Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

1

X:<> 71.

Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1902, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
angående uppförande af ny byggnad för Kongl. Majits
kansli in. m.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 21 februari 1902 har Kongl. Maj:t, som i den till
Riksdagen den 14 sistlidne januari aflåtna nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för uppförande af
ny byggnad för Kongl. Maj:ts kansli och utförande af vissa i samband
dermed stående byggnadsföretag bevilja ett extra anslag af 2,000,000
kronor, att utgå under åtta år, och deraf för år 1903 anvisa en åttondedel,
eller 250,000 kronor, ytterligare i en den 21 ofvanberörde februari
till Riksdagen aflåten proposition (n:o 34) föreslagit Riksdagen att, med
godkännande af ett utaf Stockholms stadsfullmäktige i yttrande af den
12 december 1901 framstäldt förslag till bytesaftal mellan kronan och
Stockholms stad, medgifva,

dels att till betäckande af en del af kostnaden för uppförande af ny
byggnad för Kongl. Maj:ts kansli, för uppförande af nytt hus för kammarBih.
till Biksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 48 Höft. (N;o 71.) 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Det nuvarande
kanslihuset
m. m.

rätten, domänstyrelsen och kammararkivet, för påbyggnad och ändring af
postverkets hus vid Rödbodtorget i och för inrymmande i detta hus af
lokaler för arméförvaltningen och marinförvaltningen samt för inlösen af
atelierbyggnadsaktiebolagets hus i nordvestra hörnet af Kungsträdgården
och husets anordnande till lokal för krigshögskolan finge användas ej
mindre behållningen vid 1901 års slut, 1,182,636 kronor 42 öre, å fonden
för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden, än äfven
det belopp, 1,000,000 kronor, som enligt förberörda bytesaftal skulle af
Stockholms stad tillhandahållas,

dels ock att, för gäldande af årlig afgäld af 1,000 kronor till finska
församlingen, af de räntemedel, som under år 1902 och derefter kunde
komma att tillföras nyssnämnda fond, finge tills vidare användas erforderligt
belopp.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i detta ärende anfört
följande:

Det nuvarande kanslihuset med den dertill hörande tomten n:o 1 i
qvarteret Vulcanus vid Mynttorget i Stockholm hade ursprungligen disponerats
af myntverket, men sedan, i sammanhang med år 1840 fattadt
beslut om statsrådets förändrade organisation, fråga blifvit väckt om
beredande för samtliga statsdepartementens expeditioner af en gemensam
embetslokal, hade byggnaden upplåtits till lokal för flertalet af dessa
expeditioner. Ifrågavarande byggnad, som således från början icke varit
afsedd till embetslokal för Kongl. Maj:ts kansli, hade också ganska snart
visat sig vara såsom sådan mindre lämplig; och ehuru tid efter annan
omfattande ändrings- och reparationsarbeten vidtagits, vore lokalerna inom
kanslihuset fortfarande i många afseenden synnerligen bristfälliga och
otidsenliga.

För att erhålla sakkunniga personers yttrande rörande kanslihusets
beskaffenhet hade chefen för finansdepartementet, jemlikt Kongl. Maj:ts
den 27 januari 1893 lemnade bemyndigande, uppdragit åt intendenten
vid öfverintendentsembetet, professorn F. G. A. Dahl, brandchefen i Stockholm,
kommendörkaptenen B. Hollstén, stadsarkitekten L. Hedin och byggmästaren
A. G. Sällström att verkställa besigtning å sagda hus för utrönande,
ej mindre huruvida sjelfva byggnaden befunne sig i det skick,
att dess framtida bestånd kunde anses tryggadt, än äfven huruvida byggnaden
erbjöde erforderlig säkerhet mot eldfara för de vigtiga och delvis
oersättliga handlingar, som der förvarades. Resultatet af den på grund
häraf verkstälda besigtningen förelåge i en af besigtningsmännen den 9

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

3

februari 1893 till chefen för finansdepartementet aflåten skrifvelse, hvilken
som '' bilaga åtföljde statsrådsprotokollet. Af denna skrifvelse framginge,
att besigtningsmännen funnit byggnaden förete väsentliga brister såväl
med hänsyn till hållfasthet som trygghet mot eldfara, samt att besigtningsmännen
ansett, att de brister, hvarmed byggnaden i förstnämnda hänseende
vore behäftad, kunde, om ock med stor kostnad, betydligt minskas,
men att bristerna, hvad eldfarligheten anginge, icke kunde afhjelpas eller
ens minskas.

Då innehållet af berörda skrifvelse den 24 februari 1893 anmälts
inför Kongl. Maj:t i sammanhang med väckt fråga om bildande af en
särskild »fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden»,
hade föredragande departementschefen erinrat, att de ur nyss
anförda synpunkter förefintliga bristerna vid kanslihuset långt ifrån vore
de enda. Utrymmet inom de särskilda embetslokalerna vore nemligen
så trångt, att deraf verkligt men uppstode för det arbete, som der skulle
utföras. Flere departementsbyråer förfogade hvar för sig endast öfver
ett rum — i åtskilliga fall af ytterst obetydliga dimensioner — i hvilket
rum såväl byråchefen som den kanslisekreterare och den amanuens, som
på byrån indelats, hade sina platser. Då vederbörande byråchefer ofta
mottoge besök i tjensteärenden, vore det gifvet, att en dylik anordning
skulle medföra icke ringa olägenheter. Utrymmet i huset vore dessutom
så strängt tillvarataget, att, då, såsom stundom hände, för beredande af
någon särskild fråga tillfälliga biträden eller sakkunniga personer tillkallades,
hvarje möjlighet att bereda dem arbetsplats inom vederbörande
departements lokal vore utesluten. Den för förvaring af statsrådsprotokoll
och handlingar i afgjorda ärenden tillmätta plats vore så knapp, att
nämnda dokumenter tidigare, än eljest kunde vara önskligt, måste aflemnas
till riksarkivet, hvartill komme, att, såsom af bemälde besigtningsmäns
utlåtande äfven framginge, de skåp, i hvilka de ifrågavarande, till stor
del oersättliga handlingarna förvarades, flerstädes måst placeras så nära
intill eldstäderna, att eldfara deraf lätteligen kunde uppstå. Hvad förintandet
af sagda handlingar skulle innebära, behöfde icke närmare utvecklas.
Förlusten af de senaste årens statsrådsprotokoll, registratur,
koncept till utgående kongl. bref och resolutioner, inneliggande handlingar
m. m. skulle medföra ett verkligt hämmande af regeringsmaskineriet,
skadan för en framtida historisk forskning oberäknad. På grund af
sålunda anförda förhållanden kunde det icke gerna vara annat än en
tidsfråga — och det en sådan, som inom en nära liggande framtid

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Tidigare åtgärder
för
anskaffande
af nytt
kanslihus.

måste kräfva sin lösning — när ny lokal för Kong! Maj:ts kansli måste
beredas.

De brister hos kanslihuset, som vid berörda tillfälle af departementschefen
framhållits, hade under den tid, som sedan dess förflutit, naturligen
gjort sig ännu mer känbara, och hvad särskild! anginge den anmärkta
bristen på erforderligt utrymme, hade denna brist numera gjort
sig gällande i sådan grad, att frågan om anskaffande af ny kanslihusbyggnad
icke längre kunde uppskjutas. Departementschefen ville i detta
hänseende erinra, hurusom, då för omkring två år sedan anmälts, att
ökadt utrymme inom kanslihuset oundgängligen erfordrades för utrikesoch
civildepartementen samt att lokal måste anskaffas för jordbruksdepartementet,
annan utväg icke förefunnits än att för ifrågavarande
ändamål upplåta den lokal, som för det dåvarande disponerades af nedre
justitierevisionen, och att för sistnämnda embetsverk förhyra lokal på
annat håll. Det borde icke heller lemnas obeaktadt, att sjöförsvarsdepartementet
vore förlagdt till annat, staten tillhörigt hus, äfvensom att
justitiedepartementets byrå för statistiska ärenden, lagbyrån, den till civildepartementet
hörande försäkringsbyrån, finansdepartementets kontroll- och
justeringsbyrå samt ecklesiastikdepartementets afdelning för statistiska
ärenden vore inrymda i särskild! förhyrda lokaler.

Departementschefen redogör derefter för de åtgärder, som sedan
flera år tillbaka vidtagits i syfte att åstadkomma ny lokal för Kongl.
Maj:ts kansli och hvilka åtgärder ledt till det resultat, att frågan
om nytt kanslihus nu kunde ,anses föreligga färdig till slutligt afgörande.
Sedan chefen för finansdepartementet den 7 juni 1893 anmodat
öfverintendentsembetet att, såsom en förberedande åtgärd för handläggning
af frågan om anordnande af ny lokal för Kongl. Maj:ts kansli,
inkomma med yttrande, bland annat, huruvida, med iakttagande, att den
oundgängligen erforderliga ökningen i utrymme blefve beredd, ändamålet
lämpligen kunde vinnas genom ombyggnad af kanslihuset på dess nuvarande
plats, samt öfverintendentsembetet med anledning deraf uppdragit åt professorn
Dahl samt e. o. arkitekterna hos embete! F. R. Ekberg och F.
Eckert att i ärendet sig yttra, hade de sålunda utsedda personerna den 26
augusti 1893 afgifvit ett tjenstememorial i ämnet. I detta memorial anfördes
beträffande den ifrågasatta ombyggnaden af kanslihuset, att, då byggnadens
grund vore dålig, det icke vore tänkbart att på annat sätt än genom
rifning af den gamla byggnaden och uppförande af en alldeles ny byggnad
erhålla lämpliga lokaler; att, om hela tomten kringbyggdes med ett 37 fot

Statsutskottets Utlåtande N:e 71.

5

bredt hus, innehållande 3 hela våningar åt alla sidor, en undervåning åt
sjösidan och dessutom en öfvervåning mot norra och östra sidorna, en#
golfyta af högst 46,000 qvadratfot kunde erhållas; att, då nuvarande
kanslihuset hade en sammanlagd golfyta af omkring 40,600 qvadratfot,
en ökning i utrymme af omkring 13 x/2 procent således vore det högsta,
som* å ifrågavarande tomt kunde erhållas; samt att, då denna ökning i
utrymmet knappast kunde anses tillräcklig och det sannolikt skulle blifva
förenadt med stora svårigheter att under tiden för ombyggnaden anskaffa
lämpliga lokaler för de olika departementen, det syntes, som om någon
annan utväg hellre borde anlitas för frågans lösning. I sådant afseende
hade föreslagits att inköpa det s. k. Brunkebergs hotell i qvarteret Fyrmörsaren
och att inreda detsamma till kanslihus. För uppförande af ny
sådan byggnad hade sedermera jemväl ifrågasatts att inköpa finska kyrkans
tomter i qvarteret Europa m. in. och den s. k. Bondeska egendomen
i qvarteret Rosenbad. De förhandlingar, som blifvit förda angående förvärfvande
för kronans räkning af berörda fastigheter, hade emellertid icke
ledt till något resultat. Särskildt hade frågan om användande till byggnadsplats
för nytt kanslihus af finska kyrkan och angränsande tomter varit
föremål för ganska omfattande undersökningar och förhandlingar, men
tanken härpå hade måst öfvergifvas, då det visat sig, att för vinnande af
tillräckligt rymlig byggnadsplats ett så stort antal tomter skulle behöft.
tagas i anspråk, att kostnaden skulle uppgått till allt för högt belopp.

Då svårighet således mött att för antagligt pris förvärfva lämplig Förslag till
tomt för uppförande af den ifrågasatta byggnaden, hade den nästa åtgärden
varit att söka utreda, huruvida någon kronan tillhörig obebyggd tomt gården.
med lämplig belägenhet kunde för ändamålet användas. Med stöd af
Kongl. Maj:ts den 25 oktober 1894 meddelade beslut, hvarigenom öfverintendentsembetet
anbefalts att enligt de närmare föreskrifter, chefen för
finansdepartementet egde meddela, verkställa utredning beträffande frågan
om uppförande af nytt kanslihus, hade departementschefen derför i skrifvelse
den 8 februari 1899 anmodat öfverintendentsembetet att låta uppgöra
och till Kongl. Maj:t inkomma med eskissritningar och approximativa
kostnadsberäkningar för uppförande å norra delen af Kungsträdgården
af nytt kanslihus, afsedt att inrymma samtliga dåvarande statsdepartementen
med deras olika afdelningar samt derjemte jordbruksdepartementet,
nedre justitierevisionen, justitiekanslersembetet, landt- och sjöförsvarsdepartementens
kommandoexpeditioner och flottans stab; och hade
departementschefen dervid tillika bifogat uppgift i fråga om det utrymme,

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

som ansetts erforderligt i den nya byggnaden. Enligt uppdrag af öfver*intendentsembetet
hade e. o. arkitekten hos embetet Carl Möller utarbetat
de sålunda infordrade ritnings- och kostnadsförslagen, hvarefter öfverintendentsembetet
med skrifvelse den 18 oktober 1899 till Kong! Maj:t
öfverlemnat ifrågavarande förslag äfvensom ett af bemälde arkitekt den 9
i samma månad afgifvet tjenstememorial.

Enligt berörda förslag vore byggnaden, hvars hufvudfasad skulle
vetta åt Kungsträdgården, förlagd så, att det omkring 4 meter framspringande
midtelpartiet å hufvudfasaden icke sköte söder om en linie, som
tänktes dragen från en punkt på Kungsträdgårdsgatan, 8 meter norr om
nordvestra hörnet mellan nämnda gata och Näckströmsgatan, vinkelrätt
mot Kungsträdgårdens längdaxel. Å byggnadens östra sida skulle Kungsträdgårdsgatan
erhålla eu bredd af 20,6 meter utom vid sidofasadens
framsprång, der gatans bredd minskades till 19,6 meter. Hamngatan,
hvars bredd å sträckan mellan Regeringsgatan och Vestra Trädgårdsgatan
redan vore faststäld till 18 meter, skulle vid byggnadens nordöstra mellanparti
erhålla en bredd af 27 meter, hvilken vid nordöstra hörnet af det
utspringande midtelpartiet minskades till 23 meter. Vid midtelpartiets
nordvestra hörn vore Hamngatans bredd beräknad till 29 meter, hvarefter
densamma än ytterligare vidgades, så att gatan vid byggnadens nordvestra
hörn bildade en öppen plats.

Den form och det läge, byggnaden enligt förslaget skulle erhålla,
förutsatte emellertid med nödvändighet, att atelierbyggnadsaktiebolagets
hus samt den derintill belägna, för det dåvarande af Sveriges allmänna
konstförening förhyrda utställningsbyggnaden nedrefves, äfvensom att
samtliga de byggnader och anordningar, som innehafvaren af det s. k.
Blanchs kafé låtit uppföra i Kungsträdgården, borttoges. Derjemte måste
den nu obebyggda tomten n:o 5 i qvarteret Kungsträdgården förblifva
obebyggd och, såsom planterad plats, för framtiden tilläggas Kungsträdgården.
I sammanhang härmed hade det erinrats, att gafveln å den
aktiebolaget Casino tillhöriga byggnad efter platsens ordnande komme att
blifva mera i ögonen fallande än tillförene och derför borde på lämpligt
sätt dekoreras. Utmed nämnda gafvel har derjemte en nedgång ansetts
böra anordnas från Vestra Trädgårdsgatan till Kungsträdgårdens plan.

Den föreslagna byggnaden, hvars hufvudingång vore förlagd till fasaden
åt Kungsträdgården, upptoge en yta af 5,470 qvadratmeter, i hvilken yta
inginge två gårdar med 365 qvadratmeter för hvardera, eller tillsammans
730 qvadratmeter. Hufvudfasaden upptoge en längd af 93 meter och

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

7

hvardera sidofasaden 52,5 meter. Byggnadens största bredd (genom midtelpartiet)
vore 64 meter. Byggnadens höjd från marken till taklistens öfverkant
vore å hufvudfasaden 25 meter, och kupolens krön sköte upp 57
meter öfver Kungsträdgårdens plan. Förutom eu jordvåning skulle byggnaden
innehålla fyra våningar.

Majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren P. A. Lindahl, som å det
ifrågasatta området af Kungsträdgården verkstält undersökningar för grundläggning
af byggnaden, hade i ett till öfverintendentsembetet afgifvet
yttrande meddelat, att marken å området bestode öfverst af jordfyllning
om 2,5—3 meters djup, derunder af ett lager af lös lera af 5—7 meters
mäktighet och under detta af ett mäktigt lager af sand och grus af
vexlande, men i medeltal 10 meters djup. I betraktande af den lösa
beskaffenhet, marken till stort djup syntes hafva, och det säkerligen rika
tillflödet på vatten vid ringa djup under markens yta hade majoren Lindahl
ansett hvarje tanke på möjligheten att för rimligt pris kunna neddraga
grundmurar eller pelare till underliggande fast mark eller berg böra öfvergifvas.
Återstode således att verkställa pålning under större eller mindre
del af källaremurarnes areal och genom de lösa jordlagren. Byggnadens
massiva beskaffenhet och stora tyngd samt de stora djupen genom lös
massa syntes dervid utesluta utvägen att sammanföra pålningen i smärre
grupper under murverkens koncentrerade partier, utan måste pålarne utbredas
öfver hela ytan af undergrunden. Sjelfva byggnaden skulle, enligt
e. o. arkitekten Möllers förslag, uppföras af murtegel och dess ytterfasader
till största delen klädas med granit. Yttertaken skulle täckas med dels
koppar och dels skiffer.

