Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

1

Ank. till Rikscl. kansli den 1 maj 1902, kl. 5 c. m.

Betänkande, i anledning af motioner med förslag till särskilda
förordningar angående ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsför
ordning en, angående ändring af vissa
''paragrafer i bränvinsför säljning sfer ordningen samt angående
fördelning af de för tillverkning och försäljning
af bränvin utgående afgifter.

(2:a A.)

Inom Andra Kammaren har af herr Ivar Månsson och tjugotre andra
af kammarens ledamöter väckts en motion, n:o 132, så lydande:

»Den, på grund deraf att kommunalskattekomitén tagit saken under
sin behandling, under senaste riksdagar undanskjutna frågan om ändrad
fördelning af bränvinsförsäljningsafgifter och vinstmedel synes oss nu, efter
det komitén afgifvit sitt förslag, böra bringas under Riksdagens pröfning.

Enligt detta komiténs förslag skulle hufvudsakligen, genom att äfven
för bränvin, som nu undgick försäljningsafgift, en sådan under benämning
särskild afgift komme att erläggas med 10 öre per liter samt genom
öfverflyttning af 10 öre per liter från tillverkningsafgiften till förutnämnda
särskilda afgift, som skulle disponeras till kommunalfördelning, det beaktansvärda
ändamålet vinnas, att de med så höga kommunalutskylder, såväl i
medeltal som i allmänhet, belastade landtkommunerna erhölle en väl beBih.
till Riksd. Prof. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 29 Höft. (N;o 32) 1

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

höflig och rättvis lindring i dessa utan att de inkomster, stadskommunerna
hade af dessa försäljningsafgifter och vinstmedel, komme att minskas,
utan snarare tvärtom.

Af de beräkningar, komitén låtit verkställa, framgår nemligen, att
per invånare för tillverknings- och försäljningsåret 1897—1898 hade i
genomsnitt stadskommunerna 5 kronor 81 öre och landtkommunerna
32,o öre mot om komiténs förslag då varit gällande respektive 6 kronor
33,5 öre för de förra och 2 kronor 09,2 öre för de senare. Huru kommunalutskylderna
i vidsträckt bemärkelse ställa sig för de båda olika
slagen af kommuner framgår deraf, att samtliga under år 1897 influtna
kommunala utskylder, personella afgifter oberäknadt, approximativt fördelade
på de olika fyrkslagen för landtkommunerna, utgjorde:

per jordbi1 uksfyrk................................. 88,9 öre

» annan fastighetsfyrk ........................ 62,9 »

och » inkomstfyrk ................................. 52 » mot

för stadskommunerna:

respektive 56,s öre för fastighetsfyrk och 48,2 öre per inkomstfyrk,
efter enahanda grund beräknadt, hvarvid dock den för de förra så omfattande
kostnaden för vägunderhållet ej är medtagen, men för de senare
deremot den motsvarande posten för underhåll af gator och dylikt är
medräknad.

Enligt komiténs förut omnämnda beräkningar, skulle vidare hushållningssällskapens
andel, derest förslaget 1897—1898 varit gällande,
minskats med omkring 400,000 kronor, men landstingens andel blifvit
nästan lika, som den i verkligheten var. Detalj siffrorna för de olika hushållningssällskapen,
landstingen och stadskommunerna, som återfinnas i
komiténs betänkande, äro för omständliga att här återgifvas.

Förslagets innebörd för öfrigt samt formella anordning framgår af
våra hemställanden. Dervid är dock att bemärka, att, då enligt komiténs
förslag den till statsverket ingående tillverkningsafgiften skulle genom
öfverflyttning af 10 öre per liter till kommunalfördelning hafva minskats
med inemot 3,800,000 kronor, men en sådan minskning icke nu med
den väsentliga förändring statsverkets penningbehof sedan dess undergått
kan vara tillrådlig, en höjning af förstnämnda afgift vidtagits i vårt
förslag. Yi vilja derför föreslå, att tillverkningsafgiften, som skall tillfalla
statsverket, bibehålies vid nuvarande 50 öre per liter, samt i öfrigtkomiténs
förslag med eu särskild afgift af 20 öre och försäljningsafgift

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 82.

3

af 5 öre per liter, hvilket gör en förhöjning af skatten i sin helhet af
10 öre per liter. Eu sådan förhöjning torde vara försvarbar, dels med
fästadt afseende å penningvärdets fall sedan den tid nuvarande skatt
åsattes, dels också för vinnande af det sedliga syftet, att genom varans
fördyring minska förbrukningen.

En mera fullständig utredning af frågan och motivering för vårt förslag
återfinnas i kommunalskattekomiténs betänkande, hvaraf de, som så
önska, torde vara i tillfälle att taga del.

Yi tillåta oss derför föreslå, att Riksdagen må besluta för sin del
antaga följande

Förordning

angående ändrad lydelse af § 10 i förordningen angående vilkoren för
tillverkning af bränvin den 13 juli 1887.

§ io.

l:o. För bränvin tillverkadt inom landet skall efter afdrag af två
procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras dels tillverkningsskatt
med 50 öre och dels särskild afgift med 20 öre för hvarje liter af
normalstyrka, hvarmed förstås bränvin, som vid + 15° å Celsii termometer
innehåller 50 volymprocent alkohol.

2:o. Inbetalning af tillverkningsskatt och nyssnämnda särskilda
afgift verkställes i landtränteriet, dock hvarje gång icke för mindre än
1,500 liter.

