Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.
1
N:o 16.
Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående en
inkomstskatt för år 1903; gifven Stockholms slott den
11 januari 1902.
Under åberopande af bilagda protokoll öfver fmaneärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att för år 1903
till upptagande^ riksstat en för samma år åtaga sig eu särskild bevillning
af 10,500,000 kronor under namn af inkomstskatt, att utgå enligt
det härvid fogade förslag till förordning i ämnet; börande denna inkomstskatt
på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst
af vederbörande vid de-under år 1904 infallande uppbörd sstämmor
uppbäras samt i behörig ordning redovisas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Hans Wachtmeister.
V
Bill. till Rilcsd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 14 Höft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
Förslag
till
Förordning om inkomstskatt.
I kap.
Om grunderna för taxering af inkomst.
1 §•
Till inkomst enligt denna förordning räknas:
a) inkomst af fast egendom,
b) inkomst af kapital,
c) inkomst af arbete.
2 §•
Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som enligt
gällande bevillningsförordning är genom fastigbetsbevillning beskattad.
Denna inkomst beräknas efter det fastigheten enligt nämnda förordning för
nästföregående år åsätta taxeringsvärde och anses utgöra:
a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor
af taxeringsvärdet, samt
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla
etthundra kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres
för hela värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges.
Då taxeringsvärde nästföregående år icke varit fastighet åsatt,
skall löpande årets taxeringsvärde följas vid beräkningen.
3 §•
Till inkomst af kapital räknas:
a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda
eller hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar,
b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af
patronus ecclesiae, samt
c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda
bankbolag.
4 §.
Till inkomst af arbete räknas:
a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:
l:o) inkomst af bergsbruk, kalk- och stenbrott jemte dertill hörande
verk, inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk, fabriker, mekaniska
verkstäder, bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller
förädling anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och
andra binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande
af eget jordbruks produkter; penningerörelse, handelsrörelse, skeppsrederi,
sjöfart, handtverk eller annan näring;
2:o) inkomst af till allmän trafik upplåten jernväg, kanal eller annan
farled samt flottled; och
3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller
handaslöjd;
b) inkomst och förmån af tjenst eller särskild! uppdrag, såsom:
aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest denna icke är
såsom löntagarens inkomst af fäst egendom beräknad, och annan med
allmän eller enskild tjenst förenad förmån;
c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån;
d)
all annan, i denna § samt 2 och 3 §§ ej omförmäld inkomst, som
enligt gällande bevillningsförordning är att hänföra till inkomst af arbete.
4
Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
5 §•
1 mom. Inkomst enligt denna förordning taxeras för det löpande
året. Vid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade inkomst
ntföres i fulla hundratal kronor, så att Överskjutande belopp, som icke
uppgår till fullt hundratal, bortfaller.
2 mom. a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön
eller pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående
året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten första
året den åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående
året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt de upplysningar
taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för
det löpande året uppgå, dels och att, då inkomsten under det löpande
året upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående
årets inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd
af det löpande året, för hvilken inkomsten åtnjutes.
b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock
pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande
året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med
tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning
och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under
a) är föreskrifvet.
c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet
och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges
verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller
yrke och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke
kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras
det näst derpå följande året.
d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar,
upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt
markegångspris utgör.
6 §•
Vid taxering af inkomst må afdrag icke ske:
a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader
samt dertill hänförliga utgifter;
b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, jernväg, kanal och annan
farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
af medgifven frihet från fastighetsbevillning inkomst icke blifvit efter
de i 2 § angifna grunder taxerad;
c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom,
rörelse eller yrke nedlagda kapital;
d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning
af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.
7 §•
Deremot må vid taxering af inkomst af arbete afdrag ske:
a) för det såsom inkomst af fast egendom beskattade, hyresvärdet
motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet,
som af egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i
4 § a) l:o) och 3:o) sägs;
b) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:
arrende- eller hyresafgift,
underhåll af fastighet och inventarier,
aflöning, föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen
använda biträden och arbetare,
samt andra dermed jemförliga utgifter;
c) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap,
konst eller handaslöjd;
d) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster
eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:
resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega,
officerares lönetillägg för tjenstehästar samt fourageringsersättning,
anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser,
dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än
tjenstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,
arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station,
fältaflöning under krigstid,
samt arfvode eller traktamente för riksdag eller revision å annan
ort, än der arfvodes- eller traktamentstagaren är bosatt;
é) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen:
den afgift, tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-,
enke- och pupill- eller annan understödskassa,
aflöning eller annan ersättning till vikarie eller t jenstebiträde,
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
presternas i jordeboken upptagna utlagor, i den mån de icke äro
eftergifna,
ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden
för prestgårdarne i Skåne,
samt kostnader för sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för
hvilka ersättning icke är särskildt anvisad.
8 §•
1 mom. Från skattskyldigs vid taxeringen utrönta sammanlagda
inkomst må afdrag vidare ske för skattskyldig åliggande ränta å gäld.
Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskidfven, äfvensom
utländing ege dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som
ådragits för forvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall
här i riket erläggas.
2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta
afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till
kapitalförlust.
Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs
inkomst viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den
skattskyldiges öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af
svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af
utländing.
9 §•
Vid taxering af inländska aktiebolags och enskilda bankbolags inkomst
må afdrag ske för ett belopp, motsvarande fyra procent å inbetaldt
kapital.
Såsom inbetaldt kapital anses i fråga om bolag, som tillkommit
före den 1 januari 1901, det belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande
myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Beträffande
sedermera inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags
kapital, så ock vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda
dag, må afdrag ega rum endast i den mån ökningen eller, då fråga är
om nytt bolag, det inbetalda kapitalet motsvarar verkligt, af delegare
gjordt tillskott.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
7
II kap.
Om skattepligt.
10 §.
Skyldighet att erlägga inkomstskatt eger icke rum, när den skattskyldiges
sammanräknade inkomst, deri inbegripen äfven hustruns,
understiger 2,000 kronor.
Uppgår denna inkomst till 2,000 kronor, men icke till 3,000 kronor,
äro 1,000 kronor, och uppgår den till 3,000 kronor, men icke till 4,000
kronor, äro 500 kronor fria från skatt.
Uppgår inkomsten till 4,000 kronor, men öfvers tiger den icke 5.000
kronor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.
Öfverstiger inkomsten 5,000 kronor, skola för bestämmande af
det belopp, efter hvilket skatt beräknas, 5,000 kronor af inkomsten upptagas
till oförändradt belopp, hvaremot
den del af inkomsten, som öfverstiger 5,000 kr. men icke 10,000 kr., ökas med 50 %,
„ „ „ „ „ „ 10,000 „ „ „ 15,000 „ „ „ 100 %,
» „ ...... 15,000 „ „ „ 20,000 „ „ „ 150%,
,, 20,000 „ „ „ 30,000 „ „ „ 200 %,
,, ,, », „ ,, ,, 30,000 „ ,, ,, 50,000 „ ,, ,, 300 %,
„ .. » „ 50,000 „ „ „ 100,000 „ „ „ 400 %,
i, „ „ „ „ „ 100,000 „ ökas med............................. 500 %,
dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något fall
beräknas högre än fem gånger hela det uppskattade inkomstbeloppet,
allt på sätt deu vid denna förordning fogade tabell närmare utvisar.
Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast
svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt sterbhus
efter sådan svensk medborgare.
Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket skatt
beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor, så
att Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.
11 §•
Inkomstskatt utgår med en krona för hvarje hundratal kronor af
det belopp, efter hvilket enligt 10 § skatt beräknas.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16,
12 §.
l:o) Skatt enligt denna förordning för inkomst af fast egendom erlägges
af den, som det år, då inkomsten taxeras, påföres fastighetsbevillning
för egendomen;
dock att, med tillämpning af hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för fast
egendom, för hvilken bevillning påföres vanliga handelsbolag eller kommanditbolag,
erlägges af delegarne.
2:o) För inkomst af kapital och arbete erlägges skatt enligt denna
förordning:
l:o) af svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven:
för all dylik inkomst, han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes ort;
2:o) af svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven:
för den inkomst af ifrågavarande slag, han härifrån åtnjuter;
3:o) af utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom
resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen
af tre på hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller härifrån
uppbär lön eller pension:
för den inkomst af kapital och arbete, som af honom här förvärfvas
eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes;
4:o) af utländing, som icke afses i 3:o) här ofvan, men som härifrån
uppbär inkomst, som i 3 § c) omförmäles:
för sistnämnda slags inkomst.
13 §•
Hvad i 12 § sägs om enskild person äfvensom hvad i 8 §
stadgas om viss inskränkning i enskild persons rätt till afdrag för ränta
å skuld eller för förlust ege motsvarande tillämpning i fråga om samfund,
stiftelser, verk och inrättningar samt andra juridiska personer, i den mån
de icke äro i denna förordning från skattskyldighet frikallade, äfvensom
om oskiftadt sterbhus, föreningar för ekonomisk verksamhet och andra
än i 14 § omförmälda bolag, derunder jemväl inbegripna sådana, som
enligt särskild författning äro skyldiga afstå sin vinst.
14 §.
Skatt för inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, utgöres af
delegarne, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
9
15 §.
1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:
a) staten;
b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jemte andra fromma stiftelser;
c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter;
d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;
e) jernkontor, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare; samt
f) sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom
sådana inländska rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda
vinst endast åt Ansättare.
2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete
frikallas, i den mån här nedan sägs:
a) medlem af konungaätten:
för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;
b) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska magter
anstälde, jemte alla öfrige under utrikesdepartementet lydande embetsoch
tjenstemän samt vaktbetjente:
för den del af deras aflöning eller pension, som motsvarar norska
statsverkets bidrag dertill;
c) främmande magters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jemte deras betjening:
om de icke är o svenske medborgare:
för annan inkomst än den, som utgöres af från Sverige uppburen
allmän eller enskild pension eller erhålles genom här idkad rörelse; dock
att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från utgörande
af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;
om de äro svenske medborgare:
för den inkomst, de åtnjuta af sin tjenst hos den främmande
magten;
d) utländing, som här vistas för att idka studier:
för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt
e) lappallmogen:
för inkomst af renskötsel.
Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 14 Håft.
2
10
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.
III kap.
Om beskattningsort.
16 §.
Enskild skattskyldig taxeras för hela sin inkomst:
å den ort, der han är mantalsskrifven,
eller om han icke är här i riket mantalsskrifven:
å den ort, der han inom riket hufvudsakligen vistas.
17 §•
Skattskyldig, hvarom i 13 § förmäles, taxeras:
å den ort, der vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte
eller syssloman är bosatt,
eller, då fråga är om oskiftadt sterbhus:
å den ort, der den aflidne senast varit mantalsskrifven.
18 §.
I fall, då de i 16 och 17 §§ gifna regler icke ega tillämpning,
taxeras skattskyldig:
å den ort, hvarifrån inkomst erhålles; dock att, då inkomsten härflyter
från flera taxeringsdistrikt, den skattskyldige taxeras i Stockholms
stad och S:t Nikolai församling.
Utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven skattskyldig, som
åtnjuter aflöning från svenska statsverket, taxeras äfvenledes i Stockholms
stad och S:t Nikolai församling.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
11
IY kap.
Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.
19 §.
Taxering enligt denna förordning verkställes i sammanhang med
de enligt bevillningsförordningen årligen återkommande taxeringar för
bevillning af fast egendom samt af inkomst utaf de för sådant ändamål
tillsatta bevillningsberedningar, taxeringsnämnder och pröfningsnämnder J
och böra i anledning häraf i de kungörelser, som enligt bevillningsförordningen
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande årligen utfärdas för
val af ledamöter i bevillningsberedningarne, vederbörande erinras om
skyldigheten att aflemna de särskilda uppgifter, hvilka på grund af
bär nedan gifna bestämmelser skola meddelas, samt om påföljden af
uraktlåtenhet derutinnan, hvarjemte underrättelse skall meddelas såväl
om tid och ställe för uppgifternas aflemnande samt hvarest uppgiftsblanketter,
enligt hvad i 27 § sägs, tillhandahållas, som ock derom att
en hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, eger att
för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.
20 §.
1 mom. Skyldige att utan särskild anmaning på heder och samvete
årligen afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen äro:
a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt
eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig
kontroll, samt
b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller
åtnjutit minst 3,000 kronors sådan inkomst, som enligt denna förordning
bör till inkomstskatt taxeras, eller minst 2,000 kronors inkomst af kapital.
2 mom. En hvar annan vare efter anmaning, som i denna förordning
sägs, skyldig lemna dylik uppgift.
12
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.
21 §.
Uppgift, som i 20 § 1 mom. omförmäles, skall, i enlighet med
faststäldt formulär, skriftligen afgifvas och utvisa:
dels den fasta egendom, för hvilken uppgiftspligtig är skyldig
erlägga fastighetsbevillning, egendomens beskaffenhet af jordbruksfastighet
eller annan fastighet eller frälseränta, samt, derest egendomen
varit undet nästföregående år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde,
dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och arbete,
dels ock de afdrag för skuldränta och förlust, som han yrkar att
få tillgodonjuta vid taxeringen.
Uppgift enligt 20 § 2 mom., som infordrats af ordförande i bevillningsberedning
eller kronans ombud hos taxeringsnämnd, må skattskyldig
dock ega att muntligen till ordföranden eller hos nämnden meddela.
Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom. a) sägs, skall fogas
dels bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade räkenskaper,
utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna vinst, ränta
å eget kapital inräknad, dels ock bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar
af verkets eller bolagets revisionsberättelse för senaste räkenskapsår.
Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom
hvad ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och premiebeloppet
för nästföregående år inom riket äfvensom beloppet af under
samma tid utbetalade återförsäkringspremier.
22 §.
En hvar är det i öfrigt obetaget att meddela upplysningar, som
kunna tjena till ledning vid hans taxering.
Då uppgift afser flera inkomstkällor, af hvilka en i sin helhet
utvisar förlust, för hvilken påyrkas afdrag från vinsten å en annan
inkomstkälla, bör uppgiften innehålla upplysning, å hvilken rörelse förlusten
uppstått.
23 §.
Skyldighet att afgifva uppgift åligger för omyndig förmyndaren
samt för sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol förordnats,
gode mannen för hvad han har under sin förvaltning.
13
Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
För annan än enskild person och sterbhus åligger uppgiftsskyldigheten
vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.
24 §.
Fn hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, ege att
för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.
25 §.
Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter
meddelas:
a) af styrelse för lifförsäkring^- eller lifränteanstalt eller af syssloman
för utländsk sådan anstalt:
uppgift å namn och, der så ske kan, hemvist på en hvar person, till
hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts,
samt å lifräntans belopp;
b) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, hvars aktier
äro stälda till viss man:
uppgift å namn och, der så ske kan, hemvist på delegare, som
under nästföregående år uppburit eller egt uppbära utdelning från
bolaget, samt å utdelningens belopp;
c) af kommanditbolag:
uppgift, innehållande upplysningar enligt faststäldt formulär i de
uti 21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delegare i
bolaget tillkommande andel af bolagets inkomst; samt
d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:
uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst
af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till
minst 500 kronor.
Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt för
hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i stad.
§ 26.
Till ledning vid taxeringen skola vidare tjena de för taxering af
inkomst enligt bevillningsförordningen vederbörande taxeringsmyndigheter
meddelade uppgifter eller eljest tillhandakomma upplysningar
rörande skattskyldigs ekonomiska ställning.
14
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.
27 §.
Blanketter till de uppgifter, som i 21 § omförmälas, skola kostnadsfritt
tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i bevillningsberedning
samt derjemte i Stockholm hos öfverståthållareembetet, i öfriga
städer hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.
28 §.
De i 21 och 25 §§ omförmälda uppgifter till bevillningsberedningen
skola aflemnas antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning
eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga
orter till Kongl. Majrts befallningshafvande i det län, magistraten i den
stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola eg a
rum eller den skattskyldige är bosatt.
29 §.
Uppgift, som det utan anmaning åligger skattskyldig att afgifva,
skall vara aflemnad före den 1 april.
Möter hinder att, innan bevillningsberedningens sammanträde afslutas,
. aflemna uppgift, må densamma, efter derom hos ordföranden i
beredningen gjord skriftlig anmälan, i stället så fort ske kan och i
hvarje fall före den 1 juni aflemnas till kronans ombud hos vederbörande
taxeringsnämnd.
Uppgift af den, som endast efter anmaning är pligtig sådan afgifva,
skall lemnas inom viss i anmaningen förelagd tid af minst åtta
dagar.
Uppgift, som i 25 8 omförmäles, skall vara aflemnad före den
1 april.
30 §.
1 mom. Har uppgift, som i 20 § 1 mom. sägs, icke inom föreskrifven
tid afgifvits eller befinnes afgifven sådan uppgift i visst afseende
ofullständig, bör bevillningsberedningens ordförande eller kronans
ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd föranstalta derom,
15
.Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 16.
att uppgift infordras samt att ofullständig uppgift fullständigas. För
sådant ändamål eger han anlita i Stockholm öfverståthållareembetet, i
öfriga städer magistraten samt å landet länsmannen i orten, hvilka
myndigheter det åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa den skattskyldige
anmaning att, vid äfventyr som i 31 § sägs, inom åtta dagar
efter anmaningens mottagande åfgifva fullständig uppgift. Sådan anmaning
skall, der infordrandet föranledts af ofullständighet i aflemnad
uppgift, jemväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften
befunnits ofullständig.
På enahanda sätt och med iakttagande af den i 29 § tredje stycket
stadgade tid skall förfaras, då bevillningsberednings ordförande eller
kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd finner nödigt
infordra uppgift af den, som enligt 20 § icke är pligtig att utan anmaning
lemna sådan.
Uppgift, som här ofvan sägs, skall aflemnas till den, som densamma
infordrat, eller till myndighet, som i 28 § omförmäles.
2 mom. Varder uppgift, som i 25 § omförmäles, icke inom föreskrifven
tid aflemnad, eger bevillningsberedningens ordförande eller
kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd att infordra
densamma; och må härför anlitas biträde af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
hvilken myndighet eger förelägga lämpligt vite.
3 mom. Lemnar i enlighet med 21 § afgifven uppgift icke tillräcklig
ledning för taxeringen, bör ytterligare upplysning från den
uppgiftspligtige infordras; och må sådan upplysning kunna muntligen
atgifvas till vederbörande bevillningsberedningsordförande eller kronoombud.
4 mom. Samtliga i detta kapitel omförmälda uppgifter och upplysningar
må jemväl kunna i betaldt bref med allmänna posten insändas.
31 §.
Underlåter någon att inom tid, som i 29 § är stadgad eller enligt
samma § förelägges, afgifva uppgift, som i 21 § omförmäles, hafve
förlorat rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst,
uppgiften skolat afse. År uppgiften ofullständig, ege enahanda påföljd
rum i fråga om beloppet af utelemnad inkomst.
Hörsammar den, som på grund af förordningens föreskrift eller
enligt 29 § erhållen anmaning varit pligtig aflemna uppgift, men underlåtit
afgifva sådan eller aflemnat ofullständig uppgift, icke honom tillställ!
anmaning att afgifva fullständig uppgift, böte ett belopp, svarande
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
mot tio procent af den inkomstskatt, som varder den skattskyldige påförd
för den inkomst, uppgiften skolat afse.
Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,
ege här stadgad påföljd icke rum.
32 §.
Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 25 § stadgas vare
den försumlige, derest han är offentlig tjensteman, underkastad ansvar
såsom för annat tjenstefel, men böte eljest tjugufem kronor.
33 §.
Har någon i uppgift eller upplysning, som af honom afgifvits för
ledning vid taxering, mot bättre vetande lemnat origtigt meddelande
och derigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del
blifvit taxerad, böte från och med fyra till och med tio gånger det
inkomstskattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits,
dock minst tjugufem kronor.
34 §.
1 mom. Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva,
i hvad mån uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för
taxeringen, eger bevillningsberedning att föreslå samt taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering.
2 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen
taxering lemnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande
taxeringsmyndighets ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af
den ledamot, taxeringsmyndigheten utser. I granskning hos taxeringsnämnd
eller pröfningsnämnd skall jemväl kronoombud deltaga.
För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet
lemnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgängligen
erfordras.
Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgifvit
uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer,
17
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.
Indika, enligt hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll,
kronoombud hos taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt de embetsoch
tjenstemän, hvilka i och för sin befattning deraf erhålla del, och
må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen afgifna samtycke i
taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas i vidare män än
som må oundgängligen erfordras på grund af föreskriften i 3 mom.;
skolande efter taxeringsårets utgång omförmälda uppgifter i försegladt
konvolut öfverlemnas till vederbörande kronofogde eller magistrat, hos
hvilken de skola behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, hvarefter
de förstöras.
3 mom. Följes icke af skattskyldig lemnad uppgift vid hans
taxering, skola skälen derför i taxeringslängd eller taxeringsmyndighets
protokoll tydligen angifvas; och skall tillika underrättelse derom med
allmänna posten den skattskyldig^ kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.
V kap.
Om eftertaxering.
35 §.
Har någon i uppgift eller upplysning, som afgifvits till ledningför
taxering, lemna! origtigt meddelande, eller har uppgiftspligtig
underlåtit aflemna uppgift eller infordrad upplysning, och har deraf
föranledts, att inkomst icke eller endast till någon del blifvit taxerad,
skall det år, då sådant varder för vederbörande taxeringsmyndighet
kändt, inkomstskatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom
berörda förfarande undandragits.
Skattepåföring på grund af denna § må icke ske senare än fem
år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres skatten,
derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo, dock att sådan skattepåföring
icke må ske senare än ett år efter utgången af det kalenderår,
under hvilket bouppteckning blifvit för registrering ingifven eller af
vederbörande domstol förrättad. År boet skiftadt, påföres bodelegare
icke mera än hvad af skatten å hans lott belöper och i intet fall mera
än hans lott i boet utgör.
Bill. till Kiksd. Prot. 1902. 1 Samt. 1 Afd. 14 Höft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
VI kap.
Allmänna bestämmelser.
36 §.
Hvad bevillningsförordningen stadgar
om bevillningsberednings, taxeringsnämnds och pröfningsnämnds
befogenhet och åligganden,
rörande ordförandes i bevillningsberedning, ledamots af beredning
och annan taxeringsmyndighet, kronoombuds samt taxeringsmjoidighet
eljest biträdande och öfrige vid taxering behjelplige personers skyldigheter,
angående ansvar för underlåtenhet att fullgöra samma skyldigheter
eller för annan förseelse i tjensten eller arbetet,
beträffande ordningen och sättet för ådömande af sådant ansvar
och för tillämpning af eljest stadgadt bötesansvar äfvensom om besvär
öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes derutinnan meddelade beslut,
i fråga om besvär öfver taxeringsmyndighets beslut rörande
taxering och om besvär öfver kammarrättens utslag i taxeringsmål,
samt hvad i bevillningsförordningen eljest angående bevillningsberedningarna,
taxeringsnämnderna och pröfningsnämnderna eller såsom
allmänna föreskrifter äfvensom beträffande debitering, uppbörd och
redovisning stadgas
gälle, med iakttagande af här meddelade särskilda bestämmelser,
i tillämpliga delar jemväl vid taxering enligt denna förordning.
37 §.
I samma ordning, som enligt bevillningsförordningen gäller för
tillhandahållande åt ordförande i bevillningsberedning och beredningens
ledamöter samt ledamöter i taxeringsnämnd och suppleanter för desse
af exemplar af bevillningsförordningen, skola exemplar af denna förordning
bemälda personer tillhandahållas, för hvilket ändamål statskontoret
åligger att till Kong]. Maj:ts befallningshafvande efter reqvisition
utlemna erforderligt antal exemplar af samma förordning.
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.
19
38 §.
Till bevillningsberednings ordförandes åligganden hör särskild!
enligt denna förordning:
a) att tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 27 §
omförmälas, samt på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar
rörande beskaffenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldighet
och sättet för dess fullgörande äfvensom att å blankett införa
enligt 21 § eller 30 § 3 mom. muntligen lemnade uppgifter, hvilkas
rigtighet den skattskyldige derefter har att med sin underskrift bestyrka;
b) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen
taxering enligt denna förordning aflemnade uppgifter och upplysningar,
ehvad de afse pågående eller redan verkstäld taxering, icke varda för
obehöriga tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter och upplysningar,
om de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås
förvaras;
c) att, då uppgift å inkomst utvisar, att skattskyldig bör taxeras
å annan ort än inom beredningsdistriktet, ombestyra uppgiftens delgifvande
i erforderliga delar med vederbörande bevillningsberednings
ordförande;
d) att med allmänna posten, så fort ske kan, tillsända skattskyldig,
hvilkens uppgift icke blifvit vid hans taxering följd, underrättelse
derom; samt
e) att på begäran af uppgiftspligtig utan lösen meddela bevis
om emottagande af uppgift eller upplysning.
39 §.
T taxeringslängden öfver inkomstbevillning skola, utom de personer,
som enligt bevil!ningsförordningen i längden upptagas, införas jemväl
de, hvilka, utan att vara till utgörande af inkomstbevillning skyldige,
dock böra enligt denna förordning inom distriktet utgöra inkomstskatt;
och skola, under tillämpning af de i denna förordning stadgade grunder,
för hvarje skattskyldig, som bör inom distriktet erlägga inkomstskatt,
uti längden införas dels det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst
uppskattas, och dels det belopp, hvarefter enligt bestämmelserna i 10 §
skatten bör beräknas, äfvensom skattens belopp.
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
40 §.
1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdrag enligt
denna förordning ställa sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter,
samma förordning innehåller eller meddelar, samt, efter sorgfällig granskning
och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och för öfrigt
upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt på heder
och samvete föreslå, bestämma och fastställa taxeringen.
2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i
och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
samt kronans ombud hos dylik nämnd och biträdande tjensteman,
som utom vid beredningens och vederbörande nämnds sammanträde
yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller upplysning,
eller som utsprider de under öfverläggningarne inom sagda
beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade åsigter
rörande enskildes ekonomiska ställning, är stadgadt i bevillningsförordningen.
3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall afträda såväl då fråga förekommer
om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock
då fråga är om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han
tillhör, eller af skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.
41 §.
1 mom. För beredande af ersättning för det vid taxering enligt
denna förordning vållade särskilda besvär för ordförandena i bevillningberedningarne
och kronans ombud vid taxeringsnämnd, för protokollsföringen
hos taxeringsnämnd i stad, för protokollsföringen och andra
anteckningar under pröfningsnämndens sammankomster äfvensom för
det i samband med taxeringsförrättningarne för öfrigt lemnade biträde
af städernas tjenstemän eller andra personer, som icke eg a att vid
samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, må pröfningsnämnd
använda och fördela högst ett belopp, motsvarande tre
fjerdedel procent af de första 100,000 kronor, hvartill länets och, i
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
fråga om Stockholms stads pröfningsnämnd, stadens hela inkomstskattesumma
för året uppgår, en half procent af derpå följande 50,000
kronor och en fjerdedel procent af allt hvad inkomstskattesumman
öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna inkomstskattesumma
sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden
beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning eller
vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas eller ett sådant
öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda ersättning
och vedergällning under ett följande år. Kronans ombud hos pröfningsnämnd
eger icke på grund af denna § åtnjuta ersättning.
2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden
anvisade belopp och dess fördelning bör i länen till Kongl.
Maj:ts befallningshafvande aflåtas särskildt utdrag af nämndens protokoll,
hvarefter det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af
länets landtränteri och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna
redovisas.
För Stockholms stad skall dylik underrättelse meddelas statskontoret,
hvarifrån ersättningen utbetalas.
42 §.
Åtal för förseelse, som i 33 § omförmäles, anhängiggöra vid
allmän domstol och är föremål för allmänt åtal.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän
strafflag.
43 §.
1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning
af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande
den för skattskyldig beräknade skatt för inkomst, men deremot icke
i afseende å verkstäld taxering i annan mån än för så vidt den afser
frihet från skatt eller nedsättning i belopp, hvarefter enligt 10 § skatt
beräknas; egande kammarrätten i anledning af sålunda framstäld anmärkning
föreskrifva erforderlig rättelse.
2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål
finner, att taxering verkstälts å orätt ort eller underlåtits eller
ej skett till rigtigt belopp å rätt ort, eger kammarrätten, efter veder
-
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
börandes hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort som
vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må
höjas utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest besvären icke
innefatta yrkande om sådan höjning. Jemväl må, om någon af kammarrätten
befrias från skatt på den grund att annan person bort uppföras
till utgörande af densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.
44 §.
Utom den afkortning af påförd inkomstskatt, hvilken föranledes
af bristande tillgång till dess gäldande, får afkortning ega rum endast
af inkomstskatt för lön, pension eller dylik inkomst, som genom dödsfall,
afsked eller annan orsak under årets lopp upphört, i hvilket fall
sådan inkomstskatt erlägges blott för den tid, hvarunder löneinkomsten
eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar af den skattskyldige
eller hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker afkortning och nedgår härigenom
återstående inkomsten till sådant belopp, att enligt 10 § skattskyldig
bort åtnjuta frihet från inkomstskatt eller utgöra skatt efter
lägre beräkningsgrund än som å den taxerade inkomsten förut tillämpats,
må rättelse derutinnan vid afkortningen ega rum.
Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.
45 §.
Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda inkomstskatt
skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken
dessutom bör upptaga det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit
för inkomstskatt taxerad.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
23
Särskilda anvisningar till ledning vid inkomstskatte
taxeringen.
l:o.
Inkomst af fast egendom.
Inkomst af fast egendom taxeras icke till det belopp, inkomsten
verkligen utgjort, utan fastställes, oafsedt, om behållningen af fastigheten
varit större eller mindre eller fastigheten icke alls lemnat någon
afkastning, enligt bestämmelserna i 2 § i visst förhållande till taxeringsvärdet
sålunda, att inkomst beräknas af jordbruksfastighet till sex kronor
för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt af annan
fastighet och frälseränta till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor
af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för hela värdet, af
den del deraf, för hvilken bevillning erlägges. Taxeringen sker efter
nästföregående års taxeringsvärde, men, då sådant värde berörda år
icke varit fastighet åsatt, efter löpande årets taxeringsvärde.