Kostnaden för uppförande af nytt kanslihus i Kungsträdgårdens norra
del skulle enligt det föreliggande förslaget uppgå till 3,950,000 kronor,
deraf 841,000 kronor för schaktnings-, pålnings- och grundläggningsarbeten,
2,536,524 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning, 306,500 kronor
för specialarbeten, såsom elektrisk belysning, värmeledning och ventilation,
gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare och hissar, 200,000 kronor
för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt och kontrollant
samt 65,976 kronor för oförutsedda utgifter m. m. I kosta a dsförsla gets
slutsumma inginge icke kostnaden för inlösen af vare sig de byggnader,
hvilka, enligt hvad förut blifvit nämndt, skulle nedrifvas, eller de tomter,
hvilka skulle bibehållas obebyggda.

Då emellertid för ytterligare utredning af byggnadsfrågan det syntes
vara af vigt, att ritningar och kostnadsförslag uppgjordes äfven för be -

Förslag till
nytt kanslihus
å tomten för
generalstabens
hus m. m.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

byggande af någon annan för ändamålet lämplig tomt, och uppmärksamheten
i sådant afseende fäst sig vid det område af Riddarholmen, som
upptoges af den statsverket tillhöriga, till embetslokal för generalstaben
för närvarande disponerade tomten n:o 8 i qvarteret Riddarholmen och
den Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk använda tomten
n:o 7 i samma qvarter, af hvilket område departementschefen hade anledning
antaga, att den Stockholms stad tillhöriga tomten skulle mot
lämpligt vederlag kunna för kronans räkning från staden förvärfvas, hade
han i skrifvelse den 18 september 1899 anmodat öfverintentseinbetet att
så fort ske kunde uppgöra och till Kongl. Maj:t inkomma med eskissritningar
och approximativa kostnadsberäkningar för uppförande å berörda
område af nytt kanslihus, till utrymmet lika stort som den i Kungsträdgården
ifrågasatta kanslihusbyggnaden. Sedan enligt uppdrag af öfverintendentsembetet
e. o. arkitekten hos embetet Ludv. Peterson utarbetat
de infordrade ritnings- och kostnadsförslagen till nytt kanslihus på det
angilna området af Riddarholmen, hade öfverintendentseinbetet med skrifvelse
den 16 januari 1900 till Kongl. Maj:t öfverlemnat ifrågavarande
förslag äfvensom ett af bemälde arkitekt den 11 i samma månad afgifvet
tjenstememorial.

Af berörda handlingar jemte ritningar inhemtades följande. Tillträdet
till byggnaden hade arkitekten tänkt sig skola blifva dels från
Birger Jarls torg, mellan riksarkivets och hofrättens hus, och dels från
sjösidan genom en uppfartsväg. Då tillträdet från Birger Jarls torg för
närvarande vore synnerligen otillfredsställande, hade, för att så vidt
möjligt förbättra detsamma, det redan mycket knappt tillmätta utrymmet
för byggnaden måst inskränkas genom att draga densamma tillbaka
norrut, så att minsta afståndet från hofrättens hus blefve omkring 15
meter. Dessutom hade för att bereda tillräcklig dager åt de mot öster
förlagda lokalerna gränden derstädes måst utvidgas med omkring 3
meter. Härigenom upptoge sjelfva byggnaden icke mer än omkring
3,700 qvadratmeter och, derest de åt sjösidan förlagda terrasserna inberäknades,
icke fullt 4,000 qvadratmeter. För att den omförmälda uppfartsvägen
från sjösidan skulle kunna på lämpligt sätt anordnas, måste den
nuvarande högsta punkten å tomten sänkas omkring 3 meter genom bortsprängning
af berg. Till följd af det ringa afståndet mellan hofrättens
och riksarkivets hus har arkitekten ansett, att byggnadens hufvudentré,
som skulle förläggas till Birger Jarls torg, icke komme att ur arkitektonisk
synpunkt framträda på sätt, som för en byggnad af ifrågavarande

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

9

slag erfordrades. En utvidgning af området mellan hofrättens och riksarkivets
hus måste derför enligt arkitektens åsigt förr eller senare ega
rum och skulle kunna genomföras i sammanhang med en framtida ombyggnad
af riksarkivets gamla hus, derest sistnämnda hus då något indroges
från Birger Jarls torg. Vidare hade arkitekten föreslagit, att med
Norstedt & Söners tryckeriaktiebolag måtte träffas öfverenskommelse, att
de mot förenämnda gränd vettande byggnaderna å bolagets tomt erhölle
ett prydligare och platsen mera värdigt yttre. Kanslihusbyggnaden skulle
enligt de uppgjorda eskissritningarna uppföras i fyra våningar, räknadt
från hufvudentréns plan samt på grund af tomtens sluttning erhålla
icke mindre än G våningar mot sjösidan. För att något mildra intrycket
af de många våningarna skulle bottenvåningen mot vester och norr uppföras
i form af terrasser. Dessa terrasser äfvensom den öfver dem belägna
vaningen skulle byggas af naturlig sten och de öfriga våningarna af fogstruket
tegel med listverk, portaler och fönsteromfattningar af huggen
sand- eller kalksten.

Enligt berörda förslag skulle kostnaden för uppförande af nytt kanslihus
å det angifna området af Riddarholmen uppgå till sarnmanlagdt
2,880,000 kronor, deraf 266,000 kronor för schaktnings-, sprängnings- och
grundläggningsarbeten äfvensom ordnande af platsen omkring byggnaden,
2,055,276 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning, 800,100 kronor
för specialarbeten, såsom elektrisk belysning, värmeledning och ventilation,
gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare och hissar, 100,000 kronor
för ledning af byggnadsarbetet och arfyoden till arkitekt och kontrollant
samt 158,624 kronor för oförutsedda utgifter.

Förslaget att uppföra nytt embetshus för Kongl. Maj:ts kansli å det område
af Riddarholmen, som upptoges af statsverket tillhöriga, den till embetslokal
för generalstaben för närvarande disponerade tomten n:o 8 i qvarteret
Riddarholmen och den Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk
använda tomten n:o 7 i samma qvarter, förutsatte naturligen, att
nya lokaler skulle beredas åt de institutioner, som vore inrymda i generalstabens
hus, nemligen generalstaben med rikets allmänna kartverk i dess
helhet, krigshögskolan och krigsvetenskapsakademien. Man hade tänkt sig
möjligheten att förlägga den härför erforderliga nya byggnaden å Artillerigården.
Utredningen härom hade emellertid icke hunnit afslutas, när
nyssnämnda förslag om plats för det nya kanslihuset afgifvits. Vidare
måste från Stockholms stadsfullmäktige inhemtas yttrande i fråga om förvärfvande
åt kronan af auktionsverkets tomt.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 48 Raft.

2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

I sistberörda afseende hade departementschefen den 8 februari 1900
till öfverståthållareembetet aflåtit en skrifvelse, deri han, jemte öfverlemnande
af karta öfver det område å Riddarholmen, som skulle upptagas af
det till uppförande derstädes föreslagna kanslihuset, anhållit, att embetet måtte
inhemta Stockholms stadsfullmäktiges yttrande, under hvilka vilkor den
enligt kartan för ifrågavarande ändamål erforderliga del af förenämnda
Stockholms stad tillhöriga tomt i qvarteret Riddarholmen kunde af Kongl.
Maj:t och kronan med full eganderätt förvärfvas.

Stockholms I anledning af denna skrifvelse hade stadsfullmäktige i ett af öfverstads
förslag ståthållareembetet med skrifvelse den 22 mars 1900 insändt yttrande af

till bytesaftal ■< t a * o i ■ c., i • i

år 1900. deri 19 i samma manad anlort ioljande.

De delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen och stadens angränsande
gatumark, som för det ifrågasatta nya kanslihuset skulle till
Kongl. Maj:t och kronan afstås, upptoge enligt en af stadsplaneingeniören
G. von Segebaden den 20 februari 1900 upprättad karta en areal af 8,010
qv.-meter. Tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen, hvilken af staden förvärfvats
medelst byte med Kongl. Maj:t och kronan mot den af riksgäldskontoret
nu disponerade, förut s. k. Hessensteinska egendomen, och hvarå
staden den 1 april 1835 erhållit laga fasta, vore bevillningstaxeradtill 240,000
kronor, och derå befintliga åbyggnader voro brandförsäkrade för samma belopp.
Åtskilliga lägenheter i dessa byggnader vore enligt kontrakt, stälda på
tre månaders uppsägning före laga fardag, uthyrda för sammanlagdt 5,060
kronor. En del lokaler disponerades mot beräknad hyra af 4,800 kronor
för stadens auktionsverk; betydande utrymmen inom pantlåneinrättningens
förra lägenheter användes sedan några år för stadens nyordnade arkiv, och
slutligen funnes bostäder för två vaktmästare. Ehuru svårigheter skulle
möta att anskaffa lämpliga lokaler ej mindre för arkivet än äfven för
auktionsverket, derest detsamma fortfarande ansåges böra bibehållas såsom
ett stadens privilegium, funne stadsfullmäktige hinder icke böra möta att
till Kongl. Maj:t och kronan afträda omförmälda område den 1 april 1901.

Enligt den till stadsfullmäktige öfverlemnade kartan skulle till det
nya kanslihuset anläggas en apparelj från Riddarholmshamnen, hvilket
skulle nödvändiggöra en flyttning af den nuvarande tullpaviljongen. Då
en sådan åtgärd utan svårighet eller större kostnad kunde vidtagas, ville
staden utan särskild ersättning ombesörja berörda flyttning.

Beträffande derefter vil koren för afstående af förberörda mark och
byggnader hade det synts, som om den af statsrådet och chefen för finansdepartementet
gjorda framställningen lämpligen kunde begagnas såsom upp -

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

11

slag till en anhållan från staden om en uppgörelse mellan statsverket och
Stockholms stad af tomtfrågor, som för båda parterna vore af intresse att
med det snaraste få afgjorda.

Hvad anginge stadens önskningsmål, borde dervid först erinras, hurusom
dittills uppgjorda planer för uppförande af nya kommunala byggnader
för rättskipning och administration såsom byggnadsplats företrädesvis
tagit i anspråk området mellan Myntgatan och Norrström, hvilket upptoge
bland annat det nuvarande kanslihusets tomt n:o 1 i qvarteret Vulcanus;
och sedan dåvarande chefen för finansdepartementet i skrifvelse till
drätselnämndens första afdelnings ordförande den B december 1895 anhållit
om upplysning, huruvida staden vore villig att förvärfva nämnda
tomt med derå befintliga byggnader för en köpeskilling, som ansetts icke
böra sättas under 30 kronor qvadratfoten, hade jemväl stadsfullmäktige
den 15 januari 1896 å denna förfrågan lemnat det svar, att staden ville
efter ett pris af 30 kronor qvadratfoten förvärfva omförmälda egendom
för att för stadens behof användas. Då densamma fortfarande vore af
vigt för de kommunala byggnadsplanerna, ansåge staden sig nu böra förnya
sin anhållan om dess öfverlåtande till staden, sedan egendomen efter
uppförandet af nytt kanslihus kunde för statens behof undvaras. Fastigheten
n:o 1 i qvarteret Vulcanus vore bevillningstaxerad till 180,000
kronor och innehade en areal af 1,818,7 qvadratmeter.

I syfte att underlätta ordnandet af torghandeln i staden inom broarne
hade stadsfullmäktige den 18 juni 1897 beslutat det tillägg till stadsplanen,
att qvarteret Memnon skulle deri upptagas för att utläggas till
öppen plats samt bereda ökadt utrymme för torghandeln genom anordnande
af saluplatser, saluskjul eller saluhallar. Detta beslut hade af
Kongl. Maj:t faststälts den 6 påföljande augusti, hvarefter staden redan
förvärfvat och låtit rifva den ena af de båda egendomarne i qvarteret,
det s. k. Lindska huset, eller tomten n:o 2. Den andra, eller tomten n:o
1, bevillningstaxerad till 120,000 kronor och upptagande en areal af
899,4 qvadratmeter, egdes af statsverket och disponerades för närvarande
till embetslokaler för arméförvaltningen. Äfven denna under den närmaste
framtiden för staden behöfliga egendom önskade staden i detta samband
förvärfva.

Af chefens för finansdepartementet ifrågavarande skrifvelse framginge,
att till byggnadsplats alternativt blifvit ifrågasatt norra delen af Kungsträdgården.
Genom bebyggande af denna plats, som sedan gammalt vore
af den stora allmänheten högt värderad, skulle densamma väsentligen för -

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

lora sin nuvarande karakter. Äfven om man vågade hoppas, att byggnadsplanerna
i nu föreliggande fall icke komme till verkställighet, läte
det likväl tänka sig, att densamma i ändrad form och för nya ändamål
kunde i framtiden åter upptagas; och stadsfullmäktige trodde sig gifva
uttryck åt en inom hufvudstaden allmän önskan genom att nu söka utverka
en förklaring af Kongl. Maj:t och kronan, att Kungsträdgårdens obebyggda
del för all framtid lemnades fri från byggnader och förty finge i
stadsplanen intagas såsom öppen plats.

Med afseende å Kungsträdgården förefunnes derjemte för staden ett
särskildt behof, i det att enligt stadsfullmäktiges beslut den 1 februari
1899 Hamngatan på sin södra sida mellan Regerings- och K ungsträdgårdsgatorna
skulle vidgas till 18 meters bredd. Vid pröfning af detta beslut
den 19 påföljande april hade Kongl. Maj:t, jemte det beslutet i öfrigt
faststäldes, förordnat, att, med anledning af ifrågasatt användning af viss
del af Kungsträdgården för statens ändamål, frågan om gatuvidgningen
derinvid skulle för det dåvarande undantagas från fastställelse. Expropriation
af den för Hamngatans vidgning mellan Regeringsgatan och Vestra
Trädgårdsgatan erforderliga marken påginge redan, och byggnad vore under
uppförande i den nya gatulinien derstädes. Om den af stadsfullmäktige
beslutade regleringen skulle blifva till åsyftad nytta, borde densamma
snarast möjligt genomföras äfven vid Kungsträdgården. Härför fordrades,
att stadsfullmäktiges nyss omförmälda beslut faststäldes, i hvad det afsåge
gatuvidgningen mellan Vestra Trädgårds- och Kungsträdgårdsgatorna, samt
att det för ändamålet behöfliga området, hvarå en del af atelierbyggnadsaktiebolagets
hus vore stående, till staden upplätes, hvadan hemställan
härom nu gjordes.

Såsom ersättning för den mark och de öfriga förmåner, staden sålunda
borde söka af kronan förvärfva, skulle i främsta rummet lemnas
förut omförmälda delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen och
stadens angränsande mark. Vidare förestälde stadsfullmäktige sig, att det
för Kongl. Maj:t och kronan skulle vara önskvärdt att erhålla den öfriga
byggnadsmark å Riddarholmen, som tillhörde staden, eller egendoinarne
n:is 15 och 4 i qvarteret Riddarholmen, förut använda till lokal för
Stockholms gymnasium och för närvarande i hufvudsak uthyrda till
Wallinska flickskolan mot årlig hyra af 7,000 kronor och med ett års
uppsägning före den 1 april. Härjemte vore på 8 månaders uppsägning
uthyrda ett magasin å nedre bottnen för 820 kronor och en tomtplats
för 200 kronor; och slutligen inrymdes i nämnda egendomar hamnfogde -

Statsutskottets Utlåtande N:o 71. 13

boställe och kontor, för b vilka beräknades en årlig hyra af 450 kronor.
Om för hamnens behof undantoges hvad som läge öster om en med nuvarande
kajen parallel linie på 45 meters afstånd från denna, skulle
af sistnämnda båda tomter jemte den mellan dem befintliga gränddessein
kunna till kronan öfverlåtas, af tomten n:o 15 omkring 485 qvadratmeter,
af gränden omkring 100 qvadratmeter och af tomten n;o 4 omkring
550 qvadratmeter. Tomterna n:is 15 och 4 vore tillsammans
bevillningstaxerade till 140,000 kronor och åbyggnaderna brandförsäkrade
för samma belopp; å den förra tomten hade staden den 25 augusti 1851
erhållit lagfart, den senare innehades på grund af kongl. bref den 21 juli
1813 med en evärdlig besittningsrätt mot skyldighet att till finska församlingen
betala en årlig afgäld af 666 rdr 32 sk. bco, eller 1,000
kronor, hvilken skyldighet i händelse af tomtens afträdande till kronan
borde af kronan öfvertagas.

Efter förvärfvande af auktionsverkets tomt och de gamla gymnasietomterna
skulle kronan blifva egare af all byggnadsmark å Riddarholmen,
med undantag allenast för den aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner tillhöriga
tomten n:o 18 i qvarteret Riddarholmen. Kronan skulle således
kunna efter godtfinnande å denna holme ordna den centrala administrationen;
och särskildt syntes härvid tomterna n:is 15 och 4 vara af betydelse
för de byggnadsplan^ som efter Riksdagens öfverflyttande till
dess nya byggnad helt visst skulle uppkomma.

Enligt det här ofvan utvecklade förslaget skulle staden till kronan

afstå:

af auktionsverkets tomt och vidliggande mark c:a 8,010 qvadratmeter

af gymnasietomterna och gränddesseinen............... » 1,135 »

eller tillhopa omkring 4,145 qvadratmeter
samt af kronan med eganderätt erhålla:

tomten n:o 1 i qvarteret Vulcanus.............................. 1,818,7 qvadratmeter

» » 1 i » Memnon .............................. 899,4 »

eller sammanlagdt 2,718,1 qvadratmeter,

hvartill komine den ifrågasatta försäkringen om Kungsträdgårdens lemnande
utan byggnader samt upplåtelse af marken för Hamngatans vidgning,
dervid icke afsåges eganderätt.