3:o. Vid utförsel af bränvin må, efter hvad särskildt finnes stadgadt,
åtnjutas restitution med 71,4 öre för hvarje liter renadt och med 70 öre
för hvarje liter icke renadt bränvin af normalstyrka.

4:o. Restitution af tillverkningsskatt må under de vilkor och den
kontroll Kong!. Maj:t vill föreskrifva åtnjutas för bränvin, som vid staten
tillhörigt krutbruk användes för tillverkning af krut, afsedt för krigsbruk
eller för öfningar i försvarsändamål, för finkelolja, afsedd för tekniska ändamål,
samt för bränvin, som gjorts till förtäring obrukbart (denaturerats).

För bränvin, som denaturerats vid bränneri, der tillverkningsrätt
gäller, må åtnjutas skattefrihet.

4

Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 32.

Afgift för undersökning af finkelolja i och. för restitution af tillverk -ningsskatt utgår med två öre och för denaturering af bränvin med ett öre
för hvarje liter af normalstyrka.

5:o. Den i mom. 1 här ofvan omförmälda särskilda afgift fördelas
emellan kommuner, landsting och hushållningssällskap på sätt särskildt
finnes stadgadt.»

Under hänvisning till motiven i förestående motion, föreslå samme
motionärer ytterligare, i motionen n:o 133, att Riksdagen måtte besluta
för sin del antaga följande

»Förordning

angående ändrad lydelse af § 11 mom. 2, § 17 mom. 2 och 3, § 18 mom.
1, 4, 6 och 7, § 22 och § 41 mom. 3 i förordningen angående vilkor en för
försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker

den 24 maj 1895.

§ 11-

2:o. På Kongl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om
och under hvilka vilkor och bestämmelser all den minuthandel med och
utskänkning af bränvin inom köping eller socken å landet, hvilken eljest
skall enligt nästföregående mom. å auktion utbjudas, må kunna åt bolag
öfverlåtas. För dylikt bolag gälle i tillämpliga delar hvad som stadgas
om bolag i stad.

§ 17.

2:o. För sådan rättighet till minuthandel med eller utskänkning af
bränvin, som i § 6 eller § 7 omförmäles, äfvensom för de genom inrop å
auktion enligt § 9 eller § 11 förvärfvade minuthandels- eller utskänkningsrättigheter
erlägges afgift med 5 öre för hvarje liter af det bränvin, som
enligt § 16 blifvit beräknadt eller hvarför afgift åtagen är.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32. 5

3:o. Bolag, som jemlikt föreskriften i § 9 mom. 2 eller § 11 mom.
2 fått öfvertaga all minuthandel med och utskänkning af bränvin inom
eu kommun, skall för hvarje sålunda öfvertagen rättighet erlägga årlig
afgift för 3,000 liter med 150 kronor.

§ 18.

l:o. Bolag, som i § 9 mom. 2 omförmäles, skall hafva till ändamål
endast att i sedlighetens intresse ordna och öfvervaka minuthandel med
och utskänkning af bränvin inom staden och må icke afse att bereda vare
sig delegarne vinning utöfver årlig ränta med högst fem procent å de af
delegarne tillskjutna kontanta medel eller staden någon ekonomisk fördel
utöfver den andel i bolagets vinstmedel, som enligt hvad särskild! finnes
stadgadt kan densamma tillkomma. Delegarne i bolaget skola vara mer
än dubbelt så många som antalet ledamöter i dess styrelse, dock ej färre
än nio, af hvilka åtminstone sex böra vara boende i staden.

4:o. Bolaget skall till fördelning, på sätt särskilt finnes stadgadt,
afstå hela den å bolagets rörelse uppkomna nettovinsten, deri inberälmade
de afgifter, hvilka bolaget uppburit på grund af öfverlåtelse af försäljningsrättighet
enligt mom. 2 här ofvan. Bolaget åligger att inom februari
månads utgång efter försäljningsårets slut hafva till vederbörande aflemnat
sagda nettovinst. Då bolag upplöses, skall, der ej annorledes i laga ordning
bestämts, jemväl det öfverskott af bolagets tillgångar, som kan uppstå,
sedan bolagets samtliga skulder blifvit guldna samt de af delegarne tillskjutna
medel återbetalts, fördelas i likhet med bolagets årliga nettovinst,
skolande stadens andel af öfverskottet dock alltid utgöra hälften.

6:o. Granskning af bolags förvaltning och räkenskaper skall hvarje
år i januari eller februari månad å dag, som af Konungens befallningshafvande
i länet bestämmes, ske för näst föregående försäljningsår af fem
revisorer, af hvilka två utses af stadsfullmäktige eller, der sådana ej finnas,
allmän rådstuga, två af landstinget samt en af Konungens befallningshafvande.
I stad, som icke deltager i landsting, utses tre revisorer af
stadsfullmäktige och två af Konungens befallningshafvande. Revisorerna
skola antingen ibland eller utom sig utse två personer att å deras vägnar
deltaga i inventering af bolagets tillgångar vid löpande försäljningsårets
slut. Öfver revisionen afgifva revisorerna berättelse, hvilken utom redogörelse
för bolagets ekonomiska ställning och förvaltning samt hvad öfrig!

