Sammansatta Stats- (och Banko-Jwtskottets Memorial N:o 4.

1

N:o 4,

Ank. till Eiksd. kansli den 1 maj 1902, kl. 12 midd.

Sammansätta stats- och bankoutskottets memorial n:o 2, angående
anvisande af ytterligare medel för fullbordande af riksdags-
och riksbankshusen på Helgeandsholmen m. m.

Uti en den 11 innevarande april dagtecknad skrifvelse, som i särskilda
exemplar aflåtits såväl till statsutskottet som till bankoutskottet och af
dessa utskott öfverlemnats till behandling af det sammansatta stats- och
bankoutskottet, hafva fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret,
med åberopande af en vid skrifvelsen fogad framställning från den för
utförande af Riksdagens beslut i fråga om uppförande på Helgeandsholmen
af nya bj^ggnader för Riksdagen och riksbanken in. m. tillsatta komitén,
hemstält om anvisande af ytterligare medel för fullbordande af berörda
byggnader m. m.

Komiténs framställning är af följande innehåll:

»I sin den 16 januari detta år till fullmäktige afgifna berättelse omförmälde
komitén, att, med anledning af ökade pris på såväl materialier
som arbete, utförandet af byggnadsarbetet på de flesta områden stält sig
åtskilligt dyrare, än som kunnat antagas år 1894, då de senaste kostnadsberäkningarna
uppgjorts, hvarför komitén låtit sig angeläget vara att söka
beräkna de kostnader, som återstode för att, sedan den visshet, som härutinnan
stode att vinna, blifvit inhemtad, göra framställning om beredande
af de ytterligare medel, som blefve erforderliga för byggnadsarbetets fullbordande.

Hvad sålunda stälts i utsigt är nu af komitén utfördt. Härvid har
komitén gått till väga på det sätt, att, med ledning af vunnen erfarenhet

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sand. 2 Afd. 3 Haft. (N:o 4.J

1

2 Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 4.

och med inberäkning af redan bestridda utgifter, kostnaden för det hela,
sådan den antogs ställa sig vid 1902 års början, beräknats, hvarefter uträkning
skett af hvad den 1 januari återstod att utgifva.

För rigtigt bedömande af byggnadsarbetets ekonomi lär det dock
blifva nödigt att gå något tillbaka i tiden och göra sig reda för dess ursprungliga
planläggning med dertill hörande finansiella beräkning och den
omfattning, det efter hand fått, liksom för de prisförhållanden, under
hvilka den mest betydande delen af detsamma kommit att utföras.

Då beslutet om riksbyggnadernas uppförande och dermed sammanhängande
anordning af Helgeandsholmen in. m. år 1888 fattades, tänkte
man sig, att arbetet skulle kräfva eu tid af omkring sju år. Verkligheten
har blifvit helt annan, framför allt derför, att tidpunkten för det egentliga
byggnadsarbetets påbörjande måst framflyttas till 1895 eller ungefär
till den tid, då det hela antogs kunna vara färdigt, till följd hvaraf arbetet
infallit under en tid af väsentligt olika ekonomiskt skaplynne. De aftal
om egendomsbyte och förvärf af erforderlig mark för riksbygget och hofstallet,
som måste träffas, togo sin tid, och i fråga om strandregleringen
med hvad dertill hörde måste 1892 inledas en process, hvilken icke fick
sin afsilning förr än 1896.

Hvad sjelfva byggnadsritningarna vidkommer, var det naturligt, att
omsorgsfull förberedelse måste ske. Först mot slutet af år 1890 förelag
ett fullständigt byggnadsprojekt, men det kunde så mycket mindre komma
till utförande, som byggnadsplatsen på holmen ej före slutet af år 1893,
efter hofstallets fullbordande, blef tillgänglig. Under tiden hade ock förslag
framstälts i Riksdagen om uppskof eller anstånd med bygget å holmen,
tills förnyad utredning skett i fråga om förläggande af blott det ena
huset derstädes.

