Sankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1902, kl. 2 e. m.

Memorial, om verkstäld granskning af riksbankens styrelse och förvaltning.

Till följd af flen bankoutskottet enligt § 4 i dess instruktion åliggande
skyldighet att undersöka och granska riksbankens tillstånd samt huru densamma
styrd och förvaltad blifvit, har utskottet tagit del af dels fullmäktiges
i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och
med den 15 januari 1901, intill hvilken dag ansvarsfrihet blifvit för deras
i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad, och till början af
innevarande års riksdag, dels af de af vederbörande revisorer afgifna berättelser
om verkstäld granskning af riksbankens såväl hufvudkontors som
de särskilda afdelningskontorens i Göteborg, Malmö, Falun, Gefle, Hernösand,
Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad,
Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och Östersund förvaltning under år 1900,
dels ock af fullmäktiges med utskottets memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlemnade
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning
år 1901 äfvensom af de utaf styrelserna för riksbankens i verksamhet
varande kontor i afseende å dessa kontors förvaltning under samma år
lemnade redogörelser; och får utskottet, efter nu fullbordad granskning,
härmed till Riksdagen afgifva berättelse i ämnet.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och utlåningsrörelsen
äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 6 Samt. 1 Afd. 2 Höft. (N:o 2.J 1

2

Bankouiskottets Memorial N:o 2.

närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga
sifferredogörelser, som lemnats i de berättelser, hvilka afgifvits af Riksdagens
revisorer och riksbankens fullmäktige liksom i utskottets förut till
Riksdagen aflåtna memorial n:o 1.

Dock anser sig utskottet böra framhålla följande siffergrupper, som
kunna hafva allmännare intresse.

Metalliska kassan, i hvilken, sedan med ingången af år 1899 lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 trädt i kraft, endast guld-, men
icke silfvermynt, får inberäknas, har under sistförflutna året varit lägst
den 9 mars, då den utgjorde kronor 36,798,988: 55, samt bär derefter,
hufvudsakligast genom de guldindragningar från utlandet, som gjorts med
anledning af den genom lag den 3 maj 1901 i riksbankslagens § 8 ändrade
bestämmelsen, att metalliska kassan från den 1 januari 1902 ej finge bibehållas
vid lägre belopp än 40 millioner kronor, nästan oafbrutet ökats
till den 7 december, då den uppgick till kronor 47,088,872: 53, hvarefter
någon minskning inträdde mot årets slut, då metalliska kassan var kronor
46,980,485: 84.

Riksbankens fordringar i löpande räkning i utlandet, hvilka vid ingången
af år 1901 utgjorde kronor 14,034,001: 87, nådde sin höjdpunkt
under året den 23 mars, då de uppgingo till kronor 84,197,435: 64, hvarefter
en temligen jemn nedgång inträdde till det lägsta beloppet under året, som
antecknades den 15 juni med kronor 14,252,096: 90. Vid årets slut uppgick
ifrågavarande behållning till kronor 21,368,424: 18.

Sedelutgifningsrätten, som vid början af år 1901 uppgick till kronor
150,404,358: 87, var vid samma års slut kronor 168,348,910: 02. De utelöpande
sedlarne voro vid samma tidpunkter kronor 71,991,608: 02 och
100,982,743: 96 samt den obegagnade sedelutgifningsrätten 78,412,750: 85
och 67,366,166: 06.

Omfattningen af riksbankens utlåning srörelse under år 1901 framgar
af följande siffror vid årets slut, fördelade efter utlåningens särskilda
hufvudgrupper:

diskonterade vexlar ......................................................... kronor 65,748,807: 95

utlåning mot hypotek af obligationer, aktier m. m. » 18,035,570: 77

utlåning mot pant af varor .......................................... » 1,408,675:

af betalningslån:

fordran hos banker enligt § 41 i riksbankslagen .. » 19,845,674: 49

pa ö ar
kassakreditiv .

4,225,724: 13
6,512,937: 42
7,352,478: 44

Summa kronor 123,129,868: 20

Barikoutskotteis Memorial N:o 2.