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

revisorerna kunna finna skäl omnämna skall innehålla dels yttrande, huruvida
bolaget förvaltats i öfverensstämmelse med det i 1 mom. här ofvan
angifna syfte, dels till- eller afstyrkande af ansvarsfrihet. Af revisionsberättelsen,
vid hvilkens affattande de föreskrifter skola iakttagas, som
kunna komma att af kontroll- och justeringsbyrån meddelas, skola före
februari månads utgång exemplar öfversändas till Konungens befallningshafvande,
stadsfullmäktige eller allmän rådstuga, landstinget samt nyssnämnda
byrå, och skall inom samma tid revisionsberättelsen på bolagets
bekostnad offentliggöras i någon af ortens tidningar. Revisorerna äfvensom
deras här ofvan nämnda ombud ega att af bolaget åtnjuta ersättning
efter tredje klassen i gällande resereglemente.

7:o. Landsting och stadsfullmäktige eller, der sådana ej finnas, allmän
rådstuga ega att besluta om ansvarsfrihet för bolag. Yägrar någondera
ansvarsfrihet, skola skälen derför uppgifvas, och ärendet hänskjutas
till Konungens befallningshafvande, hvilken deri fatte beslut.

§ 22.

Angående fördelningen af de afgifter, som enligt denna förordning
inflyta för rättigheterna till minuthandel med eller utskänkning af bränvin,
äfvensom af den nettovinst på rörelsen, som bolag skall afstå, finnes särskildt
stadgadt.

§ 41.

3:o. Underlåter bolag att inom den i § 18 mom. 4 föreskrifna tid
till vederbörande aflemna der omnämnda vinstmedel, varde desamma genast
utmätta.»

Slutligen föreslå motionärerna, i motionen n:o 134, likaledes under
åberopande af motiven i ofvanstående motion angående ändrad lydelse af
§ 10 i bränvinstillverkningsförordningen, att Riksdagen måtte besluta för
sin del antaga följande

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

»Förordning

angående fördelning af de för tillverkning och försäljning af bränvin

utgående afgifter.

Af det belopp, som under kalenderåret enligt till finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå inkomna uppgifter influtit af den i § 10 mom. 1
af förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin den 13 juli
1887 om förmälda, tillverkaren påförda särskilda afgift, med afdrag af derå
belöpande andel i den under samma tid såsom restitution på grund af
bränvinets utförsel eller denaturering utbetalade summa, ega hushållningssällskapen
i länen tillsammans bekomma en åttondedel, derest denna åttondedel
icke öfverstiger 1,000,000 kronor, i kvilket fall hushållningssällskapen
erhålla endast sistnämnda belopp. Fördelningen emellan de särskilda
hushållningssällskapen, hvilken verkställes af statskontoret, sker efter folkmängden
inom hvarje sällskaps område. Återstoden af ifrågavarande medel
fördelas på sätt i § 2 mom. 3 här nedan sägs.

§ 2.

l:o. De afgifter, som enligt §§ 17 och 20 i förordningen angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade
spirituösa drycker den 24 maj 1895 inflyta för rättigheter till minuthandel
med eller utskänkning af bränvin, insättas i vederbörande landskontor,
som fördelar desamma på länets samtliga stads- och landsbygdskommuner
efter folkmängden. De i Stockholms stad influtna afgifterna
tillfalla i sin helhet staden.

2:o. Af den nettovinst på rörelsen, som det enligt § 18 i nyssnämnda
förordning åligger bolag, kvilket fått öfvertaga all minuthandel
med och utskänkning af bränvin inom eu kommun, att afstå, tillfaller
hälften den kommun, der bolagets verksamhet drifves.

Skulle nämnda hälft uppgå till högre belopp än som motsvarar 5 kronor
å hvar och en af kommunens invånare, dessas antal beräknadt i enlighet
med de af statistiska centralbyrån senast offentliggjorda folkmängdsuppgifter,
varde dock den kommunen tillkommande andel nedsatt till det

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

belopp, solo efter nämnda beräkningsgrund på kommunen belöper; och
gånge öfverskottet till fördelning på sätt i nästföljande mom. rörande den
andra hälften af bolagsvinsten finnes föreskrifven.

3:o. Återstående hälften af bolagets nettovinst insättes i statskontoret,
som har att fördela densamma jemte det efter afdrag af hushållningssällskapens
anpart till fördelning återstående beloppet af den i § 1 nämnda
särskilda afgift på följande sätt:

en sjettedel fördelas på rikets samtliga landstingsområden och de städer,
som ej deltaga i landsting, efter folkmängden; och

fem sjettedel’ fördelas emellan rikets samtliga stads- och landsbygdskommuner,
likaledes efter folkmängden.

§ 3.

Rörande användningen af de medel, som enligt denna förordning tillfalla
kommuner, landsting och hushållningssällskap, skall, der chefen för
finansdepartementet sådant fordrar, redogörelse till nämnda departement af
vederbörande afgifvas.»

Förestående förslag till förordningar äro ordagrant hemtade ur motsvarande
förslag i det af kommunalskattekomitén den 18 maj 1900 afgifna
betänkande, allenast med den olikhet, att, under det lcomitén föreslår
en nedsättning af bränvinstillverkningsskatten till 40 öre, motionärerna,
på angifna grunder, föreslå dess bibehållande vid i nu gällande
förordning stadgade 50 öre äfvensom en deraf betingad höjning af de af
kommunalskattekomitén föreslagna restitutionsbelopp, från 61,2 öre för
hvarje liter renadt och 60 öre för hvarje liter icke renadt bränvin af
normalstyrka till resp. 71,4 och 70 öre.

