Statsutskottets Utlåtande N:o 55,
1
N:0 55.
Ank. till Eiksd. kansli den 16 april 1901, kl, 12 midd.
Utlåtande, i anledning af vackt motion angående statens
öfvertagande af byggnads- och underhållsskyldigheten
af den del af Långebro, som icke är belägen inom
Gärds härad m. m.
(I. A.)
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande
behandling remitterad motion (n:o 65), bar berr N. Nilsson i Skärhus
hemstält, att Riksdagen för sin del måtte besluta, att staten för framtiden
åtoge sig byggnads- och underhållsskyldigheten af den del af Långebro,
som icke vore belägen inom Gärds härad, samt att, intill dess detta åtagande
skedde, Riksdagen måtte till brodelens underhåll anvisa ett årligt anslag
af 3,000 kronor, att genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads
län, eller genom annan myndighet, mot redovisningsskyldighet tillhandahållas
Långebrodirektionen.
Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:
Då konung Kristian den IV anlade fästningen och staden Kristianstad
för nära 400 år sedan, hade sju härader i Skåne, nemligen Ostra och
Vestra Göinge, Villands, Listers, Albo, Gärds och Frosta, tvungits att
bygga och underhålla en träbro, benämnd »Långebro», alldeles omedelbart
Bih. till Eilcsd. Blot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 29 Käft. (N:o 55). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
. v''V V . -■ >i.'' ''»''!■} / !. £■’. i S''0... • ''■!: A • ''• C
invid stadens portar, öfver Helga, som skilde Gärds härad från stadens
område.
Konung Karl XI hade förnyat detta åliggande för landsbygden, fastän
han, på den tid han aktat nedlägga fästningen, i ett kong! bref af den
4 september 1680 yttrade, att »staden, kyrkan och Långebro i Kristianstad
underhålles af borgerskapet». Detta oaktadt hade borgerskapet icke
underhållit denna bro.
Det första stadgandet angående underhållsskyldigheten af Långebro,
förskref sig således från Kristian IV:s tid samt vore dateradt den 15 mars
1622 och lydde sålunda: »dog skal den länge Bro til Byen ferdig holdes
af bönderne udi de sogner og landsbyer, som den allereden emellom skifft
är». Senare i ett kong!, bref af den 20 februari 1624 förklarades grunden
till den förutstadgade skyldigheten på följande sätt, nemligen, »att
det för invånarne i Skåne vore synnerligen magtpåliggande, att Kristianstads
fästning fullbordades och underhölles såsom skydd; den lemnade ock
den handelsrörelse, som idkades, skydd, hvarför dessa sju härad: Ostra
och Vestra Göinge, Villands, Listers, Albo, Gärds och Frosta skulle en
gång förfärdiga bron till Kristianstad». Alltså hade dessa härader blifvit
ålagda att en gång färdigbygga bron, men efter en tids förlopp hade Listers
härad blifvit befriadt och Färs härad fått sig ålagd bygnadsskyldigheten i
dess ställe, utan att någon handling funnes, som angåfvo något skäl till
denna förändring. Häraf framginge, att ofvannämnda härader ålagts att
bygga bron på den grund, att fästningen då ansetts vara af stor betydelse
för att skydda såväl staden som den handelsrörelse der idkades. Numera
funnes således ingen giltig anledning för att nämnda 7 härader skulle för
all framtid underhålla bron, då den grund, på hvilken dénna brobyggnadsskyldighet
tillkommit, helt och hållet försvunnit. Fästningen vore raserad,
och häiidelsförelSéh underhölles hnfvhdsakligén med* de‘Sex jernvägår, sbm
redan- funnes. Således 1 Linnés tillräckligt med kommunikationer till denna
stad för handels bedrifvande.
■Ltt'' Stadén Kristianstad, söm framskridit betydligt i utveckling, hade lätt
mägtat ''underhålla den del äf Långebro, hörn enligt nya väglagen borde ålagts
densafnmå, ''men hade genöm ett kongligt privilegium blifvit befriad der
•po
. ? v G \ i v‘v W»L4 tJ-iilt.LiJ > ‘
ltran.
Då genom kong! resolutionen den 10 augusti 1858 nämnda härader
blifvit ålagda att1 ombygga'' brön, '' sbm uppförts äf ''jern på stenpelare, hade
köstöåden uppgått till" cirka 300,000 kr. ! För ätt visa1''deti'' -ställning,
stätéti ■■ i'' äldré''°tider intagit i fråga om byggandet''och underhållandet''äf
. i .v J i t» 1 > Pt >*» ‘ I i»» , ‘”tv.*>/.• J>»lne< «''.*•„• L* JvijVit (V> dil fL I* :1;0 1lii\ V
3
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
"t", (V /. •• . A*'' \ >
Långebro, inbemtades af ett kong! bref till statskontoret den 20 december
1720, hurusom Kongl.''-Maj :t, i anledning af landshöfdingens i Kristianstads
liin anmälan om behof !‘äf understöd för bestridande af en till 18,600
daler silf ver mynt beräk nåd kostnad för reparation af Långebro, för sagda ändamål
anvisat ett belopp af 1,500 daler silfvermynt samt förordnat, att nödigt
virke till bron skulle hd las å kronoskogarne och framforslas. Derjemte
hade ; Kongl. Maj:t åren 1722''och 1723 till brobyggnader anslagit
ytterligare 3,000 dalef''1 Silfvermynt samt enligt bref den 1 febr. 1726 förordna!,
att till nybyggnad af bron skulle uppbäras 3 daler silfvermynt af helt
hemman och proportionaliteter af mindre. Alltså hade således1 staten vid
åtskilliga tillfällen Visat Sig hafva skyldighet att ingripa, då större kostnader
^ifrågakomma för brounderhållet. Och då nu enligt nya väglagen
ingen skyldighet kunde förefinnas för de nämnda 7 häradena att underhålla
bron, så framginge, att staten borde åtaga sig det framtida underhållet,
på ‘1 den grund att brounderhållet''betydligt fördyrades derigenom, att det i
Kristianstad förlagda artilleriet måsté använda bron vid sina utfärder.