Medan sålunda åtskilliga hinder mötte för verksamt bedrifvande af
arbetet, förekommo från olika håll erinringar mot anordningen af byggnaderna
och deras förläggande å den utsedda platsen. Ritningarna undergingo,
icke minst med afseende å de betänkligheter, som i åtskilliga afseenden
uttalades, betydande omarbetning. År 1894 framstäldes i Riksdagen
å nyo ett ändringsförslag, men sedan detta förkastats, blefvo på
hösten samma år definitiva ritningar framlagda och godkända. Dessa
skilde sig från den ursprungligen antagna planen i åtskilliga afseende!!,
hvilka visserligen inneburo bestämda förbättringar, men å andra sidan måste
inverka till höjande af kostnaden.

Så har man funnit det ändamålsenligt

att öka bredden på gatan emellan de båda husen från 40 till 60 fot,

3

Sammansatta Stats- (och Banko-) utskottets Memorial N:o 4.

hvilket åter gifvetvis föranledt ändrade anordningar af broarna, som till
följd häraf inåst erhålla ökad bredd;

att i sammanhang dermed utflytta bankbyggnaden mot vester;
att framskjuta riksdagshuset mot öster;

# att anordna hela värmeledningsdriften med tillhörande ångpannehus i
en jordvåning under riksdagshuset;

att förlägga banksalen på nedre bottnen med deraf föranledda omfattande
ändringar i den inre anordningen af byggnaden;

att anbringa mellan våningarna brandbottnar på jernbalkar, äfvensom
till fyllning använda kiselgur in. m.

Dessutom hade de båda husens dimensioner för vinnande af större
utrymme måst ökas, särskilt i fråga om riksbanken, der äfven inredning
af källare- och vindsvåningarna är föreslagen i betydligt större utsträckning,
än ursprungligen var ämnadt.

Kostnadsförslaget af 1894 tog visserligen i afsevärd män hänsyn till
de nya kraf, som till dess gjort sig gällande, så att kostnadssumman för
den reviderade och afgjordt förbättrade planen, enligt hvad den till Riksdagen
1895 aflåtna berättelsen från fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontor
utvisar, upptogs till 6,440,000 — i stället för 5,000,000 —
kronor, men naturligtvis ej till den kort derefter uppkomna prisstegringen
af jnaterialier och arbetslöner. Nytt anslag behöfde emellertid icke då
ifrågakomma.

Men tiden var dock ännu icke mogen för ett kraftigt grundläggningsoch
byggnadsarbete. År 1895 förekom i Riksdagen ett nytt förslag till
ändring af 1888 års beslut. Sedan detta förslag förkastats, återstod att
afvakta domen i vattenregleringsprocessen. Den föll i kong! Svea hofrätt
i början och i högsta domstolen i slutet af år 1896. Men derefter blef
vid 1897 års riksdag åter ett förslag i byggnadsfrågan väckt, afseende
ändring beträffande riksbankshuset. Det ledde dock ej till annat resultat,
än att allt blef vid det gamla. Nu kunde äfven pålningsarbetet å vestersidan
med full fart bedrifvas. På riksdagshusets grundläggning hade under
tiden arbetats utan något hinder.

Man var dock nu inne i den dyrare tiden. Denna lät allvarsamt
känna af sig i fråga om aflöningar och materialier. Men icke nog härmed.
Under och efter midten af 1890-talet utvecklade sig i byggnadsverksamheten,
särskild t* inom hufvudstaden, en sträfvan att, utan afseende å stegrad
kostnad, på ett sätt och i en omfattning, som tillförene här i landet
icke ifrågakommit, tillgodose krafven på förenad soliditet och värdighet i
fasadbeklädnaden, liksom i allmänhet att anordna allt så prydligt som
möjligt. Det är lätt insedt, att vid uppförandet af så monumentala bygg -

4

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 4.

nader som riksdags- och riksbankshusen en dylik sträfvan icke kunde
lemnas obeaktad. Man hade från början ämnat i större utsträckning till
fasadernas beklädande använda kalksten. I samma mån som graniten
skaffade sig inträde på byggnadsmarknaden, blef det dock klart, att den
förtjenade företrädet, och det med så mycket större skäl, som fasadbeklädnaden
derigenom måste blifva mera hållbar för framtiden och i längden
billigare. Att för öfrigt kostnaderna för fasadbeklädnaden icke äro öfverdrifna,
framgår deraf, att två af de förnämsta entreprenörerna hos komitén
gjort framställningar om någon godtgörelse för de förluster, som dem
åsamkats genom en stegring i utgifterna för det åtagna arbetets utförande,
hvilken icke heller de kunnat på förhand beräkna, framställningar, hvilka
för närvarande äro under pröfning.