Mot det af motionärerna framstälda förslag till förordning angående
ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsförordningen synas emellertid
konstitutionella betänkligheter af sådan betydelse föreligga, att de torde
böra anses utgöra hinder för att tillstyrka detta förslag. Bränvinstillverkningsskatten
är nemligen en till staten ingående bevillning, om hvilken
det enligt regeringsformen tillkommer Riksdagen ensam att besluta och
som enligt samma grundlag skall utgöras intill slutet af det år, under
hvars lopp den nya bevillningen af Riksdagen faststäld bäfver. Den för

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32. 9

andra än statsändamål afsedda »särskilda afgift», hvilken enligt motionärernas
förslag skalle för inom landet tillverkadt bränvin påföras tillverkaren,
är deremot icke af bevillnings natur. Att i samma förordning sammanföra
två till sin konstitutionella art hvarandra så olika skatter synes icke
böra ifrågakomma. Vid sådant förhållande och då ifrågavarande förslag
utgör förutsättning såväl för den ökade beskattningen å bränvin som ock
för en förändrad fördelning af de bränvinsförsäljningsafgifter, som nu utgå
till landsting, hushållningssällskap samt stads- och landtkommuner, synes
frågan ensamt på denna grund icke kunna vinna bifall. Härtill kommer,
att kommunalskattekomiténs hela förslag i ifrågavarande hänseende hvital''
på den bestämda förutsättningen, att statsverkets inkomster, som vid tiden
för komiténs arbeten ansågos vara större än statsverkets behof då kräfde,
förty kunde och borde användas för de i behof varande kommunerna, särskilt
landsbygdens. Utskottet behöfver emellertid icke erinra om den
väsentliga förändring, som härutinnan inträdt på grund af de ökade utgifter,
som det nästlidet år antagna härordningsförslaget oundvikligen påkallar.
I detta afseende bör särskildt erinras, att chefen för finansdepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 21 december 1900
anfört, att till täckande af statsverkets behof af ökade inkomster kunde
bland andra utvägar ifrågasättas förhöjning af bränvinstillverkningsskatten
med 10 öre för liter. Det vid nästlidet års riksdag för behandling af
härordningsförslaget tillsatta särskilda utskottet n:o 1 anförde rörande
denna fråga följande:

»I likhet med departementschefen anser utskottet eu höjning af bränvinstillverkningsskatten
från 50 till 60 öre per liter vara lämplig, helst
sådant måhända skulle i någon mån minska bränvinskonsumtionen. Denna
skatteförhöjning och deraf påkallad förhöjning i tullsatserna å spirituösa
lärer dock kunna antagas bereda statsverket en ökad inkomst af 3,500,000
kronor.»

Utskottets berörda uttalande inflöt ock i oförändrad form i nästlidet
års Riksdags skrifvelse till Konungen, n:o 120, i anledning af propositionen
angående ny härordning m. m.

Samtliga dessa förhållanden i förening ådagalägga tydligen, att motionärernas
förslag, hvithet afser att för annat än direkt statsändamål använda
någon del af bränvinstillverkningsafgiften, äfven om den anordnas
på annat sätt, icke kan biträdas.

Till öfvervägande qvarstår då endast frågan, huruvida en förändring
bör vidtagas i de i § 22 af bränvinsförsäljningsförordningen angående
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 29 Käft. 2

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 82.

afgifternas fördelning gifna bestämmelser. I detta afseende måste det
medgifvas, att de anspråk på en förändrad fördelningsgrund, som efter
tillkomsten af nu gällande fördelning, bestämd genom kongl. förordningen
den 29 maj 1885, flerfaldiga gånger förekommit, icke torde kunna med
fog i längden afvisas. Det återstår således endast att tillse, huruvida
förslag i sådant afseende nu bör framläggas; och många skäl skulle härför
talat, derest denna fråga fristående förelegat. Men såsom utgörande
ett bihang till och stöld i beroende af förslag till förändringar i andra
ämnen — förändringar, hvilka utskottet, på sätt ofvan anförts, icke
kunnat tillstyrka — synes denna fråga, hvilken med hänsyn till dess
vidd och omfattning samt betydande verkningar i flera rigtningar bör flasig
sjelf behandlas och bedömas, icke nu böra utbrytas från det sammanhang,
i hvilket den af motionärerna blifvit stäld. Ehuru utskottet derför
icke ansett sig böra framkomma med ett direkt förslag till ändring i
stadgandena om bränvinsförsäljningsmedlens fördelning, har utskottet likväl
ansett sig böra utarbeta och vid detta betänkande foga statistiska uppgifter
rörande ifrågavarande medels fördelning under vissa perioder.

