Ii

Kong!. Magis Nåd!> Proposition N:o 21.

f?);/! ’iJ i-* ■ > M; ■ ^ . 1

H i • .... t.- >j. .

" "j • !•: „ t'' '' i ''A ■ ‘

N:o 21.

Kongl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter hustru Maria
Charlotta Zetterlund från Söderutje; gifven Stockholms
slott den 29 november 1901.

Förre sjukvaktaren Johan August Zetterlunds hustru Maria Charlotta
Zetterlund, född Andersdotter, afled den 28 januari 1899 utan att
efterlemna kända arfvingar. Vid den efter henne den 1 april samma år
förrättade bouppteckning upptogs behållningen i boet till 6,867 kronor
17 öre.

Hos rådstufvurätten i Södertelje bevakade derefter mannen Zetterlund
den 4 berörda april ett den 3 december 1885 mellan bemälda
makar upprättadt inbördes testamente, deri förordnats, att, då endera
maken med döden afginge, den efterlefvande skulle med full eganderätt
behålla och besitta all makarnas gemensamma egendom utan intrång
af någon af deras slägtingar, samt att efter begges död all qvarvarande
egendom med full eganderätt skulle tillfalla makarnes guddotter Hilda
Carolina Lundgren. Enär hufvudskriften af berörda testamente förkommit,
företeddes vid bevakningstillfället utdrag af protokollet, hållet hos
Stockholms rådstufvurätt den 8 december 1885 vid förhör för dödsfalls
skull med vittnena å ifrågavarande testamente, i hvilket protokollsutdrag
testamentet fans i afskrift intaget.

Nu har i en till Kongl. Maj:t den 18 december 1900 ingifven
skrift mannen Zetterlund anhållit, att, enär hans bemälda hustru aflidit
utan att efterlemna kända arfvingar och hans rätt på grund af testamente,
vid det förhållande att detsamma ej kunnat i hufvudskrift före -

Kong!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 21.

tes, vore förfallen, i följd hvaraf hustruns giftorätt i boet skulle tillfalla
kronan såsom danaarf, kronans rätt till samma arf måtte varda till sökandens
förmån eftergifven; varande till stöd för ansökningen anförd t:
att, enär icke blott sökandens hustru, utan äfven sökanden sjelf saknat
arfvingar, makarne upprättat ofvanberörda testamente, hvars hufvudskrift,
som oaktadt noggrant sökande icke kunnat återfinnas, sannolikt blifvit
af endera utaf makarne af oförstånd förstörd, i tro att den varit betydelselös,
och att deremot den afskrift, som innefattades i det officiella, på
stämpladt papper skrifna och på rådstufvurättens vägnar undertecknade
protokollsutdraget efter vittnesförhöret vore den handling, hvarpå makarnes
ömsesidiga rätt vore grundad. Säkert vore emellertid, att sökandens
hustru icke förstört handlingen i syfte att till kronans förmån omintetgöra
sökandens derpå grundade rätt, helst makarne alltid lefvat i
godt samförstånd. Den omständighet, att enligt testamentet makarnes
qvarvarande egendom skulle tillfalla deras förbemälda guddotter, derest
hon öfverlefde båda makarne, borde, vid det förhållande att denna, jemlikt
af sökanden företedt prestbevis, den 4 oktober 1899 aflidit, icke
utgöra hinder för nådigt bifall till ansökningen. Den behållning, som
funnes i boet, hade förvärfvats hufvudsakligen genom sökandens arbete,
enär hustrun, som icke medfört några medel i det gemensamma boet,
icke på annat sätt än genom arbete i hemmet bidragit till ökande af
boets tillgångar. Sökanden, hvilken vore nära 70 år gammal och ej
vidare arbetsför, skulle, derest han ginge förlustig den del af boets behållning,
som lagligen borde tillfalla kronan, komma att sakna nödtorftig
bergning på sin ålderdom.

För att styrka sina uppgifter har sökanden åberopat dels ett af
vederbörande pastorsembete utfärdadt intyg derom, att sökanden, som
vore född den 10 oktober 1881, den 2 maj 1858 ingått äktenskap med
sin ifrågavarande hustru; dels fyra särskilda i september månad 1900
meddelade intyg, utfärdade, två af gårdsegaren Anders Petter Jacobsson,
hvilken den 10 april 1899 af rådstufvurätten i Södertelje förordnats till
god man för de okände arfvingarne efter sökandens hustru, och de två
öfriga af uppsyningsmannen vid Stockholms hospital Aug. Sellén och
förra sjuksköterskan Julia Svensson, utvisande, att intygsgifvarne, af
hvilka Jacobsson alltsedan år 1850 varit bekant med sökanden och hans
hustru och efter makarnes giftermål år 1858, synnerligast sedan de år
1891 flyttat till Södertelje, umgåtts i deras hem, samt Sellén och Julia
Svensson under den tid på 1870- och 1880-talen, då såväl de som

8

Kougl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 21.

sökanden vant anstälde å Ivonradsbergs hospital, nästan dagligen sammanträffat
med makarne Zetterlund, vid många tillfällen hört hustrun yttra,
att hon icke egde några som helst slägtingar i lifvet, äfvensom funnit,
att ett synnerligen godt förhållande alltid varit rådande mellan makarne ;
dels ett af förenämnde Jacobsson likaledes i september månad 1900 afgifvet
intyg, att sökandens hustru ej medfört någon förmögenhet till det
gemensamma boet, att hon under makarnes äktensksp ej på annat sätt
än genom arbete i hemmet bidragit till bevarandet och ökandet af boets
tillgångar, samt att den behållning, som funnes i boet, kunde anses hafva
blifvit af sökanden genom eget arbete förvärfvad; dels ock en skrift, deri
bemälde Jacobsson, på de af sökanden anförda skäl, och då enligt Jacobssons
tro inga arfvingar funnes efter sökandens hustru, tillstyrkt bifall
till ansökningen.