Skattskyldig, som utom fastighet har annan inkomstkälla, skall
följaktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva dels sin
inkomst med frånräknande af deri möjligen ingående afkastning af fast
egendom och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den fasta
egendomen. Den, som åtnjuter tillhopa 3,000 kronors inkomst, deraf
700 kronor härflyta af en till 10,000 kronor taxerad bostadsfastighet,
skall således uppgifva 500 kronors inkomst af fast egendom och 2,300
kronors inkomst i öfrigt. Har han derjemte en till 6,000 kronor taxerad
obebygd tomt, skall lian, äfven om han icke har någon afkastning af
tomten, anses deraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor.
Den, som i sin fabriksrörelse använder egen fabriksfastighet, skall
såsom inkomst af fast egendom särskildt upptaga fem procent af fastighetens
taxeringsvärde, men eger enligt 7 § a) vid beräkningen af sin
inkomst af rörelsen göra motsvarande afdrag.
Om skattskyldig i sin rörelse förädlar skogs-, jordbruks- eller
andra produkter från egen jordbruksfastighet, eger han, som skall
såsom inkomst af fast egendom uppgifva sex procent af fastighetens
24
Kongl. Majt,:s Nåd. Proposition N:o 16.
taxeringsvärde, vid beräkningen af inkomsten af förädlingsrörelsen göra
afdrag för värdet af omförmälda produkter i oförädladt. skick.
2:o).
Afdrag för ränta å gäld.
Med nedannämnda undantag äro skattskyldige berättigade att vid
taxeringen åtnjuta afdrag för ränta å all sin gäld, af hvad slag den
vara må.
På det att afgifna uppgifter må kunna tjena till ledning äfven
vid bevillningstaxeringen, bör vid uppgifvandet af inkomst, för hvilken
jemväl bevillning erlägges, afdrag ske endast för sådan ränta å gäld,
som i bevillningsafseende får afräknas. Således bör vid beräknandet
af inkomst af rörelse, som särskildt taxeras till bevillning, icke göras
afdrag för annan ränta än å det för samma rörelse upplånta rörelsekapital.
Har skattskyldig jemväl inkomst af obligationer eller af utlånade
eller deponerade penningar, eger han att vid uppgifvandet af
sådan inkomst afdraga ränta å all öfrig gäld. Förslår icke berörda
kapitalinkomst till att täcka denna ränta, är han berättigad att i uppgiften
från sin sammanräknade inkomst afdraga all den honom åliggande
skuldränta, för hvilken afdrag ej förut i uppgiften skett.
Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom
utländing få afräkna ränta allenast å sådan gäld, som ådragits för
förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket erläggas.
En svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och icke i
Sverige mantalsskrifven, eger således ej åtnjuta afdrag för ränta å gäld,
som han icke åsamkat sig för ernåendet af den i Sverige skattepligtiga
inkomsten. En utländing, som är i Sverige skattskyldig endast för utdelning
å aktier i svenska aktiebolag, får afdraga blott ränta å gäld,
hvari han satt sig för förvärfvandet af denna inkomst.
3 ro).
Afdrag för förlust.
Vid bevillningstaxeringen får förlust å rörelse eller yrke icke
afdragas från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller
yrke, som särskildt taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldigs
inkomst i öfrigt. Deremot må med de i 8 § 2 mom. stadgade undantag,
25
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
derest vid taxering för inkomstskatt viss inkomstkälla utvisar förlust,
dylik förlust afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst, under
förutsättning att upplysning meddelas, å hvilken rörelse förlusten
uppstått.
Den, som idkar endast en rörelse, får således vid uppgifvandet
af sin rörelseinkomst derifrån afräkna förlust, som å rörelsen uppkommit.
Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande
till hvarandra sjelfständiga, får han deremot icke i uppgiften
om sin hela inkomst af rörelse afdraga förlust å en rörelse från inkomst
af en annan, men han eger att från sin sammanräknade inkomst af
alla inkomstkällor göra afdrag för förlust, som ej förut i uppgiften
afräknats; dock att sådant afdrag varder honom vid taxeringen medgifvet
endast under ofvannämnda förutsättning, att han upplyser, å
hvilken rörelse förlusten uppstått.
Om en skattskyldig, som idkar diversehandel och fabriksrörelse,
af handeln haft inkomst af 2,000 kronor, men å fabriksrörelsen, deri
han använder eu honom tillhörig, till 20,000 kronor taxerad fabriksfastighet,
förlorat 1,500 kronor, utan att förlusten kan anses såsom
kapitalförlust, skall han uppgifva 1,000 kronors inkomst af fast egendom
och 2,000 kronors inkomst af rörelse eller tillhopa 3,000 kronors
inkomst, men eger från sistnämnda belopp afräkna den på fabriksrörelsen
uppkomna förlusten, i följd hvaraf han skall taxeras för 1,500 kronors
inkomst.
4:o).
Uppgifter om inkomst från bolag.
Enär för den inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, inkomstskatt
utgöres icke af sjelfva bolaget, utan af de särskilda delegarne deri, skola
de uppgifter, som aflemnas till ledning för sådan taxering, angifva den
del af bolagets inkomst nästföregående år, som belöper på en hvar delegare,
men icke den utdelning, som delegare nästföregående år må halva
från bolaget uppburit af inkomst, som förut af bolaget förvärfvats.
Deremot skall sådan inkomst, som utgöres af utdelning å aktier
och banklotter, uppgifvas till det belopp, som aktie- eller lottegaren
nästföregående år i utdelning från aktie- eller bankbolaget fått till sig
utanordnadt.
Bih. till Riksd. Prof. 1602. I Samt. 1 Afd. 14 Höft.
4
26
Kongl. Maj:ts Nåd,. Proposition N:o 16.
5:6).
Taxering af inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier.
För inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, taxeras icke bolaget, utan
de särskilda delegarne deri, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.
Taxeringen sker således för hvarje delegare icke å den ort, der bolagets
verksamhet bedrifves, utan i sammanhang med hans öfriga inkomsttaxering
å den ort, der han enligt bestämmelserna i 16, 17 och 18 §§
är skattskyldig för inkomstskatt.
Till grund för taxeringen af inkomst från kommanditbolag lägges
den uppgift, som enligt 25 § c) skall af bolaget aflemnas, delegarens
egen uppgift samt i öfrigt upplysta eller kända förhållanden. Bolagets
uppgift skall upprättas i enlighet med det i 21 § omförmälda formulär
samt således utmärka dels de fastigheter, bolaget eger, och den efter
taxeringsvärdet beräknade afkastning deraf, som jemlikt 2 § skall anses
hafva uppkommit, dels bolagets inkomst nästföregående år af öfriga i
formuläret angifna inkomstkällor, i den män dylik inkomst af bolaget
åtnjutits, dels ock de afdrag för skuldräntor och förluster, som vid uppskattningen
af bolagets inkomst må ega rum. Derjemte skall uppgiften
angifva den en hvar delegare tillkommande andel af inkomsten, äfven
om vinst endast delvis eller icke alls till delegarne utdelas. Uppgiften,
hvilken enligt 25 § skall upprättas i lika många exemplar som sammanlagda
antalet af de kommuner eller territoriella stadsförsamlingar, i
hvilka delegare i bolaget böra taxeras, skall aflemnas till ordföranden
i vederbörande bevillningsberedning eller myndighet, som i 28 § omförmäles,
samt, om den aflemnas till sådan myndighet, genom dess försorg
delgifvas bemälde ordförande.
Vid delegares taxering fördelas härefter bolagets, med tillämpning
af gifna föreskrifter, uppskattade hela inkomst mellan delegarne i förhållande
till hvarje delegares andel af bolagets inkomst. Om således
ett kommanditbolag med tre delegare — som eger annan fastighet än
jordbruksfastighet till taxeringsvärde af 240,000 kronor samt deraf och
af andra inkomstkällor liaft bokförd inkomst, i sin helhet uppgående till
35,000 kronor, hvilken disponerats sålunda, att 5,000 kronor afsätta till
reservfond och återstoden fördelats mellan delegarne på det sätt, att en
erhållit hälften eller 15,000 kronor, den andre en tredjedel eller 10,000
kronor och den tredje en sjettedel eller 5,000 kronor — finnes hafva
27
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
åtnjutit enligt inkomstskatteförordningen beskattningsbar inkomst till
belopp af 36,000 kronor, skall inkomstskatt påföras delegarne efter
berörda andelar eller för inkomst af resp. 18,000, 12,000 och
6 000 kronor. Hafva åter bolagets andra inkomstkällor än fastighet
icke lemnat någon afkastning, skall bolaget beräknas hafva af fastigheten
åtnjutit 12,000 kronors inkomst, i följd hvaraf, under förutsättning
att afdrag för skuldränta eller förlust icke bort ega rum, delegarne
skola utgöra inkomstskatt för inkomst från bolaget af resp. 6,000,
4,000 och 2,000 kronor.
Uppgiftspligtig delegare i kommanditbolag skall i sin uppgift
angifva den andel, han åtnjutit eller eger åtnjuta af bolagets inkomst
nästföregående år, och bör denna andel särskild! utmärkas utan sammanblandning
med hans öfriga inkomst.
Delegare i vanligt handelsbolag skall i sammanhang med uppgifvande!
af den inkomst, han må åtnjuta af annan inkomstkälla, uppgifva jemväl
den på honom belöpande andel af bolagets beräknade afkastning af
fastighet och öfriga inkomst. Deremot åligger uppgiftsskyldighet icke
sjelfva bolaget. Om ett handelsbolag, som består af två delegare med
sins emellan lika rätt till bolagets egendom och inkomst, af rörelse
åtnjuter 10,000 kronors beskattningsbar inkomst, skall hvardera delegaren
såsom sin inkomst deraf uppgifva 5,000 kronor. Eger bolaget
eu fabriksfastighet till taxeringsvärde af 20,000 kronor och använder
densamma i rörelse, som lemnar sammanlagd behållen inkomst af 5,000
kronor, skall bolaget anses hafva åtnjutit 1,000 kronors inkomst af
fastigheten och 4,000 kronors inkomst af rörelsen, i följd hvaraf hvardera
delegaren skall med afseende härå uppgifva 500 kronors inkomst
af fast egendom och 2,000 kronors inkomst af rörelse. Har bolaget
äfven en jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, anses hvardera
delegaren'' deraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor. Från uppgifven
inkomst eger delegaren afdraga ränta å gäld, som icke tillförene afräkna!^,
äfvensom å rörelse eller yrke uppkommen förlust, som ej är att
anse såsom kapitalförlust.
Hvad här sagts om vanliga handelsbolag gäller i tillämpliga delar
äfven om enkla bolag och rederier.
6:o).
Eftertaxering.
Genom eftertaxering, der sådan enligt 35 § eger rum, skall inkomstskatt
påföras till det belopp, hvarmed den förut erlagda skatten under
-
28
Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 16.
stiger det skattebelopp, som bort påföras, derest inkomsten i rätt tid
taxerats till rigtigt belopp. Om således en person, som år 1903 taxeras
för 10,000 kronors inkomst och följaktligen får erlägga skatt efter
12,500 kronor, vid taxeringsförrättningarne år 1905 befinnes hafva haft
en inkomst, som bort år 1903 upptagas till 14,000 kronor, i följd hvaraf
han rätteligen skolat utgöra skatt efter 20,500 kronor, skall, utan sammanblandning
med den taxering, som för år 1905 varder honom åsatt,
sistnämnda år honom påföras jemväl ogulden inkomstskatt, svarande
mot skilnaden emellan hvad han i verkligheten erlagt och hvad han
bort erlägga, eller efter 8,000 kronor, så att, om skattefoten varit 1 krona
för 100 kronor, inkomstskatten blir 80 kronor.
i
29
Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgifter angående sin inkomst äro:
a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt
b) annan skattskyldig, som nästföregående är taxerats för eller åtnjutit minst
3,000 kronors sådan inkomst som enligt förordningen om inkomstskatt bör till dylik
skatt taxeras, eller minst 2,000 kronors inkomst af kapital, derunder inbegripen äfven
ii td olfiinnc o olr-fic*-»» noll Viqrjlzlof för
1 skattskyldiga uppgift om inkomst, skall innefattas äfven hustruns inkomst.
Bostads- och andra förmåner böra till sitt, värde i penningar uppgifvas.
Uppgift skall afgifvas före den 1 april. Möter hinder att inom bestämd tid
aflemna uppgift, må anstånd åtnjutas intill maj månads utgång, om skriftlig anmälan
derom göres hos ordföranden i bevillningsberedningen. •
Uppgift aflemnas eller insändes i betaldt bref med allmänna posten antingen
till ordföranden i bevillningsberedningen eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet
och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten
i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller
den skattskyldige är bosatt (mantalsskrifningsorten).
Verk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga
föreskrift^ räkenskapshandlingar.
Den, som underlåter att inom stadgad tid aflemna uppgift, förlorar rätten att
fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.
År uppgiften ofullständig, eger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af
utelemnad inkomst.
Uppgiftspligtig, som i aflemnad uppgift mot bättre vetande lemnar ovigtig!
meddelande och derigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del
taxeras, bötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som
genom det svikliga förfarandet undandraga, dock minst tjugufem kronor.
En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande
uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända
sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.
Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller pension upptages
med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, med
iakttagande likväl dels att inkomsten första året den åtnjutes, äfvensom då den icke
åtnjutits för hela föregående året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma,
enligt de upplysningar taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må
anses för det löpande året uppgå, dels och att, då inkomsten under det löpande året
upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående årets
inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året, för hvilken
inkomsten åtnjutes.
Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock pension upptages
med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i stat eller
annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar,
dagaflöning, sportelersättning och obestämda eller extra inkomster beräknas
på sätt i nästföregående stycke omförmäles.
Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet och all dylik
tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges verksamhet än hans
redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller yrke och som tillfallit honom så
sent under ett år, att densamma icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd
beräknas, taxeras det näst derpå följande året.
Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar, upptages med
det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt markegångspris utgör.
30
Manta Inskrifning* ort:
(för bolag: styrelsens säte)
län.
stad socken,
härad.
y- ■ • - f : ■ :; . tVC'' '' .;K: ‘i?!
Uppgift
till ledning vid underteeknads taxering år 19
A. Inkomst af fast egendom.
Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbevillning beskattad.
Denna inkomst beräknas efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxeringsvärde
och anses utgöra a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af
taxeringsvärdet samt b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra
kronor af taxeringsvärdet.
Delegare i vanligt handelsbolag skall lemna uppgift beträffande den på honom belöpande
andel af bolaget tillhörig fastighet.
Summa
Undertecknad egen följande fastighet
Likstäld med egare är sådan innehafvare af fast egendom, som derför erlägger bevillning.
l:o) jordbruksfastighet:
socken; tax.-värde
kr.
