18
Statsutskottets Utlåtande N:o 64.
N:o 64.
Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1901, kl. 2 e. in.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Karlshamns stad af öarne Frejsholmen och
Boön med tillhörande skär och vattenrätt.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för den 1 mars 1901 bar Kongl. Maj:t uti en till
Riksdagen samma dag aflåten proposition (n:o 64) föreslagit Riksdagen
medgifva, att öarna Frejsholmen och Boön jemte dertill hörande skär
och vattenrätt finge för en summa af tjugufemtusen kronor till Karlshamns
stad försäljas, samt att köpeskillingen måtte få användas till beredandet
af egna lokaler i Karlskrona för fortifikationens behof.
Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, hurusom arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet i skrifvelse den 25 oktober
1899 hos Kongl. Maj:t gjort framställning om försäljning till Karlshamns
stad af de utanför staden belägna kronoholmarne Frejsholmen och Boön
med tillhörande skär och vattenrätt, hvaraf staden vore i behof för ordnande
af sitt hamnområde. Af de vid nämnda skrifvelse fogade handlingar
inhemtades, bland annat, att dessa båda holmar och skär, —
Statsutskottets Utlåtande N:o 64.
19
hvilka enligt kongl. bref den 26 juli 1889 i administrativt, judicielt,
ecklesiastikt och kommunalt hänseende lydde under staden —, vid verkstad
uppmätning befunnits innehålla följande areal, nemligen:
Frej sholmen:
inrösningsjord: tomt, åker o. d....................................... 49 ar 40 qv.-meter
äng och odlingsmark....................................................... 21 ar
afrösningsjord ..................................................... 2 hektar 35 ar 10 q v.-meter
impedimenter ................................................... 50 »
Summa 3 hektar 6 ar.
Boön med Bönne-hallarne:
inrösningsjord: tomt, åker o. d....................................... 79 ar 80 qv.-meter
äng och odlingsmark ....................................................... 96 » 90 »
afrösningsjord.................................................. 23 hektar 44 » 20 »
impedimenter................................................. 1 » 30 »
Summa 25 hektar 22 ar 20 qv.-meter
Horskärfvet, Flatskärfvet och Svartskärfvet:
afrösningsjord..................................................................... 38 ar 80 qv.-meter
Tillsammans 28 hektar 67 ar.
Med anledning af ett från stadsfullmägtige i Karlshamn inkommet
anbud om inköp af ifrågavarande holmar både arméförvaltningen låtit
genom en af trenne personer bestående nämnd uppskatta värdet deraf,
och framginge af det vid värderingsförrättningen den 30 juni 1897 förda
protokoll, att Frejsholmen, hvarå funnes ett äldre, till största delen
raseradt, mindre fästningsverk, det s. k. kastellet, hvilket numera icke
underhölles eller till försvarsverk användes, äfvensom två kronan tillhöriga
äldre byggnader, bestode af mycket kuperad mark, med i sänkorna
uppodlade mindre kåltäppor, samt vore genom sitt fördelaktiga läge vid
inloppet till stadens hamn särdeles lämplig till upplagsplats för handelsvaror,
kol, virke in. m., men kunde äfven med någon kostnad förändras
och bebyggas till en utmärkt bad- och rekreationsplats, hvadan holmen
oj kunde uppskattas lägre än till 8,000 kronor, deri inberäknadt värdet
af ofvannämnda byggnader; att Boön, som vore kuperad och till största
delen bestode af berg med på några få ställen mindre odlingsbara jordremsor,
på vestra sidan- egde eu ypperlig — och nästan den enda vid
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 64.
staden befintliga — vinterhamn, der fartyg med största fördel kunde
ligga förankrade; att bergarten å Boön (grå granit) vore lämplig både
till byggnads- och gatsten, af hvilken senare sort från omkringliggande
fastlands berg exporterades afsevärd mängd till utlandet; att, med beaktande
af såväl nämnda fördelar som ock platsens lämplighet för industriella
inrättningar samt fisket kring stränderna, försäljningsvärdet å
Boön icke borde sättas lägre än till 10,000 kronor; samt att, derest
båda öarne med dertill hörande skär och vattenrätt tillsammans försåldes,
priset ej borde bestämmas till lägre belopp än 20,000 kronor, men att,
enär öarnes läge borde göra dem mycket begärliga och lättsålda, de vid
infordrande af anbud eller å auktion antagligen komme att betinga högre
pris än de af nämnden satta värdena, helst invid Ivarlshamn saknades
lämpliga vid sjön belägna platser till anläggande af större industriella
inrättningar.
Efter det Karlshamns stadsfullmägtige i köpeskilling för kolmarne
jemte skär och vattenrätt erbjudit sistberörda belopp 20,000 kronor, men
fortifikationsbefälkafvaren i Karlskrona, hvilkens yttrande i ärendet af
arméförvaltningen infordrats, uttalat den åsigten, att högre köpeskilling
borde kunna erhållas, hade stadsfullmägtige genom beslut den 27 maj
1898 höjt sitt anbud till 25,000 kronor.
Ehuru detta anbud icke finge anses högt, vore det, enligt arméförvaltningens
mening, måhända antagligt, såvida icke andra omständigheter
än de, hvartill förvaltningen kunnat taga hänsyn, borde vid prisets
bestämmande göra sig gällande. Då emellertid förvaltningen icke förfogade
öfver den sakkunskap, som erfordrades för bedömande, huruvida
och i hvad mån bergarten å Boön lämpade sig till bearbetning och utskeppning
och i så fall hvilket afseende derå borde fästas, samt då härtill
komme, att Boön eller någon del deraf möjligen kunde vara för
lotsväsendet behöflig och derför borde i kronans ego bibehållas, hade
arméförvaltningen öfverlemnat ärendet till Kongl. Maj:ts bepröfvande
med uttalande af den åsigt, att, då Karlshamns kastell längesedan upphört
att utgöra en del af landets fasta försvar och ej heller vore af den
betydelse, att det förtjenade att underhållas såsom ett historiskt minnesmärke,
något hinder icke syntes möta för den ifrågasatta försäljningen,
helst staden syntes vara i stort behof af holmarne för reglering och utvidgning
af sitt hamnområde.
Uti häröfver afgifna utlåtanden hade nedannämnda myndigheter
anfört hufvudsakligen följande:
Statsutskottets Utlåtande N:o 64
21
Lotsstyrélsen: att ifrågavarande liolmar och skär icke vore af någon
betydelse för lotsverket, men att det för den allmänna sjöfarten kunde
vara till gagn, om eganderätten till desamma förvärfvades af Karlshamns
stad;
Chefen för Sveriges geologiska undersökning: att bergarten på Frejsholmen
och Boön utgjordes af eu bland de flere i Blekinge förekommande
mellanformer mellan granit och gneis, hvilka der i stor skala
användes till tuktad gatsten och andra gröfre stenarbeten, men deremot
ej lämpade sig för finare stenindustriella produkter; att i trakten vester
och sydvest om Karlshamn dylika bergarter hade en ganska stor utbredning,
hvarför Frejsholmen och Boön i fråga om bergarternas användbarhet
icke hade något annat företräde framför en mängd andra af traktens
berg än det, som betingades af deras fördelaktiga läge; varande
vid utlåtandet fogad en af geologen Hj. Lundbohm afgifven redogörelse
öfver verkstäld undersökning af bergarten å nämnda holmar, hvari denne
framhållit, beträffande Frejsholmen, att bergarten derstädes, hvilken icke
vore lämplig till gatsten, utan endast till »sträcksten» eller byggnadssten,
knappast i något afseende hade egenskaper, som stälde den framför
eller ens i jembredd med annan i trakten allmänt förekommande
och lätt tillgänglig sten, som redan användes för berörda ändamål, hvadan
det icke syntes lämpligt att här anlägga ett stenhuggeri, samt, rörande
Boön, att de på ön förekommande bergarter utgjordes af »granitgneis»
och^»finkornig grå gneis»; att den förstnämnda af dessa vore
användbar för stenhuggeriändamål utan att ega något större värde, och
den senare — en »klyfsten» af det slag, som under namn af »Karlshamns
granit» allmänt förarbetades till gatsten i trakten — väl vid anstäldt
försök visat sig kunna lätt kilas och bearbetas, men att »förklyftniugon»
syntes i allmänhet icke vara gynsam, hvartill komme, att stenbrytningen
på vissa delar af ön sannolikt skulle möta någon svårighet;
Kongl. Maj.ts befallning skafvande i Blekinge lån: att, enär omförmälda
holmar och skär icke syntes vara för något kronaus ändamål
erforderliga eller kunna med fördel utarrenderas, och den erbjudna köpeskillingen
öfverstege det af sakkunniga personer å holmarna m. m. satta
värde, Kongl. Maj:ts befallningshafvande — med hänsyn jemväl till att
holmarnas och skärens förvärfvande af Karlshamns stad skulle vara till
gagn för den allmänna sjöfarten och bereda staden tillfälle till en väl
behöflig reglering och utvidgning af sitt hamnområde — ansåge sig
böra tillstyrka bifall till don gjorda framställningen.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 64.
Slutligen hade arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet,
hvars yttrande infordrats i anledning af hvad sålunda förekommit, hemstält,
att Kongl. Maj:t, med antagande af stadsfullmägtiges köpeanbud,
måtte medgifva, att försäljningssumman, 25,000 kronor, måtte få användas
till beredandet af egna lokaler i Karlskrona för fortifikationens behof, såsom
för fortifikationsarkiv och fortifikationskassa, expedition och ritkontor
m. m., hvilka hittills måst inrymmas i förhyrda lägenheter.
För egen del har departementschefen anfört, att, enär den erbjudna
köpeskillingen öfverstege det af uppskattningsnämnden satta värde
å ifrågakomna holmar och skär, hvilka under åtskilliga år varit utarrenderade
mot 151 kronor om året, och hvarken för närvarande eller, så
vidt förutses kunde, för framtiden vore för något statens ändamål erforderliga,
men Karlshamns stad deremot syntes vara i behof af desamma
för att kunna reglera och utvidga sitt hamnområde, departementschefen
ansåge den af stadsfullmägtige gjorda framställningen böra bifallas, och
då det vore synnerligen önskvärd!, att de till fortifikationens arkiv och
expedition hörande handlingar äfvensom fortifikationskassan förvarades i
kronans hus, hvarest betryggande åtgärder till skydd mot eldfara m. m.
kunde vidtagas, samt det i ekonomiskt hänseende i längden blefve för
staten förmånligare, att äfven fortifikationens expedition och ritkontor inrymdes
i ett kronan tillhörigt hus i stället för att hyra derför erforderliga
lokaler, funne departementschefen sig böra tillstyrka jemväl det af
arméförvaltningen framstälda förslaget till köpeskillingens användande.
Emot den ifrågasatta försäljningen af öarna Frej sholmen och Boön
har utskottet icke haft något att erinra; och har utskottet ej heller tilltrott
sig böra göra någon anmärkning mot den föreslagna köpeskillingens
belopp. Hvad deremot beträffar dispositionen af denna köpeskilling, har
utskottet icke funnit det behof, som med densamma enligt Kongl. Maj:ts
förslag skulle tillgodoses, vara på tillfyllestgörande sätt utredt, vid hvithet
förhållande utskottet icke ansett sig kunna biträda Kongl. Maj:ts proposition
i denna del. På grund häraf har utskottet, som visserligen icke
velat motsätta sig, att köpeskillingar, som inflyta vid försäljning af för
försvaret förut disponerade fastigheter, varda för försvarsverkets räkning
använda,’ funnit den vid ifrågavarande försäljning ingående köpeskillingen
böra särskilt afsättas för att framdeles efter Riksdagens bepröfvande för
byggnader, afsedda för försvarsväsendet, disponeras.
Statsutskottets Utlåtande N:o 64.
23
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må på
det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver,
att öarna Frejsholmen och Boön jemte dertill hörande
skär och vattenrätt må för en summa af tjugufem
tusen kronor till Karlshamns stad försäljas, samt
att köpeskillingen må för framtida disposition
reserveras.
Stockholm den 23 april 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.