Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
1
X:o 3®.
Ank. till Riksd. kansli den 8 april 1902, kl. 3 e. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i
det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden
i det nja reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets
föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af
dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af
beslut vid föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande
utgifter; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna;
redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen
för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid
riksgäldskontoret; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m;
samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjening; äfvensom förslag till
aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening samt
pensionsstat vid riksgäldskontoret.
De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden
i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 14, 15, och 16,
som innehålla uppdrag, hvilka numera blifvit fullgjorda. I staterna har
endast företagits den ändring, att revisorn P. Gr. Hanner, som under nästlidna
år erhållit afsked från sin tjenst, uppförts å pensionsstaten.
Bill. till Biksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 30 Saft. (N:o 39).
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras,
hemställer utskottet,
att det nu öfverlemnade förslaget till stadgan den
samt aflönings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 8 april 1902.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Reglemente för Riksgäldskontoret.
§ 1.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning liqvidera.?, utan afseende å den
4
Statsutskottds Utlåtande N:o 39.
tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i
afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets
räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes,
Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med
Riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente,
böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar
för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter
ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 3.
Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
förvaltning stående liqvidations- och. amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,388 kronor 33 öve, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligation sinköp tid efter annan.
§ 4.
Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under Eiksgäldskontorets
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering derå på tider och sätt, som Fullmäktige i Eiksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
§ 5-
Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under Eiksgäldskontorets
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
Angående Eiksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 6.
Beträffande Eiksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om bvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och
å bvilka, för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig
grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjena till efterrättelse.
Angående Riksgiildskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 7.
Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas
till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill
hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar
till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt
bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor att genom försäljning af då
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller
1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med
Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att
tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats.
§ 8.
Riksdagen har år 1890
dels på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning
för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt,
Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot
Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof
utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,
som, vid en af maskiningeniören Y. L. Klemming i september månad år
1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish
and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande
anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande
af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000
kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen
användas,
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
7
dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000
kronor, att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta
beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.
§ 9.
Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.
§ io.
Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.
§ 11.
Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som
jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.
§ 12.
Till låneunderstöd för enskilda jern vägar har 1896 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kro
-
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
nor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda jemvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lenmadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lenmadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af låuesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning
af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
derå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
9
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,
jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;
5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen
meddelad;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskape''r, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öflågt alla de
vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl.
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 30 Häft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara
disponibla;
och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ IB.
Till låneunderstöd för enskilda jern vägar har 1901 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser
:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kongl. Maj: t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
11
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kong], kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning
af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
derå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kong!. Majrts bestämmande,
jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Majrts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;
5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o)
att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;
7:6) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor
belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla;
och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ 14.
Riksdagen har år 1900 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—
Alfvesta jernvägsaktiebolag för utförande af jernvägsanläggning mellan
Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra
hälften under år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande
medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar blifvit uti Riksdagens
skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda;
och har berörda belopp, 4,795,000 kronor, blifvit af Riksdagen å Riksgäldskontor
anvisadt, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 15-
1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
13
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svärta jernväg, bemyndigat Riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.
§ 16.
Till fullbordande af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har
1901 års Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat 10,407,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ 17.
Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1901 års
Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat
2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 21.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret
att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det
belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar yet medgifva,
återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
Angående Riksgäldskontor» inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 38.
De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förord
nande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och
må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 39.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.
§ 40.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om berg ver kstion dens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut
till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och
c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de
ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret
inbetalas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
15
§ 41.
Om Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 42.
Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1902 och 1903 utbekomma de i bvartdera årets riksstat till utgående
från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesocb
revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar
å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den liqvid, som skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret
utgått.
§ 43.
Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att
der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om. deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar,
som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den
18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889,
af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.
Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet
den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande
det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition,
samma medel utbetala.
Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden
till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
I öfverenstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas
till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Statskontoret uppå dess
reqvisitioner tillhandahålla.
44.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
17
§ 45.
Riksdagen bar år 1899 bemyndigat Riksgäldskontoret att i utlandet
mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor
att tillhandahållas Riksbanken, som å sin sida bär att å tid samt på sätt och
vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Riksbanken
och Fullmäktige i Riksgäldskontoret kan komma att träffas, till Riksgäldskontoret
återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de
utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för
den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.
§ 46.
(kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets upplåning.
)
§ 47.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta
liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 48.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas
för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller
hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning
på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet;
egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga
obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och
kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Yid utlåning skola Riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför
hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande
till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till RiksBih.
till Rilcsd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afä. 30 Käft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
gäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som
säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 49.