Enligt stadsfullmäktiges uppfattning vore det icke nödigt att ingå
på någon närmare utredning och jemförelse i fråga om värdet af den
mark, som enligt förslaget skulle å ömse sidor med eganderätt afstås;

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

en sådan utredning skulle jemväl, åtminstone hvad anginge marken på
Riddarholmen, vara förenad med särskilda svårigheter, då några tomtaffärer
derstädes icke på långliga tider förekommit. Vid ett byte sådant
som det nu ifrågavarande borde icke heller handelsvärdena tillmätas alltför
stor betydelse, då det för båda parterna gälde icke att tillvinna sig
tomter af högt värde i tomtmarknaden, utan att förvärfva områden, som
hvardera parten behöfde för särskilda ändamål och livilka ur denna synpunkt
vore lämpliga och välbelägna.

Om häraf finge anses följa, att redan den öfver skjutande areal mark,
som af staden afstodes, borde tagas i betraktande såsom vederlag för de
förmåner, staden ville vinna i fråga om Kungsträdgården, skulle dock
antagligen härutöfver fordras, att staden, för att det ifrågasatta bytet
skulle komma till stånd, måste erbjuda äfven en kontant mellangift.
Stadsfullmäktige förestälde sig, att en summa af en million kronor i sådant
afseende borde vara för kronan fullt antaglig, på samma gång stadsfullmäktige
funne denna mycket betydande summa vara den högsta, hvartill
staden för ändamålet borde gå; och syntes denna mellangift icke böra
erläggas förr, än egendomen n:o 1 i qvarteret Vulcanus och n:o 1 i
qvarteret Memnon till staden öfverlemnades. Ehuru med en sådan bestämmelse
någon sista tid för kronans afträdande af sagda egendomar
knappast vore behöflig, hade stadsfullmäktige likväl af hänsyn till stadens
syften med desamma ansett en sådan tidpunkt böra stadgas och funnit
densamma böra sättas till den 1 oktober 1907, hvarförinnan nya lokaler
för Kongl. Maj:ts kansli och arméförvaltningen i alla händelser borde
kunna beredas.

Då det för staden vore af vigt, att ifrågavarande angelägenhet snarast
möjligt ordnades, hade slutligen vid ett anbud från stadens sida fästats
det vilkor, att detsamma förfölle, om det icke före 1900 års utgång af
Kongl. Maj:t och kronan antoges.

På grund af hvad sålunda anförts förklarade stadsfullmäktige, att Stockholms
stad vore villig att med kronan träffa ett aftal af följande innehåll:

1.

Kongl. Maj:t och kronan afstår till Stockholms stad med eganderätt:

a) nuvarande kanslihustomten eller n:o 1 i qvarteret Vulcanus inom

_ '' . ... - « - « _ »t

Nicolai församling, i areal.............................................................. 1,818,7 ms

b) arméförvaltningens tomt n:o 1 i qarteret Memmon,
likaledes inom Nikolai församling, med en areal af.................. 899,4 m2

Summa 2,718,l#[m2

Statsutslcottets Utlåtande N:o 71.

15

Härförutom förbinder sig kronan, jemte det fastställelse meddelas
å stadsfullmäktiges den 1 februari 1899 fattade beslut om vidgning af
Hamngatan till 18 meter på södra sidan mellan Vestra Trädgårdsgatan
och Kungsträdgårdsgatan, ej mindre att ställa till stadens förfogande
den för berörda ändamål erforderliga mark, fri från derå stående del
af atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad, än äfven att för all framtid
lemna den återstående ej bebyggda delen af Kungsträdgården mellan
Hamngatan och Norrström obebyggd samt förty medgifva, att samma
del af Kungsträdgården intages i stadsplanen såsom öppen plats.

2.

Deremot afstår Stockholms stad till kronan:

A) Med eganderätt:

a) de delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen (auktionsverkets
hus) och stadens angränsande gatumark, som på en af stadsplaneingeniören
Dust. von Segebaden den 20 februari 1900 upprättad
karta litt. A, med dertill hörande promemoria, betecknats med bokstafvera
a, b, c, d, e, f, g, h, i, k, 1, in, n, o, p, q, r, s, t, u, w, x, y,

z, a'' och a, med en sammanlagd areal af omkring.................. 8,010,0 m3

b) den del af en gränddessein, som på en af ingeniören
von Segebaden likaledes den 20 februari 1900 upprättad
karta litt. B betecknats med bokstäfverna c, e, k, d och c

samt innehåller i areal omkring ................................................... 100,0 m3

c) den del af tomten n:o 15 i qvarteret Riddarholmen,
som å sistnämnda karta betecknats med bokstäfverna e, f, g,

h, i, k och e samt innehåller i areal omkring........................... 485,0 m3

B) stadens evärdliga dispositionsrätt till den del af tomten
n:o 4 i qvarteret Riddarholmen, som å ofvan åberopade
karta litt. B betecknats med bokstäfverna a, b, c, d och a,
med förpligtelse för kronan att fullgöra de med dispositions -

rätten följande skyldigheter; innehållande berörda del i areal

omkring ................................................................................................ 550,0 m3

Summa omkring 4,145,0 m3

Härförutom betalar staden till kronan ett belopp af en million
(1,000,000) kronor.

16

Statsutslcottets Utlåtande N:o 71.

3.

Med afseende å tiden för tillträdet af de i byte gångna egendomarne
gälla följande bestämmelser:

De till kronan afträdda egendomarne tillträdas af kronan den 1
april 1901, till hvilken dag samtliga hyresgäster i egendomen n:o 7 i
qvarteret Riddarholmen skola vara genom stadens försorg uppsagda till
afflyttning, hvaremot kronan öfvertager gällande hyreskontrakt rörande
lägenheter i egendomarne n:is 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen.

De till staden afträdda fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus och
n:o 1 i qvarteret Memnon tillträdas, så snart andra lägenheter hunnit
beredas för de inom dessa egendomar varande embetslokaler, dock icke
senare än den 1 oktober 1907.

Den för utläggning till Hamngatan erforderliga delen af Kungsträdgården
får af staden för berörda ändamål tagas i anspråk, så snart
detta aftal blifvit af samtliga vederbörande godkändt, dock att den å
denna mark stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus icke behöfver
vara nedrifven förr än till den 1 april 1902.

4.

De åbyggnader å tomterna nås 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen,
som delvis äro belägna å stadens behållna mark, tillfalla i sin helhet
kronan, som eger disponera byggnaden å tomten n:o 4, intill dess staden
beslutar Strandgatans utvidgning på detta ställe, och byggnaden å tomten
n:o 15, intill dess den kommer att rifvas och ombyggas.

5.

Den kronan förbehållna mellangiftssumman, en million (1,000,000)
kronor, utbetalas till kronan, så snart fastigheterna n:o 1 i qvarteret
Vulcanus och n:o 1 i qvarteret Memnon blifvit till staden öfverlemnade.

6.

Detta stadens erbjudande förfaller, derest icke detsamma före 1900
års utgång af Kongl. Maj:t och kronan antages.

Statsutskottets Utlåtande N:o 71. 17

öfver förevarande förslag till aftal mellan kronan och Stockholms öfvcrintenstad
hade öfverintendentsembetet, efter erhållen befallning, den 27 mars dZT«£y*r
1900 afgifvit utlåtande, dervid embetet anfört, att embetet vid granskning bytesaftaiet.
af förslaget funnit sig, i hvad på embetet kunde ankomma, böra lemna
detsamma utan erinran, om det än dervid finge framhållas, att, då, i händelse
aftalet komme till stånd, Kungsträdgården blefve i stadsplanen för
Norrmalm i Stockholm intagen såsom öppen plats, underhållet af densamma
syntes hafva bort för framtiden helt och hållet tillförbindas staden,
som för närvarande härför erhölle ett enligt kontrakt med stadens drätselnämnd
öfverenskominet årligt bidrag af 5,000 kronor, hvilket bidrag utginge
af det till embetets förfogande stälda anslag till byggnader och
reparationer.

Beträffande fragan om anskaffande af nya lokaler för generalstaben Färsing till
och öfriga i generalstabens hus nu inrymda institutioner hade två after- ZlZZå''
nativa förslag blifvit framstälda. Enligt det ena förslaget (alternativ I) artuieriskulle
samtliga dessa institutioner, nemligen generalstaben med rikets all- 3&rden''
männa kartverk i dess helhet, krigshögskolan och krigsvetenskapsakademien,
inrymmas i en byggnad, afsedd att uppföras å Artillerigården. Enligt det
andra förslaget (alternativ II) skulle generalstaben med nyssnämnda kartverk
och krigsvetenskapsakademien inrymmas i den nya byggnaden å
Artillerigården, hvaremot krigshögskolan skulle förläggas till atelierbyggnadsaktiebolagets
hus vid Kungsträdgården. Vidkommande dessa förslag
hade genom öfverintendentsembetets försorg kostnadsberäkningar och planritningar
blifvit uppgjorda; och hade öfverintendentsembetet tillika i fråga
om alternativ II tagit under ompröfning, huruvida den del af den nuvarande
atelierbyggnaden, som komme att återstå, sedan Hamngatan erhållit
den för densamma afsedda bredden af 18 meter, skulle blifva tillräcklig
och lämplig för inrymmande af krigshögskolan.

Angående berörda alternativ I, enligt hvilket kostnaden för den
ifrågasätta byggnaden å Artillerigården beräknats till 1,325,000 kronor,
hade öfverintendentsembetet i afgifvet yttrande anfört, att embetet i fråga
om byggnadens läge förestält sig, att den borde förläggas parallelt med
Riddaregatan och indragas 5 till 6 meter från gatulinien, i följd hvaraf
de å Artillerigården nu befintliga flyglarne måste antingen helt och hållet
eller åtminstone delvis rifvas. Beträffande det med alternativ II betecknade
förslaget hade öfverintendentsembetet i särskildt yttrande anfört, att
embetet funne det vara möjligt att för inrymmande af krigshögskolan
begagna sig af atelierbyggnadsaktiebolagets förenämnda byggnad och att
Bih. till Rilcsd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Åfd. 48 Häft. 3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

dervid större delen af ytter- och innermurarne syntes kunna bibehållas,
så att någon betydande ny grundläggning icke skulle erfordras med undantag
för den till följd af Hamngatans utvidgning behöfliga nya fasaden
åt sagda gata. A byggnadens nuvarande fasader måste fönsteröppningarna
ändras till följd af förändrade våningshöjder och olika indelning af rummen.
För att kunna inrymma de lägenheter, som ansetts behöfliga för
krigshögskolan, måste byggnaden, som för närvarande innehölle tre hufvudvåningar
jemte entresoleringar, indelas i fyra våningar, hvilket syntes
kunna på ett lämpligt sätt ske, om taklisten höjdes 1,20 meter. Kostnaden
för ombyggnaden läte sig icke med säkerhet uppgifvas, enär byggnadens
beskaffenhet icke kunde utrönas, förr än rifningen af byggnaden
framskridit så långt, att bjelkar m. m. kunde undersökas, men
öfverintendentsembetet hölle emellertid före, att, derest större delen af
i byggnaden befintliga materialier kunde komma till användning, berörda
kostnad skulle uppgå till omkring 100,000 kronor, dock borde härvid
icke lemnas oanmärkt, att den ifrågasatta ombyggnaden af atelierbyggnaden
icke i estetiskt hänseende kunde anses motsvara de fordringar, som
borde ställas på en byggnad med så framskjutet och bemärkt läge som
den ifrågavarande.

Derest krigshögskolan icke komme att förläggas till den ifrågasatta
byggnaden å Artillerigården och denna byggnad således kunde göras icke
oväsentligt mindre, ansåge öfverintendentsembetet, att kostnaden för samma
byggnads uppförande kunde minskas med omkring 125,000 kronor eller
till 1,200,000 kronor.

Förslag till j skrifvelse af den 28 februari 1900 hade statsrådet och chefen för
"wiHeWs^Z^n^tförsvarsdepartementet uppdragit åt generalfälttygmästaren och inspektyg-och
gevärs- tören för artilleriet att, med anledning af det framstälda förslaget om
förräderi m. ”‘förläggande ^ Artillerigården af den nya generalstabsbyggnaden, inkomma
med förslag till andra lokaler för artilleristaben samt de tygverkstäder och
förråd m. m., som för närvarande vore inrymda i de båda flygelbyggnaderna
å Artillerigården, hvilkas fullständiga nedrifvande finge antagas blifva
en följd af nyssnämnda förslags utförande. I den 29 mars och den
11 april 1900 afgifna yttranden hade generalfälttygmästaren erinrat,
att de lokaler, som för närvarande inrymdes i flygelbyggnaderna å
Artillerigården, vore: 1. tygförrådets verkstäder, en del förrådslokaler
och kontorsrum; 2. en del af gevärsförrådet med verkstadsrum oeh kontorslokaler;
3. artilleristabens lokaler; 4. artilleri- och ingeniörhögskolans
kemiska laboratorium; 5. artillerimuséets expeditionslokaler och bibliotek

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

19

m. m.; 6. en del bostadslägenheter. De under 1. och 2. omnämnda lokalerna
samt en del af bostadslägenheterna kunde lämpligen förläggas
till annan plats. De under 8., 4r. och 5. omförmälda lokalerna borde
deremot icke förflyttas från Artillerigården, utan borde för dem äfvensom
för vissa bostadslägenheter uppföras nya byggnader å Artillerigården.
Då emellertid, under förutsättning att generalstabshuset blefve förlagdt
å det förut angifna området af Artillerigården eller parallelt med Riddaregatan,
enligt generalfälttygmästarens förmenande fullt lämplig plats
å Artillerigården icke kunde beredas för artilleriets nya byggnader uttalade
generalfälttygmästaren såsom sin åsigt att de lokaler, med undantag
af krigshögskolan, om hvilkas förläggande till nya byggnader å Artillerigården
förslag blifvit väckt, borde fördelas på två, vinkelrätt mot stora
tyghuset liggande flygelbyggnader. Ett approximativt förslag i berörda
afseende hade ock blifvit uppgjordt af e. o. arkitekten E. Josephson.
Enligt detta förslag hade fördelningen af lokalerna anordnats på följande
sätt: i ena flygeln: krigsarkivet, artilleristaben, artilleri- och ingeniörhögskolans
laboratorium samt vaktmästarebostäder; i andra flygeln: öfriga
delar af generalstaben med koppartryckeriet samt bostäder för koppartryckare
och vaktmästare. Enär detta förslag då ännu icke hunnit underkastas
någon pröfning af vederbörande myndigheter och enligt generalfälttygmästarens
åsigt, behöfde i vissa afseenden modifieras, finge detsamma
betraktas endast såsom ett utkast i ändamål att kunna beräkna
byggnadernas storlek och kostnad.

Med afseende å den plats, hvilken borde väljas för artilleriets verkstäder
och förråd, ansåge generalfälttygmästaren sig icke pa frågans dåvarande
ståndpunkt kunna afgifva något definitivt förslag. Plats hade
visserligen föreslagits antingen vid det nuvarande ammunitionsförrådet
eller ock i närheten af Första Svea artilleriregementes kasern i den s. k.
Starrbäcks ekbacke, men båda dessa platser hade valts hufvudsakligen i
syfte att få kostnadsberäkningarna uppgjorda för två platser med väsentligt
olika betingelser i afseende å grund- och planeringsförhållanden.

Den approximativa kostnaden för så väl artilleriets som ock generalstabens
lokaler (utom krigshögskolan) hade beräknats sålunda: för
artilleriets lokaler, som måste flyttas, 765,000 kronor, för nybyggnad
af två flyglar å Artillerigården m. in. 1,556,000 kronor, och för oförutsedda
utgifter 89,000 kronor, eller tillsammans 2,360,000 kronor.

Generalstabens förläggande till en å Artillerigården uppförd ny byggning
jemte öfriga deraf påkallade byggnadsföretag skulle således medföra

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

kostnader till så högt belopp att tanken härpå måste uppgifvas. Då generalstaben,
som för sin mångskiftande verksamhet måste stå i direkt förbindelse
med åtskilliga myndigheter, verk och inrättningar i hufvudstaden,
särskildt landtförsvarsdepartementet och dess kommandoexpedition, med
hvilken beröringen naturligen vore synnerligen liflig, borde till sitt förfogande
ega en centralt belägen lokal, hade afsevärda svårigheter mött
att, då Artillerigården icke kunde för ändamålet tagas i anspråk, bereda
byggnadsplats för en ny generalstabsbyggnad. Tanke hade visserligen
varit väckt att för sagda ändamål genom köp förvärfva en synnerligen
väl belägen, med stora och dyrbara byggnader, som skulle kunna apteras
till embetslokaler, försedd enskild tomt, och denna tanke, genom hvars
realiserande skulle beredts en välbehöflig ökning i det alltför ringa antalet
staten tillhöriga, centralt belägna tomter, hade icke saknat sin tilltalande
sida. Men då härigenom den svårlösta kanslihusfrågans budget
skulle kommit att tyngas af en post, som med några hundra tusen kronor
öfverskjutit hvad som för frågans egen lösning varit erforderligt, hade
denna tanke och dermed äfven förslaget att bygga kanslihuset på generalstabens
och auktionsverkets tomter måst öfvergifvas.

