Statsutskottets Utlåtande N:o 79,
I
N:o 79.
Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1902, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga
om användande under år 1903 af behållning å ett för
år 1902 anvisadt anslag till åtgärder för att befrämja
tillgodogörandet af den i landets torfmossar befintliga
bränsletillgång.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden
för den 25 april 1902 bar Kongl. Maj:t i en till Riksdagen
samma dag aflåten proposition (n:o 84) föreslagit Riksdagen medgifva, att
hvad vid utgången af år 1902 icke blifvit användt af det anslag å
100,000 kronor, som för nämnda år utaf Riksdagen stälts till Kongl. Maj:ts
förfogande för vidtagande af sådana åtgärder, som kunde finnas vara egnade
att främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra
den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång, finge af Kongl.
Maj:t under år 1903 i mån af behof för enahanda ändamål disponeras.
Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen erinrat,
hurusom Riksdagen uti skrifvelse den 29 maj 1901 angående regleringen
af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel anmält, att Riksdagen,
i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, till Kongl.
Maj:ts förfogande, för vidtagande af sådana åtgärder, som kunde finnas
vara egnade att främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet att
tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång, på extra
stat för år 1902, att i mån af behof användas, anvisat ett belopp af
100,000 kronor.
Ifrågavarande medel hade af Kongl. Maj:t begärts för att användas,
i händelse tillfälle till befordrande af torffrågans lösning kunde yppa sig,
Bill. till Riksd. Prat. 1902. 4 Sand. 1 Afl. 55 Höft. (N:is 79—83). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
innan Kong!. Maj:t blefve i tillfälle att för Riksdagen framlägga förslag
till åtgärder i dylikt syfte, hvilket då antagits kunna ske till innevarande
års Riksdag.
Sedan Kong! Maj:t den 14 juni 1901 på chefens för finansdepartementet
föredragning förordnat, att Riksdagens förenämnda skrifvelse i nu
ifrågavarande del skulle för behörig handläggning öfverlemnas till jordbruksdepartementet,
hade Kongl. Maj:t, på departementschefens hemställan,
den 5 derpåföljde juli anbefalt kommerskollegium och landtbruksstyrelsen
att taga i öfvervägande, hvilka åtgärder lämpligen kunde från statens sida
i ofvan angifna syfte vidtagas och till Ivongl. Maj:t inkomma med förslag
uti ifrågavarande hänseende. Sedermera hade åtskilliga framställningar,
som af enskilda gjorts om understöd från förenämnda anslag, öfverlemnats
till embetsverken för att tagas i öfvervägande vid afgifvande af berörda
förslag. För enahanda ändamål hade till embetsverken öfverlemnats en af
ingeniören Alf. Larsson och löjtnanten E. J. Wallgren öfver af dem efter
uppdrag företagen resa i utlandet för inhemtande af kännedom om tillverkningen
af bränntorf och de olika sätten för densammas användning
afgifven berättelse med förslag tillika beträffande åtgärder till torfindustriens
upphjelpande här i landet.
Det sålunda från kommerskollegium och landtbruksstyrelsen infordrade
förslaget hade ännu ej hunnit inkomma, och kunde till följd häraf framställning
till Riksdagen i fråga om åtgärder till befrämjande af torffrågans
lösning först nästkommande år aflåtas.
Af vigt vore emellertid, att Kongl. Maj:t fortfarande, och intill dess
fullständigt förslag i ämnet blefve för Riksdagen framlagdt, egde tillgång
till medel för att, i händelse tillfälle dertill yppades, befrämja denna angelägenhet.
Ofvan omförmälda, af Riksdagen för innevarande år anvisade anslag
å 100,000 kronor hade hittills endast i ringa man tagits i anspråk, i det
deraf blott anvisats ersättning till ingeniören Larsson och löjtnanten Wallgren
för ofvannämnda resa, förutom ett mindre belopp för anställande af
profeldning med torf inom jordbruksdepartementets lokaler. Äfven förutsatt,
att ytterligare eu del af anslaget kom me att under året åtgå, ansåge
departementschefen sig likväl ega anledning antaga, det en icke obetydlig
behållning derå vid årets slut skulle komma att förefinnas; och vore det
af nyss angifna skäl önskligt, att denna behållning komme att stå till
Kongl. Maj:ts förfogande under år 1903. Härtill erfordrades emellertid,
då Riksdagen uti sin ofvanberörda skrifvelse den 29 maj 1901 uttalat,
att hvad som till äfventyra af ifrågavarande anslag icke före 1902 års
Statsutskottets Utlåtande N:o 79.
3
slut till ändamålet åtgått borde till statsverket besparas och icke, utan
Riksdagens hörande, under följande år användas, medgifvande af Riksdagen;
och ansåge departementschefen derför framställning i sådant syfte
nu böra hos Riksdagen göras.
Statsutskottet, som icke haft något att erinra mot hvad Kongl. Maj:t
uti ofvannämnda hänseende föreslagit, hemställer,
att Ivongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 9 maj 1902.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.