För bestridande af Riksgäldskontor! åliggande betalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 50.
Derest sådant för verkställigheten af Kiksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga
medel genom upplåning mot Kiksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande
Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt Statskontoret i mån af behof upplåna medel mot vare sig
Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen
antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Kiksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med
hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till Kiksgäldskontoret
ingående medel.
§ 51.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
19
upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och
amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den
1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Statskontoret
till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 52.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda
ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna
utdelas.
§ 53.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Statskontoret, bör
till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.
Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.
§ 54.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig
välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 55.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.
§ 56.
År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
§ 57.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.
§ 58.
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 59.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige
gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till Riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
21
som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest
tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.
§ 60.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 69 innehåller,
två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider,
anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Yid hvarje sammankomst
böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges
näst föregående sammankomst förflutna tid.
En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att
under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande
intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl
beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.
Deputerade ega att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland Fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida Deputerads befattning, utgår
af de till Riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp motsvarande den ledige Deputeradens arfvode för ifrågavande tid.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 61.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
22
Statsutskottets Utlåtande N;o 39.
få icke af Fullmäktige åtfydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer
allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
« § 62.
Till ledning vid pröfningen och afgörandét af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne
begära råd och yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 63.
Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet Och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, söm Ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 64.
Med undantag af de enligt § 60 åt vissa Deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.
§ 65.
Astundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, hör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 66.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
Statsutskottets Utlåtande N:o 39. 23
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 67.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vigt få icke afgöras, ej heller fenster tillsättas eller pensioner beviljas, så
vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande.
§ 68.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.
§ 69.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig,
som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 70.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet
anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla;
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige,
af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Statsutskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas.
Angående ftetjeningen vid Riksgiildskontoret.
§ 88.
De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokbållare,
en lånebokbållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.
§ 89.
Yaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.
§ 90.
För tillgodonjutande af de för Riksgäldskontorets tjenstemän och
vaktbetjening i staten faststälda aflöningsförmåner gälla följande vilkor och
bestämmelser:
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
25
l:o) Tjensteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller den jemkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjensteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles
kunna varda meddelade.
2:o) Riksgäldskontorets tjensteman ega, så vidt sådant utan hinder
för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjenstemännen under en månad hvarje år.
3:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varåt från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat,
dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma
tjenst anvisade tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del deraf, och ega Fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjenstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjenst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjenst anslagna tjenstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
4:o) Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens
förrättande under den tid, tjenstledigheten fortfar.
5:o) Tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande
af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar
eller deremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar.
6:o) Der förhöjning af aflöningen efter viss tids tjenstgöring är enligt
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda
efter fem år, under vilkor att tjensteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjenst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
Bth. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Åfd. 30 Häft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter
ytterligare fem år under samma vilkor.
7:o) Tjensteman vid Eiksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Eiksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Eiksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda.
§ 91.
Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande
bestrider vaktmästaresyssla, eger derför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslagen.
§ 92.
Yid inträffad ledighet af tjenst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan
stadgad ordning biff vit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla
enke- och pupillkassan vid Eiksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tj ensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 93.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de
med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom Eiksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 94.
För att kunna antagas till tjensteman vid Eiksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
27
böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva afiagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.
§ 95.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest
skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver,
eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen al* frågor rörande tjensteförsumnielser
m. m.
§ 96.
Om någon Eiksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid .suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjensteus förrättande
användas.
§ 97.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 98.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.
§ 99.
Om någon af vaktbetj eningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos
Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 100.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.
§ ioi.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
29
efter hvarandra följande månader, eller vid liera tillfällen undandragit sig
att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin
rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 96 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 102.
Tjensteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjenst, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från tjensten afgå, Fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna Riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjensten qvarstå.
§ 108.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, så vida han fylt sextio år och varit i allmän tjenst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjenstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjenstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjensteåren allena medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjensteår.
Öfverstiga deremot tjensteåren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfver
-
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
skjutande tjensteår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.
§ 104.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna Eiksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjensteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
31
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1901 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen tets -
Årtal. §.
1880 38
1886
1887
1888
1890
42
40
40
39
Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammansKr.il
motsvarande £ St.6,600,000,
Francs 166,320,000 eller
Rmk 134,640,000 ............
Obligationer för 1886 års
statslån å Kr. 72,000,000
eller Rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlemnade obligationer
å tillsammans Kr.
60,673,333:38.....................
Obligationer för 1887 års
statslåns fem emissioner å
tillsammans Kr. 50,000,000,
hvaraf blifvit utlemnade
obligationer å.....................
Obligationer för 1888 års
statslån åKr.26,666,666:67,
motsvarandeRmk30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller
Francs 37,020,000 ............