Summa
kr.; 6 % derå
2:o) annan fastighet och frälseränta:
socken , .. ,
stacj ; tax.-varde
kr.
frälseränta af
Summa _______ kr.; 5 % derå
Summa inkomst af fast egendom
B. Inkomst af arbete.
l:o) Inkomst af tjenst eller pension.
Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest densamma icke
är såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild
tjenst förenad förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, årligt understöd, lifränta
och undantagsförmån. Afdrag må ske endast för dels hvad som anvisats till bestridande
af de med erhållen tjenst förenade särskilda kostnader (se 7 § d) inkomstskatteförordningen),
dels de med embete och tjenst förenade utgifter, som omförmälas i 7 § e) samma förordning.
Undertecknad åtnjuter inkomst af följande tjenst ..... och skall skatta för inkomst
af följande uppdrag:
uppbär pension från .....:.................. .............................. :.......
Undertecknads inkomst af tjenst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit
2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.
Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke ega rum för utskylder eller lefnadskostnader,
för ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användes till fast egendoms förbättring,
tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Deremot må afdrag ske för
Transport
Anm. Skattskyldig, som är delegare i kotnvnanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt angifva
den honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.
31
C.
Transport j.......:_______________
det hyresvärdet motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som användes till ;
utöfvande af rörelsen eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande deraf (se 7 § a), 6) och c)
inkomstskatteförordningen), så ock för ränta å lånt rörelsekapital äfvensom för förlust, som
icke är att hänföra till kapitalförlust. Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta
såsom i förhållande till hvarandra sjelfständiga, må dock vid beräkningen af den under denna
punkt upptagna inkomst ränta å lånt rörelsekapital och förlust icke ske från inkomst af annan
rörelse än den, hvari rörelsekapitalet användes eller förlusten inträffat. Angående afdrag i öfrigt
se här nedan.
Undertecknad idkar följande särskilda slag af rörelse eller yrkesverksamhet:
(Härunder angifves äfven rörelse, som idkas i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.)
Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år har icke öfverstigit.
3:o) Annan inkomst af arbete.
Härunder uppgifvas skattepligtiga intägter, som ej böra under annan rubrik upptagas, såsom
inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvas såsom yrke,
inkomst af fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag m. m.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit. ...
Summa inkomst af arbete
Inkomst af kapital.
Summa
I
Härunder uppgifvas:
l:o) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller hos
penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar samt kronooch
kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af patronus ecciesise.
Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske endast för ränta å upplånadt kapital, i den
mån afdrag derför ej under B Sko) skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital För förvaltningskostnad
får sålunda afdrag ej ega rum.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit______
|
2;o) utdelning å aktier i inländska aktiebolag samt lotter i inländska bankbolag.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit
Summa inkomst af kapital jj
Summa inkomster
Från det uppgifna inkomstbeloppet yrkas afdrag:
a) för ränta å gäld, derför afdrag förut ej egt rum ................................................... j.....................j
b) för förlust, som icke under B 2:o) afdragits ............................................... ...........................|..............
‘ il
(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, derest icke den skattskyldige meddelar upplysning,
å hvilken rörelse förlusten uppstått.)
•1 — !(
C) (efnsrknkdaebånakboUg) för 4 % å inbetaldt kapital, utgörande kr............ .*--
Summa afdrag
1 " |
Summa återstående inkomst i
Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, derför afdrag här ofvan gjorts, uppgår till kr.
Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit hvad här ofvan uppgifvits, betygas på heder
och samvete.
den ..... 19.....
Namn:
Titel eller yrke:
Adress: ........
32
Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i öfrigt, som han vill till ledning för
taxering meddela.
För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs eget
intresse att här lemna så fullständiga upplysningar som möjligt.
Undertecknads omförmälda ................... rörelse har bedrifvits på nedannämnda olika
beskattningsorter, och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten deraf, utgörande
kronor, bör emellan de särskilda orterna fördelas sålunda:
i ................................................................................. kr..........................................
i ............ ........................................................... » .......................................
i ................................................................................ » ..............v.........................
Summa kr. ............ ............. ......
to .(
4
f
»t
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
33
Progressionstabell.
1 Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
2,000 |
1,000 |
5,100 |
5,100 |
8,200 |
9,800 |
11,300 |
15,100 |
2,100 |
1,100 |
5,200 |
5,300 |
8,300 |
9,900 |
11,400 |
15,300 |
2,200 |
1,200 |
5,300 |
5,400 |
8,400 |
10,100 |
11,500 |
15,500 |
2,300 |
1,300 |
5,400 |
5,600 |
8,500 |
10,200 |
11,600 |
15,700 |
2,400 |
1,400 |
5,500 |
5,700 |
8,600 |
10,400 |
11,700 |
15,900 |
2,500 |
1,500 |
5,600 |
5,900 |
8,700 |
10,500 |
11,800 |
16,100 |
2,600 |
1,600 |
5,700 |
6,000 |
8,800 |
10,700 |
11,900 |
16,300 |
2,700 |
1,700 |
5,800 |
6,200 |
8,900 |
10,800 |
12,000 |
16,500 |
2,800 |
1,800 |
5,900 |
6,300 |
9,000 |
11,000 |
12,100 |
16,700 ; |
2,900 |
1,900 |
6,000 |
6,500 |
9,100 |
11,100 |
12,200 |
16,900 |
3,000 |
2,500 |
6,100 |
6,600 |
9,200 |
11,300 |
12,300 |
17,100 |
3,100 |
2,600 |
6,200 |
6,800 |
9,300 |
11,400 |
12,400 |
17,300 |
3,200 |
2,700 |
6,300 |
6,900 |
9,400 |
11,600 |
12,500 |
17,500 |
3,300 |
2,800 |
6,400 |
7,100 |
9,500 |
11,700 |
12,600 |
17,700 | |
3,400 |
2,900 , |
6,500 |
7,200 |
9,600 |
11,900 |
12,700 |
17,900 1 |
3,500 |
3,000 |
6,600 |
7,400 |
9,700 |
12,000 |
12,800 |
18,100 |
3,600 |
3,100 |
6,700 |
7,500 |
9,800 |
12,200 |
12,900 |
18,300 |
3,700 |
3,200 |
6,800 |
7,700 |
9,900 |
12,300 |
13,000 |
18,500 |
3,800 |
3,300 |
6,900 |
7,800 |
10,000 |
12,500 |
13,100 |
18,700 |
3,900 |
3,400 |
7,000 |
8,000 |
10,100 |
12,700 |
13,200 |
18,900 |
4,000 |
4,000 |
7,100 |
8,100 |
10,200 |
12,900 |
13,300 |
19,100 |
4,100 |
4,100 |
7,200 |
8,300 |
10,300 |
13,100 |
13,400 |
19,300 |
4,200 |
4,200 |
7,300 |
8,400 |
10,400 |
13,300 |
13,500 |
19,500 |
4,300 |
4,300 |
7,400 |
8,600 |
10,500 |
13,500 |
13,600 |
19,700 |
4,400 |
4,400 |
7,500 |
8,700 |
10,600 |
13,700 |
13,700 |
19,900 |
4,500 |
4,500 |
7,600 |
8,900 |
10,700 |
13,900 |
13,800 |
20,100 |
4,600 |
4,600 |
7,700 |
9,000 |
10,800 |
14,100 |
13,900 |
20,300 |
4,700 |
4,700 |
7,800 |
9,200 |
10,900 |
14,300 |
14,000 |
20,500 |
4,800 |
4,800 |
7,900 |
9,300 |
11,000 |
14,500 |
14,100 |
20,700 |
4,900 |
4,900 |
8,000 |
9,500 |
11,100 |
14,700 |
14,200 |
20,900 |
5,000 |
5,000 |
8,100 |
9,600 |
11,200 |
14,900 |
14,300 |
21,100 |
Bih. till Iliksd. Prof. 1902. 1 Sami.
Afd. 14 Häft.
5
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
Taxerad Belopp’ efter utgår |
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
|
14,400 |
21,300 |
18,400 |
31,000 |
22,400 |
42,200 |
26,400 |
54,200 |
14,500 |
21,500 |
18,500 |
31,200 |
22,500 |
42,500 |
26,500 |
54,500 |
14,600 |
21,700 |
18,600 |
31,500 |
22,600 |
42,800 |
26,600 |
54,800 |
14,700 |
21,900 |
18,700 |
31,700 |
22,700 |
43,100 |
26,700 |
55,100 |
14,800 |
22,100 |
18,800 |
32,000 |
22,800 |
43,400 |
26,800 |
55,400 |
14,900 |
22,300 |
18,900 |
32,200 |
22,900 |
43,700 |
26,900 |
55,700 |
15,000 |
22,500 |
19,000 |
32,500 |
33,000 |
44,000 |
37,000 |
56,000 |
15,100 |
22,700 |
19,100 |
32,700 |
23,100 |
44,300 |
27,100 |
56,300 |
15,200 |
23,000 |
19,200 |
33,000 |
23,200 |
44,600 |
27,200 |
56,600 |
15,300 |
23,200 |
19,300 |
33,200 |
23,300 |
44.900 |
27,300 |
56,900 |
15,400 |
23,500 |
19,400 |
33,500 |
23,400 |
45,200 |
27,400 |
57,200 |
15,500 |
23,700 |
19,500 |
33,700 |
23,500 |
45,500 |
27,500 |
57,500 |
15,600 |
24,000 |
19,600 |
34,000 |
23,600 |
45,800 |
27,600 |
57,800 |
15,700 |
24.200 |
19,700 |
34,200 |
23,700 |
46,100 |
27,700 |
58,100 |
15,800 |
24,500 |
19,800 |
34,500 |
23,800 |
46,400 |
27,800 |
58,400 |
15,900 |
24,700 |
19,900 |
34,700 |
23,900 |
46.700 |
27,900 |
58700 |
16,000 |
25,000 |
20,000 |
35,000 |
34,000 |
47.000 |
38,000 |
59,000 |
16,100 |
25,200 |
20,100 |
35,300 |
24,100 |
47,300 |
28,100 |
59,300 |
16,200 |
25.500 |
20,200 |
35,600 |
24,200 |
47,600 |
28,200 |
59,600 |
16,300 |
25,700 |
20,300 |
35,900 |
24,300 |
47,900 |
28,300 |
59,900 |
16,400 |
26,000 |
20,400 |
36,200 |
24,400 |
48.200 |
28,400 |
60,200 |
16,500 |
26,200 |
20,500 |
36,500 |
24,500 |
48,500 |
28,500 |
60,500 |
16,600 |
26.500 |
20,600 |
36,800 |
24,600 |
48,800 |
28,600 |
60,800 |
16,700 |
26,700 |
20,700 |
37,100 |
24,700 |
49,100 |
28,700 |
61,100 |
16,800 |
27,000 |
20,800 |
37,400 |
24,800 |
49,400 |
•28,800 |
61,400 |
16,900 |
27,200 |
20,900 |
37,700 |
24,900 |
49,700 |
28,900 |
61,700 |
17,000 |
27,500 |
21,000 |
38,000 |
35,000 |
50,000 |
39,000 |
62,000 |
17,100 |
27,700 |
21,100 |
38,300 |
25,100 |
50,300 |
29,100 |
62,300 |
17,200 |
28,000 |
21,200 |
38,600 |
25,200 |
50,600 |
29,200 |
62,600 |
17,300 |
28,200 |
21,300 |
38,900 |
25,300 |
50,900 |
29,300 |
62,900 |
17,400 |
28,500 |
21,400 |
39,200 |
25,400 |
51,200 |
29,400 |
63,200 |
17,500 |
28,700 |
21,500 |
39,500 |
25,500 |
51,500 |
29,500 |
63,500 |
17,600 |
29,000 |
21,600 |
39,800 |
25,600 |
51,800 |
29,600 |
63,800 |
17,700 |
29,200 |
21,700 |
40,100 |
25,700 |
52,100 |
29,700 |
64,100 |
17,800 |
29,500 |
21,800 |
40,400 |
25,800 |
52,400 |
29,800 |
64,400 |
17,900 |
29,700 |
21,900 |
40,700 |
25,900 |
52,700 |
29,900 |
64,700 |
18,000 |
30,000 |
22,000 |
41,000 |
30,000 |
53,000 |
30,000 |
65,000 |
18,100 |
30,200 |
22,100 |
41,300 |
26,100 |
53,300 |
30,100 |
65,400 |
18,200 |
30,500 |
22,200 |
41,600 |
26,200 |
53,600 |
30,200 |
65,800 |
18,300 |
30,700 |
22,300 |
41,900 |
26,300 |
53,900 |
30,300 |
66,200 |
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
35
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
Taxerad inkomst |
Belopp, efter |
30,400 |
66,600 |
34,400 |
82,600 |
38,400 |
98,600 |
42,400 |
114,600 |
30,500 |
67,000 |
34,500 |
83,000 |
38,500 |
99,000 |
42,500 |
115,000 |
30,600 |
67,400 |
34,600 |
83,400 |
38,600 |
99,400 |
42,600 |
115,400 |
30,700 |
67,800 |
34,700 |
83,800 |
38,700 |
99,800 |
42,700 |
115,800 |
30,800 |
68,200 |
34,800 |
84,200 |
38,800 |
100,200 |
42,800 |
116,200 |
30,900 |
68,600 |
34,900 |
84,600 |
38,900 |
100,600 |
42,900 |
116,600 |
31,000 |
69,000 |
35,000 |
85,000 |
39,000 |
101,000 |
43,000 |
117,000 |
31,100 |
69,400 |
35,100 |
85,400 |
39,100 |
101,400 |
43,100 |
117,400 |
31,200 |
69,800 |
35,200 |
85,800 |
39,200 |
101,800 |
43,200 |
117,800 |
31,300 |
70,200 |
35,300 |
86,200 |
39,300 |
102,200 |
43,300 |
118,200 |
31,400 |
70,600 |
35,400 |
86,600 |
39,400 |
102,600 |
43,400 |
118,600 |
31,500 |
71,000 |
35,500 |
87,000 |
39,500 |
103,000 |
43,500 |
119,000 |
31,600 |
71,400 |
35,600 |
87,400 |
39,600 |
103,400 |
43,600 |
119,400 |
31,700 |
71,800 |
35,700 |
87,800 |
39,700 |
103,800 |
43,700 |
119,800 |
31,800 |
