Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

1

sr:o 17.

Ank. till Riksd. kansli den 14 febr. kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,
som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige
i nämnda kontor.

(E. A.)

Sedan statsutskottet tagit kännedom om den af Eiksdagens år 1901
församlade revisorer afgifna berättelse om granskningen af riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till utskottet remitterats och
bland kamrarnes ledamöter i tryck utdelats, samt genomläst de protokoll,
hvilka blifvit hos fullmäktige i riksgälds kontoret förda efter den 26 september
1901, med hvilken dag revisorernas protokollsgranskning slutade,
till och med den 18 januari 1902, å hvilken dag fullmäktiges berättelse
till innevarande års Riksdag blifvit afgifven, får utskottet nu meddela
yttrande med anledning af berörda, sålunda verkstälda granskning.

l:o.

Angående skilnaden mellan statens utgifter för jernvägslån och statens
inkomster dels af behållna trafikmedel, dels af enskilda jernvägsaktiebolags
annuitetsliqvider.

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 15 Häft. (N:o 17.)

1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Till fullföljande af de i ofvan angifna afseende af föregående Riksdagars
statsutskott lemnade uppgifter får utskottet för det senast tilländagångna
året 1901 meddela följande siffror:

Till statskontoret levererad behållning af trafikinkomster å statens jern vägar

.............................................................................. kr. 8,000,000.—

Till riksgäldskontoret inbetald ränta å lånen till enskilda

jern vägar* .................................... kr. 1,600,006.82

Amortering å dito** ........................... » 6,587,024.91 » 8; 187,031.73

kr. 16,137,081.73

Af riksgäldskontoret utbetald ränta å de fonderade

statslånen.................................... kr. 12,022,300.2 8

Med anledning deraf att i denna
post ingår ränta dels å medel,
som upplånats för odlingslånefondens
räkning och till fortsatt
utveckling af statens telefonväsende,
dels ock å den del,

25 millioner kronor, af valutan
för 1899 års statslån, som stälts
till riksbankens förfogande, bör
från ofvan utförda räntepost
af dragas:

af statskontoret inbetald ränta å försträckningar
till • odlingslåne fonden.

...........kr. 177,969.43

af telegrafverket
betald ränta å
lyftade medel
för utveckling
af statens telefonväsende
» 250,971.71

Transport kr. 428,941.14 kr. 12,022,800.28 kr. 16,137,031.73

* Den för år 1901 debiterade räntan utgjorde 1,731,249 kronor 33 öre.

** Häruti inberäknadt det belopp, 5,988,600 kronor, hvarmed de riksgäldskontoret tillhöriga
obligationer af Bergslagernas jernvägsaktiebolags 5 % lån blifvit under året infriade.

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

3

Transport kr. 428,941.14 kr. 12,022,800,28 kr. 16,187,031.73

af riksbanken erlagd *

ränta å förberörda
till densamma
lemnade
försträckning.
.............. » 1,062,500.— » 1,491,441.14

kr. 10,580,859.14

Deremot skall härtill läggas ränta
dels å de i följd af vestkustbanans
förvärfvande af staten öfvertagna
kommun- och obligationslån
.................. kr. 89,451.49

dels ock å den bos
staten innestående
andel af
köpeskillingen
för bandelen

Örebro—Frövi » 120,000.— » 209,451.49

utvisande dessa summor en statens
ränteutgift å upplåningen för

jernvägar af................................. kr. 10,740,310.63

Enligt gällande amorteringsplaner
verkstäld kapitalafbetalning å
de fonderade statslånen
............ kr. 2,386,400.01

Stadgad afsättning
till amortering
å dito... 264,800.—

Kapitalafbetalning
å öfvertagna
kommun- och
obligationslån
............... » 46,080.32 » 2,696,780.33 » [8,437,090.96

Öfverskott statsverket till godo kr. 2,699,940.77

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Hämd är dock att märka, att a vissa lan till enskilda jernvägsanläggningar
för år 1901 upplupit ränta, med hvars erläggande anstånd af Riksdagen
medgifvits, men hvilken räntefordran i sjelfva verket utgör ett riksgäldskontorets
under året uppkomna tillgodohafvande hos enskilda jernvägar.
Detta räntebelopp uppgår till 195,426 kronor 24 öre.