Obligationer för1890 års statslån
åKr. 35,555,555:66,mot
-
Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.
1880 d. 7„
1886 d. 7,
1887 d. 3%s
1888 d. 7,
Räntefot.
37,
Återstående kapitalskuld den 31 December
1901.
Fonderad skuld.
37,
37,0 %
Kr. 95,287,500
£ St. 5,250,000
Frcs 132,300,000
Rmk 107,100,000
/Kr. 57,625,777:7 7
(Rmk 64,829,000: —
Kr. 48,799,500
Kr. 25,111,111:11
Rmk 28,250,000
£ St. 1,384,250
Frcs 34,860,500
Icke fonderad
skuld.
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Reglemen- |
||
tets |
||
Årtal. |
§• |
svarande Kink 40,000,000, |
1894 |
42 |
Obligationer för 1894 års stats-lån å Kr. 36,000,000, mot-svarande Francs 50,000,000, |
1899 |
42 |
Obligationer för 1899 års stats- |
43 |
lån å Kr. 72,000,000, mot-svarandeFrancsl00,000,000, |
|
1900 |
44 |
Obligationer för 1900 års stats-lån å Kr. 36,320,000, mot-svarande £ St. 2,000,000, |
1866 |
13 |
Det s. k. gamla lånet, ut-görande ouppsägbara skulder |
1866 |
18 |
Innestående fond för Göta |
1895 |
16 |
Af Malmö—Billesholms jern-vägsaktiebolag upplagdt ob-ligationslån, för hvilket sta-ten i sammanhang medYest-kustbanans förvärfvande öf-vertagit betalningsskyldig-heten ................................. |
1895 |
16 |
Kommunlån, för hvilka sta-ten i sammanhang med |
Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade. |
Räntefot. |
Återstående kapitalskuld den 31 December |
|
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
||
1890 d. V8 |
37, X |
Kr. 31,988,444:4 4 Frcs 44,407,958 |
|
1894 d. »/,„ |
3 X |
Kr. 18,000,000 Frcs 25,000^000 |
|
1899 d. ‘76 |
37, X |
Kr. 36,000,000 |
|
1900 d. |
4 X t. o. m. d 15/ 1910, derefter . 37, X |
’ Kr. 36,320,000 |
|
/1798 d. •/, \ 1811 d. S0/12 |
5 X |
Kr. 10,125 |
|
1833 d. 31/12 |
5 X |
Kr. 140,889 |
|
4 X |
Kr. 1,201,000 |
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
33
Eeglemen- |
Tiden, då för- |
Återstående kapitalskuld den 31 December |
||||
bindelserna blif-vit utfärdade. |
Räntefot. |
|||||
Icke fonderad |
||||||
Årtal. |
Fonderad skuld. |
|||||
§• |
skuld. |
|||||
Vestkustbanans förvärfvan- |
||||||
de öfvertagit betalnings-skyldigheten ..................... |
5 X |
Er. 675,299:63 |
||||
1895 |
16 |
Dito dito..... ......... |
4,7 % |
Er. 127,966:77. |
||
1899 |
18 |
Enligt kontraktet om för- |
||||
väfvande åt staten af ban-delen Örebro—Erövi inne- |
||||||
stående andel af köpeskil-lingen för nämnda handel |
4 % |
Er. 3,000,000 |
||||
— |
_ |
Af Statskontoret till Riks- |
||||
gäldskontorets förvaltning |
||||||
ningar .............................. |
— |
Er. 26,000,000 |
||||
— |
— |
Öfriga diverse skulder......... |
Er. 2,683,460:59 |
|||
1890 |
14 |
Obligationer å 30,000,000 |
||||
Er., kvilka utfärdats såsom |
||||||
männa hypoteksbank, bok-förda inom linien med |
||||||
nämnda belopp.................. |
1890 d. ‘7, |
37, % |
||||
1866 |
15 |
Ännu icke till inlösen före- |
||||
tedda Trollhätte slussverks |
||||||
lottsedlar å tillhopa 5,000 |
||||||
inom linien med R:mt 1,250 |
||||||
R:dr, jemte upplupen ränta |
1750 d. 7, |
6 % |
||||
1866 |
16 |
Årliga anslaget till H. M. |
||||
Konungen 300,000 R:dr |
1815 d. •/„ |
|||||
1866 |
17 |
Ränta å H. K. H. Hertigens |
1778 |
5 % |
Bill. till Itiksd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 30 Haft.
