniga framställning om beredande af medel
för detta storartade arbetes fullständiga afslutande. Och kände sig komitén
förvissad om att, derest nu begärda anslag af Riksdagen beviljades, någon
ytterligare framställning i ärendet från komiténs sida icke skulle behöfva
ifrågakomma.
Vetenskapsakademien, hvars utlåtande öfver komiténs förevarande
framställning infordrats, har den 12 mars 1902 afgifvit sådant utlåtande,
deruti akademien, med öfverlemnande af étt utaf dess ledamöter professorn
D. G. Lindhagen och kommendörkaptenen friherre C. Skogman afgifvet
särskilt yttrande i ämnet, tillkännagifvit, att akademien för sin del gillat
och såsom uttryck för sin mening antagit samma yttrande.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.
I detta yttrande erinra Lindhagen och friherre Skogman till en början
om hvad komitén i sin underdåniga ansökning andragit rörande svårigheten
för den svenska expeditionen på grund af ogynsamma isförhållanden
på det af densamma öfvertagna arbetsfältet, att under sommaren
1901 fullborda samtliga för det afsedda ändamålet nödiga arbeten samt
att följaktligen i det utstakade triangelnätet qvarstode en lucka, för hvars
fyllande den underdåniga framställningen nu blifvit gjord; och anföra
Lindhagen och friherre Skogman vidare:
Ingen tvekan kunde väl förefinnas i valet mellan att lemna ett till
största delen redan utfördt företag ofullbordadt och att, äfven med någon
uppoffring, bereda utväg till dess fullbordande, helst då det gälde ett
företag af den i vetenskapligt afseende så storartade beskaffenhet som det
föreliggande. Akademien syntes fördenskull hafva all anledning att på
det varmaste förorda nådigt bifall till komiténs framställning i denna del,
så mycket mera som det äfven gälde att infria en åtagen förbindelse till
den andre deltagaren i företaget, Ryssland, som ju derå redan offrat
mera än dubbla det belopp, hvarmed Sverige komme att dertill hafva
bidragit. Äfven till komiténs anhållan om anslag för beräkningar och
utgifvande från trycket af ett arbete öfver de svenska gradmätningsexpeditionernas
samtliga astronomiskt-geodetiska samt fysikaliska och naturhistoriska
iakttagelser ville Lindhagen och friherre Skogman lemna sitt
förord. Och hemstälde de fördenskull, att akademien måtte i sitt underdåniga
utlåtande på det varmaste tillstyrka nådigt bifall till komiténs
ifrågavarande framställning i dess helhet.
På grund af hvad sålunda förekommit och då det måste anses vara
en pligt för Sverige ej blott att bringa till fullbordan den del af ifrågavarande
gradmätningsarbeten, som man från svensk sida åtagit sig, än
äfven att bestrida kostnaderna för utgifvande i tryck af de rikhaltiga
vetenskapliga iakttagelserna under de svenska gradmätningsexpeditionerna
till Spetsbergen, får jag, som icke har något att erinra mot de härför uppgjorda
kostnadsberäkningarna och anser hinder icke möta att för den
ifrågasatta kompletteringsexpeditionen till Spetsbergen använda de besparingar,
hvilka uppstått å de för fortsättning af gradmätningen anvisade
medel, hemställa, det Eders Kongl. Majrt täcktes föreslå Riksdagen att till
bestridande af kostnaderna för fortsättning och afsilande af gradmätningen
å Spetsbergen samt utgifvande i tryck af de under de svenska
gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelser
bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af 62,000 kronor.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75.
7
Vid bifall härtill lärer hinder ej förefinnas för Eders Kongl. Maj:t
att låta under år 1902 af tillgängliga medel förskottera för ifrågavarande
ändamål erforderliga belopp.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af
statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Ernst Törnell.