BévillnihgsUtsköUets Éetänlcähde N:o 1.
1
N;o 1.
Ank. till Riksd. kansli dén 6 februari, Kl. 6 e. m.
Betänkande, angående vissa delar af tullbevilltiingen.
(I:a A.)
Bevilluingsdtsköttet får härmed afgifva yttrande i anledning af följande
till utskottet hänvisade motioner, afseende ändringar i tullbevillningen,
nemligen:
n:o 97 inom Andra Kammaren, af herr J. Bengtsson i Bjernalt, om
åsättande af tull å potatis vid införsel under vissa tider af året;
n:o 25 inom Första Kammaren, af herr P. M. Söderberg, om tull å
ägg; samt
n:o 62 inom Andra Kammaren, af herr P. O. Lundell, likaledes om
tull å ägg.
I sin ofvan omförmälda motion föreslår herr Bengtsson, att Riksdagen
måtte besluta att åsätta potatis en tull af en krona för 100 kilogram att
utgå årligen under tiden från och med den 1 januari till och med den 15
april samt från och med den 15 september till och med den 31 december.
Till stöd för detta förslag anför motionären följande:
»En jemn fördelning af tullskyddet åt landets olika trakter och näringar
är en nödvändig förutsättning för att skyddstullsystemet skall kunna
bibehållas. På eu trakt i landet odlas företrädesvis en, på en annan en
annan produkt. Då den ena af dessa åtnjuter skydd, bör den andra också
Bill. till Rilcscl. Prot. 1902. 5 Sami. 1 Af cl. 1 Häft. (N:o 1). 1
Potatis.
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
få sådant. En landtinannaprodukt af vigti gaste slag, som dock ej åtnjuter
dylikt, är potatis. Under senaste året liar hit importerats nära 50,000 ton
potatis till ett värde af millioner kronor, hvilken användts i brännerierna
till stort förfång för den svenske potatisodlaren. Om man betänker, att
här i landet potatis odlas mest i de fattigare skogsbygderna, finner man,
huru orättvist det är mot dem, att de skola uthärda en så stark konkurrens
utifrån, medan t. ex. den rika skånska slättens jordbruk är skyddadt
medelst socker- och sädestullarne, och mellersta Sveriges sädesodlande provinser
i dessa senare också ha ett skydd. En måttlig skyddstull på potatis
vore derför väl på sin plats.
Frågan har också eu annan sida. Tack vare den ohejdade potatisimporten,
ha brännerierna kunnat tillverka bränvin i obegränsad mängd,
hvilket tryckt ner priset och ökat konsumtionen. Blefve de åter genom
eu tullsats å potatis hänvisade till den inhemska potatistillgången, reducerades
tillverkningen, hvilket skulle medföra högre pris och dermed minskad
konsumtion. Ur nykterhetsvänlig synpunkt skulle denna tullreform alltså
blifva mycket välgörande.»
Härjemte hänvisar motionären till eu från ett antal svenska jordbrukare
till Kong!. Maj:t ingifven skrift, hvari anhålles, att Kong!. Maj:t måtte i
proposition till Riksdagen föreslå åsättande af en tullsats å potatis af en
krona för 100 kg. att utgå årligen under tiden från och med den 15 september
till och med den 15 april, samt erinrar att, derest tull åsattes under
den sålunda föreslagna tiden, detta icke skulle drabba annan införsel än
den, som egde rum för bränneriernas behof.
Införseln af potatis har |
under nedannämnda år utgjort: |
ton |
» 1891 ............................ |
...................................................... 5,341 |
» |
» 1892 ........................... |
..................................................... 3,395 |
» |
» 1893 ............................. |
..................................................... 3,595 |
» |
» 1894 ............................ |
.................................................... 1,762 |
» |
» 1895 .......................... |
.................................................. 3,152 |
» |
» 1896 ............................. |
..................................................... 3,421 |
» |
» 1897 ......................... |
...................................................... 4,090 |
» |
» 1898 .............................. |
....................................................... 32,205 |
» |
» 1899 ............................ |
........................................ .......... 83,471 |
» |
» 1900 ............................ |
...................................................... 54,513 |
» |
» 1901 ........................... |
...................................................... 85,342 |
» |
Vid 1888 års riksdag belädes potatis, äfven krossad eller rifven, med
eu tullsats af 50 öre för 100 kilogram, hvilken tull emellertid borttogs på
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
grund af ett af 1892 års Riksdag fattadt beslut. Sedermera bär frågan
om tull å denna vara förekommit vid riksdagarne åren 1894, 1895, 1896,
1897 och 1901, men förslagen hafva icke tillvunnit sig Riksdagens bifall.
