Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

*

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1902, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a IT. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 652,050 kronor,
har Kong! Maj:t, under hänvisning till det vid den kong!, propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden
den 11 januari innevarande år, föreslagit, att nedannämnda
ordinarie anslag måtte af Riksdagen anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet
samt med samma rätt till deras användande och under
enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena................................................ kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet..................... » 32,365: —

[3.] ministerstaten ................................. » 357,705: —

[4.] militärattachéer.............................. » 8,470: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter...................................................... » 73,660: — 496,200: —

Transport kronor 496,200: —

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 4.) 1

Angående

ordinarie

anslagen.

[1-9.]

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Transport kronor 496,200: —

Konsulsbassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet kronor 9,290: —

[7.] konsulsstaten............ » 243,590: —

[8.] skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter......... » 18,300: — 271,180:

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas
kunna bestridas af inflytande konsulat- och

expeditionsafgifter................................................... 111,180: — 160,000: _

summa kronor 656,200: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena;

[9.] svenska kyrkan i Paris....................................... » 2,950: —

tillsammans kronor 659,150: —

Vid jemförelse mellan den för innevarande år gällande riksstaten och
de af Kongl. Maj:t nu äskade anslagen framgår, att en ökning i anslagen
till kabin ettskassans utgifter af 7,100 kronor blifvit föreslagen, hvaraf 7,058
kronor belöpa på anslaget till ministerstaten och utgöra Sveriges andel af
en föreslagen ökning med 10,000 kronor af den under nämnda anslag upptagna
rubriken »a. traktamenten m. m.» för beredande af arbetsbiträde vid
de beskickningar, som deraf funnes vara i behof. Återstående 42 kronor af
berörda höjning af kabinettskassans utgifter äro föranledda af företagna
jemkningar å anslagen till militärattachéer samt till skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter för vinnande af önskvärd afrundning af några siffror.

I afseende å anslagen till konsulskassan hafva utgifterna upptagits
till ett belopp, som är 4,229 kronor lägre än det i nu gällande stat uppförda,
men som de inkomster, hvilka, inflyta genom konsulat- och expeditionsafgifter
för svenska fartyg i utländska hamnar, och med hvilka bestridas
utgifter å konsulskassan, för år 1903 beräknats till ett med motsvarande
summa minskadt belopp i förhållande till år 1902, förändras icke härigenom
beloppet af det statsanslag, som blifver erforderligt från Sverige för fyllande
af konsulskassans medelsbehof under år 1903, eller 160,000 kronor.

I de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, har icke
ifrågasatts någon förändring.

I fråga om förberörda förhöjning i kabinettskassans anslag till ministerstaten
har ministern för utrikes ärendena till protokollet i sammansatt stats -

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

råd den 5 december 1901 (sid. 11) erinrat, att lian redan i ett preliminärt
förslag till gemensam utrikesbudget för år 1902 upptagit arfvoden åt tre
kanslister, nemligen vid beskickningarne i Berlin, Paris och S:t Petersburg,
med kr. 4,000 för hvarje eller tillsammans kr. 12,000, men att, sedan norska
regeringen förklarat sig icke kunna tillstyrka, att nämnda belopp upptoges
i budgetförslaget, frågan härom vid föredragning den 7 december 1900
fått förfalla.

Ministern har vidare meddelat, att redan under samma månad ministern
i Bryssel och Haag inkommit med en framställning om anställande af en
kanslist vid den honom anförtrodda beskickning, som hvarken egde någon
tjensteman på stat till ministerns biträde eller ens något anslag till skrifbiträde
sig anvisadt.

Under innevarande år hade ministrarne i Berlin och Paris å nyo framhållit
behofvet af kanslisters anställande vid nämnda beskickningar, hvarjemte
ministern i S:t Petersburg i afvaktan på lösningen af frågan om en kanslists
anställande begärt och erhållit bemyndigande att för verkställande af öfversättningar
från eller till ryskan uppföra nödiga medel bland beskickningens
extra utgifter.