Äfven i ett annat hänseende blef det af behofvet påkalladt att akta
på den nya tidens tecken. Elektricitetens fördelar vid belysning insågos
och tillvaratogos allt mer, i den mån tekniken hunnit öfvervinna de svårigheter,
som till en början voro förbundna med det elektriska ljusets användning
i'' större utsträckning. För riksbyggnadernas räkning blef elektrisk
belysnings anbringande oundgängligt, tv om ock dermed större kostnad,
åtminstone för tillfället, var förenad, stod man ej till svars med att
icke redan vid byggnadens uppförande försäkra sig om fullständig sådan.
Vidare förekom ett annat önskningsmål, nemligen att noggrant revidera
anordningarna för ventilationen och värmeledningen och dervid tillgodogöra
sig under tiden vunnen erfarenhet. Fn tillfredsställande luftvexling
och uppvärmning måste uppenbarligen för offentliga byggnader af
det slag som de här ifrågavarande vara af yttersta vigt, och nödvändigheten
af dess åvägabringande framträdde allt starkare i samma mån krafvel!
härutinnan på andra håll gjort sig allt mera gällande. Man beslöt i
det afseendet att vända sig till en framstående tysk fackman, samme man,
som för operabyggnaden gått till hända med sakkunnigt råd vid ventilationsanordningarna
derstädes, hvilka ock, såsom kändt är, utfallit till de
besökandes belåtenhet. Att kostnaden för det sålunda planerade ventilationssystemet
ställer sig högre, än på förhand var beräknadt, motväges
gifvetvis af den effektivitet, som det kan antagas ega. I sammanhang
härmed må ock erinras, hurusom för hissinrättningarna måste afses betydliga
kostnader, för att de må blifva fullt tillfredsställande.

Beträffande det inre af byggnaderna hafva tydligtvis åtskilliga anordningar
måst vidtagas, allt efter som under arbetets gång tillfälle yppats
att genom ändring i dispositionerna vinna mera utrymme eller med större
fördel tillgodogöra sådant för det ena eller andra ändamålet.

Till vinnande af större soliditet, minskad eldfara och framtida var -

5

Sammansatta Stats■ (och Banko-)utshottets Memorial N:o 4.

aktighet har komitén, på sätt ofvan blifvit antyd t, öfverallt emellan husens
våningar låtit i större omfattning, än från början bestämts, anbringa,
förutom de ofvan omnämnda jernbalkarna, delvis eldfasta beton- och
tegelhvalf samt cementgolf i stället för de ursprungligen beräknade trägolven
med underlag af träbjelkar. Hvad för öfrigt riksbankens byggnad
angår, har krafvet på åstadkommande af den största möjliga trygghet åt förvaringshvalfven
vunnit ökad styrka genom senare tiders erfarenheter och rön.

Ursprungligen voro de båda öfver Norrström ledande broarna beräknade
att erhålla en bredd af endast 11 ''/2 meter, men utvidgningen af
gatau emellan de två husen har, såsom redan antydts, utöfvat sin inverkan
pa broarnas dimensioner. I afseende å deras höjd öfver vattnet kunde man
ej undgå att taga hänsyn till den ökade höjd af landfästena, som blef en
följd af den beslutade höjningen af korset mellan Ström- och Drottninggatorna.
Ett förslag att höja gatuplanet hade nemligen i februari 1898
vunnit Stockholms stadsfullmäktiges fastställelse. Ännu är den slutliga
konstruktionen af den norra bron beroende på pröfning — ärendet behandlas
nemligen för närvarande af kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
—, men så mycket kan redan nu sägas, att, vare sig den ena
eller andra formen väljes, bron, om den skall blifva värdig platsen, kräfver
betydligt större kostnad, än 1888 antogs.