I anledning af den gjorda framställningen hafva underdåniga utlåtanden
afgifvits af ej mindre Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms
län, som, efter att hafva inhemtat yttrande från magistraten i
Södertelje, lika med magistraten med hänsyn till de af sökanden åberopade
skäl icke funnit något att erinra mot nådigt bifall till ansökningen,
än äfven kammaradvokatfiskalsembetetet, som dervid öfverlemnat dels utdrag
af domboken, hållen hos rådstufvurätten i Södertelje den 4 mars
1901, utvisande, att rådstufvurätten, på talan af advokatfiskalsembetet,
genom laga kraftvunnen dom sistberörda dag förklarat hustru Zetterlunds
behållna andel i makarnas bo skola såsom danaarf tillfalla kronan samt
förpligtat sökanden, som innehade den kronan sålunda tillerkända egendomen,
att genast till kaminaradvokatfiskalsembetet afgifva redovisningför
densamma i enlighet med den efter sökandens hustru upprättade bouppteckning
jemte ränta från hennes dödsdag, den 28 januari 1899, å
fordringar enligt särskildt aftalade bestämmelser och å bouppteckningsvärdet
af annan egendom efter fem procent, allt till dess redovisningskedde;
dels transsumt af instrument öfver ett den 12 april innevarande
år förrättadt arfskifte efter sökandens bemälda hustru, hvaraf inhemtas,
att utaf behållningen i boet, hvilken utgjorts såväl af fast egendom,
nemligen gården n:o 214 med adress n:o 15 vid Vestra Oxbacksgatan i
Södertelje stad, taxerad till 5,000 kronor och efter tillägg af föreskrifven
ränta vid skiftet upptagen till ett värde af 5,551 kronor 38 öre, som
ock af lösegendom till värde, jemte beräknad ränta, af 2,073 kronor 5 öre,
kronan tillskiftats hälften af den fasta egendomen med ett värde af 2,775
kronor 69 öre och hälften af den efter afdrag af eukemanuens fördel

9

Eongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 21.

återstående lösegendomen med 984 kronor 70 öre; dels ock en till kamin
aradvokatfiskalsembetet ingifven och till Kongl. Maj:t stöld skrift, deri
sökanden såsom ytterligare stöd för sin framställning åberopat ett af förste
stadsläkaren i Södertelje A. T. Darin ntfärdadt intyg af innehåll att sökanden
sedan flera år vore behäftad med kronisk luftrörskatarr och på
grund deraf oförmögen till arbete och sjelfförsörjning; och har kammaradvokatfiskalsembetet,
jemte meddelande, att för ofvanberörda kronan
tillskiftade arfslott, uppgående i värde till sammanlagdt 3,760 kronor
39 öre, någon valuta då ännu icke blifvit till embetet öfverlemnad, tilllika
för egen del, på grund af hvad upplyst blifvit om sökanden och
hans lefnadsförhållanden samt med hänsyn jemväl till innehållet i nyssberörda
läkarebetyg, tillstyrkt aflåtande af nådig proposition till Riksdagen
i det af sökanden angifna syfte, likväl med förbehållen rätt för advokatfiskalen
att af sökanden eller dennes rättsinnehafvare utfå advokatfiskal
lagligen tillkommande aktoratsprovision å danaarfsbeloppet.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit, vill Kongl.
Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande
danaarfsmedel må, efter afdrag af den kammaradvokatfiskalen
tillkommande aktoratsprovision, på sökanden öfverlåtas.

.■>''<i a .nvVv.■ •• it ;>!hi

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver .Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen. ..\v ,

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

Bih. till Rikad. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 17 Häft.

2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maf.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott dm 29 november
1901.

; l;; uibAi ! y}'', '' - ''Wi<: A

i ijj . i t -ci.'' .I ri:''* * J-Jj ,J.i« f’1 ; • .. •«• > jf» \

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,

Claeson,

Orusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld.

Departementschefen, statsrådet grefve Wachtmeister föredrog slutligen
:

En af förre sjukvaktaren Johan August Zetterlund från Södertelje
gjord underdånig ansökning, att kronans rätt till danaarf efter sökandens
aflidna hustru Maria Charlotta Zetterlund, född Andersdotter, måtte efterskänkas
till sökandens förmån;

öfver hvilken ansökning ej mindre Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län än äfven kammaradvokatfiskalsembetet afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande.

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, tillstyrkte
statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte i nådig
proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att kronans
rätt till ifrågavarande danaarfsmedel måtte, efter afdrag
af den kammaradvokatfiskalen tillkommande aktoratsprovision,
på sökanden öfverlåtas.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition
till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan litt. —
vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Bengt Oxenstierna.