Motioner i Ändra Kammaren, N:o 128.

sådana förhållanden entledigad arbetare icke eger rätt till utdelning af
det möjligen blifvande öfverskottet.

15:o) Med förestående vilkor förklara vi oss nöjda och förbinda
oss att desamma uppfylla.

M . ... ■ ./.''i I ■ . .1, : , .• v ,

Hernösand den — — 1898;

l\t\ ; j * •! *»i t; J i: <'' i '' . :''i , r >• i /i *; t:: ur *!;> < >!» !•; Vs*-’ \

Rätt afskrifvet betyga:

A. Bengtzon. E. Låstbom. ■

■:.t\ »f ‘I» 1 <: i1i ^ -b ! '' «•

i- t i 1 it:!'' *>. Al i U*t\wvri . '' DO N v) ffrf

. •• w • *t: • ''• - • '' - '' ■__» 1 1 i f : I 1 ! i i t (J ''!

''''il,;, 7 i I ; r | ’ i, . • : f„ ; • • i

N:o 128.

Af herr David Bergström, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående begränsning af studietiden vid rikets universitet
och Karolinska institutet.

r; •''jr , , ■ ''< ti-*.* <•< • ’ .2!«*''. I tils. i .fhj! i * *:'' i (i I .4 !''• /

»11 »•».; • •'' « '' 7 I •>. ; v; ( \r* ) >. * ^ . ; »! /:'' I t! 1 }!.:?: tarf-’

Till Kongl. Maj:t hafva under nästlidet år afgifvits förslag och
betänkanden angående universiteten i Upsala och Lund samt Karolinska
institutet. Dessa förslag och betänkanden gälla närmast frågorna om
tillsättandet af lärarebefattningar samt om docentinstitutionens ordnande
vid våra lärda högskolor. Men det gifves äfven en annan icke mindre
vigtig universitetsfråga, hvilken ånyo synes vara i stort behof af utredning,
frågan om studietidens längd vid våra universitet och hvad dermed
står i sammanhang.

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 128. 15

Det är ett kändt faktum, att de studerande vid våra universitet
nu för tiden bedrifva sina studier med långt större flit och ihärdighet,
än förr varit fallet. Det torde också vara en allmän erfarenhet, att en
långt större planmessighet numera gör sig gällande å lärjungarnes sida
i fråga om studiernas anordnande och skötsel. Men ändock, trots allt
detta, synes resultatet blifva en fortgående stegring af studietidens längd
vid våra universitet, ett förhållande, som måste vara egnadt att ingifva
de allvarligaste bekymmer.

I den festskrift, som Upsala universitet utgaf år 1897 med anledning
af konung Oskar II:s tjugofemårs regeringsjubileum finnes införd
en tabell, utvisande studentåldern för dem, som åren 1892—1896 aflagt
universitetets högsta fakultetsexamina. Denna tabell gifver följande
medeltal: för dem, som aflagt filosofie licentiatexamen efter föregående
filosofie kandidatexamen, 17,63 terminer; för dem, som aflagt filosofie
licentiatexamen utan föregående filosofie kandidatexamen, 12,60 terminer;
för dem, som aflagt medicine licentiatexamen, 22,25 terminer; för dem,
som aflagt juridisk kandidatexamen, 15,23 terminer, samt för dem,
som aflagt teologie kandidatexamen 18,29 terminer. I den afhandling,
hvari dessa siffror funnos meddelade, fästes uppmärksamheten derpå,
att — om man ville anställa en jemförelse med förhållandena under en
tidigare period, 1870—1884, för hvilken en officiel undersökning blifvit
gjord — studietiden för juridisk och teologisk kandidatexamen tyvärr
visat sig betydligt längre under perioden 1892—96, att tiderna för medicine
licentiatexamen voro ungefär desamma för båda perioderna, medan
deremot talen för filosofie licentiatexamen ej voro jemförliga till följd af
de genomgripande förändringar i bestämmelserna rörande denna examen,
som vidtagits under tiden mellan de båda perioderna.