2:o.

Fullmäktige hafva å sid. 9—15 af sin den 18 sistlidne januari till
Riksdagen afgifna, i statsutskottets memorial n:o 1 intagna berättelse meddelat,
hvilka da till betalning förfallna (innuitetshelopp å de från riksgäldskontor
till kanal- och jernvägsanläggningars utförande samt till byggnader
utgifna lån icke vid nämnda tid blifvit af vederbörande gäldade. Enligt
hvad utskottet inhemtat, har efter berättelsens afgifvande icke inträffat annan
förändring i berörda hänseende, än att Gotlands jern vägsaktiebolag inbetalt
förfallen ränta a lyftade andelar af lanet för anläggning af jernväg1
från Vestkinde till Tingstäde, att direktionen för högre lärarinneseminarium
i Stockholm erlagt förfallen annuitet å det för inköp af byggnad åt seminariet
utlemnade lånet, samt att i afräkning å förfallen ränta för det till
förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara beviljade
lånet inbetalts 500 kronor.

Till jemförelse mellan förhållandena under de senast förflutna åren vill
utskottet här meddela, att riksgäldskontorets fordran för förfallna, men icke
verkstälda inbetalningar å utgifna lån för enskilda jernvägar, kanal- och
slussanläggningar m. m. uppgått till följande belopp, nemligen:

vid början af år 1898

b )) » » 1894

» b » b 1895

» b b b 1896

b » b » 1897

b » » b 1898

B B b b 1899

B B B B 1900

B B B B 1901

B B B B 1902

kr. 1,889,751: 24
b 1,749,591: 60
b 1,955,930: 41
b 2,820,768: 10
b 2,486,682: 85
b 2,336,180: 09
b 1,909,558: 73
b 2,031,872: 38
b 2,184,776: 46
b 2,471,280: 06

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

o

3:o.

Angående Svartélfs jernvägsaktiébolag.

(Rev. ber. sid. 200—205. Förkl. sid. 327.)

Med afseende å nämnda bolag hafva Riksdagens revisorer meddelat
följande.

I revisionsberättelsen rörande detta bolag hade — jemte meddelande
att någon rånte- och kapi tala!''beta 1 n i n g å statslånet ej heller under år 1900
kunnat verkställas, enär, liksom under föregående år, trafiköfverskottet åtgått
till betalning af äldre skulder till enskilda personer för materiel och jernvägens
komplettering — vidare anförts:

»Bolagets ställning har under året icke oväsentligt förbättrats såväl
genom ökadt trafiköfverskott, som ock hufvudsakligen genom träffad öfverenskommelse
med vissa af bolagets större fordringsägare om betalning af
upplupen och ogulden ränta å deras fordringar med aktier i jernvägen till
deras nominella värde mot att de afstode från anspråk på dem i räkenskaperna
godtgjord ränta på ränta å samma fordringar. För sådant ändamål
har styrelsen, då bolagets ifrågavarande skulder tillkommit genom lån, som
upptagits för jernvägens slutliga komplettering, hvartill ursprungliga aktiekapitalet
och statslånet icke varit tillräckliga, med stöd af § 18 i bolagsordningen
ansett sig kunna utsläppa ytterligare 360 st. stamaktier (serien
B). Härigenom har å bolagets ränteskuld kunnat afbetalas 36,000 kronor
samt bokförd ränta på ränta fått återföras med 9,265 kronor 25 öre.»

Rörande denna åtgärd hade statens i bolagets revision deltagande ombud
tillkännagifvit, att, då det vore uppenbart, att genom omförmälda
aktieeraission hvarken statsverkets eller bolagets öfriga fordringsegares rätt i
någon mån försämrats utan fastmer förbättrats, ban icke ansett sig böra
vid revisionen framställa någon erinran mot berörda åtgärd.