Härvid bör märkas, att den af Stockholms stads arbetschef major
Knös år 1884 beräknade summan af kr. 220,000 för båda broarna,
som äfven upptogs i 1894 års kostnadsförslag, nu, sedan fullständig utredning
i brobyggnad sfrågan föreligger, är upptagen till 579,850 kronor,
motsvarande en ökning endast på denna afdelning af 359,350 kronor*).

Af hvad nu anförts torde framgå,

att under arbetets fortgång tillfälle gifvits att vidtaga förbättringar i
planen, visserligen ledande till stegrad kostnad för ögonblicket, men ock
i många fall till besparing i framtiden och i alla händelser till större användbarhet
af lokalerna och beqvämlighet vid deras begagnande.

I fråga åter om de stegrade kostnader, som föranledts deraf, att det
mesta arbetet måst förläggas till de sista åren af 1800-talet och början af
1900-talet med dessa tiders uppdrifna pris, bland annat i fråga om den
alltmer använda fasadstenen, må bilagda approximativa uppgifter om
kostnadsökningen för arbeten af olika'' slag tjena till ledning. Hvilket inflytande
ökade dagsverks- och materialpriser haft på anläggningskostnaden
i dess helhet framgår äfven deraf, att t. ex. grundläggningen för riksdagshuset
utförts för betydligt billigare pris, än som ursprungligen beräkna *)

Kostnadssummorna för broarna äro upptagna utan tillägg af hvad på dem belöper
i slutposten »oförutsedda utgifter».

6

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 4.

des, beroende derpå, att denna grundläggning kunde verkställas på en tid,
då den störa prisstegringen ännu icke börjat verka.

Men hänsyn till den förflutna tidens lärdomar härutinnan har man
också beträffande riksbanksbyggnaden, hvilken till allra största delen ännu
icke är utförd, ansett sig böra ställa beräkningen så pass hög, att den,
äfven med de höjda priserna, kan bestå inför verklighetens pröfning.

De nu uppgjorda kostnadsberäkningarna ställa sig sålunda:
för riksdagshuset, riksbanken, genomfarterna i Drottninggatans förlängning,
kajer och broar m. m. enligt specifika uppgifter kr. 9,416,100: —
för planering, fyllning, schaktning, planteringar, dose ringsarbeten

m. in............................................................. » 156,000: —

för åtskilliga redan bestridda gemensamma utgifter till
rättegången om strandregleringen, rifning af gamla

hus, inköp af maskiner, pråmar m. in...................... » 287,717: 81

för inköp af basaren å Norrbro och tvättinrättnings hvalfvet.

............................................................... » 260,000:

S:ma kronor 10,119,817: 81

Den ökade kostnaden har dock till någon del kunnat betäckas genom
de rånte- och hyresinkomster, som under den förlängda byggnadstiden
influtit, hvarom förmälts i den 1894 års kostnadsberäkning åtföljande
framställningen. Förhållandena gestalta sig vid 1902 års början pa följande
sätt:

Totalkostnaden har, såsom nämnts, beräknats till............ kr. 10,119,817: 81

Häraf hafva utgifvits sammanlagdt.............................. » 5,003,625: 72

Skilnaden utgör alltså .............................................. kr. 5,116,192: 09

Härför fans i fonden den 1 januari 1902

att tillgå...................................................... kr. 3,036,380: 52

hvarifrån dock bör afgå återstående kostnad
för hofstallet................................... »_43,226: 44 2,993,154: 08

hvartill emellertid komma inkomst af hyra för basaren
samt räntor efter den 1 januari 1902, som upptagas
till.............................................................................................. kr. 125,000: —

Summa kronor 3,118,154: 08

De medel, som för byggnadsarbetets fullbordande skulle erfordras, utgöra

enligt hvad ofvan sagts...................................................... kr. 5,116,192: 09

Minskas detta belopp med här upptagna tillgångar......... » 3,118,154: 08

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 4. 7

uppkommer en skilnad af kronor 1,998,038: Öl eller i rundt tal 2 millioner
kronor.

