Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

0

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1901, kl. 10 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändrad lydelse af §32 regeringsformen.

Till konstitutionsutskottet bär blifvit hänvisad eu inom Andra
Kammaren väckt motion, n:o 168, deri herr P. Waldenström hemstält,
att Riksdagen måtte för sin del besluta »att R. F. § 32 skall hafva
följande förändrade lydelse: Sändebud hos främmande magter äfven som

tjenstemän i utrikesdepartementet och vid beskickningarna namne
Konungen i den ordning, som i 11 § i fråga om ministeriella måls behandling
föreskrifven är.»

Beträffande den motivering, som herr Waldenström åberopat till
stöd för denna hemställan, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Genom det i motionen väckta förslaget åsyftas, enligt hvad af
nämnda motivering framgår, att genom införande i grundlag af eu
bestämmelse om formen för utnämningar af norske män till tjänster
inom utrikesdepartementet bringa grundlagen i öfverensstämmelse
med tillämpad praxis i afseende å sådana utnämningar. l)å emellertid
i § 28 regeringsformen föreskrifves, att utnämningar och befordringar
till embeten och tjenster inom riket skola ske i statsrådet,
så lärer detta syfte icke kunna vinnas utan ändring jemväl i sistnämnda
paragraf. Men äfven om, i strid med denna utskottets uppfattning,

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

§ 32 regeringsformen med den af motionären föreslagna ändrade lydelse
skulle kunna betraktas såsom ett undantagsstadgande af beskaffenhet
att icke påfordra ändring af § 28, skulle i alla händelser motionärens
förslag innebära vida mera ingripande ändringar, än han, så vidt af
motiveringen inhemtas, sjelf åsyftat. Dels är det nemligen tydligt, att,
till följd af den motsats § 32 angifver mellan deri omförmälda befattningar
och dem, som afses i § 28, en sådan lydelse af § 32 som den
af motionären förordade skulle medgifva Konungen möjlighet att till
tjenstemän i utrikesdepartementet utse icke allenast norske män, utan
äfven män af annan än svensk eller norsk nationalitet. Dels går motionärens
förslag äfven i fråga om formen för ifrågavarande regeringsärendens
handläggning långt utöfver det angifna syftet att bereda grundlagsenlighet
åt en tillämpad praxis i berörda hänseende. Enligt detta
förslag skulle nemligen i ministeriel konselj handläggas befordringar till
tjenster inom utrikesdepartementet icke blott af norske män, enligt
nämnda praxis, utan äfven af svenske män. Men att på detta sätt
öfverflytta eu bel grupp regeringsärenden frän statsrådet till den ministeriella
konseljen och så medelst undandraga dem de konstitutionella
garantier, som äro förbundna med deras behandling i statsrådet, kan
utskottet ingalunda förorda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke må föranleda någon
Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 maj IDOL

På utskottets vägnar:

G. RUDEBEOK.

Reservationer:

af herrar Rudebeck, Säve, Berg. Gustaf Axel, Nyström Carl, Berg. Gasta/
B. och friherre Falkenberg, som ansett att uti motiveringen bort efter
orden: »kan utskottet ingalunda förorda», inflyta följande:

Att i svensk grundlag, införas stadganden för vinnande af berörda

‘Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

motionen afsedda syftemål finner utskottet dessutom icke lämpligt;
och för öfrigt är utskottet af den åsigten, att partiella lagförändringar
i fråga om förhållanden, hvilka stå i samband med eller äro beroende
af föreningen mellan Sverige och Norge, icke böra vidtagas.

På grund af etc.
af herr Waldenström, som anfört:

Då det. utan tvifvel är >högst nödigt och nyttigt», att grundlag
och konstitutionel praxis stå i öfverensstämmelse med hvarandra, enär
ett motsatt förfarande måste i längden undergräfva grundlagens helgd,
så har jag ansett, att utskottet bort göra ett uttalande i motionens syfte!
Det är, enligt min uppfattning, konstitutionsutskottets pligt att vaka
öfver, att grundlagen efterlefves, eller att, der detta af en eller annan
anledning icke vidare är möjligt, hos Riksdagen enligt § 38 riksdagsordningen
gorå framställning om sådana ändringar i grundlagen, som
äro. nödvändiga för att bringa densamma i öfverensstämmelse med det
politiska, lifvets kraf. I synnerhet torde detta böra anses nödvändigt i
ett. så vigtigt. stycke som det ifrågavarande, der sedan lång tid en konstitutionel
praxis utbildat sig, som icke låter förena sig med regeringsformens
ordalydelse.

Herr Blomberg har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit
i justeringen af utskottets betänkande.