Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 50.
13
N:o 50.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning
af vissa delar af kungsladugården Borgholm, i
Kalmar län; gifven Stockholms slott den 14 februari
1902.
Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
dels att ej mindre de under kungsladugården Borgholm i Repplinge
socken och Slättebo härad af Kalmar län lydande, med innehafvarne
tillhöriga bostadshus försedda lägenheterna Rom, Regnekulla och
Stadstorpet n:o 2, med de för dessa lägenheter af vederbörande uppskattningsmän
angifna och å en af vice kommissionslandtmätaren 0.
Modée år 1900 öfver kungsladugårdens inegor upprättad karta med
tillhörande beskrifning till belägenheten utmärkta områden, än äfven
det område af den under samma kungsladugård lydande, jemväl med
innehafvaren tillhöriga byggnader försedda lägenheten Målaretorp, som
utgöres af de å berörda karta med nris 475, 476 och 477 betecknade
egofigurer om tillsammans 3 hektar 46 ar, må från kungsladugården
afsöndras samt mot köpeskillingar, för Rom af 500 kronor, för Regnekulla
af 522 kronor 63 öre, för Stadstorpet n:r 2 af 1,000 kronor, jemte
värdet af den å lägenheten växande skog, och för andelen af Målaretorp
af 1,000 kronor, samtliga köpeskillingar att erläggas under loppet
af tio år med en tiondedel årligen, försäljas, en hvar lägenhet till dess
innehafvare, med tillträdesrätt den 14 mars 1903 och i öfrigt på de i
6:te momentet af kongl. skrifvelsen till domänstyrelsen angående bestämmelser
att tjena till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande
från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 omförmälda
villkor, samt med tillägg, dels att innehafvaren af Rom skall ega rätt
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
att taga väg öfver Regnekulla till Ålevik samt vidare deröfver och
invid gränsen mellan kungsladugården nu tillhörig utmark och Borgahage
bys egor med fortsättning öfver kungsladugårdens vestra allvar
till allmänna vägen, att innehafvaren af Regnekulla skall ega begagna
nämnda vägsträcka från gränsen mot Ålevik till allmänna vägen med
skyldighet att öfver sitt område lemna väg för innehafvaren af Rom,
samt att innehafvaren af Stadstorpet n:o 2 skall hafva rätt till väg
öfver marken mellan detta och Stadstorpet n:o 1, dels ock, beträffande
ifrågavarande andel af Målaretorp, att innehafvaren deraf skall till
detta område förflytta de honom tillhöriga, å annan del af Målaretorp
nu befintliga husen inom utgången af femte året efter tillträdet, vid
äfventyr att eljest då ogulden köpeskilling skall anses till betalning
genast förfallen;
dels att den under kungsladugården jemväl lydande lägenheten
Ålevik, med det för denna lägenhet af vederbörande uppskattningsmän
angifna och å nyssnämnda af Modée uppgjorda karta med beskrifning
till belägenheten utmärkta område, må från kungsladugården afsöndras
samt utbjudas till försäljning i enlighet med föreskrifterna i 8:de
och följande momenten af nyssnämnda nådiga bref den 25 september
1896 att tillträdas den 14 mars 1903 och under vilkor derjemte att
köparen skall till egaren af de å lägenheten befintliga åbyggnader
erlägga lösen för samma byggnader, hvilken lösen, derest öfverenskommelse
ej kan träffas, skall bestämmas af tre gode män i den ordning,
lagen ony skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar, samt att innehafvaren
af Ålevik skall ega rätt att taga väg invid gränsen mellan kungsladugården
nu tillhörig utmark och Borgahage bys egor med fortsättning
öfver kungsladugårdens vestra allvar till allmänna vägen med skyldighet
att öfver sitt område lemna väg för innehafvarne af Rom och
Regnekulla;
dels att från kungsladugården må likaledes afsöndras och till
Borgholms stad försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1903 det område,
som är å ofvanberörda af Modée upprättade karta utmärkt med
egofigurerna n:ris 42 a, 42 b, 42 c, 42 d, 443 a, 443 b, 443 c samt de
Stadstorpet n:o 1 omfattande egofigurerna n:ris 600—608 äfvensom den
del af den med n:o 777 betecknade väg, som är belägen inom detta område,
innefattande en areal af tillhopa 8 hektar 90,6 6 ar, mot en köpeskilling
af, jemte värdet af den å området växande skog, 3,628 kronor 72 öre,
att vid tillträdet erläggas och af staden till landtränteri inbetalas
samt under vilkor i öfrigt att staden skall till innehafvaren af Stadstorpet
n:o 1 erlägga lösen för de der nu befintliga åbyggnader, hvilken
15
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 50.