Slutligen hafva motionärerna ock ifrågasatt medgifvande att inom
andra landtkommuner än köpingar inrätta bolag för bränvinsförsäljning.
Då emellertid motionärerna icke ifrågasatt, att berörda förslag skulle
antagas annat än i sammanhang med öfriga af dem föreslagna ändringar
i bränvinslagstiftningen, men dessa ändringar icke kuunat af utskottet
tillstyrkas, torde icke heller nu förevarande förslag böra vinna bifall.
Under sådana förhållanden saknar utskottet anledning att närmare undersöka,
hvilken betydelse bolags inrättande på landsbygden kan, från
nykter hetssynpunkt sedt, ega.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet:

l:o) att ifrågavarande, af herr Månsson m. fl.
väckta motion med förslag till förordning angående
ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsförordniugen
icke måtte af Riksdagen bifallas;

2:o) att den af herr Månsson m. fl. väckta motion
med förslag till förordning angående ändrad lydelse af
§ 11 mom. 2, § 17 mom. 2 och 3, § 18 mom. 1,
4, 6 och 7, § 22 och § 41 mom. 3 i bränvinsförsäljningsförordningen,
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda; samt

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

3;o) att icke heller den af herr Månsson m. fl.
väckta motion med förslag till förordning angående fördelning
af de för tillverkning och försäljning af bränvin
utgående afgifter måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 1 maj 1902.

På bevillningsutskottets vägnar:

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

Bilaga till bevillningsutskottets betänkande N:o 32.

Bräuvinsförsäljningsmedlens fördelning

(enligt kontroll- och

1886—1887

Kronor

öre

Stockholms stad ...................................

1 isi 905

77

Stockholms län .........................................

124 301

31

deraf landstinget .............................

31,131

10

» hushållningssällskapet .................

20,751

76

» stadskommuner..................................

46,236

18

» landsbygdskommuner .................................

26,182

27

Upsala län ..............................................

174 878

OR

deraf landstinget ........................

43^255

43

» hushållningssällskapet ............

25,711

80

» stadskommuner.....................................

83,077

52

» landsbygdskommuner ............

22,833

28

Södermanlands län .........................

177 743

73

deraf landstinget ...........................

44*406

47

» hushållningssällskapet ...............

27,394

64

» . stadskommuner och en köping med bolag......

84,764

39

» landsbygdskommuner ...............

21,178

23

Norrköpings stad ..................................

90 792

12

Ostei’götlands läns landstingsområde...........

196,688

50

deraf landstinget .....................

44,871

17

» hushållningssällskapet .................

43,614

61

» stadskommuner.....................

57,611

30

» landsbygdskommuner .........................

50,591

42

Jönköpings län ..............................

161 888

56

deraf landstinget ..............

40,116

79

» hushållningssällskapet ........................

26,847

66

» stadskommuner.................

62,317

97

» landsbygdskommuner ............

32,606

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

13

under nedannämnda försäljuingsår

justeringsbyråns berättelse!’).

1891—1892

1896—1897

1899—1900

Belopp för hvarje
efter folkmängden

1886

nvånare, beräknadt
den 31 december

1899

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

1,264,564

33

1,917,272

18

2,169,487

86

5

07

7

17

138,180

24

185,545

59

245,718

96

35,014

20

46,607

72

61,610

54

23,427

30

31,950

74

41,807

69

53,450

26

67,860

52

93,134

24

4

54

6

55

26,288

48

39,126

61

49,166

49

18

32

176,397

36

231,259

49

278,288

63

43,799

86

57,311

58

69,564

69

26,593

77

35,360

64

42,934

28

83,035

75

109,721

66

133,077

14

3

46

4

94

22,967

98

28,865

61

32,712

52

24

33

221,819

90

347,995

26

450,999

82

55,409

60

86,983

82

112,724

23

33,718

59

52,326

47

67,319

03

108,001

20

173,137

18

226,768

97

4

31

8

22

24,690

51

35,547

79

44,187

59

16

31

137,524

32

180,669

86

199,091

71

3

13

4

91

224,329

31

340,352

92

408,993

35

55,047

91

77,324

26

93,928

77

56,800

53

77,231

71

91,020

54

81,374

41

116,397

72

144,657

96

2

95

6

34

51,106

46

69,399

23

79,386

08

23

37

169,525

Öl

227,005

74

287,960

37

42,097

79

56,055

33

71,213

22

28,514

63

38,702

98

48,882

43

63,286

25

79,800

67

103,885

07

2

61

3

76

35,626

34

52,446

1 76

63,979

65

18

36

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

Kronobergs län ...................................................

1886—188

124,488

30,207

r

65

35

deraf landstinget ....................................

» hushållningssällskapet .................................

20,820

22

» stadskommunen och en köping med bolag..................

37,787

22

» landsbygdskommuner ............................

35,673

86

Kalmar län...................................................

233,286

58,147

06

deraf landstinget ..........................................

67

» hushållningssällskapet....................................

37,308

10

» stadskommuner och 4 (1899 två) köpingar med bolag......

102,459

55

» landsbygdskommuner ..........................

35,370

74

Gotlands län ............................................................

48,553

11,937

79

deraf landstinget ............................................

94

» hushållningssällskapet ........................................

7,777

35

» stadskommunen .......................................

18,798

12

» landsbygdskommuner .....................................

10,040

38

Blekinge län ........................................................

182,392

44,937

06

deraf landstinget ................................................

07

» hushållningssällskapet ....................................

27,319

45

» stadskommuner........................................

81,478

98

» landsbygdskommuner ......................................

28,656

56

Kristianstads län........................................................

136,329

33,082

83

deraf landstinget ..........................................

94

» hushållningssällskapet ........................................

24,347

59

s> stadskommuner (och 1899 1 köping)...................

32,375

23

» landsbygdskommuner ....................................

46,524

07

Malmö stad................................................................

127,591

323,052

19

Malmöhus läns landstingsområde .............................................

67

deraf landstinget ...................................................