Af förestående, ur den officiella statistiken hemtade uppgifter om införseln
af potatis framgår visserligen, att denna införsel särskild! under de
sistförflutna tre åren varit rätt betydlig. Jemför man emellertid införseln
af potatis med landets medelskörd af denna vara — hvilken för tioårsperioden
1891—1900 utgjort årligen 18,979,230 hektoliter, motsvarande,
efter eu antagen medelvigt af 66 kilogram för hektoliter, 1,252,629 ton —
synes det finnas föga anledning att antaga, att införseln kunnat i någon
nämnvärd mån inverka på priset af den inhemska varan, helst den utländska
potatisens pris förhöjes med fraktkostnaden, hvilken i fråga om
en så tung och skrymmande vara som potatis måste utöfva en afsevärd
inverkan på priset. Skörden af potatis är under olika år af mycket vexlande
mängd och godhet, och priset bestämmes helt naturligt i första hand
deraf. Det synes derför utskottet icke tillrådligt att åsätta eu tullafgift,
som vid en felslagen skörd, då priset i allt fall stiger, skulle ytterligare
fördyra ett födoämne, hvilket för den mindre bemedlade befolkningen i
vårt land är af allra största vigt. Derjemte bör det ihågkommas, att, då
skörden ett år felslår eller blifver mindre god, det ofta är nödvändigt att
från utlandet införskrifva behöfligt utsäde.
Huruvida, på sätt motionären anfört, tullfrihet å potatis inverkar till
ökning af produktionen af bränvin samt till sänkande af priset å denna
vara, synes utskottet tvifvelaktigt, så mycket mera, som en mängd olika
faktorer härå inverka. För öfrigt skulle tull å potatis möjligen föranleda
till ökad användning för bränvinsbränning åt åtskilliga andra ämnen,
hvadan säkerligen något resultat af en tull å potatis i det af motionären
antydda syfte icke skulle ernås.
Vid föregående tillfällen, då frågan om tull å potatis förevarit, har
det framhållits, att tullafgiften skulle utgöra skydd för produktionen af
den s. k. tidiga potatisen mot införseln deraf, särskilt från Tyskland. 1
sådant syfte har man påyrkat högre tullsats å potatis under den del af
året, sommarmånaderna, då sådan införsel förekommer, än under återstoden
af året. 1897 års Riksdags bevillningsutskott, som tillstyrkte tull å potatis,
framhöll särskild! denna omständighet såsom beaktansvärd, helst i så fall
tullen skulle utgöra en rättvis beskattning på en dyrbar öfverflödsvara.
Härtill har emellertid i nu föreliggande motion hänsyn så långt ifrån
tagits, att tvärtom just under denna tid tullfrihet å potatis föreslagits; och
anser utskottet, i likhet med nästlidet års bevillningsutskott, detta förhållande
utgöra ett ytterligare skäl för afslag å motionen, hvartill vidare
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:or 1.
kolonier, att det synes utskottet mindre lämpligt att i vår tullagstiftning
införa nyheten af tullar under allenast vissa delar af året.
På grund af det nu anförda hemställer utskottet,
1:°) att Riksdagen måtte, med afslag å herr Bengtssons
motion, besluta, att gällande tullfrihet för potatis
skall bibehållas.
Ägg -
I ofvanberörda af herrar Söderberg och Lundell väckta motioner föreslås,
»att Riksdagen måtte besluta åsättande af en tull å 20 öre på hvarje
kilogram ägg, som hit till riket införes, beräknad å äggens nettovigt, med
tio procents afdrag för det emballage, hvari äggen kunna vara inpackade»,
hvarjemte, herr Söderberg särskildt föreslår, att berörda tullsats måtte träda
i kraft, så snart ske kan.