För att få en bild af de nuvarande förhållandena vid samma
universitet och beträffande samma examina har jag, med biträde från
statistiska centralbyrån, låtit utarbeta följande tabell, hvilken till sin
uppställning är fullständigt öfverensstämmande med den ofvannämnda
tabellen för åren 1892—1896.

i : i

Studentåldern för dem, som 1897—1901 aflagt universitetets högsta fakultetsexamina.

Grupp	Antalet af dem, som aflagt filosofisk licentiat-examen, sedan nedanstående antal terminer förflutit efter deras inskrifning vid universitetet.	j\| Hela antalet	Medeltal terminer
2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39... 46
De som tagit fil. kand.-examen	2 52 5 28 5 68777 10 86 13 1 81511 3 1 1 1 1	125	18,36
De som icke tagit fil. kand.-examen	1 1 1 2 2 2 1 2 1	13	16,23
Inalles	1 2 6 3 5 2 8 5 8 8 9 7 9 10 8 6 14 1 10 1 6 1 1 3 1 1 1 1	138	18,16

G r u p p

Antalet af dem, som aflagt medicinsk licentiat-examen, sedan nedanstående antal terminer förflutit efter deras inskrifning

vid universitetet.

Hela antalet

Medeltal

terminer

19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45

De som tagit

med. lic.-examen

4 3 2 4 2 4 4 1 1 2 3 - 1 1 1 1

25,94

G r u p p

Antalet af dem, som aflagt juris utriusque kandidat-examen, sedan nedanstående antal terminer förflutit efter deras inskrif-ning vid universitetet.

Hela antalet

Medeltal

terminer

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28_ 29 30 31 32 . . . 60

De som tagit

jur. utriusque
kand.-examen

2 2 9 10 18 10 23 11 9 12 6 3 ^ 5 4 2 2 1 1 2 1

133

15.26

Grupp

Antalet af dem, som aflagt teologisk kandidat-examen, sedan nedanstående antal terminer förflutit efter deras inskrifning

vid universitetet.

Hela antalet

Medeltal

terminer

13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 . . . 40

De som tagit

teol. kand.-examen

1 113 13 1112 11 1 1

21,79|

Motioner i Andra Kammaren, N:o 128.

Vid Upsala universitet synes studietiden alltså fortfarande stadd
i betänklig tillväxt — det är resultatet af denna sifferutredning. Detta
framträder med all önskvärd tydlighet, om man ställer bredvid hvarandra
medeltalen för det senaste årtiondets båda femårsperioder. Framför dessa
har jag här nedan till jemförelse, så långt en sådan kan låta sig göra,
äfven fogat in medeltalen från perioden 1870—1884.

	1870—1884	1892—1896	1897—1901
	Medeltal	Medeltal	Medeltal
	terminer	terminer	terminer
Fil. lic.-examen med före-gående kand.-examen ...... Fil. lic.-examen utan före-	\| 15,48 (humanistisk) 14,15 (naturvetenskaplig)	j> 17,68	18,36
gående kand.-examen...... Med. lic.-examen .................	21,61 13,76	12,60 22,25 15,23	16,23 25,94 15,26
Jur. kand.-examen..................
Teol. kand.-examen .............	15,60	18,29	21,79

Det är åtskilliga reflektioner af föga hugnesam art, hvartill dessa
siffror och den bakom dem stående verkligheten — hvilken icke torde
sakna sin motsvarighet vid Lunds universitet och Karolinska institutet —
kunna gifva anledning.

Då Riksdagen för femton år sedan fann skäl att i skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta undersöka och utreda,
huruvida icke, med särskild hänsyn till önskvärdheten af studiernas
kraftigare främjande och studietidens begränsning inom nödigt mått, åtskilliga
ändringar och tillägg i .gällande bestämmelser med afseende på
undervisnings-, examens- och studieväsendet kunde vara behöfliga för
TTpsala och Lunds universitet samt för Karolinska me diko-kirurgiska
institutet i Stockholm, och att Kongl. Maj:t derefter täcktes vidtaga de
åtgärder, som kunde befinnas för det åsyftade ändamålet erforderliga och
gagneliga, — icke kunde väl Riksdagen då föreställa sig, att resultatet
af denna framställning skulle blifva, visserligen åtskilliga åtgärder till
studiernas kraftigare främjande, men tillika, på en mängd områden, en
fortgående stegring af det onda: den alltför länga studietiden, mot hvilket
Riksdagens framställning i främsta rummet var rigtad.