3

Såsom denna redogörelse utvisar, faller jemväl för år 1901 största
utlåningsbeloppet på vexeldiskonteringen, som också visat en stegring mot
år 1900, vid hvars slut beloppet af diskonterade vexlar utgjorde kronor
62,14*2,250: 64. Bland de diskonterade vexlarne äro fortfarande största
antalet sådana, som rediskonterats af enskilda banker, åt hvilka rediskonteringskredit
beviljats. Riksbankens hela inrikes vexelportfölj innehöll nemligen
den 31 december 1901 kronor 63,490,514: 76, och deraf var 36,974,010: 39
rediskonteradt belopp eller 58 % af hela vexelportfölj en. Motsvarande
procenttal voro vid 1900 års slut 54 och 51 vid samma tid år 1899.

Denna rediskonteringsrörelse har hittills drifvits på sådant sätt, att
bankofullmäktige lemna! vederbörande banker, som derom gjort framställning,
rediskonteringskredit till ett öfverenskommet maximibelopp för hvarje
bank. Den rediskonterande banken har, under vilkor att det diskonto,
som af densamma under året erlades, komme att uppgå till minst hälften
af den summa, som för hela den beviljade rediskonteringskrediten borde
för helt kalenderår vid beräkning af den allmänt gällande diskontosatsen
erläggas, berättigats att vid årets slut från riksbanken återfå ett returdiskonto,
som sedan år 1895 beräknats till en procent under den allmänna
diskontosatsen. Riksbanken har dock förbehållit sig att få när som helst
uppsåga öfverenskommelsen om rediskonteringskrediten, i fall den funne,
att rediskonteringskrediten endast tillfälligtvis och icke till underhållande
af en regelbunden diskonterings affär hos riksbanken begagnades eller annan
orsak dertill föranledde.

Med afseende å dessa bestämmelser hafva fullmäktige under det gångna
året beslutit ändring. Fullmäktige hafva nemligen ansett, att, då genom de
krediter i form af lån, kassakreditiv och rediskonteringsrätt, riksbanken på
grund af de genom lagen den 3 maj 1901 i riksbankslagen intagna bestämmelser
är berättigad och i viss mån skyldig att till de enskilda sedelutgifvande
bankerna öppna, då desamma afstå från sin sedelutgifningsrätt,
omkring två tredjedelar af den beräknade sedelstocken redan är bunden
samt dessutom de för af betalningslån och kassakreditiv afsedda medel äro
bundna; i långa krediter, det icke kunde vara lämpligt att ytterligare öka
de på längre tid afslutade kreditaftalen, helst dessa svårligen kunde anses
tillhöra den verksamhet, riksbanken med sin nuvarande ställning såsom
centralbank hade att utöfva. Derför hafva fullmäktige beslutit att icke
för innevarande år förnya förut gällande rediskonteringsaftal med vissa
bestämda krediter och med returdiskonto för det fall, att krediten i bestämd
omfattning anlitats, men deremot förklarat sig beredde att i allmänhet
^diskontera alla de af enskilda bankinrättningar endosserade vexlar,
som riksbanken kunde godkänna, och detta till den räntesats, riks -

4

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

banken för tiden kunnat bestämma för liknande bankvexlar. Denna räntesats
bar tills vidare faststälts till Va °/o under det officiella diskontot och
är afsedd att beräknas omedelbart vid diskonteringen och oberoende af
det belopp, som diskonteras.

o

A sin utlånings- och öfriga rörelse under år 1901 har riksbanken
erhållit en vinst af kronor 3,018,891: 06.

Till

bidrag:

denna vinst

hafva riksbankens

kontor i orterna lemnat följande

kontoret

i Göteborg......

.................. kronor

559,040: 11

eller 4,47 procent*)

»

» Malmö ......

»

433,263: 96

»

3,87 »

»

» Falun...

»

45,659: 87

»

3,15 »

»

» Gefle

»

123,827: 06

»

3,73 »

»

» Halmstad

»

9,984: 30

»

1,27 »

»

» Hernösand..

»

411,050: 25

»

4,54 »

»

» Jönköping..

»

75,269: 02

»

3,67 »

»

» Kalmar.....

»

20,375: 13

»

1,91 »

»

» Karlskrona

»

83,968: 99
91,019: 40

»

3,91 »

»

» Karlstad

»

»

4,17 »

»

» Kristianstad

»

1,538: 75

»

0,23 »

»

» Linköping ..

107,252: 69

»

4,47 »

»

» Luleå...........

»

190,908: 46

»

4,57 »

»

» Mariestad ..

»

21,560: 80

»

2,58 »

»

» Umeå...........

»

64,929: 37

»

3,54 »

»

» Vexiö...........

»

24,632: 37

»

1,86 »

»

» Visby..........

»

81,798: 06

»

4,53 »

»

» Örebro... .

»

245,229: 78

»

4,48 »

»

» Östersund .

»

Summa kronor

107,359: 84
2,698,668: 21.

»

4,25 »

Skilnaden mellan detta belopp
och bankovinsten i dess helhet
är............................................ » 320,222: 85

Summa kronor 3,018,891: 06.

Sista årets vinst understiger vinsten för år 1900 med kronor 1,160,051: 71,
deraf kronor 561,479: 95 falla på afdelningskontorens andel i vinsten.

*) Procentsiffrorna hänföra sig till medelbeloppet af de åt vederbörande kontor under
året för lånerörelsen anvisade och använda förlagsmedel.

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

5

I sin till utskottet afgifna berättelse hafva fullmäktige angifvit anledningarna
till denna minskning i vinst vara beroende dels derå, att behållningen
å lånerörelsen till följd af lägre räntor för sistlidet år understiger

1900 års med i jexnnadt tal......................................................... kr. 900,000: —

och att af enahanda orsak vinsten å utrikesvexelrörelsen nedgått med ett

belopp af i jern na dt tal ....................................................... kr. 89,000: —,

dels ock derå, att utgifterna för nybyggnader vid afdelningskontoren, uppgående
för år 1901 till 758,547 kronor 26 öre, öfverstiga dylika utgifter
för år 1900 med i jemnadt tal............................. kr. 213,000: —

samt att förvaltningsutgifterna, hufvudsakligast till följd af angelägenheten
att förse riksbanken med tillräckligt förråd af sedlar och genom anordnandet
af nya afdelningskontor under året, ökats med i jemnadt

tal ............................................................................................. kr. 192,000: —-

Att emellertid summan af dessa belopp ej utvisar den uppkomna
minskningen i vinst är beroende deraf, att det belopp, hvartill nedskrifningen
å värdet af riksbankens obligationer under år 1900 uppgick, var
ej obetydligt större än för år 1901.

Sedan det af föregående års Riksdag beslutade tillägg till § 41 i
riksbankslagen genom lag den 3 maj 1901 blifvit stadfäst, hafva ett flertal
sedelutgifvande banker i behörig ordning anmält sig vilja afstå från rätten
att utgifva egna banksedlar mot åtnjutande af/le i nämnda paragraf enligt
dess nuvarande lydelse angifna förmåner, och hafva fullmäktige med
dessa banker afslutat kontrakt i fråga om de lån och kreditiv samt den
rediskonteringskredit, som jemlikt samma lagrum tillförsäkrats enskild
bank med rätt att utgifva egna banksedlar, när den upphörde att af sådan
rätt begagna sig.

Sålunda hafva följande bankinrättningar träffat aftal med fullmäktige
angående afstående af sin sedelutgifningsrätt från nedan angifna dagar:

Skånes enskilda bank ......

Kristianstads »‘ » ........

Yermlands » » .......

....... från

»

»

den

»

»

i 1

1

15

augusti 1901,
augusti 1901,
oktober 1901,

Bohus läns

»

»

»

15

oktober 1901,

Kristinehamns

»

»

»

15

oktober 1901,
oktober 1901,
januari 1902,
juni 1902,
augusti 1902,
januari 1903,
augusti 1903.