5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Reglemen- tets |
Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade. |
Räntefot. |
Återstående kapitalskuld den 31 December |
|||
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
|||||
Årtal. |
§• |
skuld. |
||||
1866 |
20 |
Fond för Hjelmare kanals och |
||||
1866 |
21 |
Dito för Strömsholms kanals |
||||
1882 |
3 |
Dito för Södertelge kanals dito |
||||
1866 |
23 |
Lappmarks ecklesiastikfonds |
. '' |
|||
1866 |
25 |
Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15 |
||||
1869 |
77 |
Post-assuransfonden (ingår |
||||
Summa Kr. |
349,132,333:62 |
33,838,746:99 |
||||
Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04 |
Statsutskottets Utlåtande JV.-o 39.
35
Bil. B.
iksgäldskontorets vid 1901 års slut utbalanserade kapitalfordriugar för de
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen
tets
Årtal.
§.
1866
1866
1866
1866
43
36
90
37
a) Byggnadslån.
Lån till Vesterås domkyrka,
reparation
för densammas
Lån till staden Jönköping,
för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för elementarläroverket
.....................
Lån till Apotekare-societeten,
för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska
institutet...........................
Lån till staden Umeå, för
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk..................
Transport
liden, då lånet
utbetalts.
1860
1861
1862
1864
Annuitet.
5 X
5 %
5
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
4 °/
4 /o
28,000
4 X | 120,000
50,000
25,000
af dess medel
Kapitalåterstod
vid 1901 års
slut.
28,000 —
24,040 46
4,797 83
9,282 21
66,120 50
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Reglementets |
Tiden, då |
|||
lånet utbetalts. |
Annuitet. |
|||
Årtal. |
§■ |
|||
Transport |
— |
|||
1866 |
37 |
Lån till staden Falun, för |
||
uppförande af ett nytt läro-verkshus derstädes ............ |
1864 |
5 X |
||
1866 |
37 |
Lån till staden Sala, för upp-förande af ett nytt läro- |
»« |
|
verkshus derstädes ............ |
1865 |
5 X |
||
1866 |
37 |
Lån till staden Halmstad, |
||
för ett fullständigt elemen-tarläroverk derstädes......... |
1866 |
5 X |
||
(1866 |
37 \ |
Lån till Kalmar Domkapitel, |
||
\l 899 |
7 1 |
för uppförande af en ny |
1866 |
4 1l °/ |
1866 |
1482) |
Lån till staden Yenersborg, |
||
för uppförande af en ny |
1867, 1868 |
5 X |
||
1866 |
1483) |
Lån till staden Vestervik, |
||
nåd åt elementarläroverket |
1867, 1868 |
5 X |
||
1866 |
1484) |
Lån till Upsala Domkapitel, |
||
för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes ......... |
1867, 1868 |
5 X |
||
1866 |
1485) |
Lån till Karlstads Domka- |
||
pitel, för uppförande af ny |
1868 |
5 X |
||
Transport |
— |
Bäntefot ÄS?
beloppet. glut
— 66,120
4 % 40,000 — 14,910
4 X 12,000 — 4,432
4 % 25,000 — 10,951
4 X 22,000 - 21,775
40,000 — 18,861
20,000 — 9,681
140,000
40,000
67,657 3
20,090
234,482
*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering ne
bragts till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande ai 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny säd
aflemnats å berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet åt 4 ''/2 % återbetalas.
2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.
* *) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
5) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
37
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
utbetalts. |
Deioppet. |
||||||||
slut. |
|||||||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
_ |
234,482 |
22 |
||||
1866 |
148‘) |
Lån till Skara Domkapitel, |
|||||||
för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes ......... |
1868, 1869 |
5 X |
4 X |
40,000 |
32,344 |
13 |
|||
1866 |
1482) |
Lån till staden Kristianstad, |
|||||||
för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes ................................ |
1873, 1875 |
5 °/C |
4 o/ |
20,000 |
13,179 |
||||
/o |
|||||||||
1874 |
5 |
Lån till direktionen för se- |
|||||||
minarium för bildande af |
