4

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

N:o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 mars 1901.
— — — — Andra Kammaren den 30 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående sådan ändring i
gällande grunder för valrätt till Andra Kammaren, att
flyttning från en kommun till en annan ej må medföra
förlust af valrätt till nämnda kammare.

(Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 2.)

Till Konungen.

Vid tillämpning af gällande bestämmelser rörande grunderna för
valrätt till Andra Kammaren kan det inträffa, att en person, som i öfrigt
uppfyller vilkoren för politisk rösträtt, endast ocb allenast derigenom,
att han aflyttar från den kommun, inom hvilken han egt att utöfva
denna rätt, för en afsevärd tid går miste om densamma. Af § 14
riksdagsordningen framgår nemligen, att ingen eger valrätt till Andra
Kammaren annorstädes än i den kommun, der han är bosatt, d. v. s.
mantalsskrifven. Den valberättigade medlem af en kommun, som derifrån
afflyttar, förlorar alltså rösträtten vid nästa inom kommunen skeende
mantalsskrifning, vid hvilken han ej blifvit i mantalslängden uppförd. I
den kommun, till hvilken afflyttning skett, kan deremot kommunal och
såmedelst politisk rösträtt erhållas först sedan den inflyttade, efter att
hafva blifvit inom kommunen mantalsskrifven, derstädes till allmän bevillning
uppförts äfvensom antecknats i kommunens röstlängd; och kan
på detta sätt uppkomma en mellantid af mer än ett år, under hvilken
rösträtt är honom beröfvad. I vissa fall, såsom t. ex. der pröfnings -

Riksdagens Skrifvelse N:o 33. 5

nämnds beslut angående den i kommunen inflyttade personens taxering
blifvit öfverldagadt, kan det till och med dröja ännu längre, innan han
blifver i kommunens röstlängd införd.

Då för valbarhet till riksdagsman i Andra Kammaren enligt §
19 riksdagsordningen förutsättes, bland annat, valrätt inom den kommun
eller någon af de kommuner, för kvilka valet sker, kan på samma sätt
aflyttning till annan kommun förorsaka, att valbarheten för en tid förloras.

Att en persons valrätt och valbarhet till Riksdagens Andra Kammare
sålunda kunna göras om intet enbart på grund af den omständigheten,
att han flyttar från en kommun till en annan, måste enligt Riksdagens
uppfattning anses innebära en afsevärd oegentlighet, hvilken
blifver särskildt påfallande i sådana händelser, der flyttningen egt rum
mellan två inom samma valkrets belägna kommuner; och exempel saknas
ej på, att en persons valrätt och dermed hans valbarhet af sistberörda
anledning för en tid upphört. Äfven om det må med skäl antagas, att
sådana fall icke kunna blifva synnerligen talrika, är enligt Riksdagens
åsigt en lagändring för undanrödjande af nämnda oegentlighet likväl
särdeles önskvärd, då det icke synes vara med rättvisa och billighet
öfverensstämmande, att ett förhållande af så pass underordnad betydelse
som eu förändring i afseende å boningsorten skall få inverka på utöfningen
af do vigtigaste medborgerliga rättigheter. Vid en reform i
berörda hänseende skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke för en person,
som flyttat från en kommun till en annan, valrätten inom den senare
kommunen borde inträda tidigare, än nu är fallet. Då emmellertid i
sammanhang med ifrågavarande reform jemkningar i vissa författningar,
hvilka icke ega grandlags natur, till äfventyra kunna blifva erforderliga,
samt Eders Kongl. Maj:t är bäst i tillfälle egna frågan härför behöflig,
närmare utredning, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det täcktes
Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i
gällande bestämmelser rörande grunderna för valrätt till Andra Kammaren,
att enbart den omständigheten, att en valberättigad person flyttar från
en kommun till en annan, ej må beröfva honom valrätt till Andra
Kammaren.

Stockholm den 30 mars 1901.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 5 Haft.

2