De skäl, som blifvit från nämnda olika håll anförda för beredande af
ökadt arbetsbiträde, funnes sammanfattade i en vid statsrådsprotokollet fogad
promemoria.

För att undanrödja de betänkligheter, som från norsk sida år 1900
uttalats mot förökandet af beskickningarnes fasta personal, hade utrikesministern
nu trott sig böra ändra framställningen till att gälla beredande af arbetsbiträde
vid de beskickningar, som deraf funnes vara i behof, jemte det
att beloppet blifvit nedsatt från kr. 12,000 till kr. 10,000.

Derest framställningen vunne bifall, borde fördelningen af medlen blifva
föremål för Kongl. Maj:ts beslut för ett år i sänder.

Förenämnda af utrikesministern åberopade promemoria är af följande
lydelse:

»Det visar sig år efter år, att svenska och norska regeringsmyndigheter,
komitéer och enskilde i allt större utsträckning anlita beskickningarnes
mellankomst för erhållande af upplysningar af den mest mångskiftande art.
Detta föranleder allt oftare personliga besök af beskickningspersonalen i
embetsverk och hos institutioner för att om möjligt undvika den tidsutdrägt,
som vore förbunden med en officiel skriftvexling. I många fall är det emellertid
för ändamålet erforderligt att uppsöka flere olika tjensteman uti olika
embetsverk, hvilka icke sällan äro belägna i skilda stadsdelar, hvadan beskickningspersonalens
tid tages starkt i anspråk, särskilt i städer som Paris,
Petersburg och Berlin, der afstånden äro stora. Antalet af såväl i offentligt

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

uppdrag utsände stipendiater som enskilde personer, hvilka personligen vända
sig till beskickningarne för att erhålla anbefallningär och upplysningar, ökas
alltjemt, och med underlättade reseförbindelsér växer jemväl antalet resande
landsmän, som äfven i mindre och måhända rent privata angelägenheter begära
råd eller vägledning af ett eller annat slag.

Personalen vid de större beskickningarne är derför i allmänhet så upptagen,
att föga eller ingen tid blifver öfrig hvarken för legationssekreterare
eller attachéer att fullständigt sätta sig in i det främmande landets förhållanden
utöfver ramen af de ärenden de handlägga. Attachéerna, hvilkas antal
är mycket vexlande, tjenstgöra dessutom i första rummet för sin egen utbildning
och måste i dennas intresse ofta flyttas från ett land till ett annat.
Legationssekreterarne kunna och böra icke heller förblifva mer än vissa år
på samma plats. Kontinuiteten i de löpande ärendenas behandling äfventyras
emellertid vid hvarje ombyte af legationssekreterare och jemväl under detines
tjenstledighet, ty hvarken den nyutnämnde eller den tillförordnade kunna vara
i besittning af den kännedom om lokala förhållanden eller precedenser, som
mången gång allena möjliggör ett ärendes snabba behandling. En vid en
och samma beskickning för längre tid fäst tjensteman, väl förfaren i landets
språk med småningom utbildad kännedom om lokala förhållanden, personer
och precedenser, vore derför påtagligen af mycket stor betydelse för tj enstens
behöriga gång.

Utom dessa allmänna synpunkter finnas åtskilliga, som äro värda att
beaktas för särskilda beskickningsorter.

Beskickningen i Berlin framhåller särskildt den omständigheten, att de
särskilda tyska staternas lagar och författningar, ekonomiska och sociala förhållanden
äro ganska olika. Såväl förfrågningar som rekommendationer måste
i allmänhet göras på flere håll i samma sak eller för samma person.

Vid beskickningen i Bryssel och Haag finnes intet fast biträde anstäldfi
Ministern framhåller de olägenheter i afseende å de löpande ärendenas behandling,
som häraf vållas, när beskickningschefen är tjenstledig eller uppehåller
sig i Haag.