72,200 |
35,800 |
88,200 |
39,800 |
104,200 |
43,800 |
120,200 |
31.900 |
72,600 |
35,900 |
88,600 |
39,900 |
104,600 |
43,900 |
120,600 |
32,000 |
73,000 |
30,000 |
89,000 |
40,000 |
105,000 |
44,000 |
121,000 |
32,100 |
73,400 |
36,100 |
89,400 |
40,100 |
105,400 |
44,100 |
121,400 |
32,200 |
73,800 |
36,200 |
89,800 |
40,200 |
105,800 |
44,200 |
121,800 |
32,300 |
74.200 |
36,300 |
90,200 |
40,300 |
106,200 |
44,300 |
122,200 |
32,400 |
74,600 |
36,400 |
90,600 |
40,400 |
106,600 |
44,400 |
122,600 |
32,500 |
75,000 |
36,500 |
91,000 |
40,500 |
107,000 |
44,500 |
123,000 |
32,600 |
75,400 |
36,600 |
91,400 |
40.600 |
107,400 |
44,600 |
123,400 |
32.700 |
75,800 |
36,700 |
91,800 |
40,700 |
107,800 |
44,700 |
123,800 ! |
32,800 |
76,200 |
36,800 |
92,200 |
40.800 |
108,200 |
44,800 |
124,200 |
32,900 |
76,600 |
36,900 |
92,600 |
40,900 |
108,600 |
44.900 |
124,600 |
33,000 |
77,000 |
37,000 |
93,000 |
41,000 |
109,000 |
45,000 |
125,000 |
33,100 |
77,400 |
37,100 |
93,400 |
41,100 |
109,400 |
45,100 |
125,400 | |
33,200 |
77,800 |
37,200 |
93,800 |
41.200 |
109,800 |
45,200 |
125,800 |
33,300 |
78,200 |
37,300 |
94,200 |
41,300 |
110,200 |
45,300 |
126,200 |
33,400 |
78,600 |
37,400 |
94,600 |
41,400 |
110,600 |
45,400 |
126,600 I |
33,500 |
79,000 |
37,500 |
95,000 |
41,500 |
111,000 |
45,500 |
127,000 i |
33,600 |
79,400 |
37,600 |
95,400 |
41,600 |
111,400 |
45,600 |
127,400 ! |
33,700 |
79,800 |
37,700 |
95,800 |
41,700 |
111,800 |
45,700 |
127,800 |
33,800 |
80,200 |
37,800 |
96,200 |
41,800 |
112,200 |
45,800 |
128,200 |
33,900 |
80,600 |
37,900 |
96,600 |
41,900 |
112,600 |
45,900 |
128,600 |
34,000 |
81,000 |
38,000 |
97,000 |
42,000 |
113,000 |
40,000 |
129,000 ! |
34,100 |
81,400 |
38,100 |
97,400 |
42,100 |
113,400 |
46,100 |
129,400 |
34,200 |
81,800 |
38.200 |
97,800 |
42,200 |
113,800 |
46,200 |
129,800 |
34,300 |
82,200 |
38,800 |
98,200 |
42,300 |
114,200 |
46,300 |
130,200 |
36
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
Taxerad |
Belopp, efter |
Taxerad |
Belopp, efter |
Taxerad |
Belopp, efter |
Taxerad |
Belopp, efter |
inkomst |
hvilket skatt |
hvilket skatt |
hvilket skatt |
hvilket skatt |
|||
utgår |
inkomst |
utgår |
inkomst |
utgår |
inkomst |
utgår |
|
46,400 |
130,600 |
49,300 |
142,200 |
63,000 |
210,000 |
92,000 |
355,000 |
46,500 |
131,000 |
49,400 |
142,600 |
64,000 |
215,000 |
93,000 |
360,000 |
46,600 |
131,400 |
49,500 |
143,000 |
65,000 |
220,000 |
94,000 |
365,000 |
46,700 |
131,800 |
49,600 |
143,400 |
66,000 |
225,000 |
95,000 |
370,000 |
46,800 |
132,200 |
49,700 |
143,800 |
67,000 |
230,000 |
96,000 |
375,000 |
46,900 |
132,600 |
49,800 |
144,200 |
68,000 |
235,000 |
97,000 |
380,000 |
47,000 |
133,000 |
49,900 |
144,600 |
69,000 |
240,000 |
98,000 |
385,000 |
47,100 |
133,400 |
50,000 |
145,000 |
70,000 |
245,000 |
99,000 |
390,000 |
47,200 |
133,800 |
50,100 |
145,500 |
71,000 |
250,000 |
100,000 |
395,000 |
47,800 |
134,200 |
50,200 |
146,000 |
72,000 |
255,000 |
100,100 |
395,600 |
47,400 |
134,600 |
50,300 |
146,500 |
73,000 |
260,000 |
100,200 |
396,200 |
47,500 |
135,000 |
50.400 |
147,000 |
74,000 |
265,000 |
101,000 |
401,000 |
47,600 |
135,400 |
50,500 |
147,500 |
75,000 |
270,000 |
105,000 |
425,000 |
47,700 |
135,800 |
50,600 |
148,000 |
76,000 |
275,000 |
110,000 |
455,000 |
47,800 |
136,200 |
50,700 |
148,500 |
77,000 |
280,000 |
115,000 |
485,000 |
47,900 |
136,600 |
50,800 |
149,000 |
78,000 |
285,000 |
120,000 |
515,000 |
48,000 |
137,000 |
50,900 |
149,500 |
79,000 |
290,000 |
125,000 |
545,000 |
48,100 |
137,400 |
51,000 |
150,000 |
80,000 |
295,000 |
130,000 |
575,000 |
48,200 |
137,800 |
52,000 |
155,000 |
81,000 |
300,000 |
135,000 |
605,000 |
48,300 |
138,200 |
53,000 |
160,000 |
82,000 |
305,000 |
140,000 |
635,000 |
48,400 |
138,600 |
54,000 |
165,000 |
83,000 |
310,000 |
145,000 |
665,000 |
48,500 |
139,000 |
55,000 |
170,000 |
84,000 |
315,000 |
150,000 |
695,000 |
48,600 |
139,400 |
56,000 |
175,000 |
85,000 |
320,000 |
160,000 |
755,000 |
48,700 |
139,800 |
57,000 |
180,000 |
86,000 |
325,000 |
170,000 |
815,000 |
48,800 |
140,200 |
58,000 |
185,000 |
87,000 |
330,000 |
180,000 |
875,000 |
48,900 |
140,600 |
59,000 |
190,000 |
88,000 |
335,000 |
190,000 |
935,000 |
49,000 |
141,000 |
00,000 |
195,000 |
89,000 |
340,000 |
200,000 |
995,000 |
49,100 |
141,400 |
61,000 |
200,000 |
90,000 |
345,000 |
205,000 |
1,025,000 |
49,200 |
141,800 |
62,000 |
205,000 |
91,000 |
350,000 |
Formulär N:o 5.
Taxeringslängd
öfver
inkomstbevillningen
och
inkomstskatten
inom
och
län
för år 19
38
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
Den skattskyldiges |
|||
lummer å uppgift eller ann |
namn och titel eller yrke. |
bostad. • rt-, * ; |
Nummer å hus, hemman ei lägenhet. |
P P |
ctT ''-s |
Faxe |
ring |
enl |
bevil |
1 n i |
n g s- |
|||||
Af b |
8 v i L |
n i n g s |
3 e r e c |
Ining |
e n |
Af |
||||
upp skattad inkomst |
„.3 |
O: |
upp- |
|||||||
P^ SL |
P >-*> ep 3 |
af rörelse, yrke |
tP ep P — |
•-t ep w P era ep |
p *-*> BL |
P •-*» ep P |
||||
af kapita |
män t jern pension. |
skild tjen pension, |
,f kanal, jeri |
P P P P |
Summa. |
£3 P W O: P <s ep |
t beskatta |
af kapita |
män tjeni |
skild tjen |
t ''• |
ep. |
w ep |
& £ „ « 5 g-BSVg t |
P |
O t3t |
P era |
* |
ep_ |
• w r-f |
|
eT |
ep- |
® 2. ^ ©" 7* er? ® ® e |
ep h-- £3 |
D- P |
ep" •s |
eT |
||||
coo |
||||||||||
1,000 |
— |
— |
— |
10,000 |
11,000 |
— |
11,000 |
1,000 |
— |
— |
— |
_ |
600 |
_ |
— |
600 |
450 |
150 |
_ |
_ |
600 |
— |
— |
700 |
— |
300 |
1,000 |
450 |
550 |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
1,700 |
1,700 |
_ |
1,700 |
— |
— |
_ |
|
7,500 |
— |
— |
— |
— |
7,500 |
7,500 |
7,500 |
— |
— |
|
— |
1,000 |
300 |
— |
400 |
1,700 |
1,700 |
— |
1,000 |
300 |
|
— |
— |
— |
— |
1,000 |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
700 |
600 |
100 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
1,000 |
4,000 |
6,000 |
— |
6,000 |
1,000 |
— |
-- |
— |
1,000 |
— |
— |
3,000 |
4,000 |
— |
4,000 |
— |
1,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
500 |
500 |
450 |
50 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
1,000 |
786 |
_ |
_ |
_ |
|
— |
_ |
— |
— |
400 |
400 |
314 |
_ |
— |
— |
|
1,000 |
— |
600 |
— |
— |
1,600 |
300 |
1,300 |
1,000 |
— |
600 |
— |
— |
600 |
1,000 |
— |
1,600 |
— |
1,600 |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
500 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
500 |
— |
500 |
— |
500 |
1,500 |
300 |
1,200 |
500 |
_ |
500 |
11,000 |
2,000 |
3,300 |
3,500 |
22,500 |
42,300 |
to 00 ox o |
39,450 |
11,000 |
2,000 |
3,300 |
Brukspatronen J. E Bergström Råbelöf..
8
9
10
11
Rättaren Måns Trulsson......I » ...........
Mjölnaren A. Fogelberg ......Råbelöfs qvarn
Hemmansegaren Nils Larsson Röksta
F. d. Grosshandlaren E. Berg
Länsmannen A. Blomberg ...
L. N. Cronvall ..................
Skomakaren L. Jönsson......
Grosshandlaren C. J. Lönn...
Lasarettsläkaren O. Sandberg
Sömmerskan Clara Jansson
Arrendatorn A. Carlsson
Densamme ....................
Kamreraren S. Wandberg
Skepparen L. Johansson
Densamme m. fl.............
Kommissionären N. Edlind
Enkefru E. Jakobson ......
Ahlby
Sanda .....................
För Aby stenkärlsfabrik
Hofstena ..................
Sundbyberg...............
Rimbo .....................
Vellnora kungsgård
Hammarby
Simpnäs ...
Österby
Ekeby ..
Summa
25
Förrättningsstället N. N. den
maj 19
Bevillningsberedningen
N. N.
Ordförande.
N. N. N. N.
Ledamot. Ledamot.
Anmärkningar.
l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar, som af
ningsbara inkomstbeloppet.
2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstadkommas,
3:o. Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad icke blott
debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppen särskildt upptagas, på sätt detta formulär visar.
4:o. Då uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset derom taxeringslängden bifogas.
5:o. Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.
'') Uppgår inkomsten ej till 1,000 kronor, utgöres ej vägskatt, så vida ej den skattskyldige har annan inkomst, hvilken tillsammans
Kongl. Majts Nåd. Proposition No 16.
39
...... |
Taxering’ enligt inkomstskatte- |
|||||||||||||||||
förordningeu |
||||||||||||||||||
taxerinesnämnden |
000 |
GOD |
=H |
> |
ven |
|||||||||||||
1-1 ■ |
1—1 • |
i—''• |
||||||||||||||||
skattad inkomst |
M 3 CD |
p" X |
=rg; $ s. |
"3 O: |
Af bevillnings- |
Af taxerings- |
e-e- P X |
g |
® ©. |
“3 >-t O: |
||||||||
af rörelse, yrke |
CL, af''B. ä CD |
3 «-*■ P era CD |
3* era in |
r~r- p: PT 3 |
pr ö |l 3 3 |
s! 3 era C/3 |
beredningen |
nämnden. |
''-j 3'' era in |
p: pr 3 P |
® 3 0 W? ►O * ►ö P ® B |
3. 3 era ce |
Bevil] ningsberedningens |
|||||
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
|||||||||||||
af kanal, jernväg, ani farväg, skeppsreder: sjöfart eller af ärren af staten tillhörig jordbruksfastighet. |
annan.l) ..... . |
Summa. |
3*P O: P 3 CD B. & 3‘era CD k_t 3 H* |
beskattningsbar inkomst. |
P« 3 3 & CD 3 in T3 O o pr o |
p- cr CD < 3 3 era |
er ® * er M. ® 3 SL ? a 3-® g* 85. © ^ ® Ö |
p: B 3 O- CD 3 C/3 ►3 O O* pr |
föreslagen inkom |
beräknadt belopp, eft hvilket sLatt utgår. |
taxerad inkomst |
beräknadt belopp, eft hvilket skatt utgår. |
p: B 3 p-> CD 3 t/3 3 0 0 pr 0 |
3 pr 0 3 ce ce pr p |
ien beslutade ändring |
p: 3 3 & CD 3 ce 3 *-s O ce- O pr 0 |
anteckningar. |
|
g*- p |
ccp |
P |
■ p |
<-t |
•-< |
r2 |
p |
|||||||||||
(Inkomst af Råbelöfs qvarn . . . 2,000 kr. |
||||||||||||||||||
— |
10,000 |
11,000 |
— |
11,000 |
- |
no |
“ |
12,500 |
20 |
17,100 |
27,700 |
17,100 |
27,700 |
— |
277 |
29,500 20 |
j » . n Svanå jernbruk . . . 8,000 kr. | Beredningens ordförande ansåg inkomsten |
|
— |
— |
600 |
450 |
150 |
— |
1 |
50 |
|||||||||||
_ |
300 |
1,000 |
450 |
550 |
— |
5 |
50 |
_ |
_ |
1,000 |
200 |
1,000 |
200 |
_ |
2 |
_ |
_ |
(Eger fastighet till värde af . . 2,000 kr.. |
— |
1,700 |
1,700 |
1,700 |
— |
17 |
— |
— |
| 3,900 |
3,500 |
4,000 |
4,000 |
4 |
40 |
_ |
J Inkomst åt Röksta såg..... 1,000 kr. 1 „ „ tegelbruk...... 700 kr. (Oljeslageri har ej under året drifvits ! |
|||
— |
— |
7.500 |
— |
7,500 |
— |
75 |
— |
9,000 |
23 |
28,500 |
60,500 |
28,500 |
60,500 |
— |
605 |
68,200 |
23 |
|
— |
400 1,000 |
1,700 1,000 |
— |
1,700 |
— |
17 10 |
— |
— |
— |
2,100 |
1,500 |
2,100 |
1,500 |
— |
15 |
— |
Innehar boställe taseradt till 6,000 kr. ; |
|
1,000 |
— |
’ |
— |
— |
— |
— |
\ ledes ej berättigad till afdrag. |
|||||||||||
— |
700 |
700 |
600 |
100 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
Har 6 barn. Hustrun sjuklig. /1,000 kr. af skeppsrederi.'' Har under-\ låtit aflemna uppgift. |
1,000 |
5,000 |
7,000 |
— |
7,000 |
ii |
70 |
— |
— |
28 |
6,300 |
6.900 |
7,300 |
8,400 |
11 |
84 |
— |
28 |
|
— |
3,000 |
4,000 |
— |
4,000 |
12 [20 |
40 |
— |
— |
— |
3,000 |
2,600 |
3,000 |
2,600 |
— |
26 |
— |
||
1,200 |
1,200 |
j- 300 |
975 |
9 |
75 |
786 |
JöO |
1,400 |
600 |
1,600 |
800 |
20 |
8 |
300 |
60 |
Inkomst af kungsgårdsarrende 1,000 kr. |
||
— |
400 |
400 |
325 |
3 |
25 |
314 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
„ „ qvarnarrende. . . . 400 kr |
|||
~~ |
— |
1,600 |
300 |
1,300 |
13 |
— |
— |
— |
2,600 |
2,000 |
2,600 |
2,000 |
— |
20 |
— |
— |
jHar, enligt hvad kändt är, utdelning å 1 aktier, som ej upptagits i uppgiften. |
|
1,000 |
— |
1,600 |
— |
1,600 |
16 |
— |
— |
— |
1,800 |
1,000 |
1,800 |
1,000 |
— |
10 |
— |
1,000 kr. af skeppsrederi. |
||
500 |
— |
500 |
— |
500 |
— |
5 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Har annan inkomst för skonerten Svalan. |
|
— |
500 |
1,500 |
300 |
1,200 |
— |
12 |
— |
— |
_ |
1,500 |
700 |
1,500 |
700 |
— |
7 |
— |
- |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1,400 |
600 |
1,400 |
600 |
— |
6 |
500 |
64 |
|
3,700 |
23,000 |
43,000l |
2,400 |
40,600 |
— |
406 |
— |
-1 |
70,600 |
107,800 |
71,900 |
110,000 — |
1,100 |
— |
j_ |
Förrättningsstället N. N. den
19
N. N.
Häradsskrifvare.
