Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2-
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. kansli den 12 mars 1901, kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i fråga om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående sådan ändring i gällande grunder för valrätt
till Andra Kammaren, att flyttning från en kommun
till en annan ej må medföra förlust af valrätt till nämnda
kammare.
Med anledning af en vid nästlidet års riksdag inom Andra Kammaren
af herr David Bergström väckt motion, n:o 154, angående ändrad lydelse af
§§17 och 19 riksdagsordningen, föreslog samma Riksdags konstitutionsutskott
uti _ afgifvet utlåtande, n:o 7, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t för Riksdagen framlägga förslag till
sådan ändring i gällande bestämmelser rörande grunderna för valrätt till
Andra Kammaren, att enbart den omständigheten, att en valberättigad person
flyttar från en kommun till en annan, ej må beröfva honom valrätt till
Andra Kammaren.
Konstitutionsutskottet anförde såsom skäl för skrifvelseförslaget bland
annat följande: »Att en persons valrätt och valbarhet till Riksdagens Andra
Kammare kunna göras om intet enbart på grund af den omständigheten, att
personen i fråga flyttar från en kommun till en annan, måste enligt utskottets
uppfattning anses innebära en afsevärd oegentlighet, hvilken blifver särskilt
påfallande i sådana händelser, der flyttningen egt rum mellan två inom samma
valkrets belägna kommuner; och, såsom motionären erinrat, saknas ej exempel
på att en persons valrätt och dermed ock hans valbarhet af sistberörda anledning
för en tid upphört. Äfven om det må med skäl antagas, att sådana
Hih. till Iliksd. Prof. IDOL .? Sami, 2 Höft. (N:n 2). 1
9
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
fall icke kunna blifva synnerligen talrika, är enligt utskottets åsigt eu lagändring
i motionens syfte likväl särdeles önskvärd, då det icke synes vara
med rätt och billighet öfverensstämmande, att ett förhållande af så pass
underordnad betydelse som en förändring i afseende å boningsorten skall få
inverka på utöfningen af de vigtigaste medborgerliga rättigheter.»
Under framhållande derjemte, dels att vid en reform i berörda hänseende
skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke för en person, som flyttat
från en kommun till en annan, valrätten inom den senare kommunen skulle
kunna inträda tidigare, än nu är fallet, dels ock att det vidare maste tagas
i noggrant öfvervägande, huruvida icke i sammanhang med reformen kunde
erfordras jemkningar i författningar, hvilka läge utom utskottets egentliga
verksamhetsområde, samt att Kongl. Maj:t vore bäst i tillfälle att egna frågan
den närmare utredning, hvilken i följd häraf torde vara erforderlig, fann
utskottet det vara rigtigast att i hufvudsak tillstyrka bifall till ett i motionen
alternativt framstäldt yrkande om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om utredning och förslag i ämnet.
Konstitutionsutskottets hemställan blef af Första Kammaren, efter anstäld
votering, med 51 röster mot 49 afslagen, hvaremot Andra Kammaren
utan diskussion biföll utskottets skrifvelseförslag.
Vid innevarande riksdag har af samme motionär å nyo upptagits frågan
om det s. k. flyttningsstreckets borttagande. Uti en inom Andra Kammaren
framlagd motion, n:o 159, hvilken blifvit till konstitutionsutskottet hänvisad,
har han nemligen framstält ett yrkande, som fullkomligt öfverensstämmer med
det af 1900 års konstitutionsutskott tillstyrkta förslaget om skrifvelse till
Kongl. Maj:t.
Såsom skäl för sin hemställan anför motionären detsamma, som åberopades
till stöd för berörda vid nästlidet års riksdag af honom väckta förslag.
Hans motivering är af följande lydelse: »Det är en gängse regel, att en medborgare,
för att vara politiskt röstberättigad å en ort, måste sedan viss i lagen
föreskrifven tid haft fast bostad derstädes. Sa kräfves det i de flesta länder såsom
vilkor för politisk rösträtt att vara bosatt inom valkