Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
1
N:o 68.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
till nybyggnads- och ändringsarbeten rn. rn. vid Malmöhus
Med åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att såsom bidrag för de i protokollet omförmälda nybyggnads- och
ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
bevilja ett anslag af högst 256,000 kronor, att användas i den mån motsvarande
belopp af landstingets anslag å enahanda summa för ändamålet
tages i anspråk och under den kontroll Kongl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskrifva, samt att häraf på extra stat för år 1902 anvisa ett belopp af
128,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
läns sjukvårdsinrättningar i Lund; gifven Stockholms
slott den 15 mars 1901.
OSCAR.
Nils Claeson.
Bih. till Riktd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 56 Häft. (N:o 68).
1
2
Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
Utdrag af protokoUet öfver ecklesiastikärenden, kallet inför lans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15
mars 1901.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Ottek,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg.
Departementschefen, statsrådet Claöson, anförde:
nybyggnad1!- »Universitetet i Lund befinner sig i afseende å den medicinska kliniska
ocl ändring-undervisningen i en mindre fördelaktig ställning än universitetet i Upsala
7ideTaimöhuSOC^ karolinska inediko-kirurgiska institutet. Vid sistnämnda universitet
läns sjukvårds- finnes ett akademien tillhörigt sjukhus, der ifrågavarande undervisning
Mi“war utan hinderliga inskränkningar af främmande intressen meddelas. Till
karolinska institutets förfogande står serafimerlasarettet, der staten tillgodoser
de kraf på klinisk undervisning, institutet kan uppställa.
Universitetet i Lund åter har varit hänvisadt till de i nämnda stad
upprättade, Malmöhus län tillhöriga sjuk vårdsanstalter, hvarest genom
överenskommelser mellan universitetet och länsmyndigheterna — bekräftade
först genom nådigt bref den 24 februari 1865 och sedermera i
det af Kongl. Maj:t faststälda reglementet för ifrågavarande sjukvårds
-
3
Knngl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 68.
inrättningar den 24 april 1868 — medicinska fakulteten meddelat den
kliniska undervisningen. Omförmälda förhållande har medfört, att, såsom
jag i det kommande närmare skall beröra, universitetet tid efter annan
funnit sig föranlåtet att vid behof af sjukvård sanstalternas utvidgning
medverka genom kostnadsfri upplåtelse af tomtplats m. m. Af samma
anledning hafva ock Rikets Ständer vid ett tillfälle brådt emellan till
gäldande af kostnader, som länet ådragit sig genom nybyggnad vid ifrågavarande
sjukvårdsinrättningar. Sedan nämligen dessa för tillgodoseende
af de dubbla ändamål, som desamma tjenade, blifvit försedda med en
nybyggnad, men denna och andra vidtagna åtgärder till att försätta inrättningen
i ett tidsenligt skick förorsakat en skuld, till hvars gäldande
de påräkneliga inkomsterna ej lemnade tillgång, gjordes framställning till
Ständerna om statsbidrag härtill; och med anledning deraf anvisade Rikets
Ständer enligt deras skrifvelse till Kongl. Maj:t den 29 november 1854
ett anslag af 10,000 riksdaler banko till »Lunds lasarett och dertill hörande
medicinska inrättningar.»
I sammanhang med framstäldt förslag om företagande af vissa betydande
nybyggnader och ändringar vid omförmälda sjukvårdsinrättningar
har nu åter väckts fråga om anslag från statens sida till föiunån för inrättningarna.
För de framställningar och yttranden, som i detta ärende
afgifvits, skall jag nu, efter de till ecklesiastikdepartementet inkomna handlingarna,
lemna redogörelse.
Förslaget till vidtagande af ändrings- och nybyggnad sarbeten vid
sjukvårdsinrättningarna framstäldes ursprungligen i en den 23 februari
1900 till direktionen öfver desamma aflåten skrifvelse, deruti professorn
Jacques Borelius, såsom medicinsk styresman för inrättningarna — i deras
reglemente benämnd sjukhusdirektör — tillika påpekade de brister, som
i åtskilliga afseenden vidlådde inrättningarna. Omförmälda skrifvelse lyder,
med uteslutande delvis af ett yttrande rörande kurhuset samt vissa förslag
rörande nybyggnads- och ändringsarbeten för den kirurgiska afdelningen
vid sjukvårdsinrättningarna, sålunda:
»Det lär icke vara någon nyhet för direktionen, att vårt lasarett är
i väsentliga delar otidsenligt. De flesta af byggnaderna äro tillkomna på
eu tid, då sjukhushygienens fordringar ej voro desamma som nu. Det
s. k. nyaste lasarettet, innehållande ögonafdelning och en del ekonomioch
administrationslokaler, är, ehuru sent tillkommet, tyvärr uppfördt utan
hänsyn till sjukhushygienens fordringar. Den enda fullt tidsenliga afdelningen
är det nya barnsjukhuset. Den medicinska afdelningen — det
s. k. gamla lasarettet, fullbordadt 1850 — befinner sig efter den grund
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
liga reparation och förändring af densamma, som gjordes 1896, i ganska
godt skick och är afgjordt den bästa af de äldre afdelningarna. Det
synes mig näppeligen möjligt att göra något mera eller bättre af denna
afdelning utan nybyggnad. Kurhuset, bygdt 1824 och utvidgadt genom
tillbyggnad 1864, har ett ytterst olämpligt läge vid gata och är i alla
afseenden otidsenligt. Den kirurgiska afdelningen, det s. k. nya lasarettet,
fullbordadt 1868, befinner sig, frånsedt mindre under årens lopp
nödiga reparationer, i samma skick, som då den för öfver 30 år sedan
togs i bruk. Fordringarna på en kirurgisk afdelnings inredning och utrustning
äro . dock, till följd af kirurgiens kolossala utveckling just under
dessa decennier, helt andra nu än da. Sjuksalarne äro mörka, fönsterytan
betydligt för liten, och de stora jernkaminerna i salarne äro skymmande
och skrymmande. Enskilda rummen äro små och ligga inom en korridor
så trång, att transporten af den sjuke till och från rummet är på vanligt
sätt omöjlig.. Operationsafdelning med förbands- och desinfektionsrum in. m.
finnes ej; ej heller finnes arbetsrum för öfverläkare och assistenter, ingen
lokal för poliklinik, ehuru poliklinisk behandling bör meddelas vid en
dylik afdelning, ögonafdelningen, i det s. k. nyaste lasarettet, fullbordadt
1886, är från början förfelad från sjukhushygienisk synpunkt och knappast
möjlig att förbättra. Barnbördshuset, fullbordadt 1882, är relativt tidsenligt,
men synes vara för litet för behofvet. Tvätt- och maskinhus, från
1873, är nästan fallfärdigt och lär redan vara utdömdt af landstingets
revisorer. Köket är olämpligt förlagdt i källarvåning, svårtillgängligt för
de flesta af sjukafdelningarna och otillräckligt för behofvet i närmaste
framti^. Lokaler för större förråd saknas alldeles.
»Åtskilligt är alltså här icke såsom det borde vara. Af flere skål
torde icke vara att tänka pa annat än förbättringar på det beståendes
grund. Ett förslag till nybyggnad af hela lasarettet vore väl att betrakta
som ekonomiskt orimligt och dessutom till stor del öfverflödigt, Det, som
synes mig mest trängande, är behofvet af förbättrade ekonomilokaler,
främst tvätt- och maskinhus. I samband med en nybyggnad af dessa
torde emellertid en tidsenlig köksafdelning anordnas. Lämplig plats för
denna ekonomibyggnad vore de under förra året förvärfvade tomterna
vesterut; ekonomibyggnaden blefve då väl belägen i förhållande till de
olika sjukhusafdelningarna. Denna ekonomiafdelning skulle alltså innehålla.
ångpannor, maskiner, tvätt- och köksafdelning. Kurhuset är fullständigt
otidsenligt och borde slopas. I fråga om en nybyggnad för
denna afdelning möta dock vissa svårigheter beträffande beräkning af
dess storlek. Mot vanligheten kan man här riskera att bygga för stort
för kommande behof.------—--Under dessa förhållanden
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.
är det en vansklig sak att föreslå nybyggnad för kurhuset. Det synes
mig lämpligast att låta vid det nuvarande bero, huru otillfredsställande
det än är. Den kirurgiska afdelningen behöfver i sin helhet moderniseras,
derjemte behöfves nybyggnad för operationsafdelning och enskilda rum.
Antalet patienter på kirurgiska afdelningen har under de sista åren betydligt
förökats, äfvenså antalet utförda operationer. Tidvis har det visat
sig svårt att bereda plats åt inträdesberättigade. En väsentlig tillökning
i antalet platser för kirurgiska fall skulle vinnas, om de gynekologiska
fallen utsöndrades till en särskild afdelning. Då bambördshuset, såsom
nämndt, är i behof af utvidgning, kunde lämpligen i samband med tillbyggnad
af detsamma en gynekologisk afdelning af 15—20 sängar der
anordnas, enligt mönstret af en tysk Frauenklinik.
»På grund af hvad jag här anfört, tager jag mig friheten föreslå direktionen
att tillsätta en komité, med uppdrag att taga ofvan angifna förslag
under ompröfning och bemyndigande att låta uppgöra ritningar och
kostnadsförslag, hvilka om möjligt borde vara färdiga att föreläggas landstingets
revisorer i maj, för att derefter inlemnas till årets landsting.»
Med anledning af denna framställning utsåg sjukhusdirektionen två
af sina ledamöter, J. Bengtsson och Jakob Larsson, jemte sjukhusdirektören
att såsom komiterade taga ärendet under förberedande behandling.
För uppdragets fullgörande hänvände komiterade sig till arkitekten hos
medicinalstyrelsen, hofintendenten A. Kumlien, med anmodan att efter
undersökning på platsen uppgöra förslagsritningar och kostnadsberäkningar
för de nybyggnader och förändringar, hvilka för sjukvårdsinrättningarnas
bringande i tidsenligt skick kunde finnas af behofvet påkallade.
I enlighet med de anvisningar och bestämmelser, som meddelades
Kumlien, uppgjorde denne förslag till om- och tillbyggnader m. m. vid
sjukvårdsinrättningarna samt öfverlemnade med skrifvelse den 4 augusti
1900 till komiterade hufvudritningar och detaljerade kostnadsberäkningar
till nytt ekonomihus samt ångpanne- och maskinhus, nybyggnad för den
kirurgiska afdelningen, förändringar inom den äldre kirurgiska paviljongen
jemte särskilda kostnadsberäkningar för centraluppvärmning, elektrisk belysning,
ångtvätt och ångkök in. m. Kostnadsberäkningarna slutade å en
summa af 502,600 kronor, dertill alternativt komme 9,400 kronor för en
tillbyggnad för dagrum vid gamla kirurgiska byggnaden. Ivumliens förslag
berörde äfven tillbyggnad till och förändring af bambördshuset, men
komiterade läto af ekonomiska skäl frågan härom förfalla, likasom de ock
anslöto sig till sjukhusdirektörens uppfattning i fråga om behofvet af
6
Kongl. Mn.j:ts Nåd. Proposition N:o 68.
Hytt kurhus, ehuru de ansågo, att genom uppbyggande af sådant på
annan plats än området för det nuvarande förmåner i afseende å sjukvårdsinrättningarnas
kraf å tidsenlig administrationsbyggnad och ökadt
utrymme skulle vinnas.
'' Denna komiterades åsigt uttalades i skrifvelse till sjukhusdirektiönen
den 24 augusti 1900 vid öfverlemnande af ritningarna och kostnadsförslagen.
I skrifvelsen anförde komiterade vidare, under hänvisning till ett
vid skrifvelsen fogadt särskild! yttrande af sjukhusdirektören, bland annat:
Komiterade kunde icke annat än på det lifligaste tillstyrka vidtagandet af
snar åtgärd för uppförande af ny ekonomibyggnad och nybyggnad för
den kirurgiska afdelningen samt föreslagna förändringar i den äldre kirurgiska
afdelningen, deri inbegripen tillbyggnad för erhållande af dagrum.
Ekonomiafdelningen vore för sjukhuset i dess helhet af den allra största
vigt; och utan att denna afdelning vore på ett tillfredsställande sätt ordnad,
maste vid ett så betydande sjukhus som det ifrågavarande administrationen
nödvändigt blifva mycket dyr och svår. Det nuvarande maskineri
tvätthuset vore, såsom ofta framhållits, af den beskaffenhet, att dess
bibehållande icke kunde ifrågasättas. Köksafdelningen vore för närvarande
alldeles olämplig för sitt ändamål och dess lokaler väl behöfliga och lämpliga
för andra ändamål, hvilka nu icke kunde tillgodoses. Beträffande den
kirurgiska afdelningen framträdde närmast och oafvisligen behofvet af eu
tidsenlig operationsafdelning, hvarför plats icke under några förhållanden
kunde beredas i den nuvarande byggnaden. Sistnämnda byggnad vore
dessutom med afseende på anordning och inredning sådan, att, frånsedt
behofvet af operationsafdelning, densamma i allt fall kräfde en genomgripande
förändring. Utom de af sjukhusdirektören mot denna byggnad
framstälda anmärkningarna ville komiterade fästa uppmärksamheten på
den fullständiga frånvaron af brandbottnar och saknaden af hvalf öfver
källarne, hvilka bland annat tjenade till förvaringsrum för kolupplaget.
Komiterade hemstälde slutligen, att direktionen måtte hos landstinget
anhålla om ett anslag för det ifrågavarande ändamålet å 512,000 kronor.
Med hänsyn till de ifrågasatta åtgärdernas omfattning och den betydande
kostnaden kunde anslaget lämpligen fördelas på eu tid af fyra år.
I nyssberörda särskilda yttrande af sjukhusdirektören erinrar denne
till en början, att landstingets revisorer vitsordat behofvet af de föreslagna
åtgärdernas vidtagande.
Vidare yttrar sjukhusdirektören bland annat:
s Vid en inrättning sådan som denna, som består åt'' flere från hvarandra
i viss man skilda sjukafdelningar, kan väl en nybyggnad, ombyggnad
eller modernisering af dessa ske successivt och i mån af behof, men
Kongl. Maj:ts Ndd. Proposition N:o H8.
7
hvad som är gemensamt för det hela i administrativt och ekonomiskt hänseende,
det kan icke styckevis förbättras, det måste pa en gång sättas på
tidsenlig fot; hit höra alla ekonomilokaler samt anordningarna för uppvärmning
och belysning.
»Såväl af hygieniska som ekonomiska skäl bör centraluppvärmning i
största möjliga utsträckning användas; af samma skäl är ock den elektriska
belysningen lämpligast för sjukhus. Beträffande hela anordningen af
ekonomiafdelningen på en större sjukvårdsinrättning har genom senare
års erfarenhet stadgad uppfattning vunnits om det bästa och ekonomiskt
rigtigaste. Ångpannehus och anordningar för centraluppvärmning, maskiner
för elektrisk belysning, tvättinrättning och köksafdelning, dessa olika
delar skola med hvarandra på ett planmessigt sätt kombineras, så att t. ex.
afloppsånga från ett håll kan tillvaratagas och tillgodogöras för annat
ändamål o. s. v., och i allmänhet så, att intet förspilles. Härmed äro
skälen angifna, hvarför det föreliggande förslaget upptager en fullständig
ekonomiafdelning i modern stil. En fördelning af detta kan ej ske utan
att det hela sedermera blir ett förfuskadt lappverk, dyrt och dåligt. Det
nuvarande ångpanne- och tvätthuset är fallfärdigt och måste nedrifvas.
Den nuvarande köksafdelningen behöfves alltför väl till förrådsrum; och
särskildt blir sjelfva köksrummet, beläget som det är i närheten af badafdelningen,
ett utmärkt förvaringsrum för patienternas egna kläder, för
hvilka nu lämplig lokal saknas.
»Af de olika sjukafdelningarna befinner sig ingen, frånsedt kurhuset,
om hvilket jag i föregående skrifvelse utförligare uttalat mig, i sämre
skick än den kirurgiska. Den befinner sig i samma skick som år 1868,
då den togs i bruk; och huru kolossalt har icke kirurgien utvecklats sedan
dess och alltså fordringarna på en kirurgisk afdelning skärpts! Det torde
icke behöfva sägas mer, än att operationsafdelning saknas och att till operationsrum
provisoriskt inredts mindre, till andra ändamål afsedda rum, för
att hvar och en skall inse, att här en förändring måste göras. Det tunga
och ansvarsfulla arbete, som på denna afdelning utföres, får icke genom
de lokala förhållandena göras än tyngre och svårare; lokalerna skola vara
så inrättade, att största möjliga trygghet beredes dem, som skola opereras.
Den kirurgiska afdelningen är beträffande patientantalet den största. Under
år 1899 intogos på lasarettet 2,819 patienter, deraf 1,199 på kirurgiska och
1,620 på de andra afdelningarna tillsammans. Patientantalet synes ock
vara i stadigt stigande: 1895 758, 1896 659, 1897 707, 1898 930, 1899
1,199. Antalet utförda operationer på lasarettspatienter var: 1895 394,
1896 465, 1897 450, 1898 611, 1899 750, 1900 (till den 23 augusti) 602.
Härtill komma ett antal polikliniska operationer, så under 1899 235 st.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
Af dessa siffror torde framgå, dels att ett betydligt, arbete utföres på denna
afdelning, dels att arbetet ökas år för år. Ytterligt svårt är det ofta, och
ibland omöjligt, att bereda plats åt inträdesberättigade.
»Det föreliggande förslaget omfattar nu, dels i nybyggnad en fullt
modern operationsafdelning med dertill hörande arbetslokaler, derjemte
tidsenliga enskilda rum och en isoleringsafdelning på 9 sängar, dels omändring
och modernisering af det nuvarande huset. Ett afsevärdt antal
nya platser vinnas. Kirurgiska afdelningen disponerar nu 92 sjukplatser.
Enligt det nya förslaget blir det i gamla huset 100 platser och i nya
cirka 25.
»På grund af hvad jag anfört, vill jag hos direktionen på det kraftigaste
tillstyrka antagandet af de föreliggande förslagen.»
En kort redogörelse för de förslag, som sålunda förelädes sjukhusdirektionen,
torde här vara på sin plats. Den grundar sig dels på Kumliens
förut omnämnda skrifvelse till komiterade, dels ock på de uppgjorda
ritningarna jemte en till dem hörande plankarta öfver den åt sjukvårdsinrättningarna
upplåtna tomt, å hvilken plankarta såväl de nuvarande som
de tillämnade byggnaderna äro angifna.
Den nya ekonomibyggnaden skulle,- enligt det omnämnda förslaget,
uppföras af tegel, delvis i flere våningar samt förläggas vester om nuvarande
kirurgiska byggnaden i närheten af tomtgränsen. T jordvåningen
befinna sig, bland annat, ångpannerum, rum för ackumulatorer, maskinrum
för elektrisk belysning, desinfektions- och badrum in. m. äfvensom
rum för orena kläder och tvättstuga samt ett antal källare, afsedda för
olika slag af matvaror. I öfrigt innehåller byggnaden mangel- och strykrum,
köks- och diskrum samt matsalar, bostadsrum, rum för linneförrådet
in. in.
Den nya kirurgiska paviljongen skall förläggas mellan den nuvarande
kirurgiska byggnaden och den nya ekonomibyggnaden. Nämnda paviljong
skall uppföras af sten i två våningar, med en hufvudbyggnad, från hvars
ena långsida utspringer en tillbyggnad, afslutad af en med hufvudbyggnaden
parallel afdelning. Paviljongen har från hvardera af hufvudbyggnadens
våningar förbindelse med den gamla kirurgiska paviljongen medelst
gångar i eu derför afsedd särskild byggnad. Bottenvåningen upptager två
expeditionsrum, ruin för klinikchef, klinikanter och sköterskor, laboratorium,
bibliotek och museum, röntgen- och undersökningsrum, bandage- och förrådsrum,
dag- och väntrum samt poliklinik och 4 rum med platser för
tillsammans 9 patienter äfvensom badrum m. in. I öfre våningen finnas
rum för klinikanter och sköterskor, afklädningsrum, söfnings- och steril!-
9
Kougl: Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
seringsrum, en större och en mindre operationssal, båda med takdager
dagrum, 8 rum med platser för tillsammans 17 patienter, tvättrum och
badrum m. m. I källaren finnas värme- och friskluftkamrar m. m.
I afseende å ändringarna i den äldre kirurgiska paviljongen är hufvudsakligen
följande att märka. I dess källare äro varmkammare för paviljongens
uppvärmning föreslagna. I bottenvåningen och våningen en trappa
upp äro tillbyggnader afsedda för klosett- och sköljning hvarjemte södra
och norra ändpartierna skola förändras dels till badrum och tekök, dels
till enkelrum och mindre salar för patienter. I de stora sjuksalarne skola
de skymmande pelarne i salarnes midt med tillhörande kaminer borttagas,
hvarjemte fönstren upphuggas för att bereda tillräckligt ljus i nämnda
salar. Vidare äro nödiga värme- och cirkulationskanaler angifna för hvarje
lokal. På vinden skall brandbotten inläggas. Genom linneförrådets förläggande
till ekonomibyggnaden vinnes en reservsal för sjuka, i händelse
någon af de störa sjuksalarne behöfver utrymmas för reparation och
desinfektion.
De omförmälda dagrummen i gamla kirurgiska paviljongen förläggas
till undvikande af ökad kostnad samt förökadt antal utsprång å byggnaden
till vinklarne vid sammanbindningsgången. Hissen i nämnda paviljong
är föreslagen att ligga på samma plats som förut, men skall göras
elektrisk af Othis konstruktion.
Emellan de särskilda paviljongerna äi*o föreslagna mindre sammanbindningskanaler,
i hvilka alla förekommande ångrör med kondensationsledningar,
kall- Och varmvattenledningar, gasrör och elektriska ledningar
in. m. skola framdragas.
Meningen är att de nu omförmälda byggnaderna skola uppvärmas
med ånga enligt förslag af ingeniören H. Theorell samt upplysas medelst
elektricitet enligt förslag af ingeniören A. Estelle. Kall- och varmvattensamt
afloppsledningar anordnas enligt förslag af fabrikören P. A. Sjögren,
köks- och tvättapparaterna, af bästa bepröfvade konstruktion, enligt anbud
från nya aktiebolaget Atlas.
Kostnadsberäkningarna för de ifrågasatta arbetena utvisa följande
hufvudsummor:
nya kirurgiska paviljongen ........................ kr. 145,800: —
ny ekonomibyggnad................................... » 97,500: —
nytt ångpannehus ........................................ » 23,400: —
samma,nbindningsgäng och yttre rörkanaler
.................. » 15,400: —
transport kr. 282,100: —
Bill. till Kiksd. Prat. 1901. 1 Samt. 1 Afd. 56 Haft.
2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
transport kr. 282,100:
tillbyggnad och förändring af gamla
kirurgiska paviljongen..............................
värme- och ventilationsanordning
vatten- och afloppsledningar samt varmvattenberedning
.........................................
elektrisk belysning .......................................
apparater och maskiner för kök och för
tvätten .........................................................
elektrisk hiss i gamla kirurgiska paviljongen.
...........................................................
gasledningar och vattenklosetter ............ >
dagrum för gamla kirurgiska paviljongen
50,600:
kr. 57,400: —
23,000: —
35,500: —
38,000:
7,000:
9,000:
kr. 332,700:
kr. 169,900
» 9,400
summa kronor 512,000
De uppgjorda förslagen biträddes af sjukhusdirektionen; och densamma
hänsköt i skrifvelse den 28 augusti 1900 ärendet till landstingets pröfning.
Dervid uttalade direktionen, att genom den utredning, som förelåge, behöfligheten
af de ifrågasatta åtgärderna vore ådagalagd; och då de af landstinget
utsedde revisorerna, hvilka varit i tillfälle att personligen taga
kännedom om förhållandena, vitsordat behofvet af de anmärkta bristernas
afhjelpande och för sin del förordat de åtgärder, som i sjukhusdirektörens
skrifvelse den 23 februari 1900 föreslagits, hade direktionen icke tvekat
att påkalla landstingets medverkan till vinnandet af de med de framlagda
förslagen åsyftade förbättringar och anordningar, hvilka efter direktionens
förmenande icke kunde undvikas, derest sjukvårdsanstalten skulle kunna
på tillfredsställande sätt fylla sitt vigtiga ändamål.
Efter omförmälan af de särskilda arbeten, som ifrågasatts, anmärkte
direktionen beträffande anordningarna för centraluppvärmning och elektrisk
belysning, vatten- och afloppsledningar samt varmvattenberedning, gasledningar
och vattenklosetter, att dessa arbeten för närvarande endast afsåge att
tillgodose de afdelningar, for hvilka nybyggnader och förändringar nu
tillämnades, men att de beräknats för eventuel utsträckning jemväl till
sjukhusets öfriga afdelningar.
Slutligen hemstälde direktionen, att landstinget måtte bemyndiga
direktionen att gå i författning om utförande af ifrågavarande nybyggnads-
och förändringsarbeten samt öfriga uppgifna anordningar vid länets
sjukvårdsinrättningar i Lund och för detta ändamål anvisa ett belopp af
512,000 kronor, deraf 200,000 kronor att utgå under år 1901 och återstoden i
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
den mån landstinget efter anmälan af direktionen kunde för hvarje återstående
år af den beräknade tiden, fyra år, särskildt förordna.
Landstingets helsovårdsutskott yttrade i afgifvet betänkande rörande
sjukhusdirektionens af Eders Kongl. Majits befallningshafvande i länet
understödda framställning följande:
»Utskottet, som förvissat sig om behofvet af de föreslagna ny- och
ombyggnaderna och vigten af desammas snara utförande, vill dock framhålla
såsom sin mening, att, då sjukvårdsinrättningarna i Lund numera i
sin helhet komma att upplåtas åt universitetet såsom medicinsk klinisk
undervisningsanstalt och sålunda tjena ett synnerligen vigtigt statsändamål,
som utan deras medverkan svårligen skulle kunna fyllas, staten bör i sin
mån bidraga till de nu begärda stora anslagsbelopp, som erfordras, för
att sjukhuset icke blott såsom sådant utan äfven för nyssberörda ändamål
må motsvara tidens kraf, så mycket hellre som likartade inrättningar i
Stockholm och Upsala till hufvudsaklig del åstadkommits och underhållas
af staten och det dessutom icke kan bestridas, att sjukvårdsinrättningarna
såsom klinisk institution påfordra eu i viss mån annan och dyrbarare anordning,
än hvad fallet skulle vara, om det endast gälde ett vanligt allmänt
sjukhus. På grund af hvad nu anförts och då landstinget fortfarande som
hittills kommer att ensamt bekosta sjukvårdsinrättningarnas hela underhåll
och drift, torde det vara billigt och rimligt, att det nu behöfliga
anslaget till lika stort belopp bestrides af landstinget och staten.
»Utskottet hemställer fördenskull, att Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
och sjukhusdirektionens i Lund framställningar på det sätt bifallas, att
landstinget uppdrager åt direktionen att å landstingets vägnar till Kongl.
Maj:t ingå med underdånig anhållan om aflåtande till nästkommande
riksdag af nådig proposition om beviljande af ett statsanslag å 256,000
kronor såsom bidrag till åstadkommande af ifrågavarande byggnader samt
att landstinget, under förutsättning af Kongl. Maj:ts och Riksdagens bifall
till denna framställning, för sin del anslår samma summa ‘256,000 kronor
att för samma ändamål utgå under åren 1901 och 1902 med hälften
hvardera året, hvarvid det torde böra uppdragas åt finansutskottet att
afgifva förslag om sättet för det eventuela utbetalandet af ifrågavarande
anslag.»
Denna utskottets hemställan blef vid landstingets sammanträde den
26 september 1900 af landstinget bifallen.
På grund af det uppdrag direktionen sålunda erhöll af landstinget
ingick direktionen med eu den 27 oktober 1900 dagtecknad underdånig
12
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
framställning i ämnet, dervid öfverlemnande de handlingar, som varit för
utredning i ärendet hos landstinget åberopade, jemte utdrag af landstingets
i saken förda protokoll. Direktionen hänvisade tillika till de af
landstinget anförda skäl, hemtade från den säregna ställning, Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund intoge såsom både länssjukhus och medicinsk-klinisk
undervisningsanstalt, samt framhöll, hurusom sjukvårdsinrättningarnas
uppgift att tjena den medicinska undervisningen varit redan
vid inrättningarnas tillkomst och sedan vid flere tillfällen anledning till
ekonomisk samverkan mellan Lunds universitet och sjukvårdsinrättningarna
för att sätta dessa senare i tillfälle att fylla nämnda uppgift.
Sist omförmälda förhållande har jag redan antydt och jag anser mig
nu böra återgifva den historik, som i detta hänseende återfinnes i direktionens
skrifvelse:
»Att det första lasarettet för Malmöhus län, hvilket öppnades år 1768
och under nära ett århundrade förblef det enda inom länet, förlädes till
Lund, var i väsentlig män beroende af universitetets mellankomst i syfte
att af lasarettet bereda sig fördelen af klinisk undervisning. För sådant
ändamål upplät universitetet kostnadsfritt åt lasarettet s. k. Munchska huset
med tillhörande tomt, som af universitetet inköpts till nosocomium, hvarjemte
åt lasarettet anslogs räntan af nosocomiifonden och arrendeinkomsten af lägenheten
Hunnerupsmarken. Då i början af 1790-talet det Munchska huset
befans vara oanvändbart, förflyttades lasarettet till det s. k. Stallmästarehuset
i den universitetet tillhöriga Paradislyckan, hvarest jemväl åt lasarettet
uppläts kostnadsfri tomt. Sedan institutum clinicum år 1812 inrättats
och förenats med lasarettet, blef genom kongl. brefvet den 3 mars
1813 till inrättningarnas årliga underhåll anslagen den del af kyrkofonden
inom länet, som genom indragning af kyrkoinspektorssysslan blifvit disponibel.
Vid lasarettet uppfördes år 1821 barnbördshus och kokhus, år
1822 nytt kurhus och år 1846 det nuvarande s. k. gamla lasarettet, inrymmande
numera den medicinska afdelningen, hvilka alla byggnader
uppfördes inom den ofvan nämnda Paradislyckan å tomtområden, som
blifvit af universitetet åt lasarettet utan afgift upplåtna; och sedan Malmöhus
läns landsting öfvertagit sjukvårdsinrättningarna och år 1863 till uppförande
af nuvarande kirurgiska afdelningen beviljat ett anslag af 125,000
kronor, samt sjukhusdirektionen i anledning deraf och med framhållande
af sjukvårdsinrättningarnas stora betydelse för Universitetet i skrifvelse
till consistorium academicum anhållit om dess medverkan till den beslutade
sjukhusutvidgningen genom upplåtande af byggnadstomt, har till
svar å consistorii derom gjorda underdåniga framställning Kongl. Maj:t
genom nådigt bref den 24 februari 1865 tillåtit, att hela Paradislyckan
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
Ange utan afgift åt sjukvårdsinrättningarna upplåtas under de mellan consistorium
och sjukhusdirektionen öfverenskomna vilkor rörande den kliniska
undervisningen.»
Af det anförda syntes, fortsätter direktionen, att tid efter annan och
särskilt då betydligare utvidgning af eller nybyggnad för sjukvårdsinrättningarna
af behofvet påkallats, det funnits billigt, att universitetet af
sina tillgångar i den form, som då varit lämplig, lemnat tillfälliga bidrag,
hvilket innebure ett erkännande af sjukvårdsinrättningarnas betydelse för
det statsändamål, som blifvit satt såsom universitetets uppgift. Denna
sjukvårdsinrättningarnas betydelse hade otvifvelaktigt i icke oväsentlig
mån vunnit i vigt derigenom, att 1900 års landsting för sin del godkänt
ett af direktionen uppgjordt förslag till förändrade grunder för ordnandet
af läkarevården vid sjukvårdsinrättningarna och dermed förenade kliniska
institutioner, enligt hvilket förslag sjukvårdsinrättningarna i sin helhet
komme att åt universitetet upplåtas för klinisk undervisning i stället för
det ringa antal sjuksängar, hvilka, enligt förut omförmälda vilkor för
Paradislyckans upplåtande åt lasarettet, stått till universitetets förfogande.
Genom den hos landstinget förebragta utredningen syntes det, yttrar
direktionen vidare, vara ådagalagdt, att de ifrågasatta ny- och ombyggnaderna
samt öfriga anordningar vore oundvikligen nödvändiga för att
bringa sjukvårdsinrättningarna i ett tidsenligt skick. Detta gälde icke
minst den kirurgiska afdelningen, som för den kliniska undervisningen
vore af synnerlig vigt. Vid utarbetande af planen för denna afdelnings
anordnande hade ock särskild hänsyn måst tagas till dess uppgift såsom
klinisk undervisningsanstalt; men äfven beträffande öfriga föreslagna anordningar
vore det af stor betydelse för läkareutbildningen, att det sjukhus,
der denna utbildning skulle erhållas, vore i sådant skick, att det kunde
tjena som mönsteranstalt. Det kunde derför icke förnekas att, såsom och
landstinget framhållit, sjukvårdsinrättningarnas egenskap af klinisk institution
kräfde en i viss mån annan och dyrbarare anordning än den,
som skulle kunna anses nödig för ett vanligt länssjukhus. Då sjukvårdsinrättningarna,
såsom nämn (It, vid flere föregående med det nu föreliggande
fullt jemförliga fall kunnat på grund af sin ställning till Lunds
universitet af detta påräkna kraftigt bidrag till nödiga utvidgningar och
nybyggnader, men i detta fall något bidrag från universitetet icke torde
kunna ifrågasättas, ansåge direktionen den af landstinget uttalade uppfattning
om billigheten deri, att staten i sin mån bidroge till kostnaden
för nu ifrågavarande ny- och ombyggnader, vara af förhållandena berättigad.
Direktionen auhölle derför i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af ett
14
Songl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
statsanslag å 256,000 kronor såsom bidrag till åstadkommande af omförmälda
byggnader och anordningar.
Öfver den gjorda framställningen infordrades genom nådig remiss
yttranden från vederbörande universitetsmyndigheter.
Af dessa har medicinska fakulteten i Lund anfört: Fakulteten, som
väl kände det tillstånd, hvari sjukvårdsinrättningarna i Lund för närvarande
befunne sig, kunde till fullo vitsorda behofvet af de af direktionen
föreslagna om- och nybyggnaderna, hvilka vore nödvändiga för att inrättningarna
skulle komma i ett något så när tidsenligt skick och kunna
motsvara de kraf, som stäldes på desamma. Fakulteten kunde ock vitsorda,
att, om de föreslagna ändringarna vidtoges, derigenom afsevärda fördelar
vunnes särskild! för den kliniska undervisningen, ej minst derutinnan, att
det kliniska materialet blefve större och kunde på betydligt bättre sätt
än förut för undervisningen tillgodogöras, särskild! vid den kirurgiska
kliniken. Bland de många skäl, som talade för det föreliggande förslaget,
ville fakulteten särskild! framhålla det af sjukhusdirektionen i dess underdåniga
framställning omnämnda beslut af 1900 års landsting angående
sjukvårdsinrättningarnas upplåtande för den kliniska undervisningen, medan
deremot hittills endast hälften af de medicinska och kirurgiska afdelningarna
varit upplåtna derför. Först genom detta beslut hade möjlighet
öppnats för att fakultetens intressen i detta afseende skulle kunna blifva
på fullt tillfredsställande sätt tillgodosedda. Genom detta beslut vore inrättningarna
i sjelfva verket förvandlade till kliniker, till kliniska institutioner.
Då dylika annorstädes så godt som uteslutande underhölles af
statsmedel, syntes en begäran om ett tillfälligt statsanslag till ifrågavarande
anstalter vara fullt befogad. På grund häraf ville fakulteten —
som ej ansåge sig behöfva särskild! framhålla, hurusom tidsenliga och väl
tillgodosedda kliniker vore ett lifsvilkor för en medicinsk fakultet — på
det lifligaste tillstyrka det föreliggande förslaget.
Det större akademiska konsistoriet, som erinrade om de betydliga
bidrag universitetet förut lemnat vid större utvidgningar af sjukvårdsinrättningarna,
fann, lika med medicinska fakulteten, den gjorda framställningen
fullt befogad samt tillstyrkte densamma, under förklarande att universitetet
saknade tillgångar att vid detta tillfälle lemna det nödiga bidraget.
Med öfverlemnande och åberopande af fakultetens samt konsistoriets
yttranden anförde kanslern för rikets universitet i underdånigt utlåtande
den 27 november 1900 hufvudsakligen följande: Det vore kanslern väl
bekant, att den samverkan, som vid åstadkommandet och anordnandet af
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hittills egt rum mellan länet
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
och universitetet, varit i hög grad egnad att främja den medicinska undervisningen
och läkareutbildningen vid universitetet. På grund häraf och
då med de nu ifrågasatta åtgärderna för vissa ny- och ombyggnader vid
sjukhuset ej blott afsåges att bereda möjlighet till eu förbättrad och utvidgad
sjukvård, utan jemväl i flere afseenden företrädesvis åsyftades att
å sjukhusets samtliga afdelningar bereda rikligare tillfälle till och förbättrade
former för meddelande af klinisk undervisning åt blifvande
läkare, måste kanslern anse medverkan från statens sida i nu förevarande
afseende vara af omständigheterna i synnerlig grad påkallad. Kanslern
förordade alltså bifall till den af sjukhusdirektionen, enligt landstingets
uppdrag, gjorda framställningen.
Kort efter det att direktionen till Eders Kongl. Maj:t ingått med
ifrågavarande framställning, hade densamma, jemlikt föreskrift i det för
sjukvårdsinrättningarna gällande nådiga reglementet, understält de uppgjorda
planerna för de tillämnade nybyggnaderna och förbättringarna
medicinalstyrelsens pröfning. Medicinalstyrelsen inhemtade då yttrande i
ärendet af öfverintendentsembetet, som uti skrifvelse till medicinalstyrelsen
den 27 november 1900 meddelade, att embetet, som lemnat de uppgjorda
kostnadsberäkningarnas af mig förut angifna särskilda poster utan anmärkning,
beträffande de företedda ritningarna icke funnit anledning till erinran,
utom i fråga om dem, som afsåge ekonomibyggnaden, mot hvilka embetet
ansett sig böra framställa åtskilliga anmärkningar beträffande inredningen
m. in. Till undvikande af de härvid antydda olägenheterna syntes det
embetet vara att förorda, att den afdelning inom omförmälda byggnad, der
ångpanna, maskiner, desinfektionsinrättning in. m. skulle anordnas, förlädes
till eu särskild byggnad, som, efter förflyttning af sjukhusets grafkapell,
med fördel kunde förläggas vid sjukhustomtens vestra gränslinie invid angränsande
tomter n:o 12, 13, 14, loa samt 15 c, 16 och 17, hvaremot öfriga
för ekonomiförvaltningen nödiga lokaler borde inrymmas i en annan nybyggnad,
som syntes kunna uppföras midt för tomterna 7, 8, 9 c samt 9
och 10 b och gifvas en storlek af 50 meter i längd, 13 meter i bredd och
10,5 meter i höjd med tre bottnar, äf hvilka den nedersta lämpligen kunde
nedsänkas i marken.
Medicinalstyrelsen uppdrog med anledning af öfveri riten den tsernb etets
skrifvelse åt hofintendenten Kumlien att vidtaga den förändring af ritningarna,
att ekonomibyggnaden finge en lämpligare inredning och förlädes
på det sätt, att kirurgiska afdelningen icke lede men af den i förslaget
upptagna desinfektions- och ån g panneanläggn i ngen eller inskränkning
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
i belysning och luftomsättning genom den fyra våningar höga delen af
nämnda ekonomibyggnad.
Till åtlydnad häraf uppgjorde och öfverlemnade Kumlien med tjenstememorial
den 3 januari 1901 till medicinalstyrelsen nya ritningar med kostnadsförslag
till ekonomibyggnad m. m. Hänvisande i öfrig! till omförmälda,
handlingarna i ärendet bilagda tjenstememorial torde jag i detta sammanhang
blott böra nämna, att Kumlien i det väsentliga följt de anvisningar,
som medicinalstyrelsen lemnat honom, och de erinringar, hvilka framstälts
af öfverintendentsembetet. I följd häraf äro alltså enligt det nya förslaget
ångpannerummet, verkstadsrum, maskinrum för elektrisk belysning samt
ackumulatorsrum förlagda i eu särskild byggnad å den af öfverintendentsembetet
angifna plats. Sjelfva ekonomibyggnaden, som innehåller öfrig»
i det gamla förslaget upptagna lokaler, är endast en våning hög med en
hög vindsvåning inom ett mansard-tak. Tvättstugan är nedsänkt 2 meter
i jorden och försedd med dagerbrunnar för fönsterna.
Beträffande kostnaderna utvisar Rumliens tjenstememorial, att den nya
ekonomibyggnaden skulle kosta 98,400 kronor eller 900 kronor mer än
enligt det äldre förslaget. En motsvarande nedsättning göres deremot i
det äldre förslagets post å 15,400 kronor för sammanbindningsgång och
yttre rörkanaler. Då nämnda förslags poster i öfrigt äro bibehållna oförändrade,
skulle de nu omförmälda ändringarna ej medföra någon höjning
i slutsumman för de tillämnade arbetena.
Det på nyss omförmäldt sätt ändrade förslaget bl ef derefter godkändt
af medicinalstyrelsen, som med skrifvelse den 4 januari 1901 öfverlemnade
vederbörliga ritningar och handlingar till sjukhusdirektionen.
Jag skall nu fortsätta redogörelsen för den behandling, som egnades
den af sjukhusdirektionen gjorda underdåniga framställningen.
Sedan, såsom nämndt, de akademiska myndigheterna yttrat sig i
ärendet, remitterades detsamma till öfverintendentsembetet, som i underdånigt
utlåtande den 11 december 1900 upprepade det af embetet till
medicinalstyrelsen afgifna, förut af mig omnämnda yttrande.
I anledning af hvad öfverintendentsembetet anfört anbefaldes Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län att från direktionen öfver
sjukvårdsinrättningarna infordra och öfverlemna underdånigt utlåtande.
Den 15 januari 1901 afgaf direktionen det äskade utlåtandet, hvilket
af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnades. I utlåtandet
omförmälde direktionen, hurusom ritningarna, på sätt jag redan nämnt,
dåmera undergått vissa ändringar och i sitt ändrade skick blifvit godkända
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68..
af medicinalstyrelsen; hvarjemte direktionen till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade
samtliga till ärendet hörande ritningar.
Ärendet blef nu slutligen ånyo remitteradt till öfverintendentsembetet,
som i skrifvelse den 5 februari 1901 i underdånighet anmälde, att embetet,
vid i ärendet företagen förnyad granskning, funnit sig, efter hvad deri
dåmera blifvit åtgjordt, icke hafva något att för sin del erinra. $ • ;
I det föregående hafva vid flere tillfällen antydningar lemnats om
tillämnad utsträckning af den rätt till klinisk undervisning vid sjukvårdsinrättningarna,
som för närvarande tillkommer universitetet. Jag torde nu
böra något närmare redogöra för denna fråga och de i samband dermed
väckta förslag till ändringar i nådiga reglementet af den 24 april 1868.
Då med nådigt tillstånd genom det förut omnämnda brefvet den 24
februari 1865 hela Paradislyckan af universitetet uppläts till sjukvårdsinrättningarna,
hade detta föregåtts af en öfverenskommelse mellan universitetet
och lasarettsstyrelsen, afseende att betrygga den kliniska undervisningen
tillgång till ett visst antal sjuksängar, såsom af medicinska fakulteten
angifvits ej uppgående till mer än hälften af de båda hufvudafdelningarna
vid sjukhusinrättningarna, den medicinska och den kirurgiska.
I nådiga reglementet för sjukvårdsinrättningarna antydes detta förhållande
i kap. III, § 33, som förklarar, att professorn i medicin samt professorn i
kirurgi och obstetrik — dessa professurer äro numera ändrade — skola
anställas såsom öfverläkare och klinikföreståndare vid de båda hufvudafdelningarna
med skyldighet för dem att, hvar å sin afdelning, under de
akademiska lästerminerna ombesörja och ansvara för sjukvården å de till
den kliniska undervisningen anslagna sjukrum mot den ersättning, som i
sjukinrättningarnas stat bestämmes. Det antal sjuksängar, hvaröfver den
kliniska undervisningen i följd af nu omförmälda bestämmelser förfogar,
lärer uppgå till 40.
Reglementet föreskrifver i tredje kapitlet vidare, att för den ständiga
sjukvården skola anställas två fullt legitimerade läsår ettsläkare, en för
hvardera hufvudafdelningen. Dessa skola antagas af sjukhusdirektionen
och helst vara medlemmar af medicinska fakulteten. Direktionen förordnar
någon af öfverläkarne eller lasarettsläkarne att vara sjukhusdirektör. Till
biträde vid sjukvården eger direktionen antaga eu underläkare vid hvardera
hufvudafdelningen, hvarjemte till biträde dels vid klinikerna, dels ock vid
''"tflåga afdelningar inom sjukvårdsinrättningarna anställas af universitetet
aflönade amanuenser, hvilka af sjukvårdsinrättningarna erhålla rum, ljus,
ved och uppassning. Slutligen kunna vid behof extra läkare af direktionen
antagas.
Bill. till Rikad. Prof. IDOL 1 Sami. 1 Afd. 56 Höft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.
Redan från början ansågs det utrymme, som, på sätt nyss omförmälts,
lemnats för klinisk undervisning, vara alltför ringa. Under den tid, som
sedan dess förflutit, hafva ock omständigheterna medfört afvikelser i åtskilliga
hänseenden från de uppgjorda bestämmelserna. Sedan först
vissa sjuksängar inom afdelningen för utvärtes sjuke måst afskiljas för
sådana patienter, som ledo af ögonsjukdomar, har efter tillkomsten af
det s. k. nyaste lasarettet i de två öfre våningarna af denna byggnad inrättats
eu särskild, numera 50 sängar omfattande afdelning för ögonsjuka.
Läkarevården å denna nya afdelning lärer hela tiden handhafts af den vid
utvärtesafdelningen anstälde lasarettsläkaren, hvilken, efter det landstinget
år 1893 anvisat arfvode åt en biträdande läkare vid denna sistnämnda
afdelning, befriats från annan tjenstgöring än läkarevården å ögonafdelningen.
Genom tillkomsten af barnsjukhuset har en ny afdelning uppstått,
å hvilken enligt derom särskildt träffadt aftal medicinska fakulteten vid
universitetet har skyldighet att utan kostnad för landstinget låta ombesörja
den läkarevård, som ankommer på öfverläkare, under vilkor att klinisk
undervisning derstädes skall ega rum. Vidare lärer man vara betänkt på
att, på samma sätt som skett med ögonafdelningen, genom utsöndring från
afdelningen för utvärtes sjuke bilda en mindre afdelning för qvinnosjukdomar.
Läkarevården derstädes skulle läggas i samma hand som vid barnbördshuset,
der numera med direktionens begifvande lasarettsläkarens plats
intagits af tillförordnade e. o. professorn i gynekologi och obstetrik.
Hvad jag nu omförmält föranledde sjukhusdirektionen att i skrifvelse
till Malmöhus läns landsting den 30 augusti 1900 — ur hvilken skrifvelse
jag hemtat min redogörelse för de förändrade förhållandena — påpeka
behofvet af en ändring i reglementet för sjukvårdsinrättningarna, hvilken
ändring borde föregås af en ny öfverenskommelse med universitetet. Förslag
i detta hänseende hade ock blifvit uppgjordt af delegerade för lasarettsdirektionen
och den medicinska fakulteten. Detta förslag förelädes nu
landstinget af sjukhusdirektionen med anhållan om dess godkännande.
Vid sammanträde den 25 september 1900 godkände landstinget i
enlighet med nyssomförmälda framställning för sin del följande grunder
för ordnandet af läkarevården vid ifrågavarande sjukhusinrättningar:
»l:o. Med afseende å läkarevården indelas sjukinrättningarna i fem
hufvudafdelningar, nämligen: medicinska afdelningen, kirurgiska afdelningen,
oftalmiatriska (ögon-)afdelningen, pediatriska afdelningen (barnsjukhuset),
och obstetrisk-gynekologiska afdelningen (barnbördshuset med dertill hörande
salar för qvinnosjukdomar). Till den medicinska afdelningen räknas äfven
kurhuset.
19
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
»2:o. Såsom öfverläkare å de särskilda afdelningarna anställas nedannämnda
lärare inom den medicinska fakulteten vid Lunds universitet:
å medicinska avdelningen: professorn i praktisk medicin;
å kirurgiska avdelningen: professorn i kirurgi;
å oftalmiatriska avdelningen: e. o. professorn i oftalmiatrik;
å pediatriska avdelningen: e. o. professorn i pediatrik och praktisk
medicin samt
å den obstetrisk-gynekologiska avdelningen: e. o. professorn i obstetrik
och gynekologi.
»Dessa öfverläkare skola vara skyldiga att, hvar å sin afdelning och
mot den ersättning, som å sjukinrättningarnas stat bestämmes, ombesörja
och ansvara för sjukvården såväl under de akademiska lästerminerna som
under ferierna, dock med rätt för hvarje öfverläkare att årligen åtnjuta
sex veckors semester efter derom hos direktionen gjord anmälan. Under
semester eller vid förfall för öfverläkare skall, utan särskild kostnad för
sjukinrättningarna, öfverläkarebefattningen bestridas under pågående lästermin
af den, som förordnas att uppehålla vederbörande professorsembete,
men under ferier af den, som direktionen, efter öfverläkarens förslag,
dertill förordnar.
»3:o. Direktionen förordnar någon af öfverläkarne att vara sjukhusdirektör;
och bör denne, såvidt möjligt är, hafva sin bostad inom sjukvårdsinrättningarna.
Sjukhusdirektören är, i allt hvad sjukvården angår,
mellan direktionens sammanträden inrättningarnas inför direktionen ansvarige
styresman samt har inseende öfver inrättningarnas betjening.
Sjukhusdirektören eger att i direktionens öfverläggningar, men icke i besluten,
deltaga och föredrager inför direktionen frågor, som röra sjukvården
eller dermed ega sammanhang.
»4:o. Till biträde vid sjukvården eger direktionen att, efter förslag
åt vederbörande öfverläkare, vid hvardera af medicinska och kirurgiska
afdelningarna antaga en underläkare, helst medicine licentiat, hvilken åtnjuter
fri bostad, ljus, ved och uppassning jemte arfvode, som i sjukinrättningarnas
stat bestämmes.
»Yppas behof af anställandet af underläkare äfven vid annan än de
ofvannämnda sjukafdelningarna, må direktionen antaga sådan underläkare,
till hvars arfvode landstinget finner skäligt anvisa medel.
»5:o. Till biträde såväl vid den kliniska undervisningen som vid sjukvården
kan, om direktionen finner sådant nödigt, i den ordning som kongl.
brefvet den 26 april 1861 bestämmer, anställas vid hvardera sjukvårdsafdelningen
en amanuens, hvars arfvode bekostas af universitetet, men som
af sjukvårdsinrättningarna erhåller rum, ljus, ved och uppassning.
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
»6:o. Sjukvårdsinrättningarnas samtliga afdelningar skola vara för
klinisk undervisning upplåtna, dock med skyldighet för direktionen att
tillse, det å hvarje afdelning, med undantag af den pediatriska eller barnsjukhuset,
platser finnas reserverade för sådana sjuka, hvilka särskildt
önska att icke blifva föremål för klinisk behandling.»
Derefter ingick direktionen till det större akademiska konsistoriet i
Lund med anhållan om vidtagande af nödiga åtgärder från universitetets
sida. Konsistoriet hörde medicinska fakulteten, som lifligt förordade de
uppgjorda och af landstinget gillade grunderna för ordnandet af läkarevården
vid sjukanstalterna. Vidare hänsköt konsistoriet saken till kanslern
med begäran om hans medverkan för vinnande af nödiga ändringar i
reglementet samt utverkandet af nådiga bestämmelser rörande skyldighet
för blifvande innehafvare af professuren i praktisk medicin och e. o. professuren
i oftalmiatrik att bestrida de åligganden såsom, läkare vid sjukvårdsinrättningarna,
som af Eders Kongl. Maj:t- kunde varda bestämda.
Vid sin framställning härom fogade konsistoriet förklaringar från de nuvarande
innehafvarne af nyssnämnda lärarebefattningar vid universitetet,
att de iklädde sig de förpligtelse!’, som skulle blifva eu följd af nådig
stadfästelse å förslaget till ändringar i reglementet. För två af de hufvudafdelningar,
hvari sjukvården skulle indelas, äro härigenom de tilltänkta
öfverläkarne att tillgå. Hvad de tre öfriga hufvudafdelningarna beträffar
bör jag erinra, att Eders Kongl. Maj:t. dels genom nådigt bref den 23 mars
1888 bifallit gjord framställning, afseende att blifvande innehafvare af lediga
e. o. professorsbefattningen i pediatrik och praktisk medicin skulle vara
skyldig att .såsom öfverläkare vårda den eller de sjukhusafdelningar, som
efter medicinska fakultetens förslag och kanslerns för rikets universitet
bestämmande kunde varda honom anförtrodda, dels ock genom nådigt
bref den 11 mars 1898 föreskrifvit, att för blifvande innehafvare af professorsembetet
i kirurgi och e. o. professorsbefattningen i obstetrik och
gynekologi, hvilka då voro lediga, skulle stadgas såsom vilkor, att de
skulle vara skyldige att bestrida de åligganden såsom läkare vid länslasarettet
i Lund, som af Eders Kongl. Maj:t, efter derom gjord särskild framställning,
kunde varda bestämda. Från vederbörande universitetslärares
sida möta alltså icke några hinder för de föreslagna bestämmelsernas snara
genomförande.
Kanslern har sedermera uti skrifvelse den 31 december 1900 hos
Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det större konsistoriets begäran; och denna framställning
befinner sig för närvarande efter nådig remiss hos medicinalstyrelsen för
afgifvande af underdånigt utlåtande.
21
Kongi. Maj:/s Nåd. Proposition- N:o 68.
I det föregående har ifrågavarande sjukvårdsinrättningars stora betydelse
för den medicinska undei''visningen och läkarebildningen vid universitetet
i Lund upprepade gånger kraftigt framhållits. Utförligt hafva ock skäl
angifvits för den åsigten, att Malmöhus län, som fortfarande såsom hittills
kommer att ensamt bekosta sjukvårdsinrättningarnas hela underhåll och
drift, vid en utveckling och förbättring af desamma, sådan som nu afses,
hör kunna påräkna, att staten lemnar bidrag till betäckande af de härför
erforderliga dryga kostnaderna. Det lärer ock ej kunna bestridas,
att universitetet bär det största intresse i att anstalterna försättas i ett
skick, som kommer att bättre än för närvarande motsvara undervisningens
kraf och hvarigenom särskildt den kirurgiska afdelningen lemnar utrymme
för ökadt kliniskt material. I dessa afseenden har jag, som delar den
uttalade åsigten om billigheten af länets och statens ekonomiska samverkan,
intet att tillägga och vill blott tillkännagifva, att jag är beredd
att i sinom tid i underdånighet tillstyrka Eders Kong! Maj:t ej mindre
att godkänna de uppgjorda överenskommelser, som skola tillförsäkra medicinska
fakulteten tillgång till ökadt material såväl på den kirurgiska
afdelningen som på sjukhusets öfriga afdelningar, än äfven att vidtaga de
föreslagna ändringarna i reglementet för sjukvårdsinrättningarna.
Då någon anledning till anmärkning mot de uppgjorda ritningarna
och kostnadsberäkningarna ej synes mig förekomma, torde statsanslag för
ifrågavarande ändamål böra utverkas, dock till högst 256,000 kronor, att
utgå i den mån landstingets anslag tages i anspråk och under lämplig
kontroll. Sistnämnda anslag är afsedt att utgå under åren 1901 och 1902;
och torde statsanslaget lämpligen kunna fördelas på två år samt uppföras
på extra stat för åren 1902 och 1903.
På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom bidrag för omförmälda
nybyggnads- och ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund bevilja ett anslag af högst 256,000 kronor, att
användas i den mån motsvarande belopp af landstingets anslag å enahanda
summa för ändamålet tages i anspråk och under den kontroll Eders Kongl.
Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, samt att häraf på extra stat för år
1902 anvisa ett belopp af 128,000, kronor.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af
statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla och bifalla;
Bih. till Rilcsd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 56 Höft. 4
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.
och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af det innehåll
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Elias Lagercrantz.
Stockholm, Ivar Haaggströms Boktryckeri A. B,, 1901.