^beståndet af'' Generalfälttygmästarens förenämnda skrivelser af den 27 mars och
Stockholms den 11 april 1900 innefattade, på sätt af det förut anförda framginge,
städs anbud. icke något definitivt förslag beträffande de nya lokaler, som, i händelse
generalstabens hus komme att förläggas till Artillerigården, måste beredas
artilleriet. Den för frågan om uppförande af nytt kanslihus erforderliga
utredningen hade således då ännu icke kunnat i hela dess omfattning
bringas till slut; och enär sagda fråga följaktligen ej kunde, såsom afsedt
varit, föreläggas 1900 års Riksdag, både departementschefen i skrifvelse
den 20 april sistnämnda år anhållit, att öfverståthållareembetet måtte
inhemta Stockholms stadsfullmäktiges yttrande, huruvida icke den tid,
hvarunder stadens ofvan omförmälda erbjudande skulle anses vara gällande,
finge utsträckas till viss angifven tidpunkt. Med anledning häraf hade
öfverståthållareembetet öfverlemnat ett af stadsfullmäktige den 19 maj
1900 afgifvet yttrande, deri stadsfullmäktige förklarat sig medgifva, att
den tid, hvarunder stadens erbjudandet om bland annat byte af auktionsverkets
och det förra gymnasiets egendomar mot kanslihuset och arinéförvaltningens
egendom skulle gälla, utsträcktes till den 1 juli 1901, samt
att de i tredje punkten af det till erbjudande hörande förslagsaftal bestämda
tider för tillträde af deri omförmälda egendomar äfvensom för

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

21

nedrifning af en del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus utsträcktes med
ett år från den i hvarje särskildt fall angifna dag.

Då, i händelse kanslihuset skulle uppföras å förut omförmälda del Förslag till
af Riddarholmen, ny embetslokal erfordrades för generalstaben, men defj tomtema för
visat sig, att genomförande af byggnadsplanerna i denna del skulle komma^ kammarrätatt
medföra afsevärda svårigheter, hade departementschefen ansett det böra förvaltningens
utredas, huruvida icke lämplig byggnadsplats för nytt kanslihus skulle hus m- mkunna
åstadkommas å det område af Riddarholmen, som för närvarande
upptoges af kammarrättens och marinförvaltningens hus, vissa delar af de
Stockholms stad tillhöriga tomterna n:is 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen,
hvilka enligt förberörda bytesprojekt skulle af kronan förvärfvas,
samt vidliggande gatumark. I sådant syfte hade han i skrifvelse den 19
december 1900 anmodat öfverintendentsembetet att låta uppgöra och till
Kongl. Maj:t inkomma med eskissritningar och approximativa kostnadsberäkningar
för uppförande å nämnda område af nytt kanslihus med enahanda
utrymme, som förut omförmälts. Enär, under förutsättning att ny
kanslihusbyggnad komme till utförande å sist omförmälda plats å Riddarholmen,
nya lokaler erfordrades för kammarrätten, domänstyrelsen, kammararkivet
och marinförvaltningen, hade han tillika anmodat öfverintendentsembetet
att låta uppgöra eskissritningar och approximativa kostnadsförslag
dels till en för inrymmande af kammarrätten, domänstyrelsen och
kammararkivet afsedd byggnad å den förut omförmälda, Stockholms stad
tillhöriga, för stadens auktionsverk disponerade tomten n:o 7 i qvarteret
Riddarholmen, med iakttagande dervid att, så vidt med vinnande af ett
fullt tillfredsställande resultat vore möjligt, till grundstomme för den
ifrågasatta byggnaden användes den å tomten nu befintliga byggnad och
att den nya byggnaden utfördes utan anspråk i arkitektoniskt afseende,
dels och till en för beredande af lokal för marinförvaltningen afsedd påbyggnad
af postverkets hus vid Rödbotorget, hvilket hus, derest Stockholms
städs förenämnda bytesprojekt komme till stånd, vore afsedt att, sedan
den nya posthusbyggnaden vid Vasagatan blifvit fullbordad, inrymma
arméförvaltningen.

På grund häraf hade öfverintendentsembetet uppdragit åt e. o. arkitekten
Ludv. Peterson att uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar till
nytt kanslihus å derför i skrifvelsen anvisad plats, åt e. o. arkitekten Carl
Möller att upprätta sådana till embetsbyggnad för kammarrättens, domänstyrelsens
och kammararkivets behof samt åt e. o. arkitekten Erik Josephson
att utarbeta erforderliga ritnings- och kostnadsförslag till de föränd -

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

ringar, som vore nödiga för att i det nuvarande posthuset skulle kunna
inrymmas lämpliga lokaler för armé- och marinförvaltningarna. Sedan
bemälde arkitekter till öfverintendentsembetet inkommit med sina af summariska
kostnadsförslag, slutande å respektive 2,700,000 kronor, 1,000,000
kronor och 300,000 kronor, äfvensom af beskrifvande tjenstememorial åtföljda
eskissritningar, hade embetet med skrifvelse den 7 juni 1901 öfverlernnat
berörda handlingar, dervid embetet beträffande de afgifna förslagen
framhållit, att, med föranledande af från utrikes- och ecklesiastikdepartementen
samt flottans stab gjorda framställningar, utrymmet i de för dessa
embetsverk afsedda lokaler icke oväsentligt ökats utöfver hvad som för
dem tidigare varit bestämdt; att af skäl, hvilka angåfves i e. o. arkitekten
Möllers tjenstememorial, de å auktionsverkets tomt nu befintliga byggnader
icke kunnat för sitt nya ändamål användas med undantag endast af
den å tomten befintliga åldriga tornbyggnaden; samt att förslaget till påoch
ombyggnad af posthuset vid Rödbotorget, i enlighet med derom af
embetet lemnad föreskrift, upptoge fullständig plan för inredande i sagda
byggnad af lokaler utom för marinförvaltningen äfven för arméförvaltningen.

I sitt tjenstememorial angående kanslihusbyggnaden, hvilken med
nyssberörda tillökning i utrymmet för densamma ansetts kräfva en golfyta
af omkring 10,000 qvadratmeter, hade e. o. arkitekten Peterson anfört,
bland annat, att han vid förslagets upprättande uppstält såsom önskemål,
att framför byggnaden erhölles en öppen plats och att byggnadens midtelparti
blefve så helt som möjligt synligt från Riddarholmsbron. Af denna
orsak och för att vinna erforderliga utrymmen åt de olika departementen
hade byggnaden erhållit en i viss grad oregelbunden form, nemligen en
hufvudbyggnad med en halfrund utbyggnad mot Gymnasiigränden, hvilken
senare finge en bredd af endast 12 meter. Byggnaden, hvars hufvudaxel,
dragen vinkelrätt mot den blifvande kajen i sydvest, infölle midt
emellan Riddarholmskyrkans och det s. k. gamla kungshusets närmaste
hörnpartier, skulle uppföras i fyra våningar mot Birger Jarls torg, åt
hvilken sida hufvudingången äfven komme att förläggas, samt på grund
af markens sluttning erhålla fem våningar mot sjösidan. Jemte meddelande
att byggnaden komme att till större delen hvila på pålgrund med
betonbädd, hade arkitekten vidare föreslagit, att grundmurarne skulle utföras
af beton, men byggnaden i öfrigt uppföras af tegel med yttertrappor,
socklar och terrasser af finhuggen granit. Fasadernas nedre våningar skulle
helt och hållet beklädas med finhuggen kalksten, samt portaler, listverk

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

23

och ornerade delar utföras af samma material. För öfrigt skulle alla yttre
murytor behandlas med slät kalkputs.

Kostnaden för kanslihusbyggnadens uppförande å nu ifrågavarande
område af Riddarholmen skulle enligt berörda förslag uppgå till 2,700,000
kronor, deraf 298,400 kronor för grundläggningsarbeten m. m., 1,744,965
kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning, 336,900 kronor för
specialarbeten, såsom gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare, värmeledning
och ventilation, elektriska hissar och elektrisk belysning m. m.,
125,000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt
och kontrollant samt 194,735 kronor för oförutsedda utgifter m. m.

Beträffande det uppgjorda förslaget till en för inrymmande af kammarrätten,
domänstyrelsen och kammararkivet afsedd byggnad å auktionsverkets
tomt hade, på sätt redan blifvit nämndt, öfverintendentsembetet
framhållit, att de å tomten nu befintliga byggnaderna, med undantag
endast af den gamla tornbyggnaden, icke kunnat för ifrågavarande
ändamål användas. Såsom skal härför hade e. o. arkitekten Möller anfört,
att byggnadernas murar, åtminstone delvis, redan nu vore för klena
att tåla den erforderliga påbyggnaden och skulle än mera försvagas
genom de betydande ändringsåtgärder, som inom byggnaderna blefve nödvändiga.
Dertill komme, att tomten måste sänkas och att en stor del
af byggnaderna jemväl af denna anledning måste borttagas. Förslaget
innefattade således en fullständigt ny byggnad med undantag af tornet.
Arkitekten hade, så vidt möjligt varit, sökt skilja de olika verkens
lokaler; och kammararkivet, hvars skyddande mot eldfara vore af synnerlig
vigt, hade förlagts till en helt och hållet afskild byggnadsdel.
Byggnadens murar skulle uppföras af tegel och fasaderna slätputsas med
kalkbruk. Sockel och list skulle utföras af grof huggen granit och portalerna
af finhuggen kalksten, men i öfrigt förekomme icke några uthändiga
stenhuggeriarbeten.

Kostnaden för uppförande af denna byggnad vore beräknad till sammanlagdt
1,000,000 kronor, deraf 181,000 kronor för grundläggningsarbeten
m. in., 658,850 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning,
103,500 kronor för specialarbeten, såsom värme- och ventilationsanordningar,
åskledare, gas-, vatten- och afloppsledningar samt elektrisk belysning
in. m., 12,150 kronor för oförutsedda utgifter m. m. samt 45,000
kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt och
kontrollant.

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Ytterligare
ändring af tiden
för beståndet
af Stockholms
stads
anbud m. m.

Belägenheten af de föreslagna byggnaderna inhemtades af en situationsplan,
hvilken såsom bilaga åtföljde statsrådsprotokollet.

I fråga om de förändringar i posthuset, som vore nödvändiga för
att der inrymma armé- och marinförvaltningarna, hade e. o. arkitekten
Josephson anfört, att huset måste påbyggas med en hel våning och eu
hög vindsvåning; och ansåge arkitekten sannolikt, att byggnaden utan
fara för sättning skulle kunna bära en dylik belastning. Lokalerna i
byggnaden vore enligt förslaget så fördelade, att arméförvaltningen disponerade
källarvåningen under gården, bottenvåningen, våningen 1 trappa
upp, större delen af våningen 2 trappor upp samt halfva vindsvåningen,
hvaremot de öfriga lokalerna upptoges af marinförvaltningen. Byggnadens
fasader måste med anledning af påbyggnaden helt förändras och omputsas
samt förses med gipsorneringar. Dessutom vore en portal af huggen sten
anordnad framför hufvudingången. Kostnaden för hela byggnadsföretaget,
omfattande fullständig reparation af gamla huset samt på- och ombyggnad
af detsamma, hade beräknats till 300,000 kronor.

Den 26 april 1901 hade departementschefen till öfverståthållare.
embetet afiåtit en skrifvelse, deri han, jemte tillkännagifvande, att den
från öfverintendentsembetet infordrade utredningen angående ifrågasatt
uppförande af nytt kanslihus å tomterna för kammarrättens och marinförvaltningens
hus jemte deraf föranledda åtgärder då ännu icke kunnat
fullständigt afslutas samt att frågan om uppförande af ny embetslokal
för Ivongl. Maj:ts kansli således icke heller kunde föreläggas sistnämnda
års Riksdag, tillika anhållit om inhemtande af Stockholms stadsfullmäktiges
yttrande, huruvida stadsfullmäktige vore villiga medgifva dels att
den tid, hvarunder stadens den 19 mars 1900 gjorda erbjudande skulle
anses vara gällande, finge utsträckas till den 1 juli 1902 och att i sammanhang
dermed de i punkt 3 af förslagsaftalet bestämda tider för tillträde
af deri omförmälda egendomar äfvensom för nedrifning af en del
af atelierbyggnadsaktiebolagets hus finge utsträckas med ytterligare ett
år från den i hvarje särskildt fall angifna dag, dels ock att, då för uppförande
af det nya kanslihuset måste, utöfver mark, som enligt förslaget
till bytesaftal skulle tillfalla kronan, tagas i anspråk äfven annan Stockholms
stad tillhörig mark, den sålunda för ändamålet behöfliga marken
finge för kronans räkning förvärfvas mot vederlag till staden af annan,
kronan tillhörig mark. Med anledning af denna skrifvelse hade öfverståthållareembetet
med skrifvelse den 18 juni 1901 öfverlemna! ett af
Stockholms stadsfullmäktige den 1 i samma månad afgifvet yttrande,

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

25

deri stadsfullmäktige förklarat, att, oaktadt det icke kunde vara lägligt
för staden att år efter annat binda sig vid ett erbjudande, hvilket det
stode staten fritt att ej acceptera, stadsfullmäktige med hänsyn till det
sammanhang, i hvilket detta erbjudande gjorts, ej hade något att erinra
mot den ifrågasatta förlängningen af tiden för giltigheten af det kronan
af staden den 19 mars 1900 gjorda erbjudande om ett aftal angående
egoutbyten och alltså medgåfve, att de i punkt 3 af förslagsaftalet bestämda
tider utsträcktes med ytterligare ett år från den i hvarje särskildt
fall genom stadsfullmäktiges beslut den 7 maj 1900 angifna dag.

Ofverståthållareembetet hade derefter med skrifvelse den 30 december
1901 öfverleinnat ett af stadsfullmäktige afgifvet yttrande af den 12 i
samma månad angående frågan om förvärfvande åt kronan af den för kanslihusbyggnaden
ytterligare erforderliga mark å Eiddarholmen mot vederlag
af annan kronan tillhörig mark; och hade dervid tillika insändts ett från
drätselnämndens första afdelning infordradt yttrande, deri afdelningen, under
hänvisning till en å stadsingeniörskontoret den 6 november 1901 upprättad
karta öfver Eiddarholmen, hvilken karta såsom bilaga åtföljde statsrådsprotokollet,
jemte en till kartan hörande promemoria, anfört följande.

Enligt senast uppgjorda planer skulle kanslihusbyggnaden förläggas å
sydvestra delen af Eiddarholmen och en ny embetsbyggnad för kammarrätten
m. fl. embetsverk å holmens nordvestra del. För den senare byggnaden
skulle, på sätt af kartan med tillhörande promemoria närmare framginge,
af auktionsverkets tomt n:o! 7 i qvarteret Eiddarholmen samt
angränsande delar af hamnplanet och den öppna platsen mellan auktionsverkets
hus och det s. k. kungshuset tagas i anspråk sammanlagdt 3,520
qv.-meter eller 510 qv.-meter mera, än som enligt stadens förra anbud
skulle upplåtas till kanslihusbyggnad å samma del af holmen. Till den nu
föreslagna byggnadsplatsen för kanslihuset skulle staden tillsläppa dels af
Eiddarholmshamnen omkring 3,070 qv.-meter, hvarom förut ej varit tal,
och dels af gymnasiitomterna och mellanliggande gränddessein 1,550 qv.-meter, eller 415 qv.-meter mera än enligt det tidigare erbjudandet, hvarförutom
staden, under förutsättning att Kongl. Maj:t och kronan förbunde
sig att lemna mark till en ny nedfart från Eiddarholmsbron till Södra
Eiddarholmshamnen, enligt afdelningens mening lämpligen kunde till kronan
öfverlåta omkring 290 qv.-meter af den nuvarande Grymnasiigränden, hvilken
under angifna förutsättning blefve obehöflig för staden, men af kronan
kunde med fördel disponeras. Efter nu antydda förslag skulle staden till
kronan afstå omkring 8,480 qv.-meter mark å Eiddarholmen emot 4,145,
Bill. till Biksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. 4

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

enligt det förra förslaget, hvadan det sålunda gälde en ökning af omkring
4,285 qv.-meter.

Med afseende å den nya byggnadstomten för kammarrätten m. fl.
verk syntes ingå nämnvärda betänkligheter möta ur synpunkten af sjöfartens
och hamntrafikens intressen, ehuru äfven här en icke obetydlig inkräktning
skulle ega rum å det nuvarande hamnplanet. Svårare stälde sig deremot
frågan beträffande den föreslagna tomten för ny kanslihusbyggnad. Densamma
skulle nemligen upptaga så godt som hela det nu befintliga hamnplanet
å holmens sydvestra del, och en ersättning härför vid denna synnerligen
starkt anlitade och välbelägna hamnplats kunde ej vinnas annat än
genom utfyllning i vattenutrymmet. Byggnadskontoret hade i afgifvet
tjenstememorial hemstält, att en sådan utfyllning skulle gifvas en bredd
af 27 meter, hvarigenom skulle för hamntrafiken erhållas ett 85 meter
bredt område; kostnaden för denna fyllning med ny hamnskoning af trä
och beläggning af hamnplanet med tuktad sten vore af kontoret beräknad
till 250,000 kronor, och för den händelse beslut om arbetets utförande
fattades under år 1902, ansåge kontoret detsamma kunna vara verkstäldt
till utgången af år 1904. Äfven hamnkaptenen hade i denna angelägenhet
blifvit hörd och förklarat sig anse de olägenheter, som genom utfyllningen
skulle uppstå för sjöfarten, icke böra utgöra hinder för förslagets godkännande.
Vid omsorgsfullt öfvervägande af frågan hade afdelningen, ehuru
staden för sin medverkan till nu föreliggande planer för nya statsbyggnader
skulle få vidkännas mycket betydande uppoffringar af mark och penningar
utöfver hvad stadens förra anbud innefattat, likväl funnit sig böra förorda
ett tillmötesgående äfven mot nu framstälda önskningar från kronans sida.

Hvad derefter anginge den godtgörelse, staden i gengäld för de nya
eftergifterna borde begära, hade det synts afdelningen, som om densamma
i hufvudsak kunde inskränkas till en fullständig reglering å Biddarholmen
mellan kronan och staden.