Göteborgs

Kalmar

»

»

»

»

15

»

»

»

»

1

Smålands

»

»

»

»

1

Örebro

»

»

»

]

Mälareprovinsernas

Sundsvalls

»

»

»

»

1

»

»

5

1

6

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Såsom i fullmäktiges förut omförmälda berättelse, § 35, anförts, hafva
fullmäktige ansett det vara önskvärdt att i anledning af beslutet om
upphörandet af enskilda bankernas sedelutgifningsrätt kunna bereda dem
lättnader i fråga om anskaffande af riksmyntskassa samt derför beslutit
medgifva enskilda banker i landsorten den förmån att inom vissa gränser
kunna vid riksbankens afdelningskontcr på platsen få mot sin å kontor
eller ombud i Stockholm dragna bankpostvexel utbekomma riksbankssedlar,
men hafva dock dervid föreskrifvit såsom vilkor, att till förekommande
af missbruk dylika vexlar icke finge såsom andra postvexlar ingå i den
s. k. clearingen vid hufvudkontoret, utan att de skulle oberoende af densamma
omedelbart presenteras vid inlösningsstället i Stockholm.

Den under år 1899 af riksbanken började clearingsrörelsen har jemväl
under år 1901 visat eu stor omsättning, i det att beloppet af de till afdelningen
för denna rörelse inlemnade valutor uppgått till sammanlagdt
4,082,773,018 kronor och summan af de å vederbörande bankers särskilda
konton på grund af clearingen debiterade och krediterade belopp till
736,002,826 kronor 12 öre. Dessa summor understiga motsvarande för
år 1900, hvilka voro resp. 4,238,902,069 och 743,357,778: 72.

Antalet af de i denna clearingsrörelse sjelfständigt deltagande banker
förutom riksbanken är fortfarande 1 ], men antalet af de särskilda bankinråttningar,
för hvilka de förra äro förmedlare, har under året ökats
från 61 till 76.

Den minskade omsättning, clearingsrörelsen för förra året sålunda utvisar,
torde vara hufvudsakligast beroende dels på det minskade antalet enskilda
banksedlar, som, efter det vissa banker afstått från sin sedelutgifningsrätt,
ingå i clearingen, dels derpå, att ofvannämnda bankpostvexlar, hvarå enskilda
banker tillåtits utbekomma riksbankssedlar vid riksbankens afdelningskontor,
inlösas oberoende af clearingen.

I den till utskottet hänvisade, af Riksdagens revisorer den 30 november
1901 afgifna berättelsen angående riksbanken har utskottet ej funnit
några uttalanden, som påkalla särskildt yttrande från utskottets sida.

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

7

Den granskning, som af bankoutskottet nu verkstälts, omfattar icke
bankofullmäktiges gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret fattade
beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års Riksdags
beslut om uppförande på Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen
och dess verk, hvilken granskning liksom föregående riksdagar
verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens bufvudkontors räkenskaper för år
1900 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin derom afgifna
berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid, granskningen
omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerna för sin
del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valde af Riksdagen, granskat afdelningskontorens
i Göteborg, Malmö, Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona.
, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestäd, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro
och Östersund förvaltning år 1900, hafva likaledes i sina berättelser tillstyrkt
ansvarsfrihet för kontorens styrelser; och enär utskottet vid den af
utskottet nu verkstälda undersökning af riksbanken ej haft något att anmärka,
utan funnit, att fullmäktige med nit och omsorg handhaft sitt
uppdrag, får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas
dels för förvaltningen under år 1900 af bankens
såväl hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg,
Malmö, Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping, Kalmar,
Karlskrona, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå,
Vexiö, Visby, Örebro och Östersund, dels och för de
beslut och åtgärder, som finnas antecknade till fullmäktiges
protokoll från och med den 15 januari 1901 till
samma dag innevarande år.

Stockholm den 11 februari 1902.

På bankoutskottets vägnar:
ER. GUSP. BOSTRÖM.