Andra Kamrmretts Tillfälliga Utskotta fK:o 1) Utlåtande X:o 21.

1

ftT:0 21.

Ank. till Rik sel. kansli den 11 april 1902, kl. 2 e. in.

Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o J,
i anledning af väckt motion angående skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om ändrade bestämmelser
i fråga om tillsättning af lärare och lärarinnor vid
småskolorna m. m.

Vid 1901 års riksdag föreslog herr A. P. Gustafsson uti en inom
Andra Kammaren väckt motion, n:o 78, »att Eiksdagen måtte i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande af förslag, och dess framläggande
till Eiksdagen, om ändring i gällande stadganden för folk- och småskolor,
innehållande bestämmelser om skyldighet att tillträda sökt och erhållen
lärarebefattning, samt om påföljd för sökande, som samtidigt anmäler sig
till flera ordinarie lärarebefattningar i småskola eller liknande befattning i
folkskola».

Andra Kammarens första tillfälliga utskott afstyrkte uti afgifvet utlåtande
n:o 27 den ifrågavarande motionen.

Motionärens förslag innebure, enligt utskottets förmenande, att i hufvudsak
liknande inskränkningar, som nu gälla med afseende på rätt att
söka ordinarie folkskollärarebefattning, äfven måtte varda fastställda i fråga
om rätt att söka lärare- och lärarinnebefattning vid småskola och mindre
Rih. till Btkscl. Vrot. 1902. 8 Sand. 2 Afd. 2 Hand. IT Höft. (N:o 21). 1

•2 ''Andra Kammaren-s Tillfälliga Utskotts (N:o 1). Utlåtande N:o 21.

folkskola äfvensom befattning som biträdande och extra ordinarie lärare
eller lärarinna vid folkskola. För dessa fyra kategorier af lärare borde
alltså, enligt motionärens önskan, gälla, att den, som anmält sig till en
plats, icke skulle hafva rätt att söka annan dylik befattning, förrän det
blifvit afgjordt, om han erhållit den först sökta platsen.

Utskottet behjartade nogsamt de skäl, som föranledt motionären att
framställa sitt förslag. På grund af den nuvarande friheten för medlemmar
af småskollärarekåren att samtidigt kunna söka huru många platser
som helst och icke minst ,i följd af det lättvindiga sätt, hvarpå denna frihet
utöfvades af en och annan lärare och lärarinna, hade särskildt på senare
tiden ej sällan svårigheter här och hvar uppstått att behörigen upprätthålla
undervisningen.

Därest genom lagstiftningens hjälp en ändring härutinnan kunde åstadkommas,
vore detta naturligtvis särdeles önskligt. Men enligt utskottets
förmenande måste man då gå vida djupare, än hvad motionären ifrågasatt.

Det vore nämligen att märka, att de platser, hvarom nu är fråga, icke
äro ordinarie. Skolrådet eller kyrkostämman kan med vissa obetydliga
inskränkningar själf bestämma anställningens art, uppsägningstidens längd
o. s. v. Val sker ej å kyrkostämma, utan tillkommer det skolrådet att
antaga dylik lärare. Och då platsen ej behöfver på något sätt ledigkuugöras,
kan tillsättandet ske utan afl täflan, ja, skolrådet kan utan vidare
kalla och förordna en person till platsens innehafvare, utan att ens något
som helst meddelande skett därom, att platsen varit ledig.

Under sådana förhållanden ansåg utskottet, att det ej gärna kunde
ifrågasättas att förbjuda lärare och lärarinna att samtidigt anmäla sig till
flera sådana befattningar, och äfven om ett dylikt förbud komme till stånd,
skulle det med lätthet kunna kringgås.