Härvid vore det först och främst önskvärdt för staden att med eganderätt
erhålla den mark, som dels under senare tider från kronan ostridigt
tillhörande tomtområden redan blifvit till gata eller allmän plats utlagd,
dels äfven ytterligare behöfdes för fullbordande af Arkivgatan samt för
ofvannämnda nya körbara förbindelse mellan Biddarholmsbron och Södra
Biddarholmshamnen utmed statens jernvägars område. I berörda hänseenden
erfordrades af generalstabens tomt n:o 8 i qvarteret Biddarholmen omkring
38 qv.-meter, af riksarkivets egendom n:o 17 ungefär 465 qv.-meter, af
riksgäldskontorets tomt n:o 12 omkring 735 qv.-meter, af ett från förra

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

27

tomten n:o 1 afstyckadt område ungefär 480 qv.-meter samt af den nuvarande
riksdagshustomten n:is 2 och 3 omkring 1,177 qv.-meter, eller
sammanlagdt omkring 2,895 qv.-meter.

Vidare förhölle det sig så, att staden ej innehade fullständiga åtkomsthandlingar
på en del områden å Riddarholmen, hvilka sedan gammalt nyttjats
tilj gator och öppna platser. Senast utfärdade, mycket gamla designationer
eller beskrifningar öfver vissa kronans egendomar å Riddarholmen,
exempelvis kammarrättens tomt n:o 6 och kungshusets (Svea hofrätts) tomt,
antydde nemligen, att nu för allmänt begagnande upptagen mark tillhört
tomterna; och det syntes delvis vara ytterst svårt att utreda, huruvida dess
utläggande vore beroende på träffad öfverenskommelse eller icke. På grund
häraf ansåge afdelningen staden böra söka utverka sig en förklaring, att
Kongl. Maj:t och kronan afstode alla anspråk på alla de till Riddarholmen
hörande områden med undantag för aktiebolaget P. A. Norstedt & Söners
egendom n:o 18, statens jern vägars mark, Riddarholmskyrkan samt kronan
förut tillhöriga tomter och den mark, kronan enligt nu ifrågavarande uppgörelse
skulle förvärfva, hvarvid förut åberopade karta öfver Riddarholmen
med derå inlagda gränser skulle lända till efterrättelse.

Härmed skulle samtliga eganderättsförhållanden med afseende å Riddarholmen
blifva för framtiden ordnade.

Efter år 1900, då staden afgifvit sitt första erbjudande i fråga om
byte med Kongl. Maj:t och kronan i syfte att åt staden förvärfva, bland
annat, den nuvarande kanslihustomten n:o 1 i qvarteret Vulcanus och sålunda
bereda staden en för dess ändamål lämplig byggnadsplats i qvarteron
Mars och Vulcanus mellan Myntgatan och strömmen, hade vid underhandlingar
med fångvårdsstyrelsen angående uppförande af nytt fängelse förekommit,
att styrelsen för kronans räkning gjort anspråk på eganderätten
till den i nuvarande fängelsetomten ingående forna s. k. Lilla Mynthustomten,
under förmenande att densamma endast för fängelsebyggnad skulle
vara till staden upplåten. Ehuru afdelningen efter noggrann utredning
numera ansåge det til] fullo styrkt, att sagda tomt år 1846 blifvit af
kronan med eganderätt försåld, syntes likväl försigtigheten bjuda, att till
undvikande af tvist staden nu förbehölle sig, att Kongl. Maj:t och kronan
afstode från eventuella anspråk äfven å omförmälda tomt.

För att underlätta sakens vidare behandling och verkställigheten af
ett blifvande kontrakt hade afdelningen trott det vara lämpligast, att stadens
förra anbud jemte nu ifrågasatta tillägg med samtliga dervid fästade
vilkor sammanfördes i ett nytt gemensamt erbjudande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Vidkommande de ömsesidiga tillträdestiderna hade under hand från
kronans sida uttryckts den önskan, att tiden för stadens tillträde af nuvarande
kanslihuset och arméförvaltningens hus, senast bestämd till den 1
oktober 1909, måtte framflyttas ytterligare ett år, eller till den 1 oktober
1910, samt att tidpunkten för tillträdet af de nu bebyggda områdena å
Eiddarholmen, utgörande delar af riksgäldskontorets hus och nuvarande
riksdagshuset, måtte sättas till senast femtio år härefter, eller till 1952
års utgång, hvaremot den obebyggda marken derstädes skulle af staden tillträdas,
så snart kontraktet blifvit af samtliga vederbörande godkändt. Med
afseende å marken för Hamngatan och rifning af derå befintlig byggnad
skulle förblifva vid hvad genom stadsfullmäktiges senaste beslut medgifvits.

Likaså skulle de till kronan afträdda bebyggda egendomarne afstås senast
å nu öfverenskommen tid, den 1 oktober 190S, men den för kanslihuset
erforderliga del af Riddarholmshamnen så snart nödvändig utvidgning
af hamnen verkstälts, eller senast med utgången af år 1904, och
Grymnasiigränden först samtidigt med det att staden erhölle ofvanberörda
delar af egendomen n:is 2 och 8 i qvarteret Eiddarholmen, fria från
byggnader.

I fråga om rätten till åbyggnaderna å tomterna n:is 4 och 7 i qvarteret
Eiddarholmen skulle gälla samma bestämmelser som förut, likasom
äfven rörande tiden för betalandet af den kontanta mellangiften, 1,000,000
kronor. Deremot hade tillagts en punkt om skyldighet för kronan att
bekosta de för dessa nybyggnader behöfliga gatureglerings- och dermed
jemförliga arbeten, hvilka staden sedan skulle öfvertaga och för framtiden
underhålla.

Om på grund af nu ifrågavarande erbjudande ett aftal med Kong!
Maj:t och kronan komme till stånd, borde med hänsyn till detsamma vissa
tillägg göras till stadsplanen med afseende å Eiddarholmen, men med beslut
härutinnan syntes böra anstå, till dess ärendet blifvit af Kongl. Maj:t och
Riksdagen pröfvadt.

Afdelningen ansåge för sin del det nu föreslagna tillägget till stadens
förra anbud jemte de för samma tillägg uppstälda vilkor, ehuru, såsom
redan nämnts, innebärande ytterligare afsevärda medgifvanden från stadens
sida, likväl vara för staden antagliga, särskild! med hänsyn till den fullständiga
och äfven ur estetisk synpunkt tillfredsställande reglering af Eiddarholmen,
som derigenom skulle vinnas.

I sitt förenämnda yttrande af den 12 december 1901 hade Stockholms
stadsfullmäktige anfört, att stadsfullmäktige med hänsyn till det läge,

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

29

i hvilket detta invecklade ärende efter långvariga förhandligar mellan kronan
och staden numera kommit, funnit staden ej böra undandraga sig att göra
ytterligare medgifvanden och derför beslutit förklara, att staden vore villig
att med kronan träffa aftal af följande innehåll:

l:o.

Kongl. Maj:t och kronan afstår till Stockholms stad med eganderätt:

A) nuvarande kanslihustomten, eller n:o 1 i qvarteret Yulcanus inom

Nicolai församling, i areal ...................................................... 1,818,7 qv.-m.

B) arméförvaltningens tomt n:o 1 i qvarteret Memnon,
likaledes inom Nicolai församling, med en areal af............ 899,4 »

C) följande på en af stadsplaneingeniören dust. von
Segebaden den 6 november 1901 upprättad karta med
dertill hörande promemoria med gul kantfärg omgifna områden
nemligen:

a) den del af egendomen n:o 8 i qvarteret Riddarholmen
som betecknats med bokstäfverna x, y, z, m8, a1

och x samt i areal innehåller omkring ................................. 38 )>

b) den del af egendomen n:o 17 i qvarteret Riddarholmen,
som betecknats med bokstäfverna t1, u1, w1, x1

och t1 samt i areal innehåller omkring ................................. 465 )>

c) den del af egendomen n:o 12 i qvarteret Riddarholmen,
som betecknats med bokstäfverna w1, y1, z1, x1

och w1 och som i areal innehåller omkring ........................ 735 »

d) den del af en från förra tomten n:o 1 i qvarteret
Riddarholmen afstyckad tomtdel, som betecknats med bokstäfverna
n4, o4, p4, q4, r4 och n4 samt i areal innehåller

omkring.......................................................................................... 480 »

e) den del af egendomen n:is 2 och 8 i qvarteret

Riddarholmen, som betecknats med bokstäfverna n4, r4, s4,
t4, a5, z4, ys, x4, w4, u4, m4 och n4 samt i areal innehåller
omkring.............................................................................. 1,177 »

Summa omkring 5,613,1 qv.-m.

Härförutom afstår Kongl. Maj:t och kronan ej mindre från den rätt,
kronan till äfventyrs kan ega till den i nuvarande ransakningsfängelsets
tomt i qvarteret Mars ingående forna s. k. Lilla Mynthustomten, än äfven

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

från alla anspråk på till Eiddarholmen hörande områden med undantag för
nedanskrifna egendomar, nemligen:

1) den aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner tillhöriga egendomen n:o
18 i qvarteret Eiddarholmen;

2) statens jernvägars mark, sådan den nu är inhägnad;

8) Riddarholmskyrkan, sådan den å kartan är utmärkt;

4) nedannämnda kronan dels förut tillhöriga, dels genom detta kontrakt
tillagda egendomar:

a) de delar af egendomarne n:is 2 och 3, n:o 4, n:o 5, n:o 6 och
n:o 15 i qvarteret Eiddarholmen, Grymnasiigränden, eu gränddessein och
Riddarholmshamnen, som upptagas inom det med bokstäfverna ws, x3, y3,
z3, a4, b4, c4, d4, e4, f4, g4, h4, i4, k4, l4, m4, u4, w4, x4, bs, c5, d6, e5,
n3, o3, p3, q3, r3, s3, t3, u3 och w3 betecknade området;

h) det s. k. Kungshuset jemte en dervid belägen del af en öppen

plats, å kartan betecknadt med bokstäfverna d2, e2, f2, g2, h2, i2, k2, l2,

nr

• 3

n

k3.

o, p , q''

l3 och d2;

t2

u , w

sq r

fs

?3, h3

c) de delar af egendomarne n:o 7 och n:o 8 i qvarteret Eiddarholmen

jemte angränsande delar af en öppen plats och Riddarholmshamnen, som
upptagas inom området betecknadt med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g,
h, i, k. 1, m. n, o, p, q, r, s, t, u, w, x, a1, b1, c1, d1, e1, f1, g1, h1,

i1, k1, a3, l1, o1, p1, q1, r1, s1 och a; samt

d) de med bokstäfverna a2, b3, c2, t1, x1, z1 och a2 betecknade de larne

af egendomarne n:o 12 och n:o 17 i qvarteret Eiddarholmen.

Slutligen förbinder sig kronan, jemte det fastställelse meddelas å
stadsfullmäktiges den 1 februari 1899 fattade beslut om vidgning af Hamngatan
till aderton meters bredd på södra sidan mellan Vestra Trädgårdsgatan
och Kungsträdgårdsgatan, ej mindre att ställa till stadens förfogande
den för berörda ändamål erforderliga mark, fri från derå stående del af
atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad, än äfven att för all framtid lemna
den återstående ej bebyggda delen af Kungsträdgården mellan Hamngatan och
Norrström obebyggd samt förty medgifva, att samma del af Kungsträdgården
intages i stadsplanen såsom öppen plats.

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

2:o.

31

Deremot afstår Stockholms stad till kronan:

A) med eganderätt

a) den del af Riddarholmshamnen, som å ofvan åberopade karta med
promemoria finnes betecknad med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, k

och a, med en areal af omkring ............................................. 685 qv.-m.

b) den del af egendomen n:o 7 i qvarteret Riddarbolmen,
som betecknats med bokstäfverna b1, m1, n1, o1,
p1, q1, r1, s1, a, k, 1, m, n, 0, p, q, r, s, t, u, w, x, m®,

n® och b1 samt i areal innehåller omkring........................... 2,750 »

c) den del af en mellan det s. k. Kungsbuset och
egendomen n:o 7 i qvarteret Riddarbolmen belägen öppen
plats, som är betecknad med bokstäfverna h1, i1, k1, as,

l1, o1, n1, m1 och h1 samt i areal innehåller omkring ...... 85 »

d) den del af Riddarholmshamnen, som betecknats med
bokstäfverna n3, o8, p3, q3, r8, s3, t3, u3, w3 x3, 1®, k6, i5,

f6, e® och n3 samt i areal innehåller omkring ..................... 8,070 ))

e) den del af egendomen n:o 15 i qvarteret Riddarholmen,
som å kartan betecknats med bokstäfverna f®, g®,

h6> g4» h4> d®, e® och f® samt i areal innehåller omkring 770 »

f) den del af en mellan egendomarne n:o 4 och n:o
15 i qvarteret Riddarholmen belägen gränddessein, som
betecknats med bokstäfverna d®, b4, i4, c® och d® samt i

areal innehåller omkring ............................................................ 140 »

g) den del af Gymnasiigränden, som betecknats med

bokstäfverna b®, k4, l4, x4 och b® och som i areal innehåller
omkring.............................................................................. 290 »

B) stadens evärdeliga dispositionsrätt till den del af
tomten n:o 4 i qvarteret Riddarbolmen, som å kartan betecknats
med bokstäfverna c®, i4, k4, b® och c®, med förpligtelse
för kronan att fullgöra de med dispositionsrätten
följande skyldigheter; innehållande berörda del i areal
omkring ................................................................ 640 »

Summa omkring 8,480 qv.-m.

Härförutom betalar staden till kronan ett belopp af en million
(1,000,000) kronor.

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

3:o.

Med afseende å tiden för tillträdet af de i byte gångna egendomarne
gälla följande bestämmelser:

De till staden afträdda fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus och
n:o 1 i qvarteret Memnon tillträdas, så snart andra lägenheter hunnit beredas
för de inom dessa egendomar varande embetslokaler, dock icke senare
än den 1 oktober 1910.

Den till staden afträdda mark å Eiddarholmen tillträdes till den del,
som är obebyggd, så snart detta kontrakt blifvit af samtliga vederbörande
godkändt, samt till den del, som är bebyggd, efter skeende ny-, till- eller
ombyggnad, dock senast med 1952 års utgång.

Den för utläggning af Hamngatan erforderliga delen af Kungsträdgården
får af staden för berörda ändamål tagas i anspråk, så snart detta
aftal blifvit af samtliga vederbörande godkändt, dock att den å denna mark
stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus icke behöfver vara nedrifven
förr än till den 1 april 1904.

De till kronan afträdda egendomar och områden tillträdas af kronan
senast den 1 oktober 1903 med undantag af dels den för den nya kanslibyggnaden
erforderliga delen af Riddarholmshamnen, hvilken icke får tillträdas
förr, än nödvändig utvidgning af hamnen på detta ställe blifvit verkstäld,
eller senast med utgången af år 1904, dels ock den afträdda delen
af Gymnasiigränden, hvilken icke får tillträdas förr, än den till staden afträdda
delen af egendomen n:is 2 och 8 i qvarteret Eiddarholmen blifvit
till staden öfverlemnad, fri från byggnader.

4:o.

De åbyggnader å tomterna n:is 4 och 7 i qvarteret Eiddarholmen,
som delvis äro belägna å stadens behållna mark, tillfalla i sin helhet
kronan, som eger disponera byggnaden å tomten n:o 4, intill dess staden
beslutar Strandgatans utvidgning å detta ställe, och byggnaderna å tomten
n:o 7, intill dess de komma att rifvas eller ombyggas.

5:o.

De för kronans blifvande nybyggnader erforderliga terrasseringar af
gator och öppna platser äfvensom anläggningen af en i byggnadsförslaget

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

33

ingående trappa mellan Birger Jarls torg och hamnen bekostas af kronan,
hvaremot staden öfvertager och bekostar deras framtida underhåll.

6:o.

Den kronan förbehållna mellangiftssumman en million (1,000,000)
kronor utbetalas till kronan, så snart fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus
och n:o 1 i qvarteret Memnon blifvit till staden öfverlemnade.

7:o.

Detta stadens erbjudande förfaller, derest icke detsamma före 1902 års
utgång af Kongl. Maj:t och kronan antages.

Öfver sistberörda förslag till aftal mellan kronan och Stockholms stad Öfverintenhade
öfverintendentsembetet, efter erhållen befallning:, den 8 sistlidne ianuari dentsmf,etRU

, ° . J yttrande öjver

afgiivit utlåtande, dervid embetet anmält, att embetet icke funnit något att förslaget.
för sin del i detta ärende erinra.