N. N.
Ledamot.
N. N.
Kronoombud.
På taxeringsnämndens vägnar
N. N.
Ordförande.
N. N.
Ledamot.
pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig uppgift å det beskattunderrättelse
derom i anteckningskolumnen införas.
för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende å koinmunalutskylders
med den ifrågavarande uppgår till eller ötverstiger 1,000 kronor.
40
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari
1902.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Ottee,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claeson,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Hammarskjöld,
Westring.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
anförde i underdånighet:
Med erinran att i den skrifvelse, hvari Riksdagens beslut beträffande
ny värnpligtslag och ny härordning hos Eders Kongl.
Maj:t anmälts, Riksdagen uttalat den åsigt, att en afse värd del af
de ökade kostnader, hvilka genom omorganisationen af landets försvarsväsende
uppkomme, borde betäckas genom direkta och förmögenhetsskatter,
anhöll i skrifvelse den 1 juni 1901 Riksdagen på grund häraf
och af i öfrigt anförda orsaker, att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t
godkände Riksdagens beslut angående utsträckning af värnpligten och
41
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
om en ny härordning, Eders Kongl. Maj:t täcktes för följande Riksdag
framlägga förslag till förordning om en särskild, såsom bevillning till
staten utgående, men från allmänna bevillningen fristående direkt skatt,
att, efter viss progression, med rätt till afdrag för skuldräntor, erläggas
för alla slag af inkomst, hvarvid inkomst af fastighet skulle beräknas
efter viss procent af taxeringsvärdet. Då denna Riksdagens skrifvelse
den 7 berörde juni inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, föredrogs dervid
tillika Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1901, deri Riksdagen anhållit,
att Eders Kong]. Maj:t täcktes efter utredning af frågan låta för Riksdagen
framlägga förslag till författningsbestämmelser angående sjelfdeklaration,
hvarjemte vid samma föredragningstillfälle erinrades, att
Riksdagen i skrifvelse den 3 juni samma år angående bevillning af
fast egendom samt af inkomst betonat, att en reform af skattelagstiftningen
för att kunna tillfredsställande genomföras oafvisligen fordrade
en förberedande utredning rörande inkomsters och förmögenheters fördelning
bland rikets innebyggare, hvarföre Riksdagen framhållit vigten
af en dylik utrednings åvägabringande. På grund af nådigt bemyndigande
uppdrog jag derefter den 18 juni nästlidet år dels åt landskamereraren
P. A. H. Cavalli, kammarrättsrådet J. Ostberg och professorn
D. Davidson att verkställa utredning och utarbeta förslag inom
finansdepartementet i de i Riksdagens skrivelser den 13 maj och den
1 juni samma år omförmälda afseenden, dels åt aktuarien I. Flodström
att verkställa den statistiska utredning rörande bevillningen, som kunde
erfordras. Till fullgörande af nämnda uppdrag hafva de tre förstnämnda
personerna aflemnat ett den 15 oktober 1901 dagtecknadt betänkande
med förslag till bestämmelser om inkomstskatt och obligatorisk sjelfdeklaration,
öfver hvilket betänkande kammarrätten den 2 påföljande
december afgifvit infordradt underdånigt utlåtande; och har aktuarien
Flodström med skrifvelse af den 27 i sistnämnda månad öfverlemnat
en af honom verkstäld, af text åtföljd öfversigt af 1900 års bevillningstaxering.
Förut i dag har jag i sammanhang med frågan om beräkningen
af statsverkets inkomster för 1903 års statsreglering haft tillfälle att
inför Eders Kongl. Magt uttala min åsigt, att bland dessa inkomster
borde upptagas en med obligatorisk sjelfdeklaration förbunden progressiv
inkomstskatt, till sina hufvudgrunder öfverensstämmande med den
af nyssbemälde komiterade föreslagna. Jag förordade dervid äfven
följande förändringar i den af komiterade föreslagna skatteskalan, nemligen
att skattskyldighet skulle bortfalla för inkomst, som understege
2,000 kronor (enligt komiterades förslag 1,000 kronor); att det skattefria
Bill. till Riksd. Prut. MOX. 1 Sami. 1 Afd. N Höft. G
42 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.
beloppet skulle höjas, då inkomsten uppginge till 2,000 kronor, men
icke till 3,000 kronor, från 600 kronor enligt komitéförslaget till 1,000
kronor och, då inkomsten uppginge till 3,000 kronor, men icke till
4,000 kronor, från 400 kronor till 500 kronor; samt att progressionen, som
enligt komiterades förslag fortgår så, att skattefoten småningom närmar sig
6 procent, skulle stanna vid 5 procent, hvilken skattefot uppnås vid en
inkomst af 205,000 kronor.
Om den föreslagna skatten i öfrig! anhåller jag att nu få anföra
följande.
Mot hufvudprinciperna i det föreliggande förslaget har kammarrätten
i två afseenden riktat anmärkningar. Kammarrätten har nemligen
funnit förslagets bestämmelser i afseende å beskattning af den fasta
egendomen och den anordning, förslaget innebär i afseende å aktiebolags
beskattning, icke i tillräcklig grad tillgodose krafvet på en
rättvis skattefördelning.
Hvad angår frågan om sättet för den fasta egendomens beskattning,
behöfver jag icke vara mångordig. Jag underkänner icke befogenheten
af kammarrättens anmärkning, att skatten, i hvad den
träffar fast egendom, icke är någon inkomstskatt, utan att förslaget
i stället beskattar en allenast genomsnittligt och i förväg beräknad
afkastning för att derefter på den genom en enkel räkneoperation
utrönta »inkomsten» tillämpa bestämmelser, som endast vid en verklig
inkomstskatt ega berättigande. Riktigheten af denna anmärkning medgifver
jag så mycket hellre, som äfven jag tillförene haft tillfälle uttala
den — i öfrigt sjelf klara — meningen, att en allmän och verklig
inkomstskatt icke kan ernås, utan att man i fråga om fast
egendom uppskattar den inkomst, denna verkligen gifvit, och icke låter
sig nöja med en beräkning i förväg af den afkastning, egendomen
anses kunna gifva. Då emellertid Riksdagen i dess skrifvelse af den
1 juni 1901, deri Riksdagen begärt utarbetandet af förslag till en progressiv
inkomstskatt, uttryckligen framhållit, att inkomsten af fastighet
borde beräknas efter viss procent af taxeringsvärdet, har detta säkerligen
berott dels i allmänhet på öfvertygelsen om svårigheten att upptaxera
jordbruksinkomst, en svårighet, som länge här i landet betraktats
som oöfvervinnelig, dels särskildt på farhågan, att denna svårighet, om
dess lösande uppstäldes som förutsättning för införandet af den såsom
önskvärd ansedda progressiva beskattningen, skulle befinnas så stor,
att derigenom hinder lades i vägen för denna skatteforms införande.
Ehuru jag mycket skulle beklaga, om vid den mera genomgripande
skattereform, som förberedes, omförmälda skattefiktion skulle komma
till tillämpning, synes mig likväl ur den sist angifna synpunkten komi
-
43
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
téns förslag i denna del vid den nu föreslagna provisoriska anordningen
kunna och böra godkännas. Det står nemligen för mig klart, att de
ojemnheter, som oundvikligen komme att blifva förenade med en
sålunda anordnad beskattning, varda vida mindre än de, som skulle
uppstå, derest man genom tilläggsbevillning under den hittills öfliga
formen ville uttaga ett belopp, tillnärmelsevis motsvarande det, som
man vill vinna genom den progressiva inkomstskatten.
Men då man, i syfte att under för handen varande förhållanden
möjliggöra införandet af en inkomstskatt, genom en fiktion skjuter in
fastighetens beräknade afkastning i stället för fastighetsegarens åtnjutna
inkomst, är det utan tvifvel nödvändigt att, såsom ock skett i komiténs
förslag, genomföra denna fiktion fullt och helt ut och att icke meddela
någon undantagsbestämmelse i fråga om skattefot eller minskad skattelindring
för inkomst af fastighet. I annat fall kommer man på en
omväg delvis tillbaka till systemet med en tvåhöfdad skatt, en för
fastighet och en för inkomst af kapital .och arbete, eller hvad man
just velat undvika. Om man ock sålunda skulle med kammarrätten
finna, att skattelindringen för den fasta egendomen enligt komitéförslaget
blefve för stor, och detta naturligen komme att i ännu högre
grad gälla, derest, på sätt jag förut i dag, i sammanhang med beräkningen
af statsverkets inkomster för år 1903, föreslagit, minimibeloppet
af skattepligtig inkomst höjes från 1,000 kronor till 2,000 kronor,
måste detta tagas som en konseqvens af den tillämpade principen.
Då kammarrätten med siffror visar, hvilken stor skattelindring genom
den föreslagna inkomstskatten skulle tillgodokomma fastigheterna i
jemförelse med hvad förhållandet är vid tillämpning af den senast
åtagna tilläggsbevillningen, bör man för öfrigt erinra sig, dels att en
af hufvudanmärkningarne mot tilläggsbevillningen just varit den, att
någon skattelindring motsvarande den, som medgifvits smärre inkomsttagare,
icke kunnat beredas smärre fastighetsegare, dels att förhållandet
är enahanda med den alltjemt qvarstående bevillningen af fast
egendom samt af inkomst, som icke heller medgifver skattelindring
för smärre fastighetsegare, dels ock att i ett land, der jordstyckningen är
så stor som i Sverige, en stor del af fastighetsegarne måste komma
att gå fria från eller åtnjuta lindring i en allmän och ren inkomstskatt,
om och när en sådan kommer till stånd. Det bör i öfrigt anmärkas,
att skattelindringen för fastighet visserligen kan synas betydlig, då
man jemför den föreslagna inkomstskatten för fastighetsinkomst med
den nuvarande tilläggsbevillningen för fastighet, men att förhållandet
förändras, om man jemför den med den föreslagna inkomstskatten, i
44 Kongl. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 16.
hvad den afser inkomst af kapital och arbete. Af tab. B sid. XII i
öfversigten af 1900 års bevillningstaxering inhemtas, att om inkomst
under 2,000 kronor fritoges från skatten, komme skattefrihet att
åtnjutas för 47,16 procent af hela den uppskattade inkomsten af
kapital och arbete samt för 46,2 9 procent af hela den beräknade inkomsten
af fastighet. Fäster jag mig särskildt vid den beräknade
inkomsten af fastighet å landet, komme skattefrihet att åtnjutas för
59,4 6 procent häraf. Man bör emellertid härvid ihågkomma, att det
procenttal af inkomst utaf kapital och arbete, som åtnjuter skattefrihet,
i sjelfva verket är långt större, än ofvannämnda siffra utvisar. I den
summa, som uttrycker totalbeloppet uppskattad inkomst af kapital och
arbete, ingår nemligen icke annan, 500 kronor understigande inkomst
än sådan, som åtnjutes af bolag eller taxeras å annan ort än den skattskyldiges
mantalsskrifningsort, hvarföre till det procenttal af 47,16, som
uttrycker det skattefria beloppet, bör med nyssnämnda undantag läggas
all inkomst af kapital och arbete, som understiger 500 kronor.
Finner man, att den fasta egendomen i landet kommer att åtnjuta
mer än skäligt stor lindring i beskattningsväg, kan detta afhjelpas genom
införandet af en supplementär förmögenhetsskatt, hvilken då bör drabba
icke blott det fasta, utan äfven det rörliga kapitalet, men en sådan skatt
förutsätter ovilkorligen tillvaron af en allmän och ren inkomstskatt, hvarföre
det måste öfverlemnas till framtida pröfning att afgöra, om i sammanhang
med en mera genomgripande skattereform en sådan förmögenhetsskatt
bör komma till stånd. Slutligen bör ock erinras, att, då man talar
om allt för stor lindring i fastighetsbeskattningen, detta uteslutande
gäller de smärre fastigheterna. Hvad de större fastigheterna beträffar,
torde i fråga om s. k. »annan fastighet» beskattningen enligt de nya
grunderna komma att i allmänhet ställa sig ganska jemn, medan åter
större jordegendomar — med hvilka jag menar sådana, der jordbruket
drifves i så stor skala, att de förmåner, jordegaren för sitt och sin
familjs uppehälle hemtar af egendomen, spela en jemförelsevis underordnad
roll — komma att, i synnerhet der de äro skuldfria, träffas
ganska hårdt af en progressivt utgående skatt, som grundar sig på den
säkerligen ofta icke inträffande förutsättningen, att egendomen lemnar
en inkomst motsvarande 6 procent på taxeringsvärdet.
Att delegarne i aktiebolag och bankbolag skola beskattas^för den
utdelning, de från bolaget uppbära, är en gifven sak.
I fråga om beskattningen af sjelfva aktiebolaget (jag inbegriper
för korthetens skull under denna benämning äfven öfriga bolag, som i
45
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
förevarande afseende skola likställas med aktiebolag) föreslår komitén,
att bolaget beskattas efter samma grunder som enskilde skattskyldige,
dock med rätt till afdrag för ett belopp af fyra procent på inbetaldt
kapital. Kammarrätten åter anser på anförda skål, att progressiv beskattning
bör påföras aktiebolaget endast för den del af vinsten, som
öfverstiger utdelningen och sålunda för bolaget reserveras, medan återstoden
af vinsten bör beskattas proportionel med afräkning från denna
del af vinsten af ett belopp, som motsvarar icke ovilkorligen fyra
procent af det inbetalda kapitalet, utan den verkstälda utdelningen med
nämnda fyra procent som maximum för afdraget.