73,299

10

» hushållningssällskapet ...........................................

66,076

62

» stadskommuner och 1 köping....................................

123,104

55

» landsbygdskommuner .............................................

60,572

40

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

15

1891 — 1892

1896—1897

1899—1900

1886

Per in

vånare

1899

123,219

79

174,849

02

227,854

26

30,161

15

42,723

35

56,016

59

21,251

45

29,966

96

38,476

19

38,110

57

53,893

11

78,232

32

6

08

9

52

33,696

62

48,265

60

55,129

16

22

36

254,564

33

375,095

90

452,334

15

63,649

51

93,605

85

112,579

65

40,757

72

59,155

81

71,288

44

112,656

89

170,568

94

206,455

98

i)

O

47

6

41

37,500

21

51,765

30

62,010

08

16

30

52,157

79

86,881

23

98,627

46

12,905

39

21,616

55

24,554

90

8,428

06

13,627

63

15,740

88

21,046

03

38,907

24

43,050

88

2

79

5

26

9,778

31

12,729

81

15,280

80

21

34

180,273

26

236,642

30

301,657

46

44,645

51

58,777

68

75,293

45

27,824

37

37,183

35

47,233

71

79,877

66

104,142

54

139,089

34

2

73

4

03

27,925

72

36,538

73

40,040

96

25

36

141,375

63

252,985

60

332,563

89

34,364

42

61,027

99

79,610

80

25,702

93

42,413

82

54,255

88

32,229

13

69,317

47

91,472

80

2

31

5

91

49,079

15

80,226

32

107,224

41

21

52

132,814

96

228,769

92

271,662

67

2

81

4

55

400,534

04

617,299

52

760,687

56

94,692

85

143,423

18

176,553

56

78,720

70

122,523

28

149,781

08

161,241

52

235,521

01

288,431

98

2

22

4

10

65,878

97

115,832

05

145,920

94

23

53

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

1886—1887

Hallands län ....................................................................

160 587

66

deraf landstinget .........................................................

40,802

53

» hushållningssällskapet .............................................

24,882

93

» stadskommuner......................................................

67,574

64

» landsbygdskommuner .............................................

27,827

56

Göteborgs stad ......................................

505,176

57

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde.................................

267,035

97

deraf landstinget .........................................................

47,046

32

» hushållningssällskapet .............................................

102,293

81

» stadskommuner och en köping .................................

67,896

04

» landsbygdskommuner .............................................

49,799

80

Elfsborgs län .....................................................................

229,936

78

deraf landstinget .........................................................

56,367

23

» hushållningssällskapet .............................................

37,890

93

» stadskommuner och eu köping .................................

81,105

97

» landsbygdskommuner .............................................

54,572

65

Skaraborgs län ........................

252,189

49

deraf landstinget ..........................

63,215

29

» hushållningssällskapet .............................................

40,331

18

» stadskommuner och (1899) eu köping ........................

112,002

54

» landsbygdskommuner .............................................

36,640

48

Vermlands län..........................................................

184,173

26

deraf landstinget .........................................................

45,882

80

» hushållningssällskapet .............................................

31,850

87

» stadskommuner och en (1899 två) köpingar..................

68,626

73

» landsbygdskommuner ................................ ........

37,812

86

Örebro län ........................................................

187,127

21

deraf landstinget .....;..............................................

47,521

94

» hushållningssällskapet .............................................

30,063

61

» stadskommuner..................................................

83,480

62

» landsbygdskommuner .............................................

26,061

04

Vestmanlands län ................

210,126

07

deraf landstinget ....................

52,501

58

» hushållningssällskapet ...............................

30,835

44

» stadskommuner...........

108,031

25

» landsbygdskommuner ....................................

18,757

80

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

17

1891—1892

1896—1897

1899—1900

1886

Per in

vånare

1899

181,061

15

239,922

95

303,329

38

45,619

80

59,536

89

74,586

48

28,072

56

37,338

87

46,642

51

81,588

50

106,551

34

127,260

91

3

71

4

88

•25,780

29

36,495

85

54,839

48

23

47

494,957

59

585,338

47

713,713

52

5

44

5

62

317,427

60

384,692

82

466,666

40

58,504

01

74,239

21

89,742

26

111,214

19

131,631

10

160,331

28

108,453

94

120,226

91

142,504

74

4

78

8

15

39,255

46

58,595

60

74,088

12

28

34

287,327

80

396,853

15

511,149

98

69,781

81

97,012

89

124,810

25

45,470

84

63,461

37

80,753

44

101,053

46

145,753

36

190,512

08

O

48

5

45

71,021

69

90,625

53

115,074

21

21

47

273,661

02

354,534

17

463,552

50

68,668

12

88,605

46

116,167

39

43,815

03

57,524

56

74,017

03

122,543

90

146,799

37

208,704

53

5

65

8

87

38,633

97

61,604

78

64,663

55

15

29

258,424

87

386,499

62

502,286

16

64,486

74

96,483

91

125,355

25

42,022

54

61,972

30

79,417

94

111,126

08

171,556

28

227,523

27

3

68

8

69

40,789

Öl

56,487

13

69,989

70

15

SO

227,879

16

333,200

43

413,793

07

57,691

15

84,532

30

105,231

30

35,925

62

52,557

04

65,392

32

105,033

12

154,090

17

191,220

78

4

58

7

24

29,229

27

42,020

92

51,948

67

15

SO

223,429

52

332,118

14

461,200

86

55,805

88

82,976

69

115,239

86

33,226

36

49,279

44

67,316

53

112,382

77

167,957

59

239,013

25

5

55

8

66

22,014

51

31,904

42

39,631

22

16

33

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 5 Sand. 1 Afd. 29 Häft. 3

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

1886—1887

Kopparbergs län....................................