För att byggnaderna må kunna blifva färdiga till slutet af år 1904,
så att Riksdagen kan år 1905 i januari inflytta i sina nya lokaler, är
nödigt, att de behöfliga medlen blifva tillgängliga under 1903 och 1904,
lämpligast med hälften under hvartdera året.

I afseende å beredandet af tillgång härtill anser sig komitén böra
framhålla, att å riksbanksbyggnaden faller en betydande del af stegringen,
hvarför bankens medel torde böra anlitas. För öfrigt tillåter sig komitén
i detta sammanhang erinra derom, att år 1888 värdena af de hus och
lägenheter, som efter riksbyggnadernas fullbordande skulle blifva disponibla
för andra ändamål, beräknades:

för riksdagshuset till..................................................................... kr. 800,000: —

» riksgäldskontor^ hus till................................................... » 245,000: —

» riksbankshusen till.................................................................. » 500,000: —

Summa kronor 1,545,000: —

Till följd af stegrade pris å tomter och hus torde värdena å desamma
nu kunna och böra sättas vida högre, ungefärligen sålunda:

för riksdagshuset ........................................

.............................. kr.

1,250,000: —

» riksgäldskontorets hus.........................

............................. »

400,000: —

» riksbankshusen .....................................

»

1,200,000: —

Summa kronor

2,850,000: —»

Vid komiténs framställning äro

fogade dels ett af

komiténs verk-

ställande ingeniör uppgjordt sammandrag öfver den nya kostnadsberäkningen,
dels ock en upprättad och af förste intendenten F. G. A. Dahl
till rigtigheten bestyrkt öfversigt öfver prisstegringen å materialier och
arbetslöner från år 1894 till nuvarande tid; och åtfölja berörda bilagor
jemväl detta memorial.

I anledning af hvad riksdagshuskomitén sålunda anfört hafva fullmäktige
i sin berörda skrifvelse gjort framställning derom, att det af
komitén ifrågasatta tilläggsanslaget, 2,000,000 kronor, måtte varda af
Riksdagen anvisadt att utgå med hälften år 1903 och hälften år 1904.

Beträffande sättet för tillgodoseende af det sålunda af komitén angifna
behofvet af ökadt byggnadsanslag hafva fullmäktige erinrat derom,
att vid 1888 års riksdag, då medel till byggnadsfonden för riksdags- och

8

Sammansatta Stats- (och Banho-)utslcottets Memorial N:o 4.

riksbankshus senast anslogos, en del deraf bereddes genom en då beslutad
minskning i de belopp, som blifvit afsätta för inlösen af gamla sedlar; och
syntes det fullmäktige, att den del af anslagstillskottet, som skäligen ansåges
böra drabba riksbanken, kunde erbållas på samma sätt, som år 1888 befans
lämpligt med afseende på en del af riksbankens då lemnade bidrag till
fonden, eller från det för inlösen af gamla sedlar afsätta belopp. Enligt
riksbankens bokslut för år 1901 utgjorde nemligen de för inlösen af vissa
slags äldre sedlar afsätta beloppen:

för sedlar å bankovalör........................... kr. 1,258,883: 96

» riksmyntssedlar.................................... » 400,258: — kr. 1,658,641: 96.

Under de senaste tio åren både af ifrågavarande slags sedlar invexlats:

Slutligen hafva fullmäktige yttrat:

»Hvarken i det ursprungliga kostnadsförslaget eller i det år 1894
reviderade var kostnaden för riksbyggnadernas möblering upptagen. I
fråga om de för riksdagshuset behöfliga möblerna har ett approximativt
förslag nu uppgjorts, men beträffande de medel, som för ändamålet erfordras,
torde dock någon hemställan om särskildt anslag icke vara af behofvet
påkallad. Fullmäktige antaga nemligen, att den ifrågavarande möbleringen
bör ombesörjas genom riksgäldskontoret och kostnaden derför
utgå i sammanhang med öfriga riksdagskostnader.

Hvad angår möbleringen af lägenheterna i riksbanksbyggnaden, kan
ännu icke bestämdt beräknas, livad som kommer att erfordras utöfver
hvad banken nu eger. Lämpligast torde i afseende härå vara, att fullmäktige
i riksbanken låta verkställa erforderlig möblering och att kostnaden
härför bestrides af bankens medel.»