Den i det förestående lemnade beskrifningen af lokalerna i den by gg- Departementsnad,
der flertalet afdelningar af Kongl. Maj:ts kansli för närvarande vore che£™8dytt''
inrymda, och af sjelfva byggnadens beskaffenhet innefattade den mest bindande
bevisning om behöfligheten af nya lokaler för detta vigtiga embetsverk.
Det kunde ifrågasättas, om något verk i hufvudstaden vore sämre Behofvet af
installeradt än Kongl. Maj:ts kansli, och skulle jemförelsen utsträckas
att den omfattade regeringsbyggnaderna i andra länder, större som mindre, kansli.''
skulle resultatet säkerligen varda, att en alldeles enastående plats blefve
vårt kanslihus anvisad. Lyx i inredningen och utstyrseln af en dylik byggnad
vore icke på sin plats, men säkerligen skulle ingen anse den fordran öfver»
drifven, att lokalerna i det embetsverk, som utgjorde medelpunkten för
landets förvaltning, icke skulle vara så trånga, att i vissa departement byråchef,
kanslisekreterare och amanuens måste utföra sitt arbete i ett och
samma rum, som dertill ofta vore af ytterligt små dimensioner, att vissa
departementsbyråer måste inrymmas i små vindskupor, kalla om vintern och
varma om sommaren, att i vissa departement väntrum saknades för dem,
som sökte företräde hos departementschefen, att, om sakkunnige inkallades
för att biträda i något departement, ingen möjlighet funnes att der bereda
Bih. till Itilcsd. Prot. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. 5

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

dem plats, ofta till märklig olägenhet för arbetet, att tillräckligt utrymme
saknades för förvaring af departementens handlingar, så att dessa tidigare
än önskligt vore måste aflemnas till riksarkivet, och, sist men icke minst,
att de i departementen förvarade, till stor del oersättliga handlingar till
följd af byggnadens ur synpunkten af trygghet mot eldfara otillfredsställande
beskaffenhet vore utsatta för ögonskenlig fara af förstörelse. För vissa afdelningar
af kansliet hade ej längre utrymme kunnat beredas inom kanslihuset,
utan hade lokaler för dem måst förhyras på annat håll.

Svårigheten Att det nuvarande kanslihuset ej redan för länge sedan blifvit för sitt
att finna lump- ändamål utdömdt, hade ej heller berott på förefintligheten af någon tveknytt
kanslihus. samhet i detta afseende, utan derpå, att synnerligen stora svårigheter mött
ifrågasätta att bereda en lämplig byggnadsplats för eu ny byggnad för kansliet. Om
detsamma, någon, borde en sådan byggnad hafva ett centralt läge; den måste vara
belägen på så kort afstånd som möjligt från kongl. slottet, det nya riksdagshuset
och flertalet embetsverk. Tillika vore det klart, att ett nytt kanslihus,
som måste tilltagas i sådana dimensioner, att det icke inom kort åter
blefve för trångt, måste komma att utgöra ett byggnadskomplex af betydande
dimensioner. Då på den önskade byggnadstomten stäldes fordringarna
af på en gång centralt läge och betydande utsträckning, sade det sig
sjelft, att valet mellan tomter, som egde de erforderliga qvalifikationerna,
skulle vara ytterst begränsadt. I sjelfva verket funnes allenast en så beskaffad
tomt, som icke redan vore tagen i anspråk för andra byggnader,
nemligen norra delen af Kungsträdgården. Yaldes icke denna, måste
man för ändamålet förvärfva någon tomt, som redan vore upptagen af offentliga
eller enskilda byggnader. Förslag till uppförande af kanslihus å nämnda
del af Kungsträdgården hade, såsom departementschefen förut meddelat, blifvit
utarbetadt. Frånsedt att byggnadsgrunden vore otillfredsställande, erbjöde
otvifvelaktigt berörda område i och för sig en lämplig byggnadsplats. Utan
synnerligt nödfall borde emellertid kronan icke för byggnadsändamål taga
i anspråk en af hufvudstadens af ålder mest uppskattade och centralast belägna
offentliga platser. Ett sådant nödfall förelåge icke nu, då, utan
ökad uppoffring för staten, en för kanslihusbyggnaden lika fördelaktig plats
som den nyss angifna kunde erhållas. Ett i norra delen af Kungsträdgården
uppfördt kanslihus hade (med inberäkning af lösen för atelierbyggnadsaktiebolagets
hus, men oberäknadt inlösen af vissa tomter, som ansetts
böra bibehållas obebyggda), beräknats kosta 4,050,856 kronor 98 öre. Ett
kanslihus åter å den plats på ftiddarholmen, som nu upptoges af kammarrättens
och marinförvaltningens hus, skulle, med inberäknande af kostnaden

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

35

för de andra byggnadsföretag, som komme att föranledas deraf, att den
ifrågavarande tomten toges i anspråk för kanslihusbyggnaden, komma att
kosta 4,200,856 kronor 98 öre, således något mer än det förra projektet,
men för sistnämnda summa skulle man, utom sjelfva kanslihuset, erhålla
en ny, i alla afseenden ändamålsenlig byggnad för kammarrätten och domänstyrelsen,
en dermed visserligen sammanbyggd, men för eldfara derifrån isolerad,
fullt tidsenlig byggnad för kammararkivet samt en ny lokal för krigshögskolan
.

Till den sistnämnda byggnadsfrågan återkomme departementschefen Kammarrätnedan.
Det hus, hvari nu kammarrätten, domänstyrelsen och kammar- tens> domänarkivet
vore inrymda och som maste nednfvas för att bereda plats för det kammarnya
kanslihuset, vore visserligen åldrigt, men skulle likväl, om ej annan Yrande hus
anledning till dess undanrödjande förelåge, fortfarande kunna användas till
lokal för kammarrätten och domänstyrelsen, ehuru det naturligtvis vore en
fördel att erhålla nya och rymliga lokaler i stället för i många afseenden
oändamålsenliga och trånga. Helt annat vore förhållandet med kammararkivet.
Här förelåge en byggnadsfråga, som ovilkorligen i alla händelser
trängde till lösning, hvarför man vore fullt berättigad att, vid jemförelse af
kostnaden emellan olika byggnadsalternativ för kanslihuset, från kostnaden
för det alternativ, som medför uppförandet af en byggnad för kammararkivet,
borträkna hela kostnaden för denna och tillgodoräkna alternativet
såsom ett företräde, att det beredde möjlighet för en lösning af sistnämnda
byggnadsfråga. I detta afseende erinrade departementschefen om följande
omständigheter.

Upprepade gånger hade kammarkollegium i skrifvelser till Kongl. Maj: t Behofvet af
framhållit behofvet af nya eller utvidgade lokaler för kammararkivet. De nna^l°kalerför
förslag, som i detta afseende af kammarkollegium tid efter annan framstälts, arkhet.
hade emellertid, med undantag af ett, som föranledt till kammararkivets
utvidgande med ett i förbindelse med den nuvarande lokalen anordnadt nytt
rum, vid närmare utredning befunnits icke kunna genomföras. Beträffande
dessa förslag ville departementschefen i öfrigt nu endast erinra, hurusom kammarkollegium
i skrifvelse den 25 februari 1898, efter erhållen kännedom
att den byggmästaren J. Anderssons sterbhus tillhöriga fastigheten Strömsborg
kunde af statsverket förvärfvas till kammararkiv för ett pris af 480,000
kronor, hemstält, att, derest vid undersökning genom vederbörlig myndighet
den å Strömsborg uppförda byggnaden befunnes vara för nämnda ändamål
fullt lämplig, nödiga åtgärder måtte vidtagas för inköp och inredning af
samma byggnad till 4okaler för kammararkivet. Sedan öfverintendents -

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

embetet i anledning häraf afgifvit infordradt utlåtande och deri, jemte meddelande
att kostnaden för inköp och inredning till kammararkiv af byggnaden
å Strömsborg icke komme att understiga • ett belopp af 651,000
kronor, mot det föreslagna inköpet framstält anmärkningar i åtskilliga väsentliga
delar, hade Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 15 april 1898
funnit kammarkollegii framställning icke till någon vidare åtgärd föranleda.
Visserligen hade för afhjelpande af det mest trängande behofvet af ökadt
utrymme för kammararkivet Kongl. Maj:t den 9 september 1892 förordnat,
att vissa i kammararkivet förvarade handlingar skulle öfverflyttas till riksarkivet
för att med sistnämnda arkivs handlingar införlifvas, samt att såsom deposition
finge från kammararkivet efter kammarkollegii bepröfvande öfverlemnas
handlingar till ett omfång af 3,000 hyllfot, att förvaras i de af riksarkivet
disponerade hvalfven under kongl. slottets nordvestra flygel, men uppenbart
vore, att med den årligen fortgående tillväxten af kammararkivets handlingar
det ökade utrymme, som genom dessa åtgärder kunnat beredas i
kammararkivets egna lokaler, nu måste vara åtminstone i det allra närmaste
upptaget.

Det vore emellertid icke blott i fråga om utrymmet, kammararkivets
lokaler måste anses vara otillfredsställande, utan gälde detta, och det i ännu
högre grad, om beskaffenheten af samma lokaler. De bristfälligheter, hvilka
så i ena som andra afseende! vidlådde kammararkivets lokaler, hade äfven
uppmärksammats af Riksdagens revisorer, hvilka i sin till Riksdagen afgifna
berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 anfört,
bland annat, att revisorerna, som besökt det dels i nedra bottnen i kammarrättens
hus samt dels i de s. k. tornrummen och å vinden i gamla
kungshuset inrymda kammararkivet, dervid trott sig Unna, att det otillfredsställande
skick, hvari detta under en längre tid vanvårdade arkiv befunne
sig, till en stor del kunde tillskrifvas beskaffenheten af de lokaler,
som vore upplåtna för detsamma. Dessas belägenhet på tre olika ställen
medförde redan i och för sig afsevärda svårigheter. Besvärade af mörker
och delvis af fukt samt i saknad af eldstäder, vore de synnerligen olämpliga
till förvaring af arkivhandlingar. Härtill komme, att på grund af arkivets
stora omfattning och betydande årliga tillväxt utrymmet måst anlitas i högre
grad, än lämpligt varit. Sålunda vore t. ex. hyllorna förlagda så nära hvarandra,
att, när akter skulle från högre belägna fack nedtagas, stege ej kunde
användas, utan man måste uppstiga på något af närstående hyllas lägre
fack, hvarigenom naturligtvis de der förvarade afkivalierna utsattes för

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

37

skada. Vidare vore afståndet mellan de olika facken i samma hylla på flera
ställen så ringa, att arkivalierna måste förvaras i liggande ställning, hvilket
medförde stor olägenhet vid deras begagnande, såväl på grund af svårigheten
att återfinna desamma sorri genom deras nötning vid utdragningen
och inskjutningen. Att olägenheterna af det bristandet utrymmet i arkivet
komme att allt mer göra sig gällande, framginge, bland annat, deraf, att
tillväxten af arkivalier allt jemt ökades och för tillfället upptoge omkring
80 sträckmeter för år.

För att än ytterligare belysa frågan om det skick, hvari kammararkivets
lokaler befunne sig, ville departementschefen slutligen erinra om
hvad i detta afseende förekomme i eu af kammarkollegium till Kongl.
Maj:t aflåten skrifvelse af den 10 augusti 1900. I berörda skrifvelse omförmäldes,
hurusom samtliga i kammararkivet anstälde tjenstemän och vaktbetjente
med undantag af arkivarien, under framhållande af åtskilliga synnerligen
svåra brister, hvarmed kammararkivets lokaler vore behäftade, i
skrifvelse till kollegium anfört, att eu längre tids tjenstgöring i så beskaffade
lokaler ovilkorligen måste medföra allvarsamma rubbningar i lielsotillståndet
hos den der sysselsatta personalen, hvarigenom tydligtvis jemväl sjelfva
arbetet i arkivet blefve lidande, på grund hvaraf och då staten, som aktat
nödigt att genom särskild lagstiftning skydda inom industriella yrken anstälda
arbetare till lif och helsa, svårligen syntes kunna fordra af sina
tjenstemän och vaktbetjente, att de vid fullgörande af sina åligganden
skulle vistas i lokaler, som vore i så hög grad helsofarliga som de, hvilka
af arkivet disponerades, bemälde tjenstemän och vaktbetjente anhölle, att
erforderliga åtgärder måtte vidtagas för beredande af en bättre arbetslokal
för arkivet. Vidare omnämndes i samma skrifvelse, att arkivarien, med
vitsordande af arbetslokalernas synnerligen helsovådliga beskaffenhet, för
egen del anfört, att det svåraste felet med arkivets lokaler dock vore, att
i desamma förvarade ännu återstående delar af arkivets rikhaltiga samlingar
inom en icke allt för aflägsen framtid komme att genom en sakta men säkert
fortgående förmultning fullständigt tillintetgöras, samt att efter hans åsigt,
äfven om en eller annan af de anmärkta olägenheterna kunde blifva afhjelpt,
de af arkivet nu disponerade lokalerna helt säkert aldrig kunde försättas i
sådant skick, att arbetet i dem skulle kunna bedrifvas utan men för personalens
helsa.

Till ordnande af kammararkivets värdefulla samlingar hade af Riksdagen
anvisats ganska betydliga anslag. För att emellertid de kostnader
och det arbete, som nedlades på ordnandet af berörda samlingar, skulle

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

blifva i allo fruktbärande, måste för de ordnade samlingarnas uppställande
ovilkorligen finnas att tillgå rymliga och tidsenliga lokaler. Äfven af denna
anledning påkallades således nya lokaler för kammararkivet.
ifrågasatt I valet mellan norra delen af Kungsträdgården och den ifrågasatta

uppförande af ]en af Biddarholmen såsom byggnadsplats för nytt kanslihus ansåge depå
den nu- partementschefen ett gifvet företräde tillkomma den senare. Då de i det
varande föregående omförmälda andra förslagen till byggnadsplatser måst af olika
tomten till- skäl öfvergifvas, skulle alltså det sist framstälda Biddarholmsprojektet ensamt
qvarstå. Bland de ifrågasatta byggnadsplatser, som på grund af allt för
inskränkt utrymme måst öfvergifvas, vore äfven, såsom af det förestående
framginge, den nuvarande kanslihustomten. Då det emellertid, för att åt
den byggnad, deri Kong! Maj:ts kansli inrymdes, bevara dess nuvarande,
utan tvifvel förträffliga läge, skulle kunna ifrågasättas att i syfte att erhålla
eu utvidgad byggnadstomt förvärfva och med den nuvarande tomten
(qvarteret Yulcanus) förena såväl det angränsande qvarteret Mars, som nu
upptoges af öfverståthållareembetets hus och Stockholms stads ransakningsfängelse,
som den mellan dessa båda qvarter belägna Myntgränden, ville
departementschefen härom yttra några ord.

Af en utredning, som han låtit verkställa, framginge, att qvarteret
Mars innehölle en areal af 2,800 qv.-meter och Myntgränden en areal af
427 qv.-meter. Genom förvärfvandet af dessa områden skulle således erhållas
ett tomtområde, som sammanlagdt med kanslihusets nuvarande tomt
utgjorde 4,545,7 0 qv.-meter, hvaraf emellertid till följd af behofvet att
utvidga Kådhusgrändens nuvarande bredd m. m. endast 4,000 qv.-meter
skulle blifva för byggnadsändamålet disponibla. För att en byggnad å
detta tomtområde skulle kunna bereda det utrymme, som erfordrades för
ett nytt kanslihus, måste byggnaden uppföras till eu höjd af fem våningar.
Sjelfva byggnadskostnaden hade ansetts komma att uppgå till ungefär
samma belopp, som beräknats för uppförande af kanslihus å det område,
som nu delvis upptoges af kammarrättens och domänstyrelsens hus, eller
2,700,000 kronor. Marken i qvarteret Mars hade ansetts ega ett expropriationsvärde
af 350 kronor för qv.-meter, motsvarande i rundt tal för hela
qvarteret 800,000 kronor. Enligt berörda utredning skulle således å nuvarande
kanslihustomten, tillökad med förenämnda områden, kunna åstadkommas
ny kanslihusbyggnad med för ändamålet tillräckligt utrymme.
Härvid ville departementschefen emellertid till en början erinra, att förutsättningen
för att å ifrågavarande tomtområde skulle kunna åstadkommas

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

39

en byggnad med erforderligt utrymme vore, att byggnaden uppfördes till
en böjd af fem våningar, men att detta endast till en del läte sig göra,
enär tomtområdet delvis gränsade till gata, hvarest enligt gällande bestämmelser,
från hvilka i detta fall icke borde påkallas undantag, byggnader
icke finge uppföras till större höjd än tre våningar. Icke heller borde
lemnas ur räkningen de svårigheter och kostnader, utförandet af detta
byggnadsförslag skulle komma att medföra derigenom, att under byggnadstiden
lokaler måste beredas åt de kansliafdelningar, som nu vore inrymda
i kanslihuset. Visserligen skulle, åtminstone så vidt med ledning af omförmälda
utredning nu kunde bedömas, detta förslag beträffande utgifterna
för detsamma komma att ställa sig något billigare än det, senast framstälda
byggnadsförslaget å Eiddarholmen jemte andra dermed sammanhängande
byggnadsföretag, men denna fördel syntes mer än uppvägas deraf att, såsom
departementschefen i ett annat sammanhang redan framhållit, för det kostnadsbelopp,
sistberörda byggnadsförslag beräknats skola medföra, erhölles
icke blott ny kanslihusbyggnad, utan äfven nya och tidsenliga lokaler för
en del andra embetsverk och institutioner, deribland kammararkivet.

På grund af hvad i det föregående blifvit anfördt, ansåge departe- Nytt kanslimentschefen
sig till plats för ett nytt kanslihus böra förorda valet af det hus på Rid''
område å Eiddarholmen, som för närvarande upptoges af marinförvaltningens fZmlanlång
samt kammarrättens och domänstyrelsens hus jemte vissa delar af de angrän- derm<»istående
sande tomterna n:is 4 och 15 i qvarteret Eiddarholmen äfvensom af * feltag''
Eiddarholmshamnen, såsom varande både den lämpligaste byggnadsplats,
som för närvarande stode att erhålla, och en i och för sig synnerligen
lämplig sådan.