Som följd af Riksdagens ofvannämnda skrifvelse af år 1887 vidtogos
den 17 april 1891 åtskilliga ändringar i universitetens statuter
Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 30 Häft. 3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 128.

samt utfärdades eu ny stadga angående filosofie kandidat- ock licentiatexamen
och en kungörelse om ändring i gällande bestämmelser rörande
teologisk-filosofisk examen, hvarjemte i skrifvelse till universitetskanslern
af den 4 december 1896 förordnats om vissa ändringar i föreskrifterna
för teologisk-filosofisk och medicinsk-filosofisk examen. Att dessa stadganden
och särskildt det på dem grundade fastställandet af nya studieplaner
för filosofie kandidat- och licentiat-examina samt för teologisk-,
juridisk- och medicinsk-filosofisk examen i åtskilliga afseenden varit egnade
att främja studiesättet vid universiteten, lär ingen vilja förneka. Men visst
är, att det finnes många starkt kända och mycket öfverklagade missförhållanden
vid våra universitet, på hvilka dessa stadge- och reglementsförändringar
icke lyckats råda bot.

En förnyad, grundlig undersökning af tillståndet vid våra universitet
torde komma att visa, att väsentliga brister i afseende å undervisningssätt,
öfver hvilka man redan för femton år sedan förde klagan,
fått qvarstå oafhjelpta, men att samtidigt härmed examensfordringarne
stegrats allt mer och mer, så att de nu, särskildt på vissa områden,
befinna sig på en rent af orimlig höjd. Denna tendens hos de akademiska
lärarne att skrufva upp fordringarna i det oändliga — en tendens, som
ingalunda aftagit efter de ofvan omförmälda universitetsreformerna, utan
i vissa fall kanske snarare tvärt om — måste enligt mitt förmenande
hejdas genom lämpliga föreskrifter och nödig kontroll. Och medan
inrättandet af seminarier och anordnandet af propedeutiska kurser villigt
erkännas innebära högst beaktansvärda förbättringar i fråga om undervisningens
meddelande, torde en närmare undersökning af planläggningen
och beskaffenheten af vissa universitetsföreläsningar nogsamt bevisa
nödvändighaten att äfven i detta afseende skapa en annan ordning, der
undervisningens kraf, och icke blott den enskilde lärarens godtfinnande,
varder bestämmande.

Det kan omöjligen vara till gagn för landet, att de samhällsmedlemmar,
som gå den s. k. lärda vägen, skola förnöta tiotal af år
vid universiteten. När de så vid 30—40 års ålder skola begynna sin
verksamhet i lifvet, hafva de redan sin kanske allra bästa tid bakom
sig. Den långa lexläsningen — ty annat är icke till stor del det s. k.
vetenskapliga examensstudiet — har hos många förtagit både arbetslusten
och arbetskraften, och de allra flesta föra med sig ut i lifvet en
skuldbörda på minst lika många tusental kronor, som de tillbragt år
vid universitetet, — en skuldbörda som de, på få undantag när, aldrig

Motioner i Andra Kammaren, No 128.

förmå att amortera, kanske knappast att förränta, och som jemt och
ständigt kommer att verka som en förlamande tyngd på deras gerning.

I en tid, då vi behöfva taga vara på nationens tillgångar på
alla områden, måste det också framstå som en angelägenhet af den
största vigt att se till, att de andliga krafterna icke i onödan förspillas
* och förslösas. Sveriges land och folk borde icke ha råd att bestå sig
med en lyx i studieväg, som icke ens de stora och rika kulturfolken
tillåta sig. Och hos oss liksom hos dem komme det nog att visa sig,
att, om man i de akademiska examensfordringarne prutade af litet på
qvantiteten och receptiviteten och lade litet mera an på qvaliteten och
den sjelfständiga produktiviteten, så skulle derpå ingenting förloras, men
mycket vinnas.