lösen, derest öfverenskommelse ej kan träffas, skall bestämmas af tre
gode män i den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887
stadgar, att staden skall öfver ifrågavarande område lemna fri väg
till och från staden dels för kungsladugårdens arrendator mellan lasarettstomten
och Stadstorpet n:o 1, dels ock för innehafvaren af Stadstorpet
n:o 2 mellan detta och Stadstorpet n:o 1, att staden i områdets gräns
mot kungsladugården skall uppsätta och för framtiden underhålla laggill
stängsel samt att staden skall ensam vidkännas lagfartskostnaden
och andra med köpet förenade utgifter;
dels att det område om 56 hektar 97,8 ar, som upptagits å ett
af ingeniören E. K. Långström uppgjordt utdrag af Modées berörda
karta och innefattar lägenheterna Slakvik, Stensrör, Skönvik, Fäholmen,
Gustafsberg och Grönadal jemte deremellan liggande utmark och ett
område å allvaret, må från kungsladugården afsöndras och till Hennes
Kongl. Höghet Kronprinsessan försäljas med tillträdesrätt den 14 mars
1903 mot en köpeskilling af 14,514 kronor 51 öre jemte skyldighet
för köparfen att till egarne af de å området befintliga, enskilda tillhöriga
hus utgifva lösen för dessa med af byggnadernas egare godkända
belopp, tillsammans 2,070 kronor, att i saluområdets gräns mot kungsladugården,
der så påfordras, uppsätta och underhålla stängsel äfvensom
att invid gränsen mot Borgahage by lemna utfartsväg för innehafvarne
af lägenheterna Ålevik, Regnekulla och Rom, samt att ensam
vidkännas lagfartskostnaden och andra med köpet förenade utgifter;
dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar
komma att inflyta, må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning
af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
De till ärendet hörande kartor och handlingar skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Theodor Odelberg.
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
februari 1902.
Närvar an de:
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Hans excellmis herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: nerr von K rusenst jerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander och
Westring.
25:o
Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde härefter:
Kungsladugården Borgholm, som enligt kronans jordebok utgöres
af Borgholm n:ris 1—6 om 5 3U mantal jemte lägenheten Borgholm
n:o 7, en trädgård, i Repplinge socken och Slättebo härad af Kalmar
län, är genom kammarkollegii kontrakt den 23 juni 1882 utarrenderad
på 20 års tid, räknad från den 14 mars 1883 till samma dag år 1903,
mot ett numera till 5,340 kronor nedsatt årligt arrende. Sedan vid
den under år 1900 af t. f. domänintendenten i länet med biträde af
vederbörande värderingsmän förrättade uppskattning för egendomens
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
förnyade utarrendering förslag väckts om afsöndring ock försäljning
af vissa under kungsladugården lydande lägenheter till innehafvarne
deraf, har domänstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 26 april 1901,
under åberopande af föreskriften i nådiga skrifvelsen till styrelsen angående
bestämmelser att tjena till efterrättelse i fråga om lägenheters
upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896,
understält nämnda förslag Eders Kong]. Maj:ts nådiga pröfning; och
har styrelsen, som genom särskilda nådiga remisser anbefalts att afgifva
underdånigt utlåtande öfver två af stadsfullmäktige i Borgholm till
Eders Kongl. Maj:t stälda, af stadsstyrelsen i nämnda stad insända
ansökningar om medgifvande för staden att för dess utvidgning på de
vilkor, Eders Kong]. Maj:t kunde bestämma, förvärfva mark från
nämnda kungsladugård, uti sin förberörda underdåniga skrifvelse jemväl
öfver dessa ansökningar sig utlåtit och dervid tillika öfverlemnat
instrument öfver ofvannämnda uppskattningsförrättning med en af vice
kommissionslandtmätaren O. Modée år 1900 för uppskattningen upprättad
karta öfver inegorna till kungsladugården jemte till kartan
hörande beskrifning, upptagande jemväl arealen å kungsladugårdens
utmark, särskildt underdånigt yttrande från uppskattningsmännen öfver
stadsfullmäktiges i Borgholm nyssnämnda ansökningar samt utlåtande
i ärendet af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet äfvensom
öfriga till ärendet hörande handlingar. Derjemte har domänstyrelsen
med underdånig skrifvelse den 6 maj nästlidna år till Eders Kongl.
Maj:t öfverlemnat en af stadsfullmäktige i Borgholm till Eders Kongl.
Maj:t stäld ytterligare framställning beträffande behofvet för staden af
den mark, som uti stadens förut berörda underdåniga ansökningar
afsetts.
Af handlingarna i ärendet inhemtas, bland annat,
att kungsladugården Borgholm med underlydande omfattar en
areal af tillhopa 731 hektar 53,3 ar, deraf 218 hektar 56,4 ar åker och
tomter, 77 hektar 78,3 ar ängs- och odlingsmark, 426 hektar 88,5 ar
betesmarker och annan afrösningsjord samt 8 hektar 30, l ar impediment;
att
vid ofvan omför mälda arrende värdering uppskattningsmännen
föreslagit, att följande under kungsladugården lydande, med enskilda
bostadshus försedda lägenheter skulle från kungsladugården afsöndras
och försäljas, nemligen Målaretorp, beläget å allvaret, samt vid Kalmarsund
liggande lägenheterna Sandvik, Slakvik, Stensrör, Skönvik, Fäholmen^
Ålevik, Regnekulla och Rom, förstnämnda lägenheten eller
Målaretorp dock endast till den del, som innefattades under de å ofvanBih.