Annorlunda skulle det ställa sig, om småskollärarekåren mera allmänt
erhölle eu något fastare anställning än den nuvarande. Man kunde tänka
sig, att i folkskolestadgan inrycktes närmare föreskrifter angående arten af
denna anställning, de villkor, under hvilka entledigande kunde äga ram
o. s. v. Platser af denna beskaffenhet borde gifvetvis icke tillsättas utan
att de förut varit offentligt kungjorda lediga och sålunda täflan fått göra
sig gällande. Därjämte borde laga af- och tillträdestiden blifva densamma
som för ordinarie folkskolläraretjänst, d. v. s. 1 januari och 1 juli.

Om bestämmelser i denna riktning komme till stånd, skulle naturligtvis
för sökande af dylika ordinarie småskollärarebefattningar både kunna
och böra uppställas det villkoret,, att ingen ägde samtidigt anmäla sig som

Andra Kmmnarms Tillfälliga Utskotta (jS:o 1) Utlåtande N:o 21. o

sökande till sådan tjänst inom mera än ett skoldistrikt, vid äfventyr att
anses obehörig till hvarje af dessa tjänster.

Att under nuvarande förutsättningar göra en dylik inskränkning,
kunde däremot utskottet ej tillstyrka, hvadan utskottet, under erinran, att
det grundlagsenligt icke hade rätt att gå utöfver hvad motionären ifrågasatt,
hemställde, att herr Gustafssons ifrågavarande motion icke måtte till
någon Ändra Kammarens åtgärd föranleda.

Hvad utskottet sålunda hemställt, blef af kammaren bifallet.

Under hänvisning till sin fjorårsmotion och den behandling denna
rönte har herr A. P. Gustafsson i en vid innevarande års riksdag inom
Andra Kammaren väckt motion, n:r 00, förnyat sitt förslag, men i något
utvidgad form. Han hemställer nämligen,

»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl.
Maj:t måtte meddela sådana ändrade bestämmelser, att ett bättre orduadt förhållande
vid sökande af samt tillsättning af ledigvordna platser för lärare
och lärarinnor i skolor för folkundervisningen, äfvensom deras entledigande,
mera allmänt blef ve gällande».

I motiveringen för sitt förslag erinrar motionären därom, att han
önskade få slut på det rätt ofta öfverklagade missförhållandet, att sökt och
erhållen plats ej tillträddes. Sökande kunde med nuvarande knapphändiga
bestämmelser uppehålla skolrådet till rätt nära inpå lästerminens början och
sålunda ställa detsamma i förlägenhet öfver att kunna upprätthålla undervisningen
i stadgad ordning. Han hade velat råda bot mot nämnda missförhållande
genom förbud för samtidigt sökande af dera lediga platser. Det
utskott, till hvars behandling motionen remitterats, hade anmärkt, att med
det af motionären föreslagna stadgandet äfven borde följa, att platserna
blefve något fastare. Denna anmärkning hade nog sitt berättigande,
hvadan motionären fullt instämde i och hänvisade till hvad utskottet i
förevarande fråga anförde.

Dessutom ifrågasätter han, »om ej här omnämnda lärares och lärarinnors
tillsättning och äfvenledes uppsägning borde ske på kyrkostämma
och ej, såsom nu, af skolrådet och andra, enligt nu gällande författning,
därtill berättigade». Lika stora skäl synas motionären föreligga, att tillsättning
af småskollärare och med dem likställda sker på kyrkostämma som

1 Amtm Kammaren.^ TiUfäUiga Utskotta CN:u 1J Utlåtande-X:o 21.

val af folkskollärare. 1 vanliga fall är den första undervisningen, som

utgör grunden för den fortgående, lika ansvarsfull och maktpåliggande

som den senare, hvadan inga synnerliga skäl förefiunas att i förevarande

fall lämna kyrkostämman helt och hållet ur räkningen. Benämningen
»ordinarie» och extra» borde ej heller vara främmande för denna kategori
af lärare; man kunde tänka sig, att sådana platser, som tillsattes på
förut obestämd tid, med exempelvis sex månaders uppsägning, kunde benämnas
»ordinarie» och andra af mera tillfällig art »extra».