Äfven ur statsfinansiel synpunkt har den långa studietiden vid
våra universitet sin betydelse. Ju längre studietiden är, ju högre måste
naturligtvis löneanspråken ställas af dem, som blifva embets- och tjensteman,
och ju kortare blir å andra sidan den tid, de kunna använda i
statens tjenst, innan de behöfva pensioneras. Också från dessa synpunkter
torde sålunda en närmare undersökning af hithörande förhållanden
vara påkallad.

De statistiska uppgifter rörande studietiden vid ett af rikets
universitet, hvilka här ofvan meddelats, gälla universitetets högsta fakultetsexamina,
hvarvid inom de juridiska och teologiska fakulteterna såsom
högsta examina betraktats juris utriusque och teologie kandidat-examina,
enär inom dessa fakulteter licentiat-examina så ytterst sällan afläggas.
I denna studietid ingår emellertid naturligtvis också den tid, som användts
för afläggande af nödiga förberedande examina.

I fråga om öfriga universitetsexamina — de juridiska embetsexamina,
dimissionsexamen och filosofie kandidat examen, utan påföljande
licentiatexamen — torde en företagen utredning likaledes komma att
visa en fortgående förlängning af studietiden. Ett särskildt skäl af färskt
datum till ett sådant antagande, åtminstone beträffande filosofie kandidatexamen,
ger mig det intyg från filosofiska fakultetens notarie i TIpsala,
hvilket jag tillåtit mig bifoga min motion. Af detta intyg framgår
nemligen, att af de 104 studenter, som under fjorårets två sista examensperioder
vid Upsala universitet hade anmält sig att pröfvas i filosofie
kandidat-examen, eu tredjedel aldrig nådde fram till godkänd examen.

Motioner i Andra Kammaren, N;o 128.

Icke mindre än 18 drogo sig sjelfva tillbaka och 16 blefvo formligen
underkända. Från min egen studietid har jag aldrig hört talas om något
liknande, och detta om ytterligt stegrade fordringar vittnande examensresultat
lär också, enligt hvad jag från ort och ställe inhemtat, ha väckt
det största uppseende. Genom den alltifrån år 1891 medgifna delningen
af filosofie kandidat examen på två examensperioder, trodde man sig göra *
denna examens afläggande lättare för de studerande, men nu tyckes raka
motsatsen härtill hafva inträffat.

Hvad nu här ofvan i korthet blifvit anfördt torde tillräckligt ådagalägga
behofvet af en ingående och allsidig undersökning och utredning
rörande undervisnings- och examensförhållandena vid rikets universitet.
Föregående erfarenhet synes emellertid gifva vid handen, att det ifrågavarande
undersöknings- och utredningsarbetet icke uteslutande bör öfverlemnas
åt universitetsmän, utan att personer med större kännedom om
och blick för det praktiska lifvet och dess kraf dervid äfven böra tillkallas
och få göra sin mening gällande.

I öfvertygelse, att Riksdagen skall finna den angelägenhet, för
hvilken jag nu tagit dess uppmärksamhet i anspråk, högeligen behjertansvärd,
tillåter jag mig föreslå,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller,
att Kongl. Maj:t ville låta undersöka och utreda,
huruvida icke, med särskild hänsyn till nödvändigheten
af studietidens begränsning, åtskilliga ändringar
och tillägg i gällande bestämmelser med afseende å
undervisnings-, examens- och studie-väsendet vid Upsala
och Lunds universitet samt Karolinska mediko-kirurgiska
institutet i Stockholm kunna vara behöfliga, och
att Kongl. Maj:t derefter ville vidtaga de åtgärder,
som för det åsyftade ändamålet kunna befinnas erforderliga
och gagneliga.

Stockholm den 27 januari 1902.

David Bergström.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 128

Bilaga.

I enlighet med filosofiska fakultetens vid kongl. universitetet i
Upsala examensprotokoll varder på begäran härmed intygadt, att under
höstterminen år 1901 anmält sig till afläggande af filosofie kandidatexamen
eller lista afdelningen af nämnda examen etthundrafyra (104)
studerande, af hvilka sexton (16) stycken förklarats i examen icke kunna
godkännas och aderton (18) stycken återtagit sina examensanmälningar.

Upsala den 27 januari 1902.

Ex officio
C. Henschen.

Filosofiska fakultetens notarie.

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 30 Haft.