|||||||||
lärarinnor, för inköp af |
|||||||||
narium.............................. |
1875 |
5 X |
A o/ |
59,000 |
34,000 |
29 |
|||
/o |
|||||||||
1882 |
17 |
Lån till föreståndarne för |
|||||||
Linköpings domkyrka, för |
1883 |
5 X |
4 X |
30,000 |
22,344 |
74 |
|||
1887 |
15 |
Ytterligare lån till Linkö- |
|||||||
pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som |
1888 |
5 X |
4 X |
30,000 |
25,012 |
82 |
|||
1892 |
17 |
Lån till Skara domkyrka, |
|||||||
för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma |
1893 |
5 X |
•i X |
40,000 |
_ |
36,414 |
11 |
||
Transport |
— |
— |
397,777 |
51 |
'') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
!) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefqt. |
■ Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
_ |
_ |
_ |
_ |
397,777 |
51 |
|||
1896 |
16 |
Lån till Hernösands Dom- |
|||||||
kapitel, för uppförande af |
Lånet |
||||||||
ny byggnad för allmänna |
las med |
||||||||
läroverket i Östersund....... |
1897 |
500 kr. |
— |
15,000 |
— |
13,000 |
— |
||
1898 |
17 |
Lån till Yadstena och S:t |
under |
||||||
Pers församlingar, för full- |
Lånet |
||||||||
bördande af Yadstena klo- |
åter- betalas |
||||||||
sterkyrkas restaurering ... |
1898 |
fr. o. m. |
— |
16,000 |
— |
16,000 |
— |
||
= 426,777: 51 |
med |
||||||||
b) Tomtregleringslån. |
. >/» är!. |
||||||||
1872 |
32 |
Lån till staden Strengnäs, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
|||||||||
1871 års eldsvåda ............ |
1872 |
6 X |
4 X |
30,000 |
— |
5,017 |
54 |
||
18771) |
7 |
Lån till staden Strömstad, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
|||||||||
1876 års eldsvåda ............ |
1878 |
6 X |
5 X |
50,000 |
— |
39,210 |
72 |
||
(1877 |
8\ |
Lån till staden Söderhamn, |
■ |
||||||
(1878 |
6/ |
för ny tomtreglering efter |
|||||||
1876 års eldsvåda ............ |
1878. 1879 |
6 X |
5 X |
200.000 |
— |
138,921 |
99 |
||
(1880 |
131 |
Lån till staden Hudiksvall, |
|||||||
(1881 |
10/ |
för ny tomtreglering efter |
|||||||
1878 och 1879 årens elds- |
|||||||||
vådor ................................. |
1881, 1882 |
6 X |
5 X |
200,000 |
— |
152,685 |
02 |
||
1888 |
15 |
Lån till staden Luleå, för |
|||||||
ny reglering efter 1887 års |
|||||||||
eldsvåda ........................... |
1889 |
5 X |
4 X |
100,000 |
— |
89,417 |
21 |
||
1889 |
17 |
Lån till staden Umeå, för ny |
|||||||
reglering i följd af den staden |
|||||||||
år 1888 öfvergångna brand |
1890 |
5 X |
4 X |
200,000 |
— |
181,571 |
54 |
||
1896 |
15 |
Lån till staden Mariestad, |
|||||||
för ny reglering af viss del |
|||||||||
deraf i följd af den staden |
|||||||||
år 1895 öfvergångna brand |
1897 |
37,. X |
150,000 |
— |
148,500 |
— |
|||
= 755,324: 02 |
|||||||||
Transport |
— |
—• |
1,182,101 |
53 |
) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
39
Eeglernentets
Årtal. §.
Tiden, då
lånet I Annuitet,
utbetalts.
1866 | 93‘)
1866
J
94‘2)
118
143
1866
1866
79
BO
Transport
c) Lån till kanal- och slussanläggningar.
Lån till Dalslands kanalaktiebolag,
för segelleds öppnande
från Hattefura vid
Yenern till sjön Stora Lee
Lån till Kinda kanalaktiebolag,
för utsträckning af
Kinda båtled medelst kanalisering
af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings
hamn .................................
= 443,747: 44
d) Lån till jernvägsanläggningar.
Lån till Borås jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga ........................
Lån till Helsingborg—Landskrona—Eslöfs
(Helsingborg
—Billeberga, äfven Helsingborg—Arup)
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup ...........................
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
1865, 1867
/ 1865 \
(1867—70/
Transport
1862, 1863
1864, 1865
5 %
5 % j 3 %
800,000
437,500
1,377,055
4 %
24''
1,100,000
‘) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.
•’) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 81 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.
Kapitalåterstod
vid 1901 års
slut.