Beskickningen i Paris framhåller den ökning i göromålen, som uppstått
derigenom, att densamma anlitas för förhandlingar med flere, särskildt utomeuropeiska
staters representanter derstädes, dels för meddelande af upplysningar
rörande de Förenade Rikena, dels såsom mellanhand för anställande
af lärare från Sverige eller Norge, dels för att tillvarataga de Förenade
Rikenas intressen i åtskilliga stater, der de icke hafva diplomatiska representanter.

Beskickningen i Petersburg påvisar, att det ryska språket inom de
administrativa kretsarne allt mer och mer undantränger de främmande språk,

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

på hvilka man förr kunde förhandla äfven med de lägre tjenstemännen, hvadan
den är i behof af ett biträde, fullt mäktigt ryska språket. Utan ett sådant
är beskickningen äfven ur stånd att följa med ens den ryska pressens huvudorgan,
då det endast undantagsvis förekommer, att nytillträdande tjensteman
vid beskickningen redan äro förtrogna med ryska språket, och det i regeln
tager minst ett par år, innan man tillegna!’ sig det tillräkligt för att kunna
läsa och tala det med någon lätthet.»

Sedan norska regeringens betänkande inhemtats, föredrogs ärendet
å nyo i sammansatt statsråd den 11 januari 1902, dervid ministern för utrikes
ärendena anförde, bland annat, följande.

Angående den ifrågasatta förhöjningen hade departementet för det inre
i det utlåtande, som läge till grund för norska regeringens betänkande, anfört,
att, enär utrikesministern ansett sig böra å nyo framlägga förslag om beviljande
af anslag för ifrågavarande ändamål, och förslaget nu förelåge i en form,
hvarigenom ökning af den fasta diplomatiska staten undvekes, departementet
funne sig under förevarande omständigheter icke böra motsätta sig, att i
utrikesbudgeten till arbetsbiträde vid beskickningarne uppfördes ett belopp af
intill kronor 10,000. Detta öfverensstämde ock med utrikesministerns uttalande
till protokollet den 5 december, enligt hvilket Kongl. Maj:t, derest anslaget
beviljades, skulle årligen besluta om anslagets fördelning.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna ökningen af anslaget till ministerstaten
för beredande af arbetsbiträde vid de beskickningar, som deraf finnas
vara i behof, anser utskottet sig böra förorda, dervid utskottet emellertid
velat uttala den mening, att det torde vara af synnerlig vigt, att embetsoch
tjenstemännen vid de Förenade Rikenas utländska beskickningar antingen
redan vid anställningen ega eller åtminstone snarast möjligt söka förvärfva
erforderlig kunskap i det främmande lands språk, der de anställas.

Emot hvad Kongl. Maj:t beträffande de ordinarie anslagen under
denna hufvudtitel föreslagit har utskottet intet att erinra och hemställer alltså,

att hvad Kongl. Maj:t i fråga om de ordinarie anslagen
under tredje hufvudtiteln föreslagit må af Riksdagen bifallas.

Extra anslag.

2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kongl. Maj:t fnåa^till
jemväl för år 1903 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor. »Sveriges

traktater >.

[10.]

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 3) innehåller angående
arbetets fortskridande, hemställer utskottet,

att, till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater», må
på extra stat för år 1903 anvisas ett anslag af 4,500
kronor.

anåa^tål 3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat för år

internatio- 1903 bevilja 2,500 kronor till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna
nefaH^ran under innevarande år för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag.

'' Departementschefen har anfört, att ehuru vid tiden för statsverks propositionen

föredragning inför Kongl. Maj:t meddelande ännu icke ingått
om beloppet af Sveriges andel i kostnaderna för innevarande år för den i
Haag, jemlikt konventionen för afgörande på fredlig väg af internationella
tvister den 29 juli 1899, upprättade byrå, kunde dock med ledning af den
för byrån faststälda budgeten för året antagas, att denna andel icke komme
att uppgå till högre belopp än 2,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till bestridande af Sveriges andel i
kostnaderna under innevarande år för den internationella
skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för år 1903
anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

Adyrtids- 4:o. Kongl. Maj:t har i punkten 12 under denna hufvudtitel före tillägg.

slagit Riksdagen att, till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt
[12.] tjensteman och betjente i utrikesdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli, såsom förslagsanslag bevilja ä extra stat för år 1903 ett belopp af
4,200 kronor.