Till stöd för sitt förslag anför herr Lundell följande:
»Förlidet år ingaf jag till Riksdagen en motion angående åsättande af
tull a ägg. Denna motion vann visserligen icke då Riksdagens bifall, men
den ringa majoritet, hvarmed den afslogs, och de alltjemt ökade skäl för
bifall till en dylik framställning, som förefinnas, föranleda mig att äfven
i år framkomma med samma motion. Jag vill särskildt dervid framhålla,
att importen af ägg äfven under sista året högst betydligt ökats eller från
60.770.000 stycken är 1900 till 73,171,000 stycken, motsvarande cirka
4.550.000 kilogram år 1901, sålunda en ökad import för året af 9 lf2
millioner stycken ägg. I Norge deremot, der man år 1897 åsatte ägg eu
införseltull å 20 öre kg., har importen efter hand nedgått från 1,252,500
kilogram år 1897 till 582,780 kg. år 1899 och blott 215,670 kg. år
1900, det sista ar, för hvilket officiella uppgifter för Norge stått mig till
buds. Hur i detta hänseende förhallandena utvecklat sig i vårt land, vill
jag närmare angifva med efterföljande statistiska uppgifter:
år 1890 infördes till Sverige
1896 » »
1898
1899
1900 » »
1901
97,350 tjog ägg och
513,550
1.36.7.550
2,193,300
3,188,500
3.658.550 »
utfördes. 802,450 tjog
» 798,950 ''»
360,750 »
210,300 »
» 149,000 »
» (uppgift saknas.).
I vart grannland Danmark har äggproduktionen gått i en helt
annan rigtning och utvecklat sig till en för landet synnerligen vigtig
inkomstkälla.
5
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
För Danmark angifves nemligen i ett år 1900 utgifvet statistiskt
arbete rörande landets näringar,
att Danmarks äggutförsel 1865 var 32,847 tjog, värda 23,722 kr.
» " 1881 » 1,775,000 » *> 1,675,000 »
» 1890 » 6,275,800 » * 5,719,450 »
» 1898 » 12,000,000 » » 14,000,000 »
» 1899 » 15,150,000 » » 16,000,000 »
Af senare uppgifter framgår, att Danmarks äggexport år 1900 hatt
ett värde af cirka 18 millioner kronor och ansågs 1901 skola uppgå till
20 millioner kronor, samtidigt med att vi Sverige ha ett importölverskott,
som bortför ur landet för ägg mer än tre millioner kronor årligen.
Dessa siffror ådagalägga tydligen, huru efterblifna vi äro i fråga om
äggproduktion gent emot såväl Danmark som Norge, och vid närmare
granskning finna vi tydligen, att vår tullagstiftning nästan uteslutande år
orsaken till detta förhållande. Vi hafva nemligen med tullar belagt nästan
alla de hufvudsakliga råmaterial, som äro nödvändiga för äggproduktionen,
men deremot låtit den förädlade varan äggen till vart land införas alldeles
tullfritt, med den påföljd, att alla de ansträngningar, som gjorts, från våra
hushållningssällskap, från föreningar för fjäderfäafvelns befrämjande och
från enskilde för utveckling af vår äggproduktion, icke kunnat krönas med
någon betydande framgång. Att sätta en näring, som är naturlig för landet,
i denna ställning, tror jag knappast kan gillas ens ur frihandelssynpunkt.
Vi hafva visserligen några fodermedel, som till oss få införas tullfritt,
nemligen kli och oljekakor, samt hafva inhemsk hafre billig. Men oljekakor
kunna icke användas till utfodring af höns, och kli och hafre blott
till en mindre del, hvaremot de hufvudsakliga födoämnen, som måste användas
för höns, äro hvete, korn och majs. För produktion af 10 kilo (cirka
8 tjog) ägg beräknas, att man bör använda 30 kilo af sistnämnda sädesslag;
dessa 30 kilo draga en tull af en kr. 11 öre eller 11 öre för hvarje
kilo producerade ägg.
Fn hönsgård, som kan producera t. ex. 3,000 kilo ägg per år, är för
denna produktion underkastad eu extra beskattning i tull för den råvara
i spån mål, den behöfver använda, å ej mindre än 330 kronor, hvilken
beskattning konkurrenten i Danmark alldeles undgår; äfven fördyras åtskilliga
förbrukningsartiklar för äggproducenten genom industritullar.