till Riksd. Prut. L902. 1 Sami. J Afd. 43 Höft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
berörda karta upptagna egofigurerna n:ris 475, 476 och 477, innehållande
3,21 hektar åker, 0,2 2 hektar afrösningsjord samt 0,0 3 hektar impediment,
och under förbindelse för lägenhetens innehafvare Henrik Nilsson att
till denna del af lägenheten, som åsattes ett saluvärde af 1,000 kronor,
flytta de honom tillhöriga, nu å annan del af lägenheten befintliga
åbyggnader, bestående af boningshus, ladugård och brygghus;
att lägenheterna Regnekulla och Rom, den förra omfattande 1,14 7
hektar åker, 0,9 7 hektar äng, 1,614 hektar afrösningsjord och 0,012 hektar
impediment samt å kartan upptagen under egofigurerna n:ris 728—744,
och den senare lägenheten innehållande 1,9 71 hektar åker, 0,6 7 5 hektar
äng, 1,2 06 hektar afrösningsjord och 0,006 hektar impediment samt å
kartan upptagen under egofigurerna n:ris 745—766, äro försedda, Regnekulla
med ett innehafvaren Carl Johansson tillhörigt boningshus och
Rom med dess innehafvare A. Håkansson tillhörande boningshus och
ladugård samt värderats, Regnekulla till 522 kronor 63 öre och Rom till
500 kronor:
att å lägenheterna Slakvik, Stensrör, Skönvik och Ålevik åbyggnaderna
tillhöra kungsladugårdens arrendator, men att lägenheterna
brukas af andra personer;
att å lägenheten Fäholmen ett boningshus äfvensom dervarande
ladugård egas af arrendatorn, men att å lägenheten jemväl finnes ett
brukaren af lägenheten tillhörigt boningshus;
att uppskattningsmännen ansett särskild utfartsväg ej erfordras
för den till afsöndring föreslagna delen af lägenheten Målaretorp, men
deremot, beträffande de vid Kalmarsund belägna, sinsemellan med väg
förbundna lägenheterna, såsom utfartsväg föreslagit den väg, som för
närvarande finnes från Ålevik med fortsättning i gränsen emellan kungsladugårdens
utmark och Borgahage bys egor samt vidare öfver kungsladugårdens
vestra allvar till allmänna landsvägen;
att, efter det förelägganden i enlighet med ofvan åberopade nådiga
bref den 25 september 1896 af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
meddelats, i afseende å den till afsöndring föreslagna delen
af lägenheten Målaretorp samt lägenheterna Sandvik, Regnekulla och
Rom innehafvarne af dessa lägenheter, beträffande Fäholmen såväl
kungsladugårdens arrendator som lägenhetens brukare och i fråga om
öfriga, här ofvan upptagna lägenheter arrendatorn att till Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande inkomma med förklaranden, hvar och en
angående den lägenhet, det honom lemnade föreläggande afsåge, huruvida
han ville mot köpeskilling, motsvarande det vid uppskattningen
lägenheten åsätta, i föreläggandet angifna saluvärde, lösa densamma,
19
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 50.
hvarjemte innehafvare]! af Målaretorp särskildt förelagts yttra sig, om
han åtoge sig den husflyttning, uppskattningsmännen föreslagit, innehafvare
af sistberörda lägenhet samt af Regnekulla och af Rom tillkännagifvit,
att de önskade mot de bestämda köpeskillingarna att erläggas
under tio år, hvarför borgensförbindelser aflemnats, inköpa, den
förstnämnde det honom hembjudna området af Målaretorp, dit han förbunde
sig att flytta de honom tillhöriga husen, samt innehafvare af
de två öfriga lägenheterna, hvar och en den lägenhet han innehade;
hvarjemte de båda senare anhållit, hvar och en i afseende å den lägenhet,
som af honom innehades, att utfartsväg från lägenheten måtte
uttagas å kungsladugårdens öfriga egor med rätt för lägenhetsinnehafvaren
att vägen för all framtid kostnadsfritt begagna;
att från innehafvaren af lägenheten Sandvik inom den stadgade
tiden icke inkommit något köpeanbud samt från kungsladugårdens
arrendator och brukaren af lägenheten Fäholmen lemnats skriftlig anmälan,
att de ej antoge dem gjorda hembud;
att, efter berörda anmälan af arrendator^, brukarne af lägenheterna
Slakvik, Stensrör, Skönvik och Ålevik till Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande inkommit med skriftliga framställningar derom, att
de skulle få inköpa, hvar och en den lägenhet, som af honom innehades,
till det lägenheten vid arrendevärderingen åsätta saluvärde;
att till Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande jemväl ingifvits
en ansökning af innehafvaren utaf en under kungsladugården lydande
lägenhet Bergdala, bebygd med boningshus och ladugård, tillhöriga
innehafvaren, om tillstånd att mot skälig köpeskilling förvärfva lägenheten;
att
den mark, som Borgholms stad, efter hvad ofvan är nämndt,
begärt från kungsladugården få förvärfva, utgöres dels af ett område
intill stadens södra gränslinie, som å en af kaptenen C. H. Ohnell år
1883 upprättad plan för utvidgning och reglering af staden, af hvilken
plan en kopia finnes handlingarna i ärendet bifogad, upptagits inom en