Öfver ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

ansla^tili 5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1903

den interm- bevilja såsom bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern ett anslag af

fredsb^rån j^50 ^r0110r re

Bernn * Ministern för utrikes ärendena har i fråga härom erinrat, att, vid före[13.
] dragning inför Kongl. Maj:t den 7 juni 1901 af Riksdagens skrifvelse
den 29 nästförutgångne maj angående regleringen af utgifterna under riks -

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

7

statens tredje hufvudtitel, han, med anledning af Riksdagens i punkt 5) af berörda
skrifvelse gjorda anmälan, att Riksdagen, med bifall till en inom Riksdagen
väckt motion, å extra stat för år 1902 till den internationella fredsbyrån i
Bern beviljat ett bidrag af 750 kronor, anfört, att han vore i tillfälle upplysa,
att bidrag af statsmedel lemnats densamma från Norge, Danmark och Schweiz,
samt att han såväl af hänsyn härtill som på grund af det humanitära syftet
i fredsbyråns sträfvanden, hvilket likaledes vore föremål för åtskilliga svenska
fredsföreningars varma intresse, funne skäl tillstyrka Kongl. Maj:t att godkänna
Riksdagens beslut i denna punkt; och hade Kongl. Maj:t fattat beslut
i enlighet med denna hemställan.

Af de skäl, som föranledt honom att tillstyrka Kongl. Maj:t att godkänna
Riksdagens nyssnämnda beslut, förklarade sig ministern anse, att ekonomiskt
understöd'' från svenska statens sida borde komma fredsbyrån till del
äfven för år 1903, helst ett sådant, enligt hvad af byråns redogörelser för
de senare årens arbeten framginge, ingalunda syntes obehöflig^

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, å extra stat för år 1903 bevilja såsom
bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern ett anslag
af 750 kronor.

6:o. Uti punkten 14 under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att medgifva, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar
Unge för innevarande år äfvensom för år 1903 användas 8,000
kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof,
af stipendiats resekostnader, eller tillsammans 11,000 kronor för hvartdera året!

Ministern för utrikes ärendena har till statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden
den 11 januari 1902 i detta ämne anfört följande.

I enlighet med derom af låten proposition hade 1895 års Riksdag medgifvit,
att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar skulle från och
med 1896 under högst tre år få årligen användas 4,000 kronor till ett konsulsstipendium
och 1,500 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiatens
resekostnader. Vid 1898 års riksdag hade medgifvits användande från och
med 1899 af 11,000 kronor för två dylika stipendier, och hade äfven då
tidsperioden bestämts till högst tre år, alltså till och med år 1901.

I afseende å frågan om framtida anslag till konsulsstipendier hade den
af Kongl. Maj:t den 1 juli 1898 tillsatta komité för behandling af vissa

Angående

konsuls stipendier.

[14.]

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

sjöfartsnäringen och den utrikes handeln rörande frågor i sitt den 12 december
1900 afgifna betänkande, hvilket, i hvad detsamma afsåge konsulatväsendet,
blifvit enligt Kong!. Maj:ts beslut öfverlemnadt till utrikesdepartementet —
jemte förmälan, att, då med dessa stipendier afsåges att bereda tillgång till
lämpliga adepter för konsulatens rekrytering, det derför också vore gifvet, att
anslaget borde vara tillräckligt stort för att fylla ett sådant behof, helst man
naturligen alltid måste räkna med möjligheten, att icke alla stipendiater
egnade sig för vidare befordran — såsom sin åsigt uttalat, att anslaget borde
höjas^ åtminstone så mycket, att det lemnade tillgång till tre stipendier, för
hvilket ändamål erfordrades ytterligare 5,500 kronor; och hade komitén i
enlighet fhärmed hemstält, att Kong! Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva,
att af ofvan omförmälda besparingar matte för tre år i sänder användas
12,000 kronor årligen till tre konsulsstipendier, hvart och ett å 4,000 kronor,
samt 4,500 kronor till erforderliga resekostnader, eller tillsammans 16,500
kronor.