Igenom rättegångar, som pässérat alla instanser, hade slutligen Gärds
härad dömts enligt nya väglagen skyldigt att underhålla den del af bron,
som läge inom dess "område, men vore fortfarande skyldigt att gemensamt
med de andra häradena undérhålla den öfriga delen af brön. Deremot
hade staden Kristianstad befriats från sin skyldighet genom förut nämfida
• • i , « > • - ■ '' '' • i (11 f •'' r ■ •'''' 11! i»j * * *f ’ ’ ’ • '' l ■ ''1 • O i 1 “ : 1
privilegium.
Enär sålunda byggnads- och underhållsskyldigheten af den brodel, som
icke läge'' inom Gärds härad, fortfarande måste anses åligga ömformälda
sju härad, och under förutsättning ätt detta onus icke kunde i vederbörlig
ordning åläggas staden Kristianstad, syntes det motionären rättvist, dels
att staten för framtiden öfvertoge byggnads- och underhållsskyldigheten af
den. ifrågavarande delen af bron, desto hellre söm denna ytterligare kömme
att tynga de underhållsskyldige derigenom, att en invid bron änlagd järnvägsstation
och deraf uppkommande trafik inom kort kräfde borttagandet
af^broboiömen och deh deraf härflytande till öfver 2,000 kronor uppgående1
årliga inkomsten,1’ dels ock att, intill dess statens öfvertagandé af bron
kunde ske, ett årligt anslag blefve medgifvet till ersättande af de eventuella
underhållskostnader,'' som kunde ''i detta afseende drabba de underhållsskyldige.
''''
I en vid 1893 års riksdag inom Andra Kammaren väckt motion
föreslogs, dels att Riksdagen måtte för år 1894 anslå ett belopp af 50,000-
4
Statsutskottets Utlåtande N.o 55.
kronor till betalande af det så kallade Långebrobolagets skuld, dels ock
att Riksdagen måtte besluta skrifvelse till Kongl. Maj:t om att Kong!.
Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, hvarigenom skyldigheten att bygga och
underhålla Långebro öfver Helgeån i Kristianstad för framtiden skulle tillkomma
dem, det enligt nya väglagen vederborde. Statsutskottet, som i
sammanhang med regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel
till behandling förehade denna motion, hemstälde, att, då frågan om
statsbidrag till gäldande af brobolagets skuld vore — i anledning af en af
bolagets direktion den 30 september 1891 hos Kongl. Maj:t gjord framställning
om att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå beviljande af
anslag för ändamålet — föremål för utredning från Kongl. Maj:ts sida samt
det borde ankomma på de brobyggnadsskylaige sjelfva att vidtaga sådana
åtgärder, hvarigenom frågan om den framtida byggnads- och underhållsskyldighetens
ordnande i öfverensstämmelse med den nya väglagens föreskrifter
kunde blifva i vederbörlig ordning pröfvad och afgjord, motionen
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda. Hvad utskottet sålunda
hemstält blef jemväl af Riksdagens båda kamrar godkändt.
Enligt hvad utskottet inhemtat, är Långebrobolagets direktions ofvannämnda
framställning af den 30 september 1891 fortfarande på Kongl.
Maj:ts pröfning beroende, och har ärendet numera kommit i förändradt skick
derigenom, att, sedan kammarkollegium jemlikt utslag den 22 december
1898 ej funnit skäl att göra ändring i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
i Kristianstads och Malmöhus län den 8 oktober 1895 meddelade utslag,
hvarigenom Kongl. Maj:ts befallningshafvande förklarat, att från och
med den 1 januari 1895, då väglagen i sin helhet trädde i kraft, Färs,
Frosta, Vestra Göinge, Östra Göinge, Albo och Villands härad skulle vara
befriade från att underhålla den del af brobyggnaden, som utgjordes
af gamla vestra landfästet jemte den i vestra hälften af äldre strömfåran
lagda chausséen tillsammans 300 meter och 76 centimeter af chausséen,
räknad t från vester, hvilken skyldighet derefter skulle åligga vägkassan i
Gärds härad, dervid dock de dittills brobyggnadsskyldige i omförmälda sju
härad hade att efter förut gällande grund dels bekosta afhjelpande af de
brister, hvarmed den inom Gärds härad belägna delen af chausséen vid laga
syn kunde befinnas behäftad, dels ock gälda den skuld, hvari brokassan
den 1 januari 1895 funnits häfta, samt, enär, vidkommande underhållet
af den inom staden Kristianstads område belägna del af brobyggnaden,
eller återstående 74 meter 64 centimeter af chausséen jemte sjelfva
bryggan och östra landfästet, nya väglagen endast afsåge väg eller bro å
Statsutskottets Utlåtande N:o 55.
landet samt det icke tillkomme Kongl. Maj:ts befallningshafvande att upphäfva
de af Kongl. Maj:t i äldre tider meddelade föreskrifter om underhåll
af den inom stadens område belägna del af brobyggnaden, Kongl. Maj:ts
befallningshafvande icke kunde godkänna häradenas framställning om befrielse
för framtiden från skyldigheten att bygga och underhålla denna del
af bron, kammarkollegii berörda utslag den 20 mars 1900 blifvit
af Kongl. Maj:t faststäldt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,
att herr Nilssons ifrågavarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 april 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Eib. till Riksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 29 Höft.
2