gräns betecknad med bokstäfverna d- e- f- g- d och enligt uträkning vid
upprättandet af Modées karta öfver kungsladugårdens inegor, å hvilken
karta området blifvit utmärkt, innehåller en i kartebeskrifningen angifven
areal af 4,734 hektar dels ock af mark, som, sammanhängande
med nyssnämnda område, begränsas i norr af detta och stadens intill
Kalmarsund stötande mark, i öster af lasarettets tomt och i söder af
en linie, dragen från sistnämnda tomts sydvestra hörn parallelt med
stadsgränsen ut till Kalmarsund, och jemväl blifvit utmärkt å sist
-
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
berörda karta samt upptagen i kartebeskrifningen, enligt hvilken hela
det område, staden anhållit få förvärfva, omfattar 24,6 5 7 hektar;
att till stöd för denna anhållan af staden anförts, att den fortgående
utveckling, hvari Borgholm såsom badort vore stadd, påkallade
markens förening med staden samt att en större del af angränsande
eg or utgjordes af kärr, derifrån vid temperaturförändringar dimma och
vid vårtiden öfversvämningar vore att befara, hvarjemte det vore af
betydelse för staden att få en regelbunden gräns åt söder;
att stadens anhållan förordats af såväl stadsstyrelsen som stadens
bj^ggnadsnämnd, under framhållande, att den ifrågavarande marken
lämpade sig väl för bebyggande med bostäder för badgäster samt vore
behöflig för anordnande af plantering till skydd mot eldfarliga eller
annorledes olämpliga byggnaders förläggande å kungsladugårdens öfriga
mark allt för nära byggnader i staden;
att, enligt arrendeuppskaltningsmännens dels i uppskattningsinstrumentet
dels i ofvannämnda särskilda yttrande afgifna utlåtande öfver
stadens framställning, uppskattningsmännen, då det för stadens utveckling
och förkofran vore nödvändigt erhålla åtminstone en del af den ifrågavarande
marken samt denna utan men för kronan eller kungsladugården
kunde afstås, tillstyrkt framställningen, dock med den inskränkning,
att, för att ej allt för mycket afstånga kungsladugårdens betesmark
från Kalmarsund, den del af egofiguren 443 d, som läge vester om en
på kartan med blyerts uppdragen linie A"—B och innehölle en areal af
6,94 hektar, undantoges från upplåtelsen;
att det återstående området, deri ingå två med enskilda bostadshus
bebygda lägenheter, Stadstorpet n:o 1 och Stadstorpet n:o 2, det
förra omfattande egofigurerna 600—608 om tillsammans 3,2 6 3 hektar
och det senare, försedt med innehafvaren Olof Bryngelsson tillhörande
boningshus och ladugård samt innehållande 0,50 7 hektar åker, 1,6 91
hektar äng, 0,2 2 hektar afrösningsjord och 0,0 o 5 hektar impediment,
å kartan upptaget under egofigurerna 609—616, af uppskattningsmännen
värderats till 8,179 kronor 3 öre, deraf 2,500 kronor upptagits
för Stadstorpet n:o 1, 1,000 kronor för Stadstorpet n:o 2, 2,510 kronor
20 öre för marken i öfrigt efter ett pris af 1,000 kronor för hektar
åker, 400 kronor för hektar äng och 200 kronor för hektar afrösningsjord,
samt 2,168 kronor 83 öre för ståndskogen å hela området;
hvarjemte uppskattningsmännen föreslagit, att vid upplåtelsen af ifrågavarande
område borde fästas vilkor derom, att kungsladugården skulle
lemnas obehindrad utfartsväg till Borgholms stad mellan lasarettstomten
21
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 50.
och Stad storpet n:o 1 samt att stadstorpens innehafvare erhölle ersättning
af staden för de å lägenheterna befintliga linsens flyttning;
att, sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som ansett
med sistnämnda båda lägenheter böra förfaras enligt nådiga brefvet
den 25 september 1896, låtit i öfverensstämmelse dermed förelägga
innehafvarne af desamma att yttra sig, om de önskade förvärfva eganderätt,
hvar och en till den lägenhet, han innehade, mot köpeskilling,
motsvarande det lägenheten af nppskattningsmännen åsätta värde, inom
den föreskrifna tiden endast innehafvaren af Stadstorpet n:o 2 inkommit
med förklarande, att han vore villig tillösa sig den honom hembjudna
lägenheten, för hvilken han önskade erlägga den bestämda köpeskillingen,
1,000 kronor, under loppet af 10 år, hvarjemte han aflemnat borgen
för köpeskillingens gäldande; samt
att t. f. domänintendenten i länet i en till domänstyrelsen ^aflåten
skrifvelse hemstält, att innehafvaren af sistnämnda lägenhet måtte
vid försäljning till honom af lägenheten tillförsäkras rätt till utfartsväg
öfver den mellan Stadstorpet n:o 1 och Stadstorpet n:o 2 belägna del
af kungsladugårdens mark, som Borgholms stad begärt få köpa.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har i sitt ofvan . omförmälda
utlåtande uttalat sig för att samtliga de af uppskattningsmännen
till föryttrande föreslagna lägenheter äfvensom lägenheterna
Stadstorpet n:o 1 och Stadstorpet n:o 2 borde afsöndras och försäljas.