Vid frågans ompröfning anser motionären äfvenledes böra tagas i öfvervägande,
huruvida för extra ordinarie folkskollärare och för de af honom
benämnda extra lärarne i småskolor och med dem likställda befattningar i
folkskolor skulle gälla samma bestämmelser som för de sålunda af honom
benämnda ordinarie.

Då motionären fortfarande anser, att ett bättre och mera ordnadt förhållande
i förevarande afseende är af nöden, fasthålla- han vid sitt till
förra årets riksdag afgifna förslag om förbud för samtidigt sökande af flera
platser; och då, med iakttagande af sålunda föreslagna bestämmelser, det
otvifvelaktigt skulle lända såväl lärarekåren som folkundervisningen till
fromma, slutar han med att göra den här ofvan återgifna hemställan.

Då utskottet nu går att afgifva utlåtande öfver den föreliggande motionen,
må till en början framhållas, att motionärens yrkande helt allmänt
hänför sig till »lärare och lärarinnor i skolor för folkundervisningen». Genom
att sammanställa själfva yrkandet med motiveringen har emellertid utskottet
kommit till den uppfattning, att föreliggande förslag, liksom det i
fjor af samme motionär framställda, icke har något som helst afseende på
ordinarie lärare och lärarinnor i folkskolan, utan gäller dels lärare och
lärarinnor vid småskolan och mindre folkskolan, dels biträdande samt extra
ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolan.

I fråga om dessa lärares och lärarinnors tillsättning m. m. innehåller
§ 24 af gällande folkskolestadga följande föreskrifter:

1. Extra ordinarie folkskollärare, biträdande lärare vid folkskola, lärare vid
sådan småskola eller mindre folkskola, som blifvit upprättad af hela skoldistriktet,
äfvensom särskilde lärare i öfningsämnen antagas af skolrådet.

2. Vid småskola eller mindre folkskola, som blifvit upprättad af husfäderna i
en del af distriktet, må färare af dem antagas, sedan hans behörighet blifvit, på

$

Andra Kamnamns lillfätUffa Utskott*. (W''o 1) ■föttåtmfås. jk» M.

sätt i föregående § sägs, af skolrådet pröfvad och godkänd. Ora antagandet gorm
ofördröjligen skriftlig anmälan hos skolrådet.

3. Då sådan lärare, som i mom. 1 och 2 omförmäles, antages af skolråd eller
af husfäder, skall detta ske antingen för viss tid, som ej må öfverstiga ett läsår,
eller ock tills vidare, i sistnämda fall med ömsesidig rätt till minst fyra månaders
uppsägning, skolråd dock obetaget att, där kyrkostämman så beslutat, i enlighet med
bestämmelser i vederbörligen stadfäst reglemente gifva lärare vid småskolan en
fastare anställning.

Motionärens hufvudsyfte är att få till stånd bestämmelser, hvarigenom
de lärare och lärarinnor, som det här gäller, förbjödes att samtidigt söka
flera platser. Vid sökande af ordinarie folkskolläraretjänst gälla redan nu
dylika bestämmelser. De återfinnas i §§ 19 och 22 folkskolestadgan och
äro af följande lydelse:

§ 19.

Sökande till ordinarie läraretjänst må ej, förrän förslag blifvit upprättadt eller,
därest han blifvit å förslaget uppförd, val ägt rum, anmäla sig såsom sökande till
sådan tjänst inom annat skoldistrikt, vid äfventyr att, därest han ej, före förslagets
upprättande, skriftligen återkallar sin ansökan till den först sökta tjänsten, anses obehörig
till hvarje af dessa tjänster.

§ 22.

2. Om den, som anfört besvär öfver förslag till en af honom sökt ordinarie
folkskolläraretjänst eller öfver valet till eller tillsättningen af tjänsten, anmäler sig
som sökande till dylik tjänst inom annat skoldistrikt, förrän besvären blifvit genom
laga kraft ägande utslag afgjorda, vare samma påföljd, som ofvan stadgats för samtidigt
sökande af sådana tjänster inom två eller flera skoldistrikt.