Då nu denna tullskatt å råvaran för äggproduktionen ofta nära nog
kan uppgå till hela den nettovinst, som kan intagas å denna handtering,
så må det icke förundra någon, att fjäderfäskötseln hos oss icke kunnat
6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
vinna någon större utveckling, och att en liten skyddstull för denna näring
är högst nödvändig.
Detta har man ock insett i Norge, oaktadt man der har lägre spanmålstullar
än hoS oss, och der åsatt ägg en införseltull å 20 öre per kilogram
med det lyckliga resultat, som här förut angifvits.
Och efter hvad man erfarit i fråga om utvecklingen af äggproduktionen
under senare tider saväl i Danmark som Norge, så kan det icke vara
tvifvel om att icke äfven vi skulle kunna betydligt uppdrifva denna näring,
om vi stälde förutsättningarna för densamma lika med hvad som är förhållandet
i Danmark och Norge; men detta kan med vårt tullsystem icke
ske, med mindre än att vi å ägg åsätta en lämplig införseltull.
Väl liar angifvits, att nedsättande å eller borttagande af majstullen
skulle i hög grad gynna utvecklingen af fjäderfäskötseln, men fördelen
häraf skulle enligt mitt förmenande icke blifva synnerligen stor, enär
majs vid utfodring af fjäderfä med fördel användes endast vid gödning
af utrangerade djur, men icke befordrar äggläggning.
Särskildt vill jag framhålla, hvilken stor vigt möjligheten att bedrifva
fjåderfäskötsel har för framgången af den nu på dagordningen stående
egnahemsfragan och utvecklingen af de små jordbruken. Jag har nemligen
inhemta!, att den stora framgång, de små jordbruken vunnit i Danmark,
till mycket stor del är beroende på möjligheten för dem att idka
fjäderfäskötsel såsom binäring. Hönsen skötas utan vidare kostnad till
största delen af husmännens hustrur och barn och hindra icke, att mannen
kan taga främmande ai’bete under mellantider, då hans lilla jordbruk icke
upptar hela hans tid. Det säges ock, att största delen af de 20 millioner,
hvilka tillföras landet genom äggexporten, kommer de små jordbrukarne till
godo. hör utsträckningen af de småjordbruken i Sveriges sydliga och mellersta
delar har fjäderfäskötseln en nästan större betydelse än i Danmark, enär detta
lands bättre jord och tätare befolkning gör det lättare att der drifva mjölkhushållning
äfven för dem, som endast kunna hålla en å två kor; deremot
år det a de spridda småbruken och skogstorpen på många ställen i Sverige
otta omöjligt att aflemna mjölk eu å två gånger om dagen till något mejeri,
men jemförelsevis lått att aflemna ägg en ä två gånger i veckan.
Mot tull a ägg kan icke heller anföras, att dessa äro någon nödvändighetsvara
för den fattiges bord, utan kan med skäl sägas, att den bättre
konjunktur en tull kan bereda äggproduktionen skall förbättra existens\
ilkoren för den fattige pa landet, och att tullskatten kommer nästan
uteslutande att betalas endast af de mera bemedlade.»
Den af herr Söderberg använda motivering skiljer sig: icke i hufvudsak
från herr Lundells.
7
Bevillningsutskottets Betänkande N;o 1.
Förslag om åsättande af tull å ägg, hvilken vara alltsedan 1850-talet
varit tullfri, hafvao förekommit vid riksdagarne åren 1885, 1888, 1889,
1890 och 1901. Åren 1888 och 1889 hemstälde bevillningsutskottet om
en tullsats af 20 öre för kilogram, hvilken hemställan begge åren afslogs
af Första Kammaren, men bifölls af Andra Kammaren. Vid de i anledning
af kamrarnes skiljaktiga beslut anstälda gemensamma omröstningarna
beslöt Riksdagen att bibehålla gällande tullfrihet för ägg. Åren 1885 och
1890 tillstyrkte bevillningsutskottet och beslöt Riksdagen, att ägg fortfarande
skulle vara tullfria. Sistlidet år, då en af herr Lundell väckt
motion i samma syfte som de nu föreliggande bifallits af Första Kammaren
men afslagits af Ändra Kammaren, beslöt Riksdagen i gemensam omröstning,
som utföll med 187 röster mot 169, att gällande tullfrihet för ägg
skulle fortfarande ega bestånd.