I afseende härå hade Riksdagens revisorer vidare inhemtat, att, sedan
fullmäktige i riksgäldskontoret vid det förhållande att vid granskning af
revisionsberättelsen för år 1900 rörande bolaget befunnits, att, ehuru någon
inbetalning af förfallna belopp å det med främsta förmånsrätt i bolagets
jernväg intecknade statslånet ej blifvit verkstäld, bolaget likväl under ifrågavarande
år af sina inkomster användt 22,194 kronor 63 öre till ränteoch
kapitalafbetalning å annan skuld, i skrifvelse till bolagsstyrelsen anhål -

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

lit, att styrelsen måtte inkomma med förklaring öfver hvad sålunda förekommit,
så hade bolagsstyrelsen i svarsskrifvelse till fullmäktige anfört:

»Den skuld, som jern vägsbolaget åsamkat sig genom tillfälligt lemnade
försträckningar från enskilda personer och bolag för banans färdigbyggande
och inköp af bandelen Kortfors—Karlsdal, var vid 1899 års slut bokförd
till kronor 181,508: 46, deraf upplupna oguldna räntor 51,352 kronor 84 öre.

Dessutom finnes, äfven tillkommen för banans färdigbyggande, en skuld
med styrelsens borgen till sparbanken i Nora å 10,500 kronor vid årets slut.

Då jernvägens inkomster under år 1900 syntes visa nämnvärd benägenhet
att ökas, ansåg styrelsen önskvärdt och möjligt söka erhålla någon
öfverenskommelse med dessa fordringsegare, så att de inom en möjligast
kort tid kunde återfå de utlägg, som de gjort för jernvägens fullbordande,
och jern vägsbolaget således blifva i stånd att derefter söka fullgöra sina
skyldigheter med afseende å statslånet.

Jernvägsbolaget har nu fått ordna saken så, att sagde fordringsegare
tecknat nya aktier af serien B för samtliga upplupna räutor, hvarjemte godtskrifven
ränta på ogulden ränta afförts, så att utom till riksgäldskontoret
endast kapitalskuld kronor 78,846: 44 återstå vid 1900 års slut att betala
i den mån sådant kan ske.

På detta sätt ansåg styrelsen, att jernvägsbolaget borde inom fyra år
kunna hafva afbördat sig sina skulder för de till banans fullbordande lemnade
tillfälliga försträckningar från enskilda och bolag, för att derefter odeladt
egna sin uppmärksamhet å de utfiistade förbindelserna i och för statslånet.

Af de under år 1900 gjorda utbetalningar å kronor 22,194: 93 användes
kronor 17,310 i sammanhang med förut omnämnda uppgörelse såsom
sista kapitalliqvid för den vid jernvägens byggande inköpta bandelen Kortfors—Karlsdal,
uti hvilken säljaren erhållit inteckning den 12 mars 1890.

Styrelsen vill slutligen uttala den förhoppning, att de vidtagna åtgärderna
må vinna riksgäldskontorets odelade bifall i likhet med hvad skedde
af kronans ombud i styrelsen vid beslutets fattande angående härofvan antydda
arrangement.»

För egen del hafva Riksdagens revisorer anfört, hurusom bolagsstyrelsen,
enligt hvad i dess ofvanintagna förklaring antyddes, ansett bolagets
inkomster åtminstone under de närmaste åren böra, liksom under år 1900
egt rum, användas till afbetalning å annan bolagets gäld än skulden för
statslånet. Då det alltså syntes vara bolagsstyrelsens afsigt att å statslånet,
som dock hade på grund af inteckning främsta rätt i hufvudsakliga delen
af bolagets jernväg, icke afbetala ens förfallna räntor, förr än all annan

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

7

åsamkad skuld blifvit Infriad, hade revisorerna, som funnit bolagsstyrelsens
afgifna förklaring i detta afseende mindre tillfredsställande, velat hvad sålunda
förekommit för Riksdagen omförmäla.

Med anledning häraf har styrelsen för Svartelfs jern vägsaktiebolag till
riksgäldskontor inkommit med yttrande af den 19 december 1901 och
deruti till en början framhållit, att bolagets skuld till enskilda tillkommit
— utom för anskaffande af materiel och för jern vägens komplettering samt
för inköp af bandelen Kortfors—Karlsdal — äfven genom den högre anläggningskostnaden
för banans byggande bredspårig i stället för smalspårig,
för hvilket senare systemstatslånet beviljades. Det dyrare byggnadssättet
hade tillkommit på grund af statens myndigheters starka påyrkande, utan
att ökadt statslån derför erhölls; förhållanden som förut af bolagsstyrelsen
för fullmäktige framhållits.

Styrelsen hade så mycket hellre ansett sig böra söka liqvidera ifrågavarande,
för banaus åvägabringande oundgängliga skulder, som såväl statens
ombud i styrelsen som äfven statens revisor intet haft att vidare erinra
emot de af styrelsen sålunda vidtagna åtgärder.

Det hade varit styrelsens afsigt att bereda statslånet första inteckningssäkerhet
jemväl å bandelen Kortfors—Karlsdal, efter det den nuvarande
inteckningen i denna handel blefve lösgjord från enskild skuld utöfver den
numera till fullo betalda köpeskillingen, hvarigenom en väsentligt förökad
säkerhet skulle staten beredas, då egandet af denna handel, såsom den mest
lönande, vore af största vigt för Svartelfs jernväg och dess trafikförmåga
i öfrigt.

Då styrelsen, i en föregående skrifvelse, angifvit såsom sin åsigt, att
fyra år skulle såsom längsta tid (deraf ett år redan förflutit) åtgå för att frigöra
bolaget från den för banans kompletterande åsamkade lösa skulden, så
både styrelsen dervid icke tagit i beräkning dess möjliga påskyndande genom
stegring i trafiken och deraf ökade inkomster; och skulle styrelsen helt
visst låta sig angeläget vara att om möjligt äfven på kortare tid, än den
ofvan såsom längsta angifna, kunna komma i tillfälle att verkställa denna
liqvid.

Så vida denna styrelsens plan ej godkändes och styrelsen således icke
kunde, såsom den hade anledning antaga, under loppet af år 1902 bereda
staten sagda första inteckningssäkerhet äfven i bandelen Kortfors—''Karlsdal
emot rättighet för bolaget att få afveckla enskild för banans byggande såsom
bredspårig tillkomna gäld, genom hvilken anordning ej mindre staten,
med första inteckning i hela jernvägen Kortfors—G rytliy t tehed, än äfven

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

bolaget, kunde skyddas mot eljest oundvikliga stora förluster, så återstode
för styrelsen intet annat än att vara betänkt på affärens afveckling genom
liqvidation.

Riksdagens revisorer hafva ingalunda saknat anledning att fästa uppmärksamheten
vid ifrågavarande bolags förfarande att, med åsidosättande
af skyldigheten att verkställa föreskrifna inbetalningar å statslånet, använda
alla sina disponibla medel till afbetalning å annan skuld. Med afseende
härå är emellertid att märka, hurusom staten till säkerhet för sin fordran
har inteckning endast i jernvägen från Grythyttehed vid Stora Bergslagsbanan
till Karlsdals station, hvaremot den Svartelfs jernvägsaktiebolag jemväl
tillhöriga banan från sistnämnda station till Kortfors å Nora—Karlskoga
jernväg är intecknad för enskild skuld. Bolagsstyrelsen har dock
nu förklarat sig hafva för afsigt att, så snart bandelen Kortfors—Karlsdal
blefve frigjord från den deruti intecknade skulden, bereda statslånet inteckning
med första rätt jemväl i denna handel. Med hänsyn till vigten för
staten att vinna en sålunda väsentligt ökad säkerhet för sin fordran bär
utskottet ansett sig icke hafva skäl för närvarande förorda vidtagande af
särskilda åtgärder gent emot bolaget.

4:o.

Angående Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag,

(Rev. ber. sid. 256—261. Förkl. sid. 329.)

I sin redogörelse för detta bolags ställning hafva Riksdagens revisorer
anfört, hurusom af såväl revisionsberättelsen som det af statens ombud i
revisionen aflemnade räkenskapssammandrag framginge, att det öfverskott,
som under år 1900 uppstått å bolagets rörelse, tillika med ett från underhållsfonden
till inkomsterna öfverfördt belopp, tillhopa utgörande 100,422
kronor 89 öre, åtgått till gäldande af räntor. Detta förhållande hade ådragit
sig revisorernas uppmärksamhet, så mycket mer som förfallna räntan å
statslånet icke ens till någon del blifvit betald samt bolagets sväfvande
skuld, såvidt föreliggande styrelse- och revisionsberättelser rörande bolaget
gåfve vid handen, icke vore så ansenlig, att den rimligtvis kunnat kräfva
nämnda betydliga ränteutgift.