132 632

O O

deraf landstinget ....................

32'',689

40

» hushållningssällskapet ............

23,074

76

» stadskommuner.................

38,246

43

» landsbygdskommuner ................

38,621

74

Gefle stad ..............................

53 849

58

Geflebox-gs läns landstingsområde .

183,836

72

deraf landstinget ............

59,403

82

» hushållningssällskapet......

36,416

40

» stadskommuner......

61,158

66

» landsbygdskommuner ............

26,857

84

Vesternorrlands län....................

72

deraf landstinget ..........

48,716

57

» hushållningssällskapet .............

30,876

27

» stadskommuner...........

87,125

25

» landsbygdskommuner ...........

28,978

63

Jemtlands län...............

86 320

62

deraf landstinget ..........

21,580

15

» hushållningssällskapet ...................

14,069

89

» stadskommunen ... .

37,551

OO

00

» landsbygdskommuner ..............

13,119

25

Vesterbottens län .........

78 880

64

deraf landstinget ..............

20,076

63

» hushållningssällskapet ............

13,993

12

» stadskommuner.. ..

28,716

58

» landsbygdskommxxner ...............

16,094

31

Norrbottens län .........

58 626

84

dei’af landstinget ........

15,017

76

» hushållningssällskapet............

10,843

47

» stadskommuner..........

17,783

16

» landsbygdskommxxner .............

14,982

45

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

19

1891—1092

1896—1807

1899—1000

1886

Per in

vällare

1899

149,959

23

212,459

20

325,589

25

36,966

29

52,148

60

79,345

29

26,188

63

37,369

13

53,823

69

43,879

72

59,477

98

107,087

81

O

O

92

9

14

42,924

59

63,463

49

85,332

46

20

42

62,126

42

143,083

52

176,741

27

2

55

6

24

188,006

14

249,836

94

313,863

05

61,268

82

57,323

54

72,117

27

38,722

39

59,742

21

74,877

49

50,663

06

90,211

44

112,496

05

4

38

7

03

82,351

87

42,559

75

54,372

24

16

29

285,484

69

436,255

67

568,636

21

70,569

96

107,561

36

138,625

71

43,461

78

65,731

36

84,395

84

127,528

88

194,124

23

235,816

08

5

34

9

44

43,924

07

68,838

72

109,798

58

16

53

90,687

02

127,674

31

167,694

67

22,658

—

31,911

39

41,910

86

15,230

46

21,697

35

28,232

59

37,000

25

50,998

30

68,263

20

7

58

10

02

15,798

31

23,067

27

29,288

02

14

28

110,971

67

154,527

35

213,913

17

27,722

97

38,612

19

53,450

17

18,700

98

26,678

81

36,066

22

44,871

r rr

51

59,470

37

86,638

52

7

08

17

05

19,676

15

29,765

98

37,758

26

14

27

96,784

20

177,443

38

276,233

18

24,102

49

44,276

63

68,8 / 8

65

16,168

21

28,554

85

42,991

54

88,630

88

77,688

35

127,534

28

2

45

9

64

17,882

62

26,923

55

36,828

71

16

31

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

Reservationer:

af herr Bergendahl, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen måtte — med uttalande af sitt
godkännande ej mindre af motionärernas förslag i afsende
å införandet af särskild afgift af 20 öre för
hvarje liter tillverkadt bränvin af normalstyrka, än
äfven af hufvudprinciperna i motionärernas förslag angående
fördelningen af berörda särskilda afgift och af
bränvinsförsäljningsafgifterna, dessa senare reducerade
på sätt motionärerna hemstält — i skrifvelse till
Kong!. Maj:t anhålla, det täcktes Ivongl. Maj:t, efter
föregången utredning, till näst instundande Riksdag
inkomma med förslag till ändringar i gällande bränvinslagstiftning
i ofvan antydda hänseenden;

af herr O. A. Ericsson, som anfört:

»Inom utskottet har jag framhållit den mening, att något bort göras
i motionernas rigtning. Jag anser nemligen en revision af gällande bestämmelser
om beskattningen af bränvinsförsäljningen och skattemedlens
fördelning vara af högsta behofvet påkallad.

Enligt uppgifter, som återfinnas i kommunalskattekomiténs betänkande,
har t. ex. under försäljningsåret 1897—1898 det på annat sätt än genom
bolag försålda bränvin, för hvilket försälj ningsafgift ej erlagts, uppgått
till närmare 9 millioner liter. Häraf framgår, hvilken ökning i inkomster
af bränvinsbeskattningen skulle åstadkommas, derest enligt motionärernas
förslag två tredjedelar af den nuvarande försäljningsafgiften i stället lades
på tillverkningen.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32. 21

Vidkommande fördelningen af de s. k. bränvinsförsäljningsmedlen så
finner man äfven i samma komités betänkande, att under ofvannämnda år
tilldelats stadskommunorna ett belopp, som i genomsnitt motsvarat 5 kronor
81 öre per invånare, då deremot landtkommunerna erhållit ett belopp,
som endast motsvarat 32,o öre per invånare; och detta oaktadt ett långt
större behof af hjelp för de flesta af landsbygdens kommuner förefinnes,
hvarom man också finner eu utredning i nämnda komitébetänkande.