Beträffande Borgholms stads framställning syntes väl Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande hela det område, hvars försäljning till staden
uppskattningsmännen förordat, kunna atsöndras, utan att derigenom
uppstode något men för kungsladugården, men Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande ansåge sig ändock icke kunna biträda uppskattningsmännens
förslag i hela dess omfattning. Då innehafvaren af den ena
af de inom området befintliga lägenheterna eller Stadstorpet n:o 2
förklarat sig önska inköpa denna lägenhet för en mot det åsätta
saluvärdet svarande köpeskilling, syntes det Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, som om denne egde bättre rätt än Borgholms stad
att med eganderätt,'' åtkomma lägenheten. Vidare ansåge Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande det knappast antagligt, att Borgholms stad
skulle så snabbt gå framåt, att redan under stundande arrendeperiod för
kungsladugården för stadens räkning erfordrades det vidsträckta område,
som i de underdåniga ansökningarna begärdes, helst ett jordområde,
som staden år 1895 förvärfvat från kungsladugården, ännu vore endast
till en obetydlig del bebygdt. Dertill komme, att den södra delen af
området i fråga bestode af sidländ och kärrig mark, som svårligen
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
kunde fullständigt torrläggas och följaktligen syntes mindre väl lämpa
sig för bebyggande. Stadens verkliga behof af förökadt område söderut
å kungsladugårdens egor syntes Eders Kongl. Maj:ts befalluingshafvandes
vara för kommande arrendeperiod väl tillgodosedt, om staden
nu tillätes förvärfva Stadstorpet n:o 1 samt de å Modées karta med
n:ris 42 a, 42 b, 42 c, 42 d, 443 a, 443 b och 443 c betecknade
egofigurer äfvensom den del af vägen n:o 777, som folie inom detta
område. Enligt beskrifningen till berörda karta och ett utlåtandet
bilagdt intyg Irån förste landtmätaren O. Götherström innehölle nämnda
egoområde en areal af 8,9 06 6 hektar och skulle, enligt den af uppskattningsmännen
följda beräkningsgrund, vara värdt 3,628 kronor 72
öre förutom värdet å den på området växande skog. På grund af
hvad sålunda anförts och då det åt uppskattningsmännen föreslagna
pris för hektar syntes väl lågt i betraktande deraf, att marken
skulle af staden användas till byggnadstomter, ville Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande för sin de! endast på det sätt tillstyrka bifall till
Borgholms stads ifrågavarande framställning, att åt staden finge försäljas
förenämnda område om 8,906 6 hektar mot vilkor, att staden å
tillträdesdagen den 14 mars 1903 betalade den köpeskilling, som kunde
varda bestämd i enlighet med föreskrifterna i nådiga förordningen den
14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof, att staden till innehafvaren af Stadstorpet n:o 1 erlade lösen
för der befintliga åbyggnader, hvilken lösen syntes böra, derest öfverenskommelse
ej kunde träffas, bestämmas i enahanda ordning, som föreslagits
i fråga om nyssnämnda köpeskilling, samt att staden uppsatte
och för framtiden underhölle laggilt stängsel mot kungsladugårdens egor.
Vid handlingarnas öfverlemnande bar domänstyrelsen för egen del,
hvad först beträffar de under kungsladugården lydande lägenheterna
Slak vik, Stensrör, Skönvik, Alevik och Bergdala, angående bvilkas
förvärfvande framställningar gjorts af lägenheternas innehafvare utan
att lägenheterna varit dem hembjudna, hemstält, att, som åbyggnaderna
å de fyra förstnämnda lägenheterna icke tillhörde lägenheternas brukare
och lägenheten Bergdala ej af uppskattningsmännen föreslagits till
försäljning, berörda framställningar icke måtte till någon Eders Kongl.
Maj:ts åtgärd föranleda. Vidkommande åter de köpeanbud, som afgifvits
å en del af lägenheten Målaretorp samt å lägenheterna Regnekulla,
Rom och Stadstorpet n:r 2 af lägenheternas innehafvare efter hembud,
har domänstyrelsen, enär ifrågavarande områden syntes utan någon
olägenhet för kungsladugården kunna derifrån skiljas och, hvad Stads
-
23
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 50.
torpet särskildt anginge, den rätt till lägenhetens förvärfvande, som
tillkomme innehafvaren på grund af nådiga brefvet den 25 september
1896, syntes styrelsen lika med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
ej böra vika för Borgbolms stads åstundan att komma i
besittning af lägenheten, hvilken ännu icke blifvit i stadsplanen intagen,
förmält sig anse ifrågavarande köpeanbud böra antagas. Vidare har
domänstyrelsen — under erinran, hurusom genom nådiga brefvet den 22
december 1882 från kungsladugården upplåtits åt Borgholms stad tills
vidare mot bestämd årlig afgäld och i ölrigt faststälda vilkor en areal
af 10 tunnland 2 kappland att användas till vägar, plantering och för
stadens badanstalt behöfliga förlustelseplatser samt att, på ansökning
af staden att få förvärfva eganderätt till en del af nyssnämnda område,
hvilket, så länge det af staden innehades endast med nyttjanderätt
tills vidare, ej läte sig användas för ett af de syften, för hvilka
marken varit af staden afsedd eller anläggning af sommarbostäder för
badgäster, staden jemlikt nådigt bref den 17 maj 1895 medgifvits af
området tillösa sig 5 tunnland 8,4 kappland, derå köpebref för staden
utfärdats den 2 augusti 1895, — i fråga om stadens nu förevarande
underdåniga framställningar, vid det förhållande att, enligt hvad upplyst
blifvit, den genom sistberörda nadiga bref åt staden upplatna
mark allt hittills endast till ringa del användts samt ej obetydliga
delar af stadens planlagda område ännu vore obebygda, funnit den
af Eders Kongl. Mapts befallningshafvande föreslagna areal för upplåtelsen
vara fullt tillräcklig för stadens behof af utveckling och för
badanstaltens främjande under de närmaste årtiondena. Jemväl ifråga
om sättet för bestämmande af den köpeskilling, staden borde för samma
område erlägga, äfvensom beträffande öfriga skyldigheter för staden i
samband med det ifrågasatta markförvärfvet har styrelsen instämt med
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande.
Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning af
den 10 oktober nästlidna år har härefter Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan
genom hofmarskalken C. M. Lilliehöök anhållit att. få af
Eders Kongl. Maj:t och kronan inköpa ett å en ansökningen bifogad
karta, af ingeniören E. K. Långström år 1901 i utdrag kopierad och
kompletterad från ofvan omförmälda, af O. Modée upprättade karta,
närmare angifvet område af kungsladugården Borgholm, omfattande förut
omförmälda lägenheterna Slakvik, Stensrör, Skönvik och t äholmen,
äfvensom lägenheterna Grönadal och Gustafsberg jemte en del skogs
-
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
mark ock innehållande enligt karteutdraget bilagd beskrifning en sammanlagd
areal af 56 hektar 97,8 ar.
Till följd af nådig remiss bar domänstyrelsen den 17 nästlidne
januari häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och dervid öfverlemnat
dels instrument öfver en på styrelsens föranstaltande af t. f. domänintendenten
i Kalmar län med biträde af vederbörande revirförvaltare
verkstäld saluvärdering af nu ifrågakomna område med derå växande
skog äfvensom uppskattning af värdet af de å området befintliga byggnaderna,
dels ock af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet i
ärendet afgifvet yttrande.
Af nämnda värderingsinstrument inhemtas:
att den till nyss uppräknade lägenheter hörande mark, innehållande
en areal af 25 hektar 81,8 ar, uppskattats till sammanlagdt
5,350 kronor;
att af den uti ifrågavarande område i öfrigt ingående mark 22
hektar 62 ar stenbunden skogsmark med väg värderats till 2,262 kronor
och 8 hektar 54 ar allvarjord, berg och sten till 170 kronor 80 öre;
att den å området växande skog, bestående hufvudsakligast af
ek, uppskattats till 6,731 kronor 71 öre;
att vid sammanläggning af nu upptagna belopp värdet å hela
området med växande skog, men oberäknadt derå varande hus, uppskattats
till 14,514 kronor 51 öre;
att de å området befintliga hus, som alla äro belägna å lägenheterna
och tillhöra till största delen kungsladugårdens arrendator och
i öfrigt fyra af lägenhetsinnehafvarne, värderats till sammanlagdt 2,070
kronor; och
att egarne af husen, hvilka samtlige varit vid värderingen tillstädes,
förklarat sig nöjda med de husen åsätta värden.
I sitt utlåtande har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, med
hvilken myndighet domänstyrelsen i allo instämt, anfört, att Eders Kongl.
Maj.ts befallningshafvande icke funnit något att erinra mot den verkstälda
värderingen, att ifrågavarande område syntes kunna afsöndras från
kungsladugården utan någon egentlig skada eller olägenhet för dennas
skötsel och brukande, samt att vid försäljningen syntes böra stadgas
förbehåll om utfartsväg öfver området närmast gränsen mot Borgahage
by för de söderut invid Kalmarsund belägna, kungsladugården underlydande
lägenheterna Alevik, Regnekulla och Rom, likasom medgifvas
sökanden rätt till dylik väg öfver kungsladugårdens egor.
Emot domänstyrelsens uti nu ifrågavarande hänseenden afgifna
25
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
förslag har jag icke något att i hufvudsak erinra. Ett par mindre
väsentliga jemkningar uti samma förslag anser jag mig emellertid böra
förorda. Sålunda anser jag att, under förutsättning att, i enlighet med
hvad jag bär nedan går att föreslå, de af domänstyrelsen föreslagna
områden af kungsladugården blifva densamma frånsålda, jemväl lägenheten
Ålevik lämpligen bör afsöndras och försäljas.
Som nemligen denna lägenhet — om hvars försäljning till kungsladugårdens
arrendator, såsom egare af de å lägenheten befintliga byggnader,
hembud gjorts, som af arrendatorn förkastats — efter afyttringen
af de norr och'' söder derom belägna lägenheterna skulle komma att
få ett från kungsladugårdens öfriga egor afskildt läge och, derest den
vid egendomen bibehålies, säkerligen skulle komma att blifva snarare
till olägenhet än till nytta vid kungsladugårdens skötsel, synes mig
någon anledning att behålla densamma i kronans ego icke förefinnas.