Med valet af nyssnämnda plats för uppförande af ny kanslihusbyggnad
följde, att erforderligt hamnutrymme i stället för den del af Eiddarholmshamnen,
som komme att tagas i anspråk för kanslihusbyggnaden, måste
beredas genom utfyllande af en del af vattenområdet, hvilket arbete enligt
det senaste förslaget till bytesaftal med Stockholms stad också skulle af
staden på dess bekostnad verkställas. För marinförvaltningen bereddes
lokal genom påbyggnad af postverkets hus vid Eödbodtorget, dit arméförvaltningen
skulle förläggas, och för kammarrätten, domänstyrelsen och
kammararkivet uppfördes ny byggnad å auktionsverkets tomt jemte angränsande
mark. Den för ifrågavarande byggnader erforderliga marken skulle, i den
män den icke redan disponerades af kronan, enligt nyssnämnda förslag till
bytesaftal med Stockholms stad af staden upplåtas.

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Förslaget till Ehuru för genomförande af de af departementschefen nu förordade byggbystoIkhoiZd
nadsföretagen från Stockholms stads sida kräfdes betydande uppoffringar af
stad. Stadens mark och penningar utöfver hvad stadens första anbud innefattade, hade
Tomtregie- staden likväl med ett tillmötesgående, som vore värdt erkännande, förklarat
ningen på sig villig att underkasta sig dessa uppoffringar. Också kunde det väl svårsiddarhoimen.
blidas, att det af staden senast afgifna förslaget till bytesaftal vore

för kronan fördelaktigt. Beträffande de vilkor, som af staden enligt berörda
förslag till bytesaftal uppstälts för de af staden enligt samma förslag
kronan gjorda erbjudanden, vore, hvad först anginge stadens fordran att af
kronan med eganderätt erhålla den för genomförande å Riddarholmen af
vissa gaturegleringar erforderliga mark, något ej att från kronans sida erinra.
Visserligen inginge i den mark, som för berörda ändamål skulle till staden
afträdas, äfven sådan, som för närvarande delvis upptoges af Riksdagens
och riksgäldskontorets hus, men då tiden, inom hvilken de bebyggda tomtdelarne
senast skulle till staden afträdas, infölle först efter femtio år, syntes
med allt skäl kunna antagas, att nyssnämnda båda hus redan före utgången
af omförmälda tid komme att befinna sig i sådant skick, att deras bibehållande
icke läte förena sig med ett ekonomiskt tillgodogörande af de
värdefulla tomter, hvarå de vore uppförda, utan att de måste borttagas och
ersättas med andra, ur nyssnämnda synpunkt anordnade byggnader.

Kungsträd- Att Stockholms stad velat åt staden såsom öppen plats bevara den

garden. Pg^yggja delen af Kungsträdgården mellan Hamngatan och Norrström,

ansåge departemenschefen helt naturligt, och då de af staden till kronan
gjorda utfästelserna innefattade fullt vederlag äfven för den servitut, som
genom kronans tillförbindande att för all framtid lemna berörda område obebygdt,
komme att belasta Kungsträdgården, borde hvad staden i denna del
påyrkat icke möta gensägelse. Beträffande hvad öfverintendentsembetet i
förenämnda skrifvelse den 27 mars 1900 anfört i fråga om underhållet för
framtiden af Kungsträdgården ansåge departementschefen sig böra nämna,
att enligt ett mellan nämnda embetsverk, å Kongl. Maj:ts och kronans
vägnar, samt Stockholms stads drätselnämnd den 24 mars 1876 upprättadt
kontrakt, som skulle gälla från den 1 påföljande april, och anses förnyadt
för ett år i sänder, räknadt från den 1 april, såvida det ej före utgången
af nästföregående mars månad af endera kontrahenten uppsades, drätselnämden
förbundit sig att i angifna hänseenden ombesörja vården om torget
från Hamngatan till Strandgatan utmed Norrström mot ersättning i ett för
allt af 5,000 kronor för år, att utgå af statsanslaget till byggnader och
reparationer. I händelse bytesaftalet med Stockholms stad godkändes och

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

41

Kungsträdgården följaktligen såsom öppen plats intoges i stadsplanen, hade
det ansetts såsom en gifven följd af aftalet i denna del, att berörda
kontrakt komme att af kronan uppsägas och att staden således måste utan
bidrag från staten öfvertaga underhållet för framtiden af Kungsträdgården.

Med afseende härå hade något särskildt förbehåll om stadens skyldighet i
berörda afseende icke heller ansetts vara behöfligt.

Den byggnad, som nu disponerades af arméförvaltningen, befunne sig Arméförvaiti
ett synnerligen bristfälligt skick. Med afseende härå och då annan lämp- re%ens tomtlig
lokal för nämnda embetsverk stode att erhålla i postverkets hus vid
Rödbodtorget, borde öfverlåtande till Stockholms stad af arméförvaltningens
tomt icke heller medföra någon olägenhet för kronan.

Bland de förpligtelser, kronan genom det ifrågasatta aftalet med Stock- Attiierbyggholms
stad vidare skulle komma att ikläda sig, inginge, att, jemte det nadsaktiefastställelse
meddelades å Stockholms stadsfullmäktiges beslut om utvidgning bola9ets hu*''
af Hamngatan till 18 meter på södra sidan mellan Vestra Trädgårdsgatan
och Kungsträdgårdsgatan, till stadens förfogande stäldes den för berörda
ändamål erforderliga mark fri från derå stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets
byggnad. Med afseende å denna bestämmelse ansåge departementschefen
sig beträffande nämnda byggnad böra erinra, att, sedan åtskilliga
personer i en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning anhållit, att till det
bolag, som för ändmålet kunde komma att bildas, en i ansökningen närmare
angifven plats i nordvestra hörnet af Karl XIlI:s torg måtte upplåtas
för uppförande af en till konstexpositioner, målareatelier m. m. afsedd
byggnad, genom kongl. bref den 21 april 1865 medgifvits, att förenämnda
plats finge för ändamålet tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda
förordnadt upplåtas mot en årlig afgäld till kronan af 300 rdr samt i öfrigt
på vilkor, bland andra, att, derest tomten framdeles skulle finnas vara för
något statens ändamål behöflig och således till följd af derom meddeladt
beslut komma att till kronan återställas, bolaget skulle ega att för derå då
varande byggnad af kronan erhålla lösen till belopp, motsvarande anläggningskostnaden
enligt de deröfver upprättade, verificerade byggnadsräkningarna,
hvilka, för att vid sådan liqvid tjena till efterrättelse, borde hos
öfverintendentsembetet deponeras.

Den sålunda ifrågasatta byggnaden hade sedermera blifvit uppförd af
atelierbyggnadsaktiebolaget; och, enligt hvad den till öfverintendentsembetet
öfverlemnade räkenskapen rörande kostnaden för byggnadens utförande utvisade,
hade berörda kostnad uppgått till 100,856 rdr 98 öre rmt. Detta
belopp utgjorde således den lösesumma, kronan hadei att till bemälda bolag
Bih. till Riksd. Prot. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. 6

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Behofvet af
ny lokal för
krigshögskolan.

Ransaknings fängelsets tomt.

erlägga för byggnaden, i händelse tomten skulle finnas vara för något statens
ändamål behöflig.

På grund af nyssnämnda bestämmelse i förslaget till bytesaftal med
Stockholms stad måste således, derest aftalet komme till stånd, atelierbyggnaden
af kronan inlösas. Då emellertid af skäl, som departementschefen
nu ville nämna, inlösen af nämnda byggnad påkallades för ett statens eget
ändamål, som äfven med iakttagande af det af staden uppstäda, vilkoret,
att till staden måtte upplåtas för Hamngatans utvidgande erforderlig del
af atelierbyggnadstomten, kunde behörigen tillgodoses, borde berörda vilkor
icke få anses vara för kronan betungande.

Det statens ändamål, hvarpå departementschefen med sitt nyssberörda
yttrande syftade, afsåge beredande af ny lokal för krigshögskolan. Enligt
hvad departementschefen inhemtat, förelåge nemligen förslag till omorganisation
af nämnda högskola, i syfte att sätta densamma i tillfälle att
kunna mottaga ett väsentligt större antal elever än för närvarande och att
för sådant ändamål kunna börja en lärokurs hvarje år, under det att med
den nuvarande organisationen en kurs kunde börja endast hvart annat år.
Nämnda, af arméns omorganisation påkallade utvidgning af läroverket förutsatte
dock med nödvändighet, att för detsamma anskaffades en större
lokal än den, hvaröfver läroverket nu disponerade. Enligt hvad förut
nämnts, hade öfverintendentsembetet ansett, att den del af atelier byggnaden,
som komme att återstå, sedan Hamngatan erhållit den för gatan afsedda
bredden af 18 meter, kunde för en kostnad af omkring 100,000
kronor anordnas för inrymmande af krigshögskolan. På detta sätt skulle
således åt krigshögskolan kunna beredas det ökade utrymme, hvaraf densamma
vore i behof och som icke kunde erhållas i generalstabens hus, der
skolan nu hade sin lokal.

Då tomten, å hvilken atelierbyggnaden vore uppförd, vore behöflig
för krigshögskolan, egde kronan jemlikt brefvet den 21 april 1865 inlösa
byggnaden för ett belopp, motsvarande anläggningskostnaden, eller 100,856
kronor 98 öre. Kostnaden för byggnadens inlösen och anordnande till
lokal för krigshögskolan skulle således komma att uppgå sammanlagdt till
omkring 200,856 kronor 98 öre.

Enligt punkt l:o i förslaget till bytesaftal skulle Kongl. Maj:t och
kronan afstå från den rätt, kronan till äfventyrs kunde ega till den i nuvarande
ransakningsfängelsets tomt i qvarteret Mars ingående forna s. k.
lilla mynthustomten.

Med denna tomt förhölle sig på följande sätt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

43

Stockholms stads ransakningsfängelse, fullbordadt år 1852, vore uppfördt
på tomterna n:is 3 och 5 i qvarteret Mars, enligt designation af
den 21 juni 1851 sammanlagdt innefattande en areal af 5,418,2 qvadratalnar,
af hvilka på tomten n:o 3 belöpte 1,570 qvadratalnar och på tomten
n:o 5 återstoden, eller 3,843,2 qvadratalnar. Vid den tid, då fråga
uppstått om fängelsets uppförande på den ifrågavarande platsen, hade tomten
n:o 3 tillhört Stockholms stad, hvaremot tomten n:o 5, den s. k. lilla
mynthustomten, tillhört kronan och användts dels till boställe åt vissa tjensteman
vid myntverket, dels till upplagsplatser för detta verks vedförråd.
Sedan vid 1840—41 årens riksdag motion blifvit väckt derom, att sistnämnda
tomt med derå uppförda byggnader måtte antingen genom köp
eller byte kunna upplåtas till Stockholms stad i anseende dertill, att denna
tomt vore den enda tjenliga, hvarpå staden efter underdomstolarnes nyligen
tillvägabragta sammanslagning till en domstol, som vore förlagd till rådhuset,
kunde låta uppföra nya högst behöfliga ransakningshäkten, hade
Rikets Ständer i skrifvelse den 5 juni 1841 förklarat, att, enär omförmälda
plats icke vore för kronan behöflig vidare än till boställsrum för en del af
de vid myntet anstälde tjenstemän och för upplag af ved, hade Rikets
Ständer för deras del ansett, att intet hinder borde möta för denna tomts
upplåtande till Stockholms stad mot det vilkor, att staden till dem, som
då hade sig tillagda boställen i lilla mynthuset, betalade nöjaktig hyresersättning,
så länge dessa personer innehade de tjenster, hvilka berättigat
dem till dessa boställsförmåner, jemte det staden borde tillhandahålla kronan
en för upplag af myntets ved tjenlig plats, inhägnad, planerad och i
ändamålsenligt skick, äfvensom att de för det dåvarande å tomten uppförda
byggnader, såsom staten tillhöriga, nedtoges för statens räkning och deraf
inflytande behållningen tillfölle statsverket.

I samma skrifvelse hade Rikets Ständer meddelat, att de i anledning
af proposition angående anvisande af ett extra statsanslag för länsfängelsernas
ombyggnad beslutit till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett extra statsanslag
af 300,000 riksdaler banko, att användas till fängelsebyggnader i
Stockholm och rikets öfriga städer, i den mån Kongl. Maj:t funne det af
behofvet påkalladt, likväl så, att för fängelsebyggnaden i Stockholms stad
högst användes det för förut omförmälda fängelsebyggnad beräknade kostnadsbeloppet
170,000 riksdaler banko.

Under de närmast följande åren hade ytterligare utredning af fängelsebyggnadsfrågan
egt rum, hvarefter öfverståthållareembetet med skrifvelse
den 24 november 1845 till fastställelse öfverlemnat upprättadt ritnings -

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

förslag, i sammanhang hvarmed embetet, i fråga om vilkoren för öfverlåtelsen
till staden af den kronan tillhöriga del af den föreslagna byggnadsplatsen,
eller den s. k. lilla mynttomten, under åberopande af ett utaf
stadens drätselkommission afgifvet yttrande, hemstält, att staden måtte få
inköpa denna tomt med åbyggnader för en summa i ett för allt af 25,000
riksdaler banko eller ock, om sådant ej kunde bifallas, tomten upplåtas till
staden mot de för sådan händelse af drätselkommissionen alternativt erbjudna
vilkor, hvilka öfverensstämde med dem, som af Rikets Ständer derför
blifvit föreskrifna. Denna skrifvelse hade föredragits den 28 januari
1846 inför Kongl. Maj:t, dervid, enligt bref samma dag till öfverståthållareembetet,
Kongl. Maj:t, då enligt de utlåtanden och upplysningar, som ej
mindre öfverståthållareembetet än Stockholms magistrat och drätselkommission
i denna sak afgifvit, det måste antagas, att någon på det hela mera
tjenlig plats för uppförande af det nya, högst behöfliga ransakningshäktet
icke kunde erhållas än ofvanberorda fängelsetomt, funnit godt bifalla, att
samma tomt finge åt Stockholms stad för ifrågavarande ändamål upplåtas,
äfvensom Kongl. Maj:t antagit stadens, med förbehåll om befrielse från
skyldigheten att till innehafvarne af boställen på lilla mynttomten utgifva
hyresersättningar och anskaffa upplagsplatser för myntets ved samt om
dispositionsrätt öfver de gamla byggnaderna på tomten, senast gjorda och
efter all anledning för statsverket fördelaktiga anbud af 25,000 riksdaler
banko i ett för allt, med rättighet för staden att, så fort ske kunde, taga
tomten och lägenheterna i besittning, dock ej annorlunda, än att nödigt
och billigt rådrum lemnades såväl för dåvarande boställsinnehafvarnes afflyttning,
efter åtnjutande af rätter uppsägningstid, som ock för myntverket
att anskaffa annan tjenlig vedgård; och borde omförmälda ersättningssumma
25,000 riksdaler till Kongl. Maj:ts och rikets statskontor inbetalas
vid tomtens afträdande.

Såsom af förestående redogörelse inhemtades, hade vid upplåtelsen af
den ifrågavarande tomten till Stockholms stad naturen af o den gjorda
upplåtelsen icke blifvit fullt klart och bestämdt angifven. A ena sidan
sades i det kongl. brefvet af den 28 januari 1846, genom hvilket upplåtelsen
medgifvits, endast att tomten »för ifrågavarande ändamål», d. v. s.
för fängelsebyggnaden,o upplätes åt Stockholms stad mot eu viss bestämd
»ersättningssumma». Å andra sidan syntes upplåtelsen under den närmaste
tiden derefter hafva uppfattats såsom en försäljning. I handlingar, under
år 1846 utgångna såväl från statskontoret som från Stockholms stads
drätselkommission, talades om »köpeskillingen», »köpesumman» och »betal -

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

45

ningen» för tomten; i nämnda kommissions protokoll för den 4 februari
1846 omnämndes stadens »eganderätt» till egendomen; och i den till
1847—1848 årens Riksdag afgifna berättelse om hvad i rikets styrelse sig
tilldragit meddelades, att den ifrågavarande tomten blifvit för uppförande
af eu ny fängelsebyggnad »till Stockholms stad försåld».

Omnämnas borde derjemte, att mellan Stockholms stadsfullmäktige och
fångvårdsstyrelsen rådde meningsskiljaktighet derutinnan, att, enligt stadsfullmäktiges
åsigt, Stockholms stad icke egde skyldighet att i sitt ransakningsfängelse
förvara sådana kronofångar, som hade att undergå förvandlingsstraff
för böter, medan åter fångvårdsstyrelsen förmenade, att sådan skyldighet
ålåge staden, hvilken mening grundats dels på äldre historiska förhållanden,
dels på den omständighet, att staten med ett betydligt belopp bidragit till
kostnaden för det nuvarande ransakningsfängelsets uppförande. Då emellertid
upplåtelsen af den s. k. lilla mynthustomten skett utan vilkor af någon
sådan skyldighet, borde ett förklarande, att kronan afstode från den rätt,
kronan till äfventyr kunde ega till nämnda tomt, icke kunna inverka på
en framtida lösning af frågan om skyldighet för Stockholms stad att i sitt
ransakningsfängelse inrymma s. k. bötesfångar.

Departementschefen funne icke något att erinra mot afgifvande af den
ifrågasatta förklaringen.