Någon höjning af ifrågavarande anslag, på sätt sagda komité föreslagit,
ansåge ministern för utrikes ärendena emellertid icke vara afbehofvet
påkallad, men då de skäl, som föranledt upprättandet af ifrågavarande stipendier
i syfte att bereda unge män tillfälle att genom tjenstgöring vid de
Förenade Rikenas konsulat förvärfva den utbildning, som kunde göra dem
egnade för konsulstjensten, fortfarande egde sin giltighet, ansåge han, med stöd
af hvad kommerskollegium i ärendet anfört, anledning föreligga att söka
åvägabringa det hittills utgående anslagets förnyande, likväl med någon ändring
i bestämmelserna om dess användande. Erfarenheten hade nemligen visat,
att det hittills för hvarje stipendiat faststälda stipendiebeloppet af 4,000
kronor i allmänhet varit alldeles otillräckligt till bestridande af stipendiatens
lefnadskostnader. I all synnerhet hade denna olägenhet gjort sig känbar
vid de tillfällen, då stipendiatens verksamhetsfält varit förlagdt till någon utom
Europa belägen konsulsstation, och då af lätt insedda skäl en sändning till
utomeuropeiska platser äfven framdeles måste ifrågakomma, syntes särskildt
med hänsyn härtill vara nödigt, att anslaget icke på förhand uppdelades på
två stipendier a 4,000 kronor hvartdera, utan att det öfverlemnades åt Kongl.
Maj:t att efter omständigheterna bestämma, huruvida stipendiemedlen, 8,000
kronor, borde användas till ett eller flera stipendier, äfvensom beloppet af
hvarje stipendium. Ersättning för resekostnader borde såsom hittills bestämmas
till 3,000 kronor, att utgå i mån af behof.

Rörande dispositionen af eventuelt uppkommande öfverskott å stipendiemedlen,
vore det önskvärdt, att detsamma finge användas till att bereda den,
som innehaft ett stipendium, tillfälle att studera de merkantila och industriella
förhållanden i hemlandet, om hvilka en konsulatstjensteman ej borde sakna

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

9

kännedom, eller ock, när så funnes lämpligt, under en begränsad tid tjenstgöra
i utrikesdepartementet eller kommerskollegium.

I fråga om tilldelandet och åtnjutandet af stipendier syntes i öfrigt
hufvudsakligen samma bestämmelser böra fastställas som de för de senast
tilldelade stipendierna föreskrifna, nemligen:

att ministern för utrikes ärendena skulle låta kungöra, att ansökningar
till stipendiums erhållande kunde inom viss tid inlemnas till utrikesdepartementet,

att ansökningarne skulle af utrikesdepartementet öfversändas till kommerskollegium
för upprättande af förslag,

att stipendium skulle tilldelas på ett är, men att ministern för utrikes
ärendena skulle kunna förlänga tiden för stipendiets innehafvande för högst
ett är i sänder,

att åtnjutande af stipendium icke skulle för stipendiat medföra någon
rätt att efter stipendietidens utgång vinna befordran,

att stipendium icke skulle behöfva ovilkorligen utgå för hvart år, utan
allenast i den mån lämplig person anmält sig,

att inga särskilda kompetensvilkor borde föreskrifvas, utan en hvar
sökandes lämplighet bedömas efter föreliggande omständigheter,

att ministern för utrikes ärendena skulle, efter att hafva inhemtat
yttrande af kommerskollegium, utfärda instruktion för stipendiaten,

samt att stipendiat skulle i öfrigt vara skyldig ställa sig till efterrättelse
de föreskrifter, som meddelades af ministern för utrikes ärendena.

Af hänsyn till möjligen förestående ändringar i afseende å konsulatafgiften,
till följd hvaraf konsulskassans besparingar framdeles kunde komma
att betydligt nedgå, ansåge utrikesministern det mindre lämpligt att af Riksdagen
begära anvisande af anslag till stipendier på dessa besparingar för
någon längre tid, utan vore det hans afsigt att hädanefter årligen, i sammanhang
med förslaget till regleringen af utgifterna under tredje hufvudtiteln,
underställa Kongl. Maj:t denna fråga.