1,182,101 53
106,556 40
337,191 04
191,027 68
324,411 93
2,141,288 58
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
||
lånet utbetalts. |
|||||
Årtal. |
|||||
§• |
|||||
Transport |
— |
— |
|||
1866 |
80 |
Lån till Kristianstad—Hess- |
|||
leholms jernvägsaktiebolag, |
|||||
fira, stam häri an .................. |
1864, 1865 |
5 X |
4 X |
||
1866 |
80 |
Lån till Ystad—Eslöfs jern- |
|||
vägsaktiebolag, för anlägg- |
|||||
ning af jernväg frän Eslöfs |
|||||
till Ystad .......................... |
1864-1866 |
5 X |
4 X |
||
1866 |
80 |
Lån till Landskrona—Eslöfs |
|||
jernvägsaktiebolag, för an- |
|||||
läggning af jernväg mellan |
|||||
tion på Södra stambanan... |
1864-1866 |
5 % |
4 X |
||
J1866 |
82\ |
Lån till Uddevalla—Yeners- |
|||
)1897 |
13) |
borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning |
|||
valla samt jernvägens om-byggnad till normalspårig |
11865-1867) |
5 X |
4 X |
||
1871 |
31 |
Lån till Karlskrona—Vexiö |
|||
jernvägsaktiebolag, för an- |
[1872) |
||||
läggning af jernväg mellan |
|||||
11873 |
|||||
Yexiö................................. |
5X7 |
17, X |
|||
Transport |
— |
— |
Ursprungliga
beloppet.
720,000 —
2,450,000 —
1,200,000 —
2,600,000*) —
2,600,000
Kapitalåterstod
vid 1901 års
slut.
2,141,288
180,750
743,707
1
356,172
2,482,767
1,780,275
7,685,052
Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 In. föl anläggning
jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,0
kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd
600,000 kr. för jernvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
2) Se § 3 af 1886 års Reglemente.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
41
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1901 års |
||||||
Årtal. |
utbetalts. |
Deioppei. |
slut. |
||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
—_ |
— |
7,685,052 |
82 |
||||
1871 |
31 |
Lån till Ivrylbo—Norbergs |
|1872\ ^1873/ |
6 X |
5 X |
406,000 |
— |
212,227 |
94 |
1871 |
31 |
Lån till TJpsala—Margrete- |
|||||||
hills jernvägsaktiebolag, för |
1873 |
6 X |
5 X |
500,000 |
— |
277,490 |
— |
||
1871 |
31 |
Lån till Bergslagernas jern- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-bindelse ........................... |
(18741 <18751 1187 6j |
5‘AX1! |
5 X |
5,000,000 |
— |
4,047,204 |
18 |
||
876 |
5 |
Lån till Vester vik—Åtvida- |
|||||||
berg—Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning af |
|||||||||
jernväg från Vester vik öfver |
(18771 |
||||||||
berg till Bersbo, med bi-bana till Storsjön............... |
1878} |
5 X2) |
4 Vs X |
1,865,000 |
_ |
1,594,033 |
40 |
||
j1879J |
|||||||||
1876 |
5 |
Lån till Hultsfred—Vester- |
|||||||
viks jernvägsaktiebolag, för |
(18771 |
||||||||
sidospår till Ankarsrum och |
f1878 > |
5 X2) |
4IAX |
1,750,000 |
— |
1,568,179 |
73 |
||
hamnspår vid Verkebäck... |
(1879] |
||||||||
Transport |
— |
— |
15,384,188 |
07 |
‘) Se § 3 af 1883 års Reglemente.
2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 30 Haft.
6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Reglementets |
|
Årtal. |
§• |
1876 |
5 |
1876 |
5 |
(1876 |
51 |
(1879 |
13/ |
1876 |
1 5 |
1881 |
15 |
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Transport -
Lån till Yislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Yislanda öfver Ljungby till (18771
sjön Bolmen ..................... (1878/
Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Yisby till
Hemse kyrka.....................
Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tima socknar
tillBorlänge station åBergslagernas
jern vägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufvefält ...
1879
1880
1881
1882
Lån tillYarberg—Borås jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg öfver Fritsla
till Borås ...........................
(18791
1880
(1881)
Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—
Transport
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
5 X1)
5 X1)
5 X1)
5 X1)
41/, X
47a X
47a X
47a X
785,000
500,000
2,375,000
2,600,000
Kapitalåterstod
vid 1901 års
slut.
15,384,188 0
768,299 1
421,585 7
2,081,077 3
2,278,231 9
20,933,382 2
l) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
43
Reglementets
Årtal. I §.
1881
1881
1881
1881
1881
1886
15
15
15
16
Transport
Lenna jernväg och Norr
telje
.................................
Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernasjernvägsaktiebolags
jernväg till
Insjön i Dalarne ...............
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jern vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana ...
Lån för anläggning af jernväg
från Finspong till Eorsliolm
(numera öfvertaget af
Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag)
..................
Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Stockholm till Rimbo gästgifvaregård
........................
Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan Borås
och Svenljun ga (numera
öfvertaget af Borås—Alfve
sta
jernvägsaktiebolag) ......
Lån till Skara—Kinnekulle
—Yenerns jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Skara till Kinnekulle
och Yenern ............