Rikets in- och utförsel af ägg under nedannämnda år utvisas af följande
från den officiella statistiken hemtade siffror:
Å r |
Info |
reel |
Dtfö |
r s e 1 |
Stycken |
Kronor |
Stycken |
Kronor |
|
1890............................................. |
1,947,790 |
58,434 |
16,049,340 |
481,480 |
1891............................................. |
3,784,580 |
113,537 |
18,461,880 |
553,856 |
1892............................................. |
5,207,790 |
156,234 |
15,752,050 |
472,562 |
1893............................................. |
5,837,420 |
175,123 |
17,227,020 |
516,811 |
1894............................................. |
5,364,960 |
160,949 |
15,915,250 |
477,458 |
1895............................................. |
8,129,845 |
325,194 |
14,728,384 |
589,135 |
1896............................................. |
10,271,903 |
410,876 |
15,979,061 |
639,162 |
1897............................................. |
20,133,334 |
805,333 |
8,966,755 |
358,670 |
1898............................................. |
27,351,910 |
1,094,076 |
7,215,942 |
288,638 |
1899............................................. |
43,886,346 |
1,755,454 |
4,206,192 |
168.248 |
1900............................................. |
63,770,209 |
2,550,808 |
2,901,060 |
116,042 |
1901............................................. |
73.171,000 |
Uppgift saknas |
Uppgift saknas |
På sätt af ofvanstående tabell framgår, har under den tia, tabellen
omfattar, införseln af ägg högst betydligt stegrats och utförseln minskats.
Den minskade utförseln antyder, att landets egen produktion af ägg i allt
större grad tagits i anspråk för att fylla det i jembredd med den stigande
välmågan och folkmängden ökade behofvet af denna vara; men på samma
sån»- kan man af den oaktadt utförselns aftagande så väsentligt växande
8
Bevillningsutskottets Betänkande M:o 1.
införseln sluta till, att flen inhemska produktionen i allt mindre grad förmått
fylla behofvet. Detta synes utskottet vara en omständighet, värd synnerligt
beaktande. Det lider nemligen enligt utskottets förmenande intet tvifvel, att
förhållandena i vårt land, åtminstone i vissa delar, väl egna sig för hönsskötsel
och produktion af ägg, och att derför landet skulle kunna frambringa
åtminstone största delen af sitt behof utaf denna vara, helst som
på senare tid ett allt lifligare intresse för ifrågavarande näringsgren på
liera. orter kunnat förmärkas; men då detta oaktadt den inhemska produktionen
visat sig mer och mer otillräcklig och införseln i samma mån
ökats, måste orsaken härtill sökas i en öfvermäktig konkurrens från utlandet.
Da de vigtigaste af de foderämnen, som egna sig för produktionen af
ägg, här i landet stå i högre pris än i de länder, från hvilka större delen
af införseln till Sverige eger rum, är det naturligt att, äfven med all
omtanke, den inhemska äggproduktionen skall ligga under i konkurrensen
med dessa länders och derför icke nå den utveckling, sotn eljest vore
möjlig. En måttlig införselafgift å ägg skulle deremot skydda mot denna
konkurrens och inom landet åstadkomma utveckling af fjäderfäskötseln, så
att i sinom tid behofvet skulle kunna tillgodoses af den inhemska produktionen,
drifven såväl i större skala som äfven i det mindre jordbruket,
för hvilket frambringandet af ägg är en naturlig och lämplig binäring.
Utskottet anser fördenskull, att tullafgift bör åsättas denna vara, i hvilket
afseende den af motionärerna föreslagna tullsatsen synes utskottet lämplig.
Hvad beträffar det af herr Söderberg framstälda förslaget, att tullsätsen
måtte träda i kraft så snart ske kan, hvilket förslag väl torde få anses
innebära en framställning om tullens inträdande redan under innevarande
ar, far utskottet, da det synes utskottet lämpligt, att ifrågavarande tull
snarast möjligt vinner tillämpning, förorda bifall till sagda förslag på
nyss antydt sätt.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:
2:o) att ägg måtte åsättas en tullsats af 20 öre för
kilogram; och
3:o) att, för den händelse tull åsättes ägg, Riksdagen
jemväl måtte besluta, att denna tull skall såsom tillläggsafgift
till nu gällande tulltaxa jemväl innevarande
år utgöras från den tid, som af Kongl. Magt bestämmes,
samt i skrifvelse till Kongl. Maj:t, jemte Öfverlemnande
af sitt sålunda fattade beslut, anhålla, det Kongl. Magt
ville, så fort ske kunde, förordna om beslutets trådande
i kraft.