Beträffande tiden, inom hvilken de af departementschefen förordade Tiden för
byggnadsföretagen kunde förväntas blifva färdiga, meddelar departementschefen,
att arbetena å den nya byggnaden för kammarrätten, domänstyrelsen bördande.
och kammararkivet vore afsedda att begynna den 1 oktober 1908 och vara
afslutade så tidigt, att embetsverken kunde inflytta i den nya byggnaden
den 1 oktober 1906. Derefter skulle rifningen af såväl kammarrättens
och domänstyrelsens som ock marinförvaltningens nuvarande hus börja den
1 januari 1907. Att vid denna tid hafva verkstält de för inrymmande af
marinförvaltningen och arméförvaltningen erforderliga påbyggnads- och
ändringsarbetena å det nuvarande posthuset vid Rödbodtorget borde icke /

möta något hinder, enär det nya posthuset vid Vasagatan antagligen blefve
färdigt redan under hösten ar 1903. Det nya kanslihuset måste vara uppfördt
och inredt i god tid före den 1 oktober 1910, vid hvilken tid, enligt
bytesaftalet med Stockholms stad, den gamla kanslihusbyggnaden skulle
senast öfverlemnas till staden. Vidkommande de arbeten å atelierbyggnadsaktiebolagets
hus, som påkallades af husets anordnande till lokal för krigshögskolan,
kunde desamma utföras under något af de närmaste åren, efter
det huset blefve af kronan inlöst. Den tid, under hvilken ifrågavarande

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

byggnadsföretag successivt skulle komma till utförande, hade sålunda beräknats
till åtta år.

Kostnaden och Kostnaden för de nu ifrågasatta byggnadsföretagen både, enligt hvad
‘‘bestridande8förut Mifvit nämndt, beräknats uppgå till följande belopp, nemligen:
för uppförande af nytt kanslihus å det område af
Riddarholmen, som för närvarande upptoges af
marinförvaltningens samt kammarrättens och
domänstyrelsens hus jemte vissa delar af angränsande
tomterna n:is 4 och 15 i qvarteret

Riddarholmen äfvensom af Riddarholmshamnen kronor 2,700,000: —

» uppförande å tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen
jemte angränsande mark af nytt hus för

kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet » 1,000,000: —

» påbyggnad och ändring af postverkets hus vid
Rödbodtorget för inrymmande af arméförvaltningen

och marinförvaltningen............................................. » 300,000: —

» inlösen af atelierbyggnadsaktiebolagets hus i nordvestra
hörnet af Kungsträdgården och ombyggnad

af huset till lokal för krigshögskolan..................... )> 200,856: 98

Summa kronor 4,200,856: 98.

Till betäckande af en del af denna kostnad förefunnes en redan nu
disponibel tillgång, beträffande hvars tillkomst departementschefen erinrar
om följande. Med bifall till en af Kongl. Maj:t gjord framställning hade
1875 års Riksdag besluta, att de af veterinärinstitutet då disponerade tomterna
i qvarteron Edelman mindre och Krabaten i Stockholm med der
befintliga byggnader finge, när institutet blifvit till den för detsamma afsedda
nya lokal förflyttadt, försäljas. Ehuru veterinärinstitutets förflyttning
till sin nya lokal verkstäldes den 1 oktober 1880, hade likväl af flere
. orsaker försäljningen af berörda tomter blifvit fördröjd och de å tomterna
befintliga lägenheterna uthyrts för kronans räkning. Med erinran, att enligt
1875 års Riksdags förenämnda beslut vidare vore bestämdt, att behållna
köpeskillingen för veterinärinstitutets förra tomter skulle aflemnas till riksgäldskontoret
och sålunda användas till afbetalning å statsskulden, hade
inför Kongl. Maj:t den 24 februari 1893 chefen för finansdepartementet
anmält, att han funne tiden då vara inne att till försäljning utbjuda sagda
tomter, men att omständigheter förekomme, som enligt hans tanke gjorde
det önskligt, att frågan om användningen af köpeskillingen för tomterna

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

47

komme under förnyad ompröfning. Departementschefen hade nemligen
framhållit angelägenheten deraf, att erforderliga lokaler blefve beredda sådana
statens embetsverk i hufvudstaden, som saknade egna lokaler eller hvilkas
lokaler vore allt för trånga eller eljest olämpliga; och på sätt redan blifvit
nämndt, hade departementschefen dervid särskildt betonat, att på grund af
de förefintliga bristerna vid kanslihuset frågan om beredande af ny lokal
för Kongl. Maj:ts kansli inom en nära liggande framtid måste kräfva sin
lösning. Vid sådant förhållande hade departementschefen föreslagit, att den
blifvande köpeskillingen för veterinärtomterna måtte afsättas till en fond
för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden; och hade
Kongl. Maj:t beslutit att i sådant afseende till Riksdagen aflåta framställning.
I skrifvelse den 2 maj 1893 hade Riksdagen anmält, att Riksdagen,
med bifall till Kongl. Maj:ts berörda framställning, medgifvit, att inflytande
köpeskillingar för omförmälda tomter finge inlevereras till statskontoret för
att derstädes förvaltas och förräntas såsom en särskild ))fond för anordnande
af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden)), att af Kongl. Maj:t, efter
inhämtande i hvarje särskildt fall af Riksdagens medgifvande, för sagda
ändamål disponeras.

Sedan veterinärinstitutets förra tomter samtliga blifvit försålda, hade
köpeskillingarne ingått till nyssberörda fond, till hvilken jemväl, enligt
Riksdagens vid särskilda tillfällen lemnade medgifvanden, influtit köpeskillingarne
för vissa smärre a stads område eller i grannskapet af stad
belägna kronolägenheter.

Pa framställning af Kongl. Maj:t hade 1897 års Riksdag medgifvit,
att af behållningen å fonden finge disponeras ett belopp af 73,000 kronor
till restaurering utvändigt af det så kallade Granda Kungshuset i Stockholm.
I ifrigt hade icke någon anvisning blifvit gjord å ifrågavarande fond,
hvilken vid 1901 års slut egde en behållning af 1,182,636 kronor
42 öre.

Om till bestridande af kostnaderna för uppförande af ny byggnad
för Kongl. Maj:ts kansli å det af departementschefen förordade området
af Riddarholmen och utförande af omförmälda i samband dermed stående

byggnadsföretag, hvilka kostnader beräknats till...... kronor 4,200,856: 98

finge användas:

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

dels förenämnda behållning å fonden för anordnande
af lokaler för statens embetsverk i hufvud staden.

................................ kronor 1,182,636: 42

dels ock de medel, som enligt
förslaget till bytesaftal
med Stockholms stad
skulle af staden tillhandahållas,
......................» 1,000,000: — » 2,182,636: 42

skulle alltså erfordras ytterligare................................. krcnor 2,018,220: 56

eller i afjemnadt tal 2,000,000 kronor.

Det borde erinras, att det nyssberörda beloppet, 1,000,000 kronor,
som skulle af Stockholms stad tillhandahållas, icke utfölle förr än vid
den åttaåriga byggnadstidens slut, men hinder borde icke mota för statskontoret
att under de sista åren af byggnadstiden förskjuta ett motsvarande
belopp.

Enligt hvad departementschefen erinrat, vore tiden, inom hvilken
ifrågavarande byggnadsföretag kunde förväntas blifva i sin helhet fullbordade,
beräknad till åtta år. Då sistnämnda belopp af 2,000,000 kronor
icke behöfde i sin helhet vara att tillgå vid tiden för byggnadsarbetenas
påbörjande, hade, med hänsyn jemväl till beloppets storlek, en fördelning
af detsamma på vissa år, motsvarande de beräknade byggnadsåren, ansetts
lämpligen kunna och böra ega rum. I öfverensstämmelse härmed hade
också Kong! Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för
ifrågavarande byggnadsföretag bevilja ett extra anslag till belopp af
2,000,000 kronor, att utgå under åtta år, och deraf för år 1903 anvisa
en åttondedel eller 250,000 kronor.

Slutligen ansåge departementschefen sig böra erinra, att till betäckande
af kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag en tillgång
kunde påräknas äfven i de räntemedel, som under innevarande år och
sedermera under byggnadstiden kunde komma att tillföras fonden för
anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden. Vid beräkningen
af det för byggnadskostnaderna erforderliga beloppet hade
också hänsyn tagits till denna tillgång, i det att det anslag, som af
Riksdagen äskats, ansetts kunna afjemnas nedåt med ett belopp af 18,220
kronor 56 öre eller från 2,018,220 kronor 56 öre till 2,000,000 kronor.
Endast i ett afseende borde dock för närvarande Riksdagens medgifvande

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

49

till disposition af framdeles uppkommande tillgångar å fonden inhemtas.
Enligt förslaget till bytesaftal med Stockholms stad skulle staden till
kronan afstå, bland annat, en del af egendomen n:o 4 i qvarteret Riddarholmen,
hvilken egendom nu af staden innehades med evärdlig besittningsrätt,
mot det att kronan öfvertoge den staden åliggande skyldigheten att
för egendomen till finska församlingen betala en årlig afgäld af 1,000
kronor. Till bestridande af denna utgift hade omförmälda räntemedel
ansetts böra jemväl lemna tillgång. Derest de af departementschefen
förordade byggnadsföretagen komme till utförande, borde åtgärd vidtagas
i syfte att med finska församlingen träffa uppgörelse om befrielse för
kronan från afgäldens erläggande mot det att kronan till församlingen
erlade ett afgäldens kapitalvärde motsvarande belopp. För närvarande
och till dess sådan uppgörelse komme till stånd borde emellertid, hvad
angilge omförmälda med byggnadsföretagen sammanhängande utgift,
räntemedlen endast så till vida behöfva tagas i beräkning, att af dem
borde tills vidare få användas hvad som erfordrades för den årliga afgäldens
erläggande.

Utskottet delar visserligen den af departementschefen till statsrådsprotokollet
uttalade uppfattning om behofvet af nya och tidsenligare lokaler
för många af de centrala embetsverken i hufvudstaden och särskildt för
Kongl. Maj:ts kansli. Det sätt, på hvilket denna fråga skulle enligt Kongl.
Maj:ts föreliggande förslag komma att i hufvudsakliga delar lösas, anser sig
utskottet emellertid icke kunna förorda.

Hvad först beträffar det ifrågasatta nedrifvandet af de två byggnader,
i hvilka kammarrätten och domänstyrelsen samt sjöförsvarsdepartementet
och marinförvaltningen äro inrymda, samt uppförande å denna med en del
af hamnområdet utvidgade plats af ett nytt kanslihus, föreställer sig utskottet,
att det icke är med god hushållning förenligt att rasera dessa
ansenliga byggnader, hvilka utan tvifvel böra kunna så ändras och inredas,
att de komma att erbjuda fullt tidsenliga embetslokaler; och äfven om
förstärkning af grunden för den mot hamnen vettande del af byggnaderna
skulle vara erforderlig, synas kostnaderna härför icke kunna blifva afskräckande.
Uppförandet af större delen af den nya byggnaden å hamnområdet,
hvilket lärer utgöras af utfyllning i sjön framför den ursprungliga kajen,
skulle, enligt hvad utskottet inhemtat, medföra vida större grundläggningskostnader
än dem, som finnas i de nu framlagda beräkningarna angifna.
Härtill kommer, att, derest nämnda del af Riddarholmshamnen, utgörande
Ihh. till Riksd. Fiol. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. 7

Utskottets

yttrande.

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 71,

3,070 qvadratmeter, icke skulle behöfva tagas i anspråk för nu ifrågavarande
byggnadsföretag, för kronan borde kunna erhållas väsentlig tillökning i förmåner
vid förestående bytesaftal mellan kronan och Stockholms stad. Äfven
ur estetisk synpunkt synes det kunna ifrågasättas, om å förenämnda plats
lämpligen bör förläggas en byggnad med det monumentala utseende, som
torde böra förlänas den blifvande kanslibyggnaden, då den utan tvifvel
komme att domineras af den närbelägna Riddarholmskyrkan.

Vid fråga om uppförande af en monumental byggnad å Riddarholmen,
synes, enligt utskottets mening, uppmärksamheten böra fästas å den plats,
som, höjande sig på klippgrund, för närvarande upptages af det åt generalstaben
och krigshögskolan upplåtna hus med närliggande byggnader. Dess
läge skulle otvifvelaktigt blifva ett af de vackraste, som hufvudstaden kan
erbjuda; och äfven om ett utsträckt fastighetsförvärf skulle föranledas af
byggnadens förläggande å denna del af Riddarholmen, torde detta icke^böra
utgöra hinder för arbetets utförande. Såsom ett önskemål har ofta framstälts,
att statsverket måtte blifva egare af alla byggnader å Riddarholmen.

Med den uppfattning, utskottet sålunda hyser i fråga om platsen för
kanslibyggnadens förläggande, kan utskottet gifvetvis icke biträda Kongl.
Maj ds förslag angående uppförandet af ett nytt hus för kammarrätten,
domänstyrelsen och kammararkivet. Mot detta förslag har utskottet i öfrigt
velat erinra, att byggnaden synes enligt detsamma komma att förläggas på
en i liera afseenden olämplig plats upptagande 685 qvadratmeter af
Riddarholmens hamnområde. Dess läge i omedelbar närhet till nämnda
lifligt trafikerade hamn, synes ingalunda fördelaktigt, och dertill kommer,
att byggnaden skulle uppföras nedanför en bergshöjd, mot hvilken en del
af dess lokaler skulle vetta. Det på denna höjd belägna generalstabshuset
skulle komma att nedtrycka byggnaden och inklämma inträdet till densamma
från Birger Jarls torg, der den dock skulle hafva den genaste
förbindelsen med öfriga embetsverk å holmen. I allt fall skulle, derest den
af utskottet uttalade mening om de åt kammarrätten och sjöförsvarsdepartementet
med flera embetsverk upplåtna byggnadernas bibehållande vinner
Riksdagens godkännande, någon sådan nybyggnad icke erfordras, då dessa
byggnader efter förändrad inredning skulle komma att lemna mer än tillräckligt
utrymme för kammarrätten och domänstyrelsen, samt, derest ny lokal
skulle behöfva anordnas för kammararkivet, det torde kunna inrymmas i
det nya kanslihuset.

Då utskottet sålunda i högst väsentliga delar icke kan biträda Kongl.
Maj:ts föreliggande förslag, saknar utskottet anledning att ingå i närmare

Statsutskottets Utlåtande N:o 11,

51

granskning af dess detaljer. Utskottet har dock velat framhålla, att utskottet
finner ändamålsenligt, att stadens samtliga byggnader å Riddarholmen
förvärfvas för statsverkets räkning och att postverkets hus vid Rödbotorget
påbygges för beredande af ökadt utrymme för embetslokaler. I sammanhang
härmed har utskottet velat uttala den mening, att afsevärda olägenheter
icke borde uppstå, derest utrikesdepartementet eller något af försvarsdepartementen
eller dem båda bereddes lokaler inom annan byggnad än det
nya kanslihuset.

På grund af hvad nu anförts, anser utskottet en förnyad utredning i
förevarande ämne böra åvägabringas; och, derest, med anledning af inom
Riksdagen i ämnet väckta förslag, arffurstens palats kommer att för statsverkets
räkning inköpas, torde vid behandling af nu föreliggande frågor
böra tagas i ompröfning, i hvad mån nämnda byggnad må kunna användas
för inrymmande af embetslokaler.

I sammanhang med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling
förehaft punkt 26 under sjunde hufvudtiteln i propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof, hvilken punkt, enligt hvad utskottet
i punkt 24 af utlåtandet n:o 8 anmält, blifvit vid behandlingen af berörda
hufvudtitel utbruten. I nämnda punkt 26 har Kongl. Maj:t föreslagit, att
Riksdagen måtte för uppförande af ny byggnad för Kongl. Maj:is kansli
och utförande af vissa i samband dermed stående byggnadsföretag bevilja
ett extra anslag af 2,000,000 kronor, att utgå under åtta år, och deraf
för år 1903 anvisa eu åttondedel, eller 250,000 kronor.

I öfverensstämmelse med den af utskottet här ofvan uttalade mening
i afseende å nämnda byggnadsfrågor, finner utskottet sig för närvarande
icke kunna förorda berörda anslags beviljande.

Vid handläggningen af förevarande ärende har utskottet äfven till behandling
förehaft en af herr E. A. Lindblad inom Andra Kammaren väckt
motion (n:o 184) i hvad den innefattar förslag om att Riksdagen måtte i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t behagade verkställa
eu utredning om, huruvida plats för Kongl. Maj:ts kansli må kunna beredas
genom ombyggnad å nuvarande kanslihustomten med möjlig utvidgning af
densamma. Då emellertid utskottet antager, att, derest förnyad utredning
angående förevarande ämne kommer att föranstaltas, det tillfälle till an -

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

ordnande af embetslokaler, som den nuvarande kanslibyggnaden och tomten
för densamma erbjuder, icke torde komma att lemnas obeaktadt, har utskottet
icke funnit sistnämnda framställning föranleda utskottet att hemställa om
särskild åtgärd i denna fråga.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört och under uttalande
af den mening, att en lösning-af ofvannämnda byggnadsfrågor i den rigtning,
utskottet här ofvan antydt, icke torde medföra större kostnader, än
hvad Kongl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, får utskottet hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande proposition icke
må af Riksdagen bifallas och att Riksdagen vid anmälan
om detta beslut må anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes föranstalta om förnyad utredning i ämnet;

b) att Kongl. Maj:ts i punkt 26:o under sjunde
bufvudtiteln framstapla förslag, att Riksdagen må, för
uppförande af ny byggnad för Kongl. Maj:ts kansli och
utförande af vissa i samband dermed stående byggnadsföretag,
bevilja ett extra anslag af 2,000,000 kronor,
att utgå under åtta år och deraf för år 1903 anvisa en
åttondedel eller 250,000 kronor, icke må vinna Riksdagens
bifall; samt

c) att herr Lindblads ofvannämnda motion må,
genom hvad utskottet i mom. a) här ofvan föreslagit,
anses vara besvarad.

Stockholm den 29 april 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUND!!BERG.

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

53

Reservationer:

af herr II. P. P. Tamm mot vissa delar af den af utskottet använda
motivering;

af herr E. Eramclcd, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af
Riksdagen bifallas.

Det skulle här antecknas, att herr P. Pehrson och S. G. von Friesen
icke öfvervarit förestående ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Proi. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft.

8