Enär emellertid intet anslag för innevarande år för ändamålet funnes
att tillgå, hemstälde ministern, att denna gång Riksdagens samtycke måtte
äskas dertill, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar måtte för
innevarande år äfvensom för år 1903 få användas medel till konsulsstipendier
i enlighet med det nu framlagda förslaget.

Mot framställningen om bemyndigande för Kongl. Maj:t att af konsulskassans
besparingar använda angifna belopp till konsulsstipendier och resekostnadsersättning
åt konsulsstipendiater under innevarande år och år 1903
har utskottet icke något att erinra. Ej heller har utskottet ansett sig böra
Bih. till Biksd. Prot. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 4 Raft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o i.

ifrågasätta någon förändring i de af utrikesministern angifna grunder för dylika
stipendiers utdelande under nämnda år. Utskottet har emellertid velat
uttala den mening, att, då ifrågavarande stipendier äro afsedda till att bereda
unge män tillfälle att förvärfva sådan utbildning, att konsulatens tjenstepersonal
må kunna med dem rekryteras, för detta ändamåls vinnande synes
vara önskligt, att antalet stipendiater icke allt för mycket inskränkes.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning må af
Riksdagen bifallas.

Stockholm den 11 februari 1902.

På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
Tredje hufvudtitel

1902 års
riksstat
anslår:

Förslag till
blifvande
riksstat:

Anvisning
i kontant.

Utrikesdepartementet.

Anvisning
i kontant.

Kronor.

ö.

Kabinettskassans utgifter.

Kronor.

ö.

24,000

32,365

350,647

8,471

—

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena......

Utrikesdepartementet.........................................................

24,000

32,365

357,705

8,470

73,660

—

_

Ministerstaten.....................................................................

_

Militärattachéer..................................................................

73,617

—

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................

—

489,100

—

S:gr

496,200

—

Konsulskassans utgifter.

9,021

248,630

17,758

—

Utrikesdepartementet............... 9,290: —

Konsulsstaten ........................... 243,590: —

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter........................ 18,300: —

275.409

eller efter af-drag af etc.

115.409

271,180: —

eller efter afdrag af hvad som häraf be-räknas kunna bestridas af inflytande
konsulat- och expeditionsafgifter......... 111,180: —

160,000

—

S:gr

160,000

—

2,950

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket
allena.

Svenska kyrkan i Paris...................................................

2,950

652,050

—

Summa

659,150

—

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. JLitt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
T r e d j e Imfvudtitel.

Utrikesdepartementet,

Till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater».......................................

Kronor.

ö.

4.500

2.500
750

—

» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år 1902 fon-den internationella skiliedomstolens byrå i Haag ...........................

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern....................................

Summa

7,750

—

;

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

13

Bil. Uti. C.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för
närvarande utgående expektanslöner och pensioner.

Från kabinettskassan.

Jemlikt nådigt
beslut af den

Pensioner:

Kronor

10 juli 1884 F. d. envoyén herr O. M. Björnstjerna........................ 6,000

7 febr. 1899 » » F. Due...................................................... 6,000

6 sept. 1895 » ministern 0. Burenstam ....................................... 5,000

Summa kronor 17,000

Från konsulskassan.

Jemlikt nådigt
beslut af den

Pensioner:

Kronor

30 dec. 1898 F. d. generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt........................ 4,000

1 mars 1901 » » grefve A. Cronhielm..................... 3,200

24 april 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka.................................... 800

16 okt. 1898 » C. Falsens enka ....................................... 800

9 juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka................................................ 700

29 maj 1874 Vicekonsuln Hambros enka ................................................ 400

9 juli 1896 » J. J. G. Nicolaysens enka........................... 400

Summa kronor 10,300

Éih. till Riksd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 4 Häft.

3