I sin ofvan intagna framställning har riksdagshuskomitén närmare
påvisat de omständigheter — förnämligast stegrade pris å arbete och
materialier — som föranledt den betydliga ökningen i de för ifrågavarande
byggnadsföretag beräknade kostnaderna. Till någon del hafva
dessa ökade kostnader kunnat betäckas genom de ränte- och hyresinkomster,
som under den förlängda byggnadstiden influtit, men de nu uppgjorda
beräkningarna utvisa emellertid, att de för byggnadsföretagets utförande
tillgängliga eller påräkneliga medlen med ett belopp af omkring

af bankosedlar .....

» riksmyntssedlar

kr. 5,959: 77

» 17,894: — kr. 23,853: 77.

9

Sammansätta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o i.

2,000,000 kronor understiga kostnaderna för ännu återstående arbeten.
För att, såsom komitén nu stält i utsigt, byggnaderna skola kunna blifva
färdiga till slutet af ar 1904 och Riksdagen påföljande år sammanträda i
det nya riksdagshuset, böra i enlighet med fullmäktiges hemställan de
sålunda ytterligare behöfliga medlen tillhandahållas under åren 1903 och
1904 med hälften under hvardera året.

I likhet med fullmäktige anser utskottet, att,en del af ifrågavarande
tilläggsanslag bör bestridas af riksbankens medel. I enlighet med beslutet
vid 1888 års riksdag har riksbanken till byggnadsfonden för riksdags- och
riksbankshus hittills bidragit med 1,755,000 kronor jemte derå upplupna
räntor. Kostnaderna för det nya riksbankshuset beräknas emellertid nu
uppgå till 2,319,000 kronor, hvartill kommer, att af de till 2,023,100
kronor anslagna utgifterna för anordnande af genomfarterna i Drottninggatans
förlängning samt för byggnad af broar och kajer m. in. inemot
hälften torde fa anses böra drabba riksbanken. Vid sådant förhållande synes
det utskottet skäligt, att riksbanken för ändamålet lemnar ytterligare
bidrag med 1,000,000 ^kronor, att under åren 1903 och 1904 med 500,000
kronor för hvardera året tillhandahållas byggnadsfonden. Denna utbetalning
torde så mycket mindre förorsaka banken någon olägenhet, som
Riksdagen, med bifall till bankoutskottets hemställan i dess memorial n:o 9,
nu besluta, att 1,000,000 kronor af de för inlösen af banko- och skillingssedlar
afsätta medel skola föras inom linien och motvärdet af detta belopp
tillföras bankens reserverade medel till framtida förfogande.

Det härutöfver erforderliga beloppet, 1,000,000 kronor, torde af Riksdagen
beviljas, att utgå med hälften under nästkommande år och hälften
under år 1904.

1 fråga om anskaffande af erforderliga möbler till de nya byggnaderna
anser utskottet, lika med fullmäktige, att möbleringen i riksdagshuset
lämpligen bör besörjas af riksgäldsfullmäktige, med anlitande af
förslagsanslaget till riksdagskostnader, samt att de nya möbler, som erfordras
i riksbanksbyggnaden, böra bekostas af bankens medel och anskaffas
genom bankofullmäktiges försorg; och torde bemyndigande härtill
böra lemnas vederbörande fullmäktige.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

a) att Riksdagen må besluta, att från riksbankens
reserverade medel skola till byggnadsfonden för riksdagsoch
riksbankshus öfverlemnas under år 1903 500,000
kronor och under år 1904 likaledes 500,000 kronor;

b) att Riksdagen må för åren 1903 och 1904 be Bih.

till Riksd. Prof. 1002. 4 Samt. 2 Afd. 3 Eäft. y

10

Sammansätta Stats- (och Bmiho-)wt»kottets Memorial År:o 4.

vilja tillsammans 1,000,000 kronor och deraf på extra
stat för år 1903 anvisa 500,000 kronor att till nämnda
byggnadsfond ingå; samt

c) att Riksdagen må uppdraga dels åt fullmäktige
i riksgäldskontor^ att med anlitande af förslagsanslaget
till riksdagskostnader låta ombesörja erforderlig möblering
af lägenheterna i det nya riksdagshuset, dels ock
åt fullmäktige i riksbanken att låta verkställa och med
bankens medel bestrida kostnaden för möblering af den
nya riksbanksbyggnaden.