I alla länder, som ega inkomstskatt, bar frågan om aktiebolagens
beskattning varit en af de mest svårlösta punkterna i lagstiftningen om
denna skatt. Man har sålunda af en nyligen utkommen redogörelse
för lagstiftningen i olika länder om inkomstbeskattningen af aktiebolag °)
kunnat inhemta, hurusom frågan i olika länder lösts enligt åtta särskilda
metoder. Härtill sluter sig den af kammarrätten förordade såsom en
nionde, medan två reservanter i detta embetsverk hvardera framstält
ett ytterligare förslag. Svårigheten beror derpå, att å ena sidan den
juridiska fiktion, enligt hvilken ett aktiebolag i rättsligt afseende betraktas
såsom en person, uppenbarligen icke är hållbar i fråga om inkomstskatten,
medan å andra sidan det icke låter sig göra att lemna
aktiebolaget ur räkningen och beskatta dess vinst hos aktieegarne,
hvilket då skidle ske derigenom, att hvarje aktieegare, utom för utdelningen,
beskattades jemväl för den å honom belöpande anpart af den
del af vinsten, som reserverades för bolaget — en anordning, hvarigenom
ofta nog en stor del af bolagets vinst skulle förblifva obeskattad,
då många aktieegare säkerligen ej stode att anträffa. Slutsatsen häraf
varder den, att de allmänna reglerna för inkomstbeskattningen ej räcka till
i fråga om aktiebolagen, utan att, redan för undvikande deraf att deras
vinst till större eller mindre del blifver obeskattad, särskilda regler för
dem måste uppställas och dessa af den beskaffenhet, att skatten för aktiebolagen
icke låter sig organiskt inpassas i inkomstskattesystemet, utan
i sjelfva verket blifver en supplementärskatt, som upptages i sammanhang
med inkomstskatten. Men härtill kommer ytterligare en omständighet
af mycken vigt. Det är icke nog med, att man anordnar aktiebolagens
inkomstbeskattning så, att ingen del af deras vinst varder
obeskattad. Då man vill utsträcka användningen af den direkta beskattningsformen,
hvilken mera än den indirekta tager hänsyn till den
*) Ekonomisk Tidskrift årg. 1901 häft. 11 sid. 435.
46 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.
skattskyldiges förmåga att utgöra skatt, ligger det vigt uppå, att den
direkta beskattningen så anordnas, att det för densamma särskildt
kännetecknande företrädet, eller dess egenskap att kunna anpassas efter
skatteförmågan, i möjligast starka grad får framträda. Detta sker derigenom
att skatten göres progressiv; det kan äfven ske genom en
högre beskattning af den fonderade inkomsten, hvilket lämpligast torde
ske genom en förmögenhetsskatt. Men ett medel för vinnande af detta
mål är äfven, att man med särskild beskattning uppsöker inkomst, som,
vare sig den är att anse såsom fonderad eller icke, kan anses besitta en särskild
grad af skattekraft. Och att man i vår tid velat Unna en sådan hos
aktiebolagen är icke egnadt att ingifva förvåning. Om man än icke
hos oss eger någon motsvarighet till de i de stora och kapitalstarka
länderna förekommande jättebolag, hvilka bilda verkliga stater i staten
och intaga den magtställning, som penningen i vår tid måhända mer
än någonsin tillförene förlänar, lefva dock äfven vi i detta afseende
under sammanslutningens tecken. Årligen bildas flera hundra aktiebolag
med sammanlagdt åtskilliga tiotal millioner kronors inbetaldt aktiekapital,
och få äro numera de större affärs- och industriella företag, som icke ikläda
sig aktiebolagets form. Svårt lärer vara att förneka, att, derest det
bildade bolagets verksamhet visat sig framgångsrikt, de tillskjutna kapitalen
i och genom sammanslutningen under aktiebolagets genom lagstiftningen
på flerehanda sätt, såsom genom den begränsade ansvarigheten
m. m., särskildt gynnade form erhållit en så att säga högre valör.
Allmänt och länge har det varit erkändt — i princip, om ock utförandet
ofta mött tekniska svårigheter — att inkomst af kapital eger större
skattekraft än inkomst af arbete. Längre har det dröjt, innan det erkännandet
vunnit insteg, att aktiebolagsinkomst har en särskild skattekraft,
som icke till fullo tages i anspråk allenast derigenom, att utdelningarna
till aktieegarne och afsättningarna till bolagets fonder beskattas
enligt inkomstskattens vanliga regler. Men tidsutvecklingen har
medfört ett rikt åskådningsmaterial till stöd för satsens riktighet, och
denna har nu mångenstädes trängt igenom och vunnit tillämpning
vida fullständigare än satsen om den fonderade inkomstens företräde i
skattekraft framför den ofonderade.
Alldeles klart är emellertid, att den ökade skattekraft, hvarom
jag nyss talat, icke uppstår enbart derigenom, att kapital sammanslutes
under, aktiebolagets form. Den dagliga erfarenheten utvisar tvärtom,
att många sådana bolag föra en tynande tillvaro. En gräns måste således
någonstädes dragas. Vidare är det nödvändigt, att skattelagstiftningen
så anordnas, att icke bildandet af aktiebolag försvåras. Dessa
47
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.
bolag- äro nödvändiga för landets ekonomiska utveckling. De hafva
hittills verkat och verka fortfarande såsom mägtiga häfstänger i detta
afseende. Dessa båda syftemål vinnas derigenom, att, såsom komiterade
efter vissa främmande lagstiftningars förebild föreslagit, den särskilda
skattskyldigheten för aktiebolag inträder först då bolagets vinst,
uttryckt i visst procentförhållande till det inbetalda kapitalet, uppnår en
viss storlek och endast träffar den vinst, som öfverskjuter detta procenttal,
eller, med andra ord, att vid bolagets taxering afdrag må ske för
ett belopp, motsvarande vissa procent, af komiterade föreslagna till fyra,
å inbetaldt kapital. Kammarrätten har i denna speciela punkt anmärkt,
att enligt komiterades förslag en större eller mindre del af bolagets
vinst komme att helt och hållet undgå beskattning i hvarje fall, då
utdelningen understege det fixerade afdraget, samt att, då anledning
icke syntes föreligga att från beskattning fritaga någon del af ett aktiebolags
vinst, rättelse härutinnan syntes böra åvägabringas sfi, att icke i
något fall det ifrågavarande afdraget komme alt öfverstiga hvad som utdelades
till aktieegarne. Huru denna fråga bör bedömas, beror af den
ståndpunkt, på hvilken man ställer sig. Den utdelning, bolaget lemnar,
vare sig den öfverstiger 4 procent på aktiekapitalet eller icke, blir eller
presumeras åtminstone blifva beskattad hos aktieegarne. Förut är framhållet,
att inkomstskatten för aktiebolag icke låter inrangera sig under
de allmänna reglerna för denna skatt, utan rätteligen är att betrakta
såsom en särskild skatteart, som upptages i sammanhang med den allmänna
inkomstskatten. Vid sådant förhållande synes det mig icke
ligga något oegentligt deruti, att, medan man låter denna särskilda
skatteart drabba den aktiebolagsvinst, som öfverstiger ett visst procenttal
af kapitalet, man från skatten fritoge vinst, som uppgår till lägre
belopp. Det föreligger ingen nödvändighet att sätta afdraget i visst
förhållande till utdelningens storlek. Nu skulle man visserligen i fråga
om ett bolag, som på grund af afdragsrätten går fritt från beskattning,
kunna säga, att detta hade mindre att betyda i hvad frågan
gälde de belopp, som komme till utdelning bland aktieegarne, enär
dessa belopp hos dem beskattades, men att det kunde inträffa, att
belopp, som afsattes till bolagets fonder, gånge alldeles fria från beskattning.
Då man anser vigtig!, att ifrågavarande vinst-belopp, betraktad!
såsom inkomst för aktiebolaget, gar fritt från skatt, lärer emellertid luden
rena inkomstskattens synpunkt icke något vara att erinra mot en
fullständig skattefrihet för beloppet. Inkomstskatten är en personligskatt,
som har till syftemål att beskatta den och den personens inkomst,
oj det och det vinstbeloppet, och det till bolagets fonder afsätta beloppet
48 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.
har ännu icke tillfallit någon viss person mer än bolaget sjelft, som
ej ansetts böra skatta derför. På grund af hvad jag nu anfört, anser
jag mig böra biträda komiterades förslag i förevarande del.
Såsom ofvan erinrats, bar kammarrätten förordat, att den af komiterade
föreslagna progressionen i skattefoten måtte i fråga om aktiebolagen
väsentligen modifieras. På sätt jag redan framhållit, kan man, då det
gäller att ordna aktiebolagens beskattning, gå till väga på eu mångfald åt
olika sätt, och jag vill visst icke bestrida, att åtskilligt kan anföras till
förmån för den'' af kammarrätten förordade lösningen, särskilt ur synpunkten
af den ökade jemnhet i beskattningen, som derigenom skulle
vinnas. Då jag likväl anser komiterades förslag ega företräde, beror
det deraf, att, då man grundar den särskilda beskattningen för aktiebolag
på den ökade skattekraft, som under viss förutsättning uppstår
hos inkomsten af det kapital, som sammanslutes under aktiebolagets
form, och denna skattekraft otvifvelaktigt ökas i mån som aktiebolagets
ekonomiska styrka växer, det måste anses stå i full konseqvens härmed,
att äfven skattefoten får stiga med denna ökning Väl skulle äfven,
enligt kammarrättens förslag, progression i beskattningen för bolag
ega rum, men det synes mig likväl, att progressionen med fog bör
kunna göras något starkare än enligt sagda förslag och detta så mycket
mer, som i alla händelser genom 4-procentsafdraget en högst väsentlig
lindring i den allmänna progressionsskalan skulle medgifvas. På grund
af nämnda afdrag kommer progressionens faktiska storlek att bero dels
af aktiekapitalets tillväxt och dels af tillväxten af vinsten i förhållande
till aktiekapitalet. För att taga ett par exempel, skattar sålunda ett
bolag med 1,000,000 kronors aktiekapital efter 0,2 5 procents skattefot
(naturligen beräknad i förhållande till hela vinsten), då vinsten är 5
procent, efter 1,9 5 procents skattefot, då vinsten är 10 procent, och
efter 3,7 7 5 procents skattefot, då vinsten är 20 procent. Ett bolag åter
med 10 millioner kronors aktiekapital skattar efter 0,7 9 procents skattefot,
då vinsten är 5 procent, efter 3,3 9 5 procents skattefot, då vinsten
är 10 procent, och efter 4,6 9 7 procents skattefot, då vinsten är 20
procent. Det är sålunda först för stora bolag med mycket stor vinst
i förhållande till aktiekapitalet, som progressionen gör sig fullt gällande.
1 fråga om den formela anordningen af de nya författningsbestämmelserna
hafva komiterade framlagt två alternativa förslag.
Alternativet A innefattar förslag till en enda förordning, hvilken upptager
så väl alla de föreskrifter, som skola gälla om inkomstskatten,
som också de stadganden, som böra införas med hänsyn till den ut
-
49
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
vidgade uppgift sskyldigheten. Alternativet B åter innehåller förslag till
dels en särskild förordning om de regler, efter hvilka inkomstskatten
skall utgå, så affattad, att den i fråga om de för bevillningen och inkomstskatten
i sådant afseende gemensamma bestämmelser endast hänvisar
till bevillningsförordningen, och dels ändrad lydelse af de stadganden
i bevillningsförordningen, som afse uppgiftsskyldighet eller eljest
beröras af det nya skatteförfarandet.
Beträffande valet mellan dessa båda alternativ har kammarrätten
instämt i komiterades erinran, att den formela anordningen af förslagets
bestämmelser han ske på ett hvart af de valda sätten, samt funnit
oförnekligt, att hvardera metoden har sina fördelar. På anförda skäl
anser likväl kammarrätten alternativet B ega företräde.
Sådana förhållandena för närvarande föreligga, är valet mellan
de båda alternativen emellertid icke fritt, utan måste otvifvelaktigt för■fattningsförslaget
affattas enligt alternativet A. Detta torde framgå af
följande omständigheter.
Tydligen vore det önskvärdt, att inkomstskatten kunde påföras
redan vid innevarande års taxeringsförrättningar för att inbetalas vid
uppbördsstämmorna i början af år 1903, eller det år, i hvars riksstat
inkomstskatten är afsedd att upptagas. Detta låter sig emellertid icke
göra, Enligt förslaget till förordning om inkomstskatt skall taxering
till denna skatt verkställas i sammanhang med de enligt bevillningsförordningen
årligen återkommande taxeringar för bevillning af fast
egendom samt af inkomst af de för sådant ändamål tillsatta bevillningsberedningar,
taxeringsnämnder och pröfningsnämnder. Enligt bevillningsförordningen
skola bevillningsberedningarne senast den 31 maj
hafva afslutat sina arbeten samt taxeringsnämnderna sammanträda viss
af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande utsatt dag efter den 20
juni och senast den 20 juli hafva afslutat sina förrättningar. Enligt
förslaget till förordning om inkomstskatt skola de skattskyldiges deklarationer
i allmänhet vara aflemnade före den 1 april med möjlighet för
skattskyldig att på gjord anmälan erhålla anstånd till någon dag före
den 1 juni. Den omfattande beskaffenheten af den föreslagna lagstiftningen
angående progressiv inkomstskatt och sjelfdeklaration gör
det föga antagligt, att beslut i dessa magtpåliggande frågor skall hinna
af Riksdagen fattas så tidigt, att författningen kan promulgeras i god
tid på våren. Äfven om författningen kunde utkomma i författningssamlingen
någorlunda tidigt — hvilket i allt fall säkerligen icke kunde
ske före den 1 april, vid hvilken tid deklarationerna i regel skola vara
Bih. till Riksd. Prof. 1902. lJSaml. 1 Åfd. U Höft. 7
50
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
inlemnade — är det likväl icke tänkbart, att en författning af så ingripande
beskaffenhet skall kunna alldeles omedelbart efter promulgationen
träda i tillämpning. Någon tid måste förunnas de skattskyldige
att tänka sig in i de nya skyldigheter i deklarationsväg, dem komme
att åligga, och likaså måste ordförandena i bevillningsberedningarne beredas
tillfälle att göra sig förtrogna med de betydligt utvidgade åligganden,
som skulle tillkomma dem enligt den nya förordningen. Endast en
sådan omständighet som deklarationsformulärens tryckning och utdelning
föranleder en ganska betydlig tidsutdrägt.
Möjligen torde den tanken framkastas, att man under första året
af inkomstskatteförfattningens tillämpning skulle kunna medgifva anstånd
med deklarationernas afgifvande till tiden för taxeringsnämndernas
sammanträde efter den 20 juni. Oafsedt, att knappast ens till dess deklarationer
enligt den nya ordningen hunne af de skattskyldige afgifvas,
skulle taxeringsarbetet genom en sådan anordning alldeles förryckas.
Det omfattande arbete, som af bevillningsberedningarne på det förberedande
taxeringsarbetet nedlägges, komme att blifva så godt som
utan betydelse, medan taxeringsnämnderna Unge börja arbetet på
nytt med ett nytt material, hvarigenom dessa nämnders arbete, hvilket
nu för hvarje nämnd i allmänhet blott upptager eu eller på sin höjd
några dagar, skulle så väsentligt utsträckas, att det för kronoombuden
blefve omöjligt att vid alla till deras distrikt hörande nämnders sammanträden
närvara. Denna tanke måste derföre öfvergifvas, hvilket i
ännu högre grad gäller den, som skulle afse att under det första året
endast tillämpa bestämmelserna om progression i skatten och uppskjuta
införandet af bestämmelserna om sjelfdeklaration till det påföljalnde.