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Vidkommande motionärernas hemställan, att tullafgiften måtte beräknas
efter nettovigten och att för emballaget afdrag af tio procent måtte göras, torde
något utskottets yttrande i detta afseende icke för det närvarande erfordras,
då bestämmelser om taraafdrag icke finnas intagna i tulltaxan och något
skal att i förevarande fall frångå denna regel icke synes förefinnas. Skulle
emellertid Riksdagen besluta att belägga ägg med införselafgift, torde den
bestämmelse om taraafdrag vid tullbehandling af ägg, som i sådan händelse
blifver erforderlig, böra intagas i den taratariff, hvartill, i anledning af
Riksdagens nästlidet år aflåtna skrifvelse till Kongl. Maj:t, förslag vid
innevarande riksdag lärer vara att förvänta; kommande utskottet, under
nyssnämnda förutsättning, att vid behandlingen af berörda förslag taga
under ompröfning, huru stort taraafdrag vid tullbehandling af ägg ma
kunna medgifvas, och till Riksdagen inkomma med förslag i sådant afseende;
hvilket utskottet härmed får för Riksdagen
4:o) anmäla.
Stockholm den 5 februari 1902.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALLI.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1,902. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Reservationer:
vid punkten l:o)
af herr friherre Kling spor;
samt af herrar Weinberg och Bergendalil, mot motiveringen;
vid punkten 2:o):
af herr Fredholm;
af herrar Brodin, J. Bromée, Meyer, G. Jansson, Lundström, O. A.
Ericsson och Hedgren, hvilka anfört:
Af de från den officiella statistiken hemtade siffror, som finnas angifna
i detta betänkande, framgår att under tidsperioden 1890—1901 värdet
af ett tjog ägg ökats från 60 till 80 öre, således med 33 V3 %, och då
produktionskostnaderna under nämnda period icke ökats genom någon
afsevärd tullförhöjning å de foderämnen, som vid äggproduktion företrädesvis
användas, kunna vi icke af den omständigheten att importen
ökats men exporten minskats draga den slutsats, att det icke skulle löna
sig att här i landet producera ägg, eller att utländsk konkurrens skulle
omöjliggöra sådant.
Vid sistlidet års riksdag uttalade ock bevillningsutskottet nästan enhälligt
såsom sin åsigt, att den ökade importen och minskade exporten
antagligen vore följden af eu af de goda åren framkallad ökad konsumtionsförmåga,
och tydligt är att densamma icke bevisar att den inhemska
äggproduktionen minskats.
Det enda som bevisas af de åberopade statistiska siffrorna är att
produktionen inom landet icke kunnat hålla jemna steg med konsumtionen;
men, med stöd af hvad vi förut anfört, anse vi oss vara berättigade antaga,
att detta icke är en följd af utländsk konkurrens utan snarare härrör
från bristande företagsamhet eller obenägenhet att utföra det besvärliga
och tidsödande arbete, som rationel skötsel af en hönsgård kräfver.
Aggproduktionen torde således icke behöfva något tullunderstöd, och
allraminst torde en så hög tullsats som den föreslagna böra ifrågakomma,
då den, oberäknadt tullen på emballaget, motsvarar icke mindre än 30 %
af det värde, som i den officiella statistiken är beräknadt för artikeln ägg.
Härtill kommer dessutom det, att vi under nuvarande förhållanden,
da en mycket tung skattebörda för det allmännas bästa måste påläggas de
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11
skattskyldige, icke anse det vara rätt eller rimligt att derjemte beskatta
den stora allmänheten till förmån för enskilda äggproducenter, och hemställa
vi derför,
att Riksdagen måtte besluta, att gällande tullfrihet
för ägg skall bibehållas.
vid punkten 3:o):
af herrar Fredholm, J. Bromée, Meyer, G. Jansson och Hedgren.
Härjemte hafva herrar Lithander och Bergendahl begärt få antecknadt,
att de icke deltagit, den förstnämnde i behandlingen af de i detta
betänkande omförmälda frågor, och den sistnämnde i behandlingen af
punkterna 2:o), 3:o) och 4:o) i betänkandet.