Stockholm den 1 maj 1902.

På det sammansatta utskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Sammansatta Stats- (och Banho-)utakottefs Memorial N:o 4.

11

1902 års kostnadsberäkning- i sammandrag- för riksbyggnaderna å Helgeandsholmen
med kajer och broar jemte utgifterna för inköpen af Norrbrobasaren
och tvättinrättningen i Norrström.

Hela kostnadssumman

Utförda

arbeten

Återstående

arbeten

Enligt 1902 års kostnadsberäkning

åtgå till riksbyggnaderna å Helge-andsholmen för:

1.

Riksdagshuset .......................................

5,074,000

—

—

—

3,155,824

10

1,918,175

90

2.

Riksbankshuset.......................................

2,319,000

....

—

—

747,253

—

1,571,747

—

3.

Genomfarterna vid Drottninggatan ............

262,900

—

—

—

41,247

12

221,652

88

4.

Kajer och broar ....................................

1,721,850

—

—

—

511,583

69

1,210,266

31

6.

För framtida stensättning af de riksbyggna-derna omgifvande trafiklederna..................

38,350

_

9,416,100

38,350

För diverse redan gjorda utgifter för

reglering af Norrström, rifning af
gamla hus m. m. och diverse ma-terialier och förrådsinköp:

7.

Undersökning af strömmen jemte rättegångs-kostnader .............................................

51,282

36

8.

9.

Rifning af gamla byggnader och bortschakt-ning af gator m. m...............................

Utgifter för mudderverk, pålkranar, provi-sionella byggnader, pråmar, dykeriapparater

76,684

73

in. m., som under kommande arbetstiden till
större delen förslitas.................................

146,284

70

10.

Reparationer af basaren ...........................

13,465

96

i-

OO

81

287,717

81

För nedanstående, i första kostnads-förslaget ej beräknade utgiftsposter:

IPlanerings-, fyllnings- och schaktningskostnad

54,000

—

—

—

—

54,000

—

5.

Doseringsarbeten och planteringar ............

(Kajfyllning med spåntning framför riksbanks-

40,000

—

—

—

—

40,000

huset ................................................

62,000

—

156,000

—

—

62,000

—

11.

Inköp af basaren å Norrbro och tvättinrätt-

ningen i Norrström.................................

—

—

260,000

—

260,000

—

Summa kronor

—

—

10,119,817

81

5,003,625

72

5,116,192

09

Stockholm den 9 april 1902.

Alb. Amundson.

Sammandrag

af kostnadsberäkningar för riksbyggnaderna å Helgeandsholmen med kajer och broar jemte
utgifterna för inköpen af Norrbrobasaren och tvättinrättningen i Norrström.

Återstående

Återstående

Beräknadt

Hela kostnadssumman

Stegrin

Utförda arbeten och

arbeten enl.

arbeten enl.

1894

beräknad 1902

é>

utbetalda kostnader

1894 års

1902 års

förslag

förslag

1.

Biksdagshuset ..................

8,743,145

5,074,000

1,330,855

3,155,824

10

587,320

90

1,918,175

90

2.

Biksbankshuset..................

1,332,314

—

2,319,000

—

—

—

986,686

—

747,253

—

—

_

585,061

_

1,571,747

_

3.

Genomfarterna vid Drottning-

gatan ...........................

200,000

—

262,900

—

—

—

62,900

—

41,247

12

—

—

158,752

88

221,652

88

4.

Kajer och broar ...............

1,352,500

—

1,721,850

—

—

369,350

—

511,583

69

4,455,907

91

840,916

31

1,210,266

31

6.

För framtida stensättning af de

riksbyggnadernaomgifvande
trafiklederna ..................

38,350

_

38,350

_

9,416,100

38,350

38,350

7.