Sjelfdeklarationen, af vigt för hvarje form af inkomstskatt, är emelertid
för den progressiva inkomstskatten af den grundläggande betydelse,
att en progressiv inkomstskatt utan obligatorisk sjelfdeklaration måste
anses så godt som otänkbar.
Annan utväg återstår således ej än att, med öfverlemnande åt
ett framtida tillfälle att söka genomföra en sådan förändring, att inkomstskatten
upptages i riksstaten för det år, under hvilket den inflyter,
låta inkomstskatten påföras under år 1903 för att inflyta vid 1904 års
uppbördsstämmor. Skatten blir således att rubricera som inkomstskatt
för år 1903. Skulle nu det af komiterade föreslagna alternativet B,
enligt hvilket en del af de nya bestämmelserna äro förlagda till en
inkomstskatteförordning och en del till bevillningsförordningen, komma
till tillämpning, blefve det naturligtvis i den bevillningsförordning, som
skall tillämpas under år 1903, som ändringarna borde göras. Men den
51
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
bevillning af fast egendom samt af inkomst, om hvilken efter den nyligen
skedda förändringen i sättet för bevillningens upptagande i riksstaten
1902 års Riksdag har att besluta, är 1902 års bevillning. Först
1903 års Riksdag har att besluta om bevillningsförordningen för 1903,
som skall tillämpas samtidigt med den nya inkomstskatteförordningen.
Såsom ofvan antydts, måste derföre alternativet A åtminstone för närvarande
väljas.
Om, såsom redan bl hvit anfördt, hinder af rent teknisk art mota
för tillämpning redan under innevarande år af den nya inkomstskatten,
förefinnes äfven ett hinder af annat slag, som är af den beskaffenhet,
att, äfven om nämnda tekniska hinder ej förefunnes, skatten ändock ej i
år bör vinna tillämpning. Det är en ostridig nödvändighet, att de skattskyldiges
inkomstdeklarationer i möjligast görliga mån fredas från offentlighet.
Förslaget till förordning om inkomstskatt sörjer i sin mån för
vinnandet af detta syftemål genom de i 34 § 2 mom. meddelade bestämmelser
derom, att, utom vederbörande kronoombud, endast taxeringsmyndighets
ordförande med biträde af en ledamot må granska deklarationerna,
att för innehållet af sålunda granskad uppgift icke må inom
taxeringsmyndighet lemnas vidare redogörelse, än som för taxeringen
oundgängligen erfordras, att deklarationerna icke må vara tillgängliga
för andra än vissa uppgifna personer och ej få utan den skattskyldiges
samtycke intagas i vederbörande beskattningsnämnds protokoll, samt
att deklarationerna skola behörigen förvaras och efter viss tids förlopp
förstöras. Dessa bestämmelser blifva emellertid kraftlösa, så länge det
enligt tryckfrihetsförordningen står en hvar öppet att utbekomma afskrift
af afgifven deklaration. På föredragning af chefen för justitiedepartementet
lärer Eders Kongl. Maj:t vilja till innevarande års Riksdag afgifva
förslag till den i detta hänseende erforderliga ändring i tryckfrihetsförordningen,
men en dylik grundlagsändring, som äfven måste
blifva föremål för beslut af 1903 års Riksdag, kan sålunda icke träda
i kraft förr än sistnämnda år.
I 20 § 1 mom. af författningsförslaget ålägges deklarationspligt,
förutom vissa verk och bolag, annan skattskyldig, som nästföregående
år taxerats för eller åtnjutit minst 2,000 kronors inkomst af beskaffenhet,
att den bort till inkomstskatt taxeras, eller minst 1,000 kronors
inkomst af kapital. Jag har förut förordat, att skattskyldighet skulle
bortfalla för inkomst, som understege 2,000 kronor, äfvensom att vissa
höjningar i do af komiterade föreslagna skattefria beloppen skulle ega
rum, då inkomsten icke uppginge till 3,000 resp. 4,000 kronor. I
sammanhang härmed synes lämpligt, att de i 20 § 1 inom. upptagna
52
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.
siffror höjas, så att deklarationspligt inträder i allmänhet vid en inkomst
af 3,000 kronor och särskildt för inkomst af kapital vid ett inkomstbelopp
af 2,000 kronor.
Vid detaljbestämmelserna i författning-storslaget. har kammarrätten
gjort åtskilliga erinringar, af hvilka jag funnit mig kunna biträda de
flesta. Vid 5 § 1 mom. har kammarrätten anmärkt, att då det syntes
vara mindre lämpligt, att afjemning af uppskattade inkomstbelopp egde
rum vid taxering till inkomstskatt, men icke vid taxering till inkomstbevillning,
syntes antingen förslagets stadgande härom böra bortfalla
eller ock motsvarande bestämmelse meddelas i bevillningsförordningen.
Det belopp, efter hvilket inkomstskatten skall utgå, blir i regeln icke
det uppskattade inkomstbeloppet, utan det med tillämpning af bestämmelserna
i 10 § af förslaget till förordning om inkomstskatt beräknade.
Den föreslagna bestämmelsen om det uppskattade inkomstbeloppets afjemnande
till fullt hundratal kronor afser att underlätta nämnda beräkning
och torde derföre böra bibehållas. Frågan om införande af enahanda
bestämmelse, i bevillningsförordningen kan af förut anfördt skäl
först vid nästa års Riksdag komma under pröfning. Då de böter, som
omförmälas i 31 och 32 §§, icke, i olikhet med dem, som stadgas i 33 §,
skola ådömas af domstol, utan jemlikt 21 § 1 mom. bevillningsförordningen,
jemförd med 36 § i förordningen om inkomstskatt, påföras af
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, förefaller det mig icke rätt
lämpligt att, på sätt kammarrätten förordat, i de förstnämnda båda
paragraferna införa en straff latitud. Då man i allmänhet icke velat
fordra någon mera utsträckt specifikation af de uppgifter, de skattskyldige
hafva att i sina deklarationer aflemna, har jag ej heller ansett
mig böra biträda kammarrättens hemställan om sådan ändring i
deklarationsformulären, att skattskyldig, hvilken drefve flera särskilda
slag af rörelse eller yrke, måtte förpligtas uppgifva i-esultatet af hvarje
särskild verksamhetsart.
Utom i de af kammarrätten anmärkta hänseenden har jag funnit
mig böra vidtaga några ändringar i författningsförslagets bestämmelser
jemte tillhörande deklarationsformulär. Några af dessa innefatta endast
smärre förtydliganden i redaktionen och torde icke erfordra närmare
motivering. Beträffande de öfriga anhåller jag att få anföra följande.
I 7 § d), der afdrag medgifves för hvad som anvisats till bestridande
af de med erhållna fenster eller uppdrag förenade särskilda
kostnader, har bland de anförda exemplen äfven upptagits kontorshyra,
hvilken förmån särskildt åtnjutes af vissa konsulära tjensteman. Enligt
53
Koncjl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.
praxis har denna förmån hittills icke beskattats, men densamma torde
lika väl som åtskilliga andra angifna förmåner förtjena en plats bland
de uppräknade exemplen.
I 8 § 1 och 2 inom., 10 § och 12 § 2 mom. samt i punkt 2:o af
»anvisningarne», der vissa bestämmelser meddelas om svenska medborgare,
som äro i riket bosatta, och sådana, som icke äro i riket bosatta,
har ordet »bosatt» blifvit utbytt mot ordet »mantalsskrifven». Väl äro
i författningarna dessa ord ofta synonyma, men utan allt för starkt
våld på språkbruket kan dock icke en i Sverige mantalsskrifven person,
som har sin bostad i utlandet, sägas vara bosatt i Sverige. Något
skäl synes icke finnas, hvarföre en i Sverige mantalsskrifven svensk
medborgare, som några år af helsoskäl eller för idkande af studier
vistas utomlands, skall i beskattningshänseende behandlas olika mot
andra svenska medborgare. I ännu högre grad gäller detta om sådana
personer, hvilka äro i rikets tjenst å utländsk ort anstälda och hvilka
enligt 3 § 2 mom. i mantalsskrifningsförordningen den 6 augusti 1894
skola i Stockholms stad och Sfi. Nikolai församling mantalsskrifvas, helst
dessa personer i det främmande landet ofta åtnjuta -exterritorialitet.
Genom det föreslagna ordutbytet undvikas de antydda oegentligheterna.
Enligt det föreslagna stadgandet i 15 § 2 mom. c) skulle främmande
makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande personer,
som icke äro svenska medborgare, utgöra inkomstskatt för utdelning,
som i 3 § c) omförmäles, d. v. s. för utdelning å aktier i inländska
aktiebolag och å lotter i enskilda bankbolag, ehuru de ifrågavarande
personerna eljest åtnjuta befrielse från skatt för inkomst af
kapital, till hvilket slag af inkomst utdelning å dylika aktier och banklotter
enligt förslaget hänförts. Emot den föreslagna skattskyldigheten
synes intet vara att erinra, då fråga är om personer, som tillhöra olönade
konsulat, men hvad öfriga hithörande personer beträffar, torde med deras
ställning här i landet bäst öfverensstämma, att skattskyldighet för ifrågavarande
slag af inkomst icke ålägges dem, och detta så mycket mera som
ett eventuelt skattebelopp i de flesta fall icke torde kunna exekutivt
uttagas. I öfverensstämmelse härmed har förevarande punkt blifvit omredigerad.
Skattskyldigs i 34 § 2 mom. om förmälda samtycke till aflemnad
uppgifts offentliggörande eller till dess intagande i beskattningsnämnds
protokoll torde till den skuttskyldiges säkerhet böra afgifvas skriftligen.
De smärre ändringar i förordningen om bevillning af fast egendom
samt af inkomst, som komiterade ansett böra vidtagas, synas af förut
anfördt skäl först böra blifva föremål för 1903 års Riksdags pröfning.
54
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett inom
finansdepartementet uppsatt förslag till förordning om inkomstskatt,
hvilket under litt. — finnes detta protokoll bilagdt, yttrade han vidare:
Med erinran att jag förut i dag föreslagit, att inkomstskatt måtte
för den föreliggande statsregleringen beräknas till 10,500,000 kronor,
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig
proposition föreslå Riksdagen att för år 1903 till upptagande i riksstaten
för samma år åtaga sig en särskild bevillning af 10,500,000
kronor under namn af inkomstskatt, att utgå enligt det af mig nyss
upplästa förslaget till förordning om inkomstskatt; börande denna inkomstskatt
på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt
af inkomst af vederbörande vid de under år 1904 infallande uppbördsstämmor
uppbäras samt i behörig ordning redovisas.
Herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim anförde:
Utan förbehåll erkänner jag angelägenheten deraf, att, på sätt Riksdagen
anhållit, en afsevärd del af de ökade kostnaderna för försvarsväsendet
betäckas genom direkta och förmögenhetsskatter. Icke heller har jag
något att erinra mot, att dervid de större inkomsterna få bära relativt
större andel af skattebördan, än hvad för närvarande är fallet. Slutligen
finner jag det lika nödvändigt som riktigt, att de skattskyldige
åläggas att sjelfve lemna så detaljerade uppgifter om sina inkomster,
som ändamålet — en såvidt, möjligt rättvis beskattning af den verkliga
inkomsten — kräfver.
Om jag sålunda obetingadt sluter mig till tanken om införandet
af en med obligatorisk sjelfdeklaration förbunden progressiv inkomstskatt,
kan jag likväl icke obetingadt instämma i hvad föredraganden
yttrat.
Äfven om den särskilda skatt, som nu är i fråga att införas vid
sidan af den allmänna bevillningen, måste betecknas såsom ett provisorium,
är den dock afsedd att småningom utvecklas till en på fullt
rationella grunder fotad inkomstskatt. Det steg, som tages med dess
framläggande, är derför ett af de allra betydelsefullaste, som på länge
tagits i vårt land, och utgör i sjelfva verket början till en genomgripande
reform af hela vår direkta beskattning.
Det är då angeläget, både att de nyheter, som ifrågasättas, införas
med stor varsamhet och under nödiga garantier mot maktmissbruk
vid deras tillämpning, samt att sådana bestämmelser såvidt möjligt
från början undvikas, hvilka stå i strid med den nya beskattningens
grundprinciper. Eljest torde det alltför lätt kunna inträffa, att de
oegentligheter i förslaget, hvilka skulle finna sin förklaring i beskatt
-
55
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 16.
ningens provisoriska karakter, långt ifrån att blifva provisoriska endast
fastslås och måhända föranleda andra dylika.
Införandet af en med obligatorisk sjelfdeklaration förbunden progressiv
inkomstskatt borde helst icke ske, med mindre normerna för
skattskyldigheten och fördelningen af skattebeloppet emellan de skattskyldige
blifvit efter sorgfällig granskning sammanförda i en särskild^
af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen gemensamt stiftad lag. Endast
genom en sådan åtgärd, hvilken ingalunda torde beröfva Riksdagen
det tillbörliga afgörande inflytandet öfver ifrågavarande beskattning,
helst fastställandet af skattebeloppets storlek alltid måste förblifva Riksdagens
ensak, skulle enligt min förmening nödig trygghet kunna vinnas
mot de omkastningar och förändringar, som ett utsträckt användande
af den direkta beskattningen eljest kan befaras komma att medföra.
Ty den naturliga benägenheten hos dem, som hafva att bestämma öfver
skatterna, går alltid i rigtning att söka lätta bördan från egna skuldror,
och det fordras en icke ringa grad af sjelföfvervinnelse för att helt
frigöra sig från beroendet af sådana hänsyn. Man kan tänka högt om
den svenska Riksdagen utan att derför tilltro den kraft att alltid motstå
frestelsen att i den gemensamma omröstningen gifva sanktion åt en
ensidighet eller öfverdrift i ena eller andra rigtningen.
Att i en provisorisk och rent supplementär beskattningslag tillämpa
den progressiva principen i så vidsträckt omfattning, som blifvit ifrågasatt,
kan jag icke finna tillrådligt, på samma gång jag anser det sätt,
hvarpå inkomst al fastighet skulle af den nya skatten träffas, gifva
anledning till allvarsamma invändningar, särskilt med hänsyn dertill
att inkomst af ända till tvåtusen kronor skulle vara fullständigt fri från
denna skatt.
Det är derför också endast under den förutsättning och i den
förhoppning, att de synpunkter, jag nu tillåtit mig framhålla, efterhand
komma att vinna beaktande, som jag anser mig kunna tillstyrka bifall
till hvad föredragande departementschefen hemstält.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde med föredragande departementschefen.
Hans Maj:t Konungen biföll hvad statsrådet
sålunda hemstält, och skulle nådig proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid
detta protokoll utvisar.
Ex prot.ocollo:
C. J. Ulrich.