Uti häröfver afgifven förklaring har bolaget meddelat, att nämnda belopp
ingalunda vore utbetaldt, utan endast utgjorde de under året upplupna
räntorna för all bolagets skuld, statslånet iuberäknadt, samt att häraf

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

9

krediterats riksgäldskontoret för kronor 81,174: 94 och öfrige fordringsegare
för kronor 19,247: 45.

I anledning af hvad sålunda förekommit har utskottet ansett sig hafva
skäl påpeka, hurusom de uppgifter, statens ombud i sitt förberörda räkenskapssammandrag
lemnat för år 1900, befunnits vara i vissa afseenden felaktiga
eller missvisande. Uti det i tabellform uppstälda sammandraget har
ombudet nemligen såsom öfverskott af bruttoinkomst öfver trafikkostnad
upptagit 100,422 kronor 39 öre samt vidare uppgifvit, att hela detta belopp
användts eller afsatts till räntor. Felaktigheten af förstnämnda uppgift
har ombudet sjelf anmärkt genom att i en not under tabellen meddela,
att öfverskottet för året rätteligen utgjort endast 90,780 kronor 71
öre. Såsom bolaget i ofvan intagna förklaring upplyst, har trafiköfverskottet
ingalunda blifvit användt till betalning af räntor, och att det ej
heller blifvit för sådant ändamål afsatt framgår tydligt af den i revisionsberättelsen
meddelade tablån öfver bolagets ställning vid 1900 års slut.
Deremot torde man, vid det förhållande att det bokförda värdet af jernvägsanläggningen
och den rörliga materielen under året ökats med mer än
94,000 kronor, hafva skäl antaga, att ifrågavarande öfverskottsmedel blifvit
till största delen använda för utvidgning och förbättring af jernvägen samt
inköp af materiel. I det formulär till räkenskapssammandrag, som från
civildepartementet tillstälts ombudet, förekommer ock en särskild kolumn
för angifvande af trafiköfverskottets användning till nyssnämnda och andra
dylika utgifter, men denna kolumn har ombudet i sitt sammandrag alldeles
uteslutit.

Med afseende å vigten af att fullt tillförlitliga och öfverskådliga uppgifter
erhållas angående de med statslån understödda jern vägsaktiebolagens
ställning, har utskottet ansett sig icke böra lemna oanmärkt hvad i ett särskilt
fall varit att erinra beträffande de uppgifter, ett statens ombud i
sådant afseende lemnat; och då det till vinnande af rättelse för framtiden
torde vara tillräckligt att å förhållandet fästa uppmärksamheten, har utskottet
endast velat hvad sålunda förekommit för Riksdagen

omförmäla.

5:o.

Hvad för öfrigt blifvit i revisorernas berättelse om granskning af riksgäld
skontorets tillstånd och förvaltning i särskilda afseenden erinradt eller
anmärkt har utskottet funnit dels icke vara af beskaffenhet att från utgift.
till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 15 Käft. (N:o 17.) 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

skottets sida påkalla något yttrande, dels hafva medfört åsyftad rättelse;
och har utskottet funnit hvad vid läsningen af fullmäktiges protokoll förekommit
ej böra föranleda någon utskottets anmälan eller hemställan.

6:o.

Granskningen af fullmäktiges gemensamt med fullmäktige i riksbanken
vidtagna åtgärder för utförande af det fullmäktige i riksbanken och i
riksgäldskontoret gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus har öfverlemnats till behandling
af sammansatt stats- och bankoutskott.

7:o.

Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.

Då utskottet vid den nu verkstälda granskningen af riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor hafva
med nit och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, tillstyrker
utskottet,

att fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet
för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i
deras protokoll från den 18 januari 1901 till och med
den 18 januari 1902.

Stockholm den 14 februari 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHE. LUNDEBERG.

Det skulle här antecknas, att herr H. P. P. Tamm icke närvarit vid
utskottets slutbehandling af förestående ärenden.

Centraltryckeriet, Stockholm 1902.