Undersökning af strömmen

jemte rättegångskostnader..

—

—

51,282

36

—

—

—

—

51,282

36

8.

Rifning af gamla byggnader

och bortschaktning af gator

m. m............................

—

—

76,684

73

—

—

_

_

76,684

73

9.

Utgifter för mudderverk, pal-

kranar, provisionel^ bygg-nader, pråmar, dykeriappa-

rater m. m., som under
kommande arbetstiden till
större delen förslitas.........

146,284

76

274,251

85

146,284

76

274,251

85

10.

Beparationer af basaren ......

—

—

—

—

13,465

96

—

—

—

_

13,465

96

5.

Planerings-, fyllnings- och

sehaktningskostnad .........

JDoseringsarbeten och plan-

—

—

54,000

—

—

—

54,000

—

—

—

—

~

—

—

54,000

—

teringar ........................

Kaifyllning med spåntning

—

—

40,000

—

—

—

40,000

—

—

—

--

—

—

40,000

—

framför riksbankshuset......

—

62,000

—

156,000

—

62,000

—

—

—

—

—

—

—

62,000

—

11.

Inköp af basaren å Norrbro

och tvättinrättningen iNorr-ström ...........................

-

—

_

260,000

_

_

_

_

_

260,000

_

Summa kronor

6,666,3091—

—

—

10,119,817

81

—

—

—

—

5,003,625

72

2,210,401

09

5,116,192

09

Stockholm den 9 april 1902.

Alb. Amunclson

Sammansätta Stats- (''och Banho-)utskottets Memorial N:o 4.

Sammansatta Stats- (och Banko-)utskottets Memorial N:o 4.

Uppgift på prisstegringen å materialier och arbetslöner från år 1894

till nuvarande tid.

Murare per timme

Stenhuggare per clio.......................

Snickare per eko

Timmermän per eko................

Tegelbärare per eko....................

Bruksbärare per eko..................

Murarbetsmän per eko............

Grundläggare (pastbasar)..........................

d:o (skolare)...........................

d:o (stampslagare) ....................

Jordschaktare..................

Betonmurar per m3

Betonhvalf raka 15 om. per in2 . ... . .........

. , bågformiga 12 å 15 cm. per m2

Asfaltgolf 2 cm. å 7 cm. beton per m2
d:o 3 cm. per m2 ...................

Tegel per 1000 st.............................

Kalk, osläckt per hl...........

Sand per m3..................

Jern balkar från lager .............................

d:o importerade .................

Cement per fat.....................''

Bjelkar per kub.-fot.......... . . . . . . . . . . .............

Sparrar per d:o...................

3" -f- 9" Plank halfren per d:o...

Golfplank hyfl. o. spånt, liaifren'' per dVo''
1 Bräder halfrena ohyflade

1894

1894—

1902

procent

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

18

3

3
5

4

25

2

1

11

9

7

0

0

0

0

0

40

45

45

45

38

35

30

35

20

22

20

22

30

35

28

30

25

28

22

25

15

05

40

60

60

60

50

45

45

30

30

45

40

37

35

50

40

60

70

35

20

65

25

90

65

85

c:a 50 %
» 33 »
» 33 »
» 33 »
» 32 »
» 25 »
» 50 »

» 29 »
» 50 »
» 37 »
» 50 »
» 37 »
» 50 »
» 29 »
43 »
33 »
48 »
33 »
59 »
40 »
22 »
11 »
13 »
11 »

7 »

50 »

5 »
10 »
64 *
47 »
10 »
33 »
30 »
18 »
18 »
22 »

Undertecknad har vid jemförelse med de leverans- och arbetspriser

rmd 8eln°m1 tadande anJ)ud hvarJe är bestämmas för arbetena vid kronans
ntfdn .0k?ng ; öfve™tendentsembetet stående egendomar i Stockholm, funnit
angifvesStegnngen ^ ^ 1 Samma ProP°rtion, som i ofvanstående tabell

Stockholm den 1 mars 1902.

Bill. Ull Riksd. Prat. 1.902, 4 Samt. 2 Afd. 3 Raft.

F. G. A. Dahl.

Förste intendent.

3