I likhet med hvad Andra Kammarens första tillfälliga utskott i fjor
uttalade anser äfven årets utskott, att så länge som de ifrågavarande lärarne
och lärarinnorna hafva så lös anställning, som nu i regeln är fallet, det
icke gärna kan ifrågasättas att förbjuda lärare eller lärarinna att samtidigt
anmäla sig till liera sådana befattningar. Vill man vinna det af motionären
åstundande målet — förbud för samtidigt sökande af flera platser —
måste man ock vara med om att gifva de ifrågavarande lärarne och lärarinnorna
en fastare anställning än den nuvarande.

Detta har ock motionären erkänt. Han medgifver nämligen, att utskottets
anmärkning, att med det af honom föreslagna stadgandet äfven

& Andra'' Kammar-ena tillfälliga'' Utskotts, (N:ö 1) Utlåtande N:o 21.

borde följa, att platserna blefve något fastare, nog torde hafva sitt /berättigande,
hvadan han fullt instämmer i och hänvisar till hvad utskottet
i förevarande fråga i fjor anförde.

Men det sätt, hvarpå motionären tänker sig, att denna fråga skulle
kunna praktiskt lösas, synes utskottet föga lyckligt och ingalunda ägnadt
att tillfredsställa vare sig lärarekåren eller skoldistrikten. Han ifrågasätter
nämligen, »att sådana platser, som tillsattes på förut obestämd tid, med
exempelvis sex månaders uppsägning, kunde benämnas ordinarie och andra
äf mera tillfällig art extra;;. På detta område skulle alltså benämningen
»ordinarie» få en helt annan betydelse än inom andra områden. Detta
finner utskottet vara ägnadt att verka förvillande.

I själfva verket skulle de ifrågavarande lärarne och lärarinnorna få
alldeles samma ställning som nu, blott med en utsträckning af uppsägningstiden
från minst fyra månader till sex månader. Såsom vederlag för denna
i och för sig tvifvelaktiga förmån skulle man uppställa den fordran, att
ingen finge samtidigt anmäla sig till mer än eu dylik tjänst, och motionären
tillägger, att vid frågans ompröfning torde tagas i öfvervägande, huruvida
icke äfven för de af honom benämnda »extra» lärarne skulle gälla
samma bestämmelser som för de »ordinarie». Hvad utskottet i sitt fjorårsutlåtande
invände gent emot det då framlagda förslaget finner utskottet
i allo tillämpligt äfven på nu föreliggande förslag, hvadan utskottet härtill
hänvisar.

Vill man få till stånd ett bättre ordnadt förhållande på detta område,
måste man nog taga steget fullt ut och gorå en del af de lärare
och lärarinnor, hvarom nu är fråga, i verklig mening ordinarie, t. ex. genom
att liksom i fråga om folkskolan bestämma, att vid hvarje småskola
skall minst en lärare (lärarinna) vara anställd såsom ordinarie. För sökande
af de sålunda till ordinarie förvandlade platserna skulle naturligtvis
gälla enahanda bestämmelser som för sökande af ordinarie folkskolläraretjänst,
eller att ingen finge samtidigt anmäla sig till mer än en dylik
befattning.

Det är nu snart ett hälft sekel, sedan småskoleinstitutionen tillkom,
och särskilt under de senaste 25 åren har småskolan i allt högre grad
blifvit ett väsentligt led i våra folkundervisningsanstalter. Det synes därför,
som om tidpunkten kunde vara inne att skaffa de vid dessa skolor
anställda lärare och lärarinnor en i rättsligt hänseende något mera tryggad
ställning, än hvad hittills varit fallet.

Då .emellertid ett bestämdt förslag, härom ej nu föreligger, och då

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21. 7

hvad motionären i år ifrågasatt är lika litet tillfredsställande som det i
fjor af Andra Kammaren förkastade förslaget, föranlåtes utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Andra
Kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den It april 1902.

På utskottets vägnar:

EMIL HAMMARLUND.