Transport
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
utbetalts. |
Deioppet. |
slut. |
||||||
20,933,382 |
26 |
|||||||
1883 |
||||||||
1884 1885 |
5 X |
47a X |
746,197'') |
94 |
746,197 |
94 |
||
1886) |
||||||||
1883-1886 |
5 X |
4.7» X |
950,000 |
— |
905,444 |
94 |
||
1883 .1885 |
5 X |
47a X |
300,000 |
274,260 |
14 |
|||
(l886j |
( |
|||||||
1883-1886 |
5 X |
47a X |
500,000 |
— |
452,669 |
72 |
||
/1883-18S5\ |
5 X |
47a X |
500,000 |
— |
457,100 |
21 |
||
J1884 (1887 |
5 X |
47a X |
500,000 |
— |
461,339 |
91 |
||
1887 1888 |
||||||||
1889 |
f |
5 X |
47a X |
324,000 |
301,577 |
30 |
||
_ |
— |
24,531,972 |
42 |
’) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eger bolaget ej rättighet
t utbekomma.
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Reglementets |
|
Årtal. |
§■ |
1886 |
16 |
1886 |
16 |
1886 |
16 |
1886 |
16 |
1886 |
16 |
1886 |
16 |
Transport
Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Carlsdahl
och Gryt!) yttehed in. m. ...
Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Halmstad till Bykolma och
Bolmen med sidospår till
sjön Södra Unnen...............
Lån till Fogelsta—Yadstena
—Ödeshögs jernvägsaktiebolag
för anläggning af jernväg
mellan Fogelsta och
Yadstena till Ödeshög ......
Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag, för jernvägsanläggning
från Karlshamn
till Bonneby ochGull
bärna
.................................
Lån till Mora—Yenerns jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
Östra Yermlands jernväg
med bibana ........................
Lån till Mariestad—Kinnekulle
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Mariestads jernvägsstation
till Gössäters jernvägsstation
med bispår ...............
Transport
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Eäntefot.
j''1887''j
18881
G89(B
47,
(1887)
1888
U8901
5 %
47=-.
jl888j
|l889>
U8901
5 X
47, X
1888
1889
‘ 1890
1893
o/
fn
47,
1889-1893
5 %
47, X
Ursprungliga
beloppet.
341,000
824,915 7
300,000
1,102;2502)
1,000,000
305,000
Kapitalåterstod
vid 1901 års
slut.
24,531,972 4
341,000
774,231 3
281,567 6
1,034,534 6
959,904 2
294,756 7
28,217,967 1
*) ^Enligt Kong!, bref af d. u/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.
*) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
45
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
|||
utbetalts. |
Deioppet. |
slut. |
|||||
Transport |
28,217,967 |
15 |
|||||
Lån för anläggning af jern-väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfver taget jernvägsaktieholag) ............ Lån till Skymnäs—Munkfors |
1890-1892 |
5 ^ |
4 7, X |
404,000 |
_ |
390,431 |
87 |
jernvägsaktieholag, för an- |
|||||||
läggning af jernväg mellan |
{l892} |
5 X |
4Vi X |
90,835 |
— |
87,192 |
91 |
Lån för anläggning af jern-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af jernvägsaktieholag) ............ Lån till Malmö—Tomelilla |
5 X |
4T/a X |
290,000 |
— |
278,372 |
23 |
|
(1892) (1893/ |
|||||||
jernvägsaktieholag, för an-läggning af jernväg från |
(1892,1893/ (1894,1896/ |
5 X |
47a X |
1,300,000 |
1,279,609 |
34 |
|
Lån till Norra Söderman- |
|||||||
lands jernvägsaktieholag, för |
|||||||
med bibanor till Åkers |
|||||||
styckebruk, Strengnäs, Ma-riefred och Igelstaviken...... |
1892—1896 |
5 X |
47a X |
1,800,000 |
1,781,595 |
||
Lån till Hernösands—Sol- |
|||||||
lefteå jernvägsaktieholag, för |
1892—1895 |
5 X |
472 X |
2,350,000 |
2,350,000 |
||
Lån till Norrköping—Söder- |
|||||||
köping—Yikbolandets jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping |
|||||||
m. m.................................. |
1893—1895 |
5 X |
47a X |
653,000 |
639,031 |
70 |
|
Transport |
— |
— |
— |
35,024,200 |
20 |
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Eeglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Bäntefot. |
||
Årtal. |
§• |
||||
Transport |
— |
— |
|||
1891 |
18 |
Lån till Uddevalla—Lelån-gens jernvägsaktiebolag, för |
1895-1896 |
5 X |
4 Vs % |
1896 |
14 |
Lån till Östra Blekinge jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Gull-bärna station till Tkorsås |
rl897t {1898} U8991 |
5 % |
|
1896 |
14 |
Lån till Klintekamn—Boma |
/1897-, 1899 (1900'' |
5 X |
41/2 X |
1896 |
14 |
Lån till Markaryd—Yeinge |
U897-> 18981 l1900J |
5 X |
4VaX |
1896 |
14 |
Lån till Gotlands jernvägs-aktiebolag, för anläggning |
1899 |
5 X |
4 Va* |
1896 |
14 |
Lån till Sala—Gysinge— |
(48991 |
5 X |
4 7* % |
Transport |
— |
— |
Ursprungliga
beloppet.