Den mening kan således icke med skäl vederläggas, att en revision
af gällande bestämmelser om beskattningen af bränvins försälj ningen bör
vidtagas och i sammanhang dermed en rättvisare fördelning af dessa
skattemedel anordnas, hvarvid äfven torde böra tagas i allvarsamt öfvervägande,
huruvida icke hushållningssällskapens andel deraf kunde något
minskas.

I sak anser jag således såväl kommunalskattekomiténs som motionärernas
derpå stödda åsigt i berörda afseenden vara fullt rigtig.

Äfven är jag af den mening, att en rättelse af de härofvan omförmäkla
förhållandena bör snarligen åstadkommas utan inväntan på lösningen
af den invecklade och svårlösta hufvudfråga, hvarmed kommunalskattekomitén
sammankopplat dessa.

Men såväl inom kommunalskattekomitén som inom utskottet hafva
framhållits konstitutionella betänkligheter emot det föreliggande förslaget
till förordning angående ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsförordningen.
Bränvinstillverkningsskatten är nemligen eu till staten
ingående bevillning, om hvilken det enligt regeringsformen tillkommer
Riksdagen ensam att besluta, och som enligt samma grundlag skall utgöras
intill slutet af det år, under hvilket ny bevillning blifver af Riksdagen
faststäld. Deremot torde man icke kunna säga, att don för andra än
statsändamål afsedda »särskilda afgift», hvilken enligt motionärernas förslag
skulle för inom landet tillverkadt bränvin påföras tillverkaren, är af
bevillnings natur. Att i en och samma förordning sammanföra två till
sin konstitutionella art hvarandra så olika skatter synes icke böra förekomma.
Vid sådant förhållande och då ifrågavarande förslag, sådan frågan
nu föreligger, utgör förutsättning för öfriga föreslagna ändringar i bränvinslagstiftningen
med undantag af det i motionen n:o 133 framstälda
förslaget om rättighet att bilda bränvinsbolag å landet, hvilket sistnämnda
förslag jag för min del icke kan vara med om, kunna icke motionärernas
förslag i oförändradt skick antagas.

22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

Ifrågavarande anmärkningar böra enligt mitt förmenande på ett eller
annat sätt leda till rättelse vid uppgörande af ett nytt förslag.

Man kunde t. ex. tänka sig, att frågan löstes på det sätt, att bränvinsförsäljningsafgiften
nedsattes på sätt motionärerna föreslå, men att,
i stället för den »särskilda afgiften», till ver kningsskatten ökades, och att
statsverket i ersättning till kommunerna m. fl. för de minskade försälj -ningsmedlen beviljade statsbidrag till bestridande af utgifter för vissa
angifna ändamål. Så kunde exempelvis kommunerna erhålla bidrag till
bestridande af deras fattigvård. Ett sådant förfaringssätt kunde lika väl
anordnas som det, att statsverket nu lemnar bidrag till folkskoleväsendet.
Och på det sättet kunde möjligen eu lämpligare fördelningsgrund tillämpas
än den nu föreslagna, efter folkmängden, hvarvid äfven hänsyn kunde
tagas till den ekonomi, de olika stadssamhällena grundat på den andel
de, enligt nuvarande bestämmelser, åtnjuta af bränvinsförsäljningsmedlen.

I allt fall är berörda fråga af så ingripande betydelse, att åt densamma
bör egnas en allsidig utredning, hvilken borde med snaraste
verkställas af .Kong!. Maj:t.

Jag har derför ansett, att utskottet med anledning af förevarande
motioner bort föreslå Riksdagen,

att Riksdagen, med anledning af herr Ivar Månssons
med fleres förevarande motioner, måtte hos Kong!.
Maj:t anhålla, det täcktes Ivongl. Maj:t dels låta utreda,
i hvad mån och på hvad sätt eu ändring i
gällande bestämmelser om beskattning af tillverkning
och försäljning af bränvin må kunna vidtagas i syfte
att bränvinsbeskattningen, hvad angår den del af
berörda skatt, hvilken nu utgår såsom försälj ningsafgift,
måtte varda mera effektiv än hittills, samt
derefter låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
de förslag, som för vinnande af nämnda syftemål
kunna anses lämpliga, dels och låta uppgöra och för
Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser, hvarigenom,
derest bränvinsbeskattningen fortfarande såsom
hittills anses böra uppdelas i tillverkningsskatt och
försäljniugsafgift, eu med billighet och rättvisa öfverensstämmande
fördelning af försäljningsafgifterna må kunna
åvägabringas, eller, i händelse det må finnas lämp -

23

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

ligare, att försälj ningsafgifterna helt eller delvis indragas
till statsverket, tillbörligt vederlag må af staten
beredas kommuner och andra korporationer, som af
sagda afgifter nu åtnjuta del»;

af herr Wittsell, som instämt i den af herr Ericsson afgifna reservation;

samt, mot vissa delar af motiveringen, af herrar Östberg, Brodin,
Meyer, Petri och Hedgren.

Härjemte hafva herrar Almström, friherre Trolle och friherre Kling spor
begärt få antecknadt, att de icke deltagit i utskottets beslut i de i
detta betänkande omförmälda frågor.