Enligt kartebeskrifningen innefattar lägenheten en areal af 7 hektar
70,7 ar, deraf 1 hektar 50,8 ar åker, 2 hektar 49 ar äng och odlingsmark,
3 hektar 70,5 ar betes- och hagmark och 0,4 ar impediment,
samt har vid kungsladugårdens arrendevärdering af uppskattningsmännen
åsatts ett saluvärde af 1,064 kronor 86 öre, deraf 64 kronor 86 öre för
å området växande skog, till hvilket pris lägenhetens nuvarande brukare
redan begärt få tillösa sig densamma. Då emellertid brukaren icke
eger de å lägenheten befintliga byggnader, torde det af honom gjorda
anbudet icke böra antagas utan lägenhetens försäljning ske i enlighet
med de i nådiga brefvet den 25 september 1896 gifna bestämmelser
för afyttrande af obebygda lägenheter under kronoegendomar, med
tillägg att köparen skall till egaren af nämnda byggnader för desamma
erlägga lösen med belopp, som, derest öfverenskommelse ej kan träffas,
bör bestämmas af tre gode män i den ordning, lagen om skiljemän den
28 oktober 1887 stadgar. Detta förfarande är visserligen icke fullt
öfverensstämmande med de för afyttringar af lägenheter från kronans
jordbruksdomäner af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen antagna allmänna
grunder, men synes mig i detta särskilda fall bäst egnadt att
medföra en god lösning af frågan.
Hvad vidare angår de af stadsfullmäktige i Borgholm gjorda framställningar
om tillstånd till förvärfvande af mark från kungsladugården,
finner jag mig väl, på de af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
och domänstyrelsen anförda skäl, böra förorda att till staden nu endast
upplåtes det område, som af nämnda myndigheter föreslagits, _ men har
det synts mig kunna med skäl ifrågasättas, huruvida tillräcklig anledBih.
till Rik sd. Vrot. 1902. 1 Samt. 1 Afd. 43 Höft. 4
26
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
ning må lörefinnas för kronan att för bestämmandet af den köpeskilling,
staden bör för samma område erlägga, påkalla särskild värdering utöfver
den, som af vederbörande uppskattningsmän redan verkstälts. Om nemligen
än det af uppskattningsmännen marken ifråga åsätta värde icke
kan anses synnerligen högt i betraktande af områdets tillämnade antändning
till byggnadstomter, synes mig detta värde dock icke lägre,
än att det bör kunna af staten såsom salupris godkännas, helst en
hastigt fortgående utveckling af staden Borgholm knappast torde vara
att emotse och utsigterna i detta hänseende väl skulle komma att utöfva
väsentligt inflytande vid den tilltänkta nya värderingen, samt det icke
synes obilligt, att staden i afseende å vilkoren för förvärfvandet af det,
i förhållande till hvad staden begärt, inskränkta område, som nu skulle
till staden upplåtas, likställes med öfriga köpare af nu ifrågavarande
delar af kungsladugården. Enligt den af uppskattningsmännen följda
beräkningsgrund skulle den köpeskilling, staden borde erlägga, uppgå
till 3,628 kronor 72 öre. I fråga om såväl denna upplåtelse, som försäljningen
af lägenheten Stadstorpet n:o 2 är emellertid att märka, det
värdet af den å ifrågavarande områden växande skog icke blifvit särskilt
uträknadt, utan ingår i det belopp af 2,168 kronor 83 öre, hvartill
uppskattningsmännen upptagit ståndskogen å hela det område, omfattande
bland annat jemväl Stadstorpet n:o 2, hvars försäljning till
Staden Porgh°hn uppskattningsmännen tillstyrkt; och torde till följd
häraf såväl staden Borgholm som köparen af Stadstorpet n:o 2 böra
tillförbindas att, utöfver köpeskillingarne för de områden, som till dem
upplåtas, godtgöra staten värdet af den å samma områden växande skog.
I likhet med hvad jag beträffande lägenheten Alevik föreslagit,
anser jag derjemte, att den lösen, som af Borgholms stad skall erläggas
för bjggnader å lägenheten Stadstorpet n:o 1 lämpligen bör kunna
bestämmas af gode män, såsom varande ett enklare och mindre kostsamt
förfarande, än om expropriationsnämnd skulle anlitas.
På grund af hvad jag sålunda anfört och i ärendet i öfrigt förekommit
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, som
torde finna de af innehafvarne utaf lägenheterna Slakvik, Stensrör,
Skönvik, Alevik och Bergdala gjorda ansökningar att få förvärfva
nämnda lägenheter icke till någon åtgärd föranleda, täcktes föreslå
Riksdagen medgifva
dels att ej mindre de under kungsladugården Borgholm lydande,
med innehafvarne tillhöriga bostadshus försedda lägenheterna Rom,
Regnekulla och Stadstorpet n:o 2, med de för dessa lägenheter af
vederbörande uppskattningsmän angifna och å den af vice kommissions
-
27
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
landtmätare!! 0. Modée år 1900 öfver kungsladugårdens inegor upprättade
kartan med tillhörande beskrifning till belägenheten utmärkta
områden, än äfven det område af den under samma kungsladugård
lydande, jemväl med innebafvaren tillhöriga byggnader försedda lägenheten
Målaretorp, som utgöres af de å berörda karta med n:ris 475,
476 och 477 betecknade egofigurer om tillsammans 3 hektar 46 ar, må
från kungsladugården afsöndras samt mot köpeskillingar, för Rom af
500 kronor, för Regnekulla af 522 kronor 63 öre, för Stadstorpet n:o 2
af 1,000 kronor, jemte värdet af den å lägenheten växande skog och för
andelen af Målaretorp af 1,000 kronor, samtliga köpeskillingar att
erläggas under loppet af tio år med en tiondedel årligen, försäljas, en
hvar lägenhet till dess innehafvare, med tillträdesrätt den 14 mars 1903
och i öfrigt på de i 6:te momentet af ofvanberörda nådiga skrifvelse
till domänstyrelsen den 25 september 1896 omförmälda vilkor, samt
med tillägg, dels att innehafvaren af Rom skall ega rätt att taga väg
öfver Regnekulla till Ålevik samt vidare deröfver och invid gränsen
mellan kungsladugården nu tillhörig utmark och Borgahage bys egor med
fortsättning öfver kungsladugårdens vestra allvar till allmänna vägen,
att innehafvaren af Regnekulla skall ega begagna nämnda vägsträcka
från gränsen mot Ålevik till allmänna vägen med skyldighet att öfver
sitt område lemna väg för innehafvaren af Rom, samt att innehafvaren
af Stadstorpet n:o 2 skall hafva rätt till väg öfver marken mellan detta
och Stadstorpet n:o 1, dels ock, beträffande ifrågavarande andel af
Målaretorp, att innehafvaren deraf skall till detta område förflytta de
honom tillhöriga, å annan del af Målaretorp nu befintliga husen inom
utgången af femte året efter tillträdet, vid äfventyr att eljest då ogulden
köpeskilling skall anses till betalning genast förfallen;
dels att den under kungsladugården jemväl lydande lägenheten
Ålevik, med det för denna lägenhet af vederbörande uppskattningsmän
angifna och å nyssnämnda af Modée uppgjorda karta med beskrifning
till belägenheten utmärkta område, må från kungsladugården afsöndras
samt utbjudas till försäljning i enlighet med föreskrifterna i 8:de och
följande momenten af nyssnämnda nådiga bref den 25 september 1896
att tillträdas den 14 mars 1903 och under vilkor derjemte att köparen
skall till egaren af de å lägenhetén befintliga åbyggnader erlägga
lösen för samma byggnader, hvilken lösen, derest öfverenskommelse ej
kan träffas, skall bestämmas af tre gode män i den ordning, lagen om
skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar, samt att innehafvaren af
Ålevik skall ega rätt att taga väg invid gränsen mellan kungsladugården
nu tillhörig utmark och Borgahage bys egor med fortsättning
28
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
öfver kungsladugårdens vestra allvar till allmänna vägen med skyldighet
att öfver sitt område lemna väg för innehafvarne af Rom och
Regnekulla;
dels att från kungsladugården må likaledes afsöndras och till
Borgholms stad försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1903 det område,
som är å ofvanberörda af Modée upprättade karta utmärkt med
egofigurerna n:ris 42 a, 42 b, 42 c, 42 d, 443 a, 443 b, 443 c samt de
Stadstorpet n:o 1 omfattande egofigurerna n:ris 600—608 äfvensom den
del af den med n:o ill betecknade väg, som är belägen inom detta område,
innefattande en areal af tillhopa 8 hektar 90,6 6 ar, mot en köpeskilling
af, jemte värdet af den å området växande skog, 3,628 kronor
72 öre, att vid tillträdet erläggas och af staden till landtränteriet inbetalas
samt under vilkor i öfrigt att staden skall till innehafvaren af
Stadstorpet n:o 1 erlägga lösen för de der nu befintliga åbyggnader,
hvilken lösen, derest öfverenskommelse ej kan träffas, skall bestämmas af
tre gode män, i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober 1887
stadgar, att staden skall öfver ifrågavarande område lemna fri väg till
och från staden dels för kungsladugårdens arrendator mellan lasarettstomten
och Stadstorpet n:o 1, dels ock för innehafvaren af Stadstorpet
n.o 2 mellan detta och Stadstorpet n:o 1, att staden i områdets gräns
mot kungsladugården skall uppsätta och för framtiden underhålla laggill
stängsel samt att staden skall ensam vidkännas lagfartskostnaden
och andra med köpet förenade utgifter;
dels att det område om 56 hektar 97,8 ar, som upptagits å ofvan
omförmälda, af ingeniören E. K. Långström uppgjorda utdrag af Modées
berörda karta och innefattar lägenheterna Slakvik, Stensrör, Skönvik,
Fäholmen, Gustafsberg och Grönadal jemte deremellan liggande utmark
och ett område å allvaret, må från kungsladugården afsöndras och till
Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan försäljas med tillträdesrätt den
14 mars 1903 mot en köpeskilling af 14,514 kronor Öl öre jemte skyldighet
för köparen att till egarne af de å området befintliga, enskilda
tillhöriga hus utgifva lösen för dessa med af byggnadernas egare
godkända belopp, tillsammans 2,070 kronor, att i saluområdets gräns
mot kungsladugården, der så påfordras, uppsätta och underhålla stängsel
äfvensom att invid gränsen mot Borgahage by lemna utfartsväg för
innehafvarne af lägenheterna Ålevik, Regnekulla och Rom, samt att ensam
vidkännas lagfartskostnaden och andra med köpet förenade utgifter;
dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar
komma att inflyta, ma, pa samma sätt som köpeskillingarna för för
-
29
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.
sålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans rakning
af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
bemstält, deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla samt forordnade,
att i enlighet dermed proposition till riksdagen
skulle aflåtas, så lydande som bilaga... till detta
protokoll utvisar.
Ex protocollo:
G. Zethelius.
Bih till Biksd. Prof.. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 43 Häft.
5