1,247,000
537,500
214,000
563,0001)
120,0002)
1,545,500
Kapitalåterstod
vid 1901 års
slut.
35,024,200
1,227,440
537,500
213,250
561,000
80,000
1,545,500
39,188,890
'') Hvaraf vid 1901 års slut återstodo ej lyftade kr. 2,000: —.
2) Af detta lån, som enligt Kong! Bref af den */„ 1900 nedsatts till 119,000 kr., återstodo vid 1901 års slut
lyftade 39,000 kr.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
47
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||||
Årtal, j |
lånet utbetalts. |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1901 års |
|||||
§■ |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
39,188,890 |
84 |
||||
1896 |
14 |
Lån till Östra Centralbanans |
|||||||
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från |
(18991 |
||||||||
och Kisa till Vimmerby ... |
<1900: |
5 X |
I1/, X |
1,710,000 *) |
— |
1,539,000 |
— |
||
(l90lj |
|||||||||
1896 |
14 |
Lån till Slite—Roma jern- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Roma |
1900 |
5 X |
4 v* X |
340,000 2) |
226,600 |
__ |
|||
1900 1901 |
191 18/ |
Lån till Borås—Alfvesta |
|||||||
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
1901 |
5 X |
41/* % |
4,795,0003) |
_ |
2,397,500 |
_„ |
||
= 41,726,141: 87 |
|||||||||
Summa |
— |
— |
—— |
— |
43,351,990 |
84 |
J) Hvaraf vid 1901 års slut återstodo ej lyftade kr. 171,000: —.
2) D:o vid d:o d:o kr. 113,400:—.
3) D:o vid d:o d:o kr. 2,397,500: —.
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
Aflöningsstat för RiksgäMskontorets tjensteman och
y äkthetjening.
Tjenstgö- |
Missräk- |
||||
Lön |
ringspen- |
nings- |
Samma |
Ålderstillägg. |
|
ningar |
penningar |
||||
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
||
1 sekreterare och ombuds- |
|||||
man .............................. |
4,400 |
2,000 |
_ |
6,400 |
1 Efter fem års tjenstgöring |
4,000 |
2,000 |
6,000 |
|||
1 kamrerare ..................... |
— |
] höjas med 600 kronor, |
|||
1 kassör ........................... |
3,000 |
1,500 |
500 |
5,000 |
|
j kronor. |
|||||
1 revisor ........................ |
2,500 |
1,500 |
— |
4,000 |
Efter fem års tjenstgöring |
1 kassabokhållare ............ |
2,500 |
1,500 |
— |
4,000 |
|
1 lånebokhållare............... |
2,000 |
1,000 |
3,000 |
efter tio års tjenstgöring |
|
1 registrator och kanslist |
2,000 |
1,000 |
3,000 |
med ytterligare 500 kr. |
|
1 kammarskrifvare ......... |
1,500 |
1,000 |
— |
2,500 |
1 Efter fem års tjenstgöring |
1 kammarskrifvare ......... |
1,500 |
1,000 |
— |
2,500 |
j kronor. |
1 förste vaktmästare ...... |
700 |
200 |
— |
900 |
Efter fem års tjenstgöring |
1 vaktmästare.................. |
600 |
200 |
— |
800 |
kronor och tjenstgörings- |
2 vaktmästare.................. |
1,200 |
400 |
— |
1,600 |
penningarne med 100 |
Summa |
25,900 |
13,300 |
500 |
39,700 | |
Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Yaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjenstgöringspenningar med 200
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 39.
49
Pensionsstat yid Kiksgäldskontoret
Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin......... |
4,400 |
|
Förre Kamreraren August Leonard Stuart ........................... |
4,000 |
— |
Förre Revisorn Per Genserik Skanner .................................... |
3,500 |
— |
Förre Notarien August Neijber ................................................ |
3,000 |
— |
Förre Registratorn och Kanslisten Jakob Peter Ferdinand |
||
Montell .................................................................................... |
2,500 |
|
Förre Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .................. |
1,500 |
|
Summa kronor |
18,900 |
— |
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.
Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Samt.
1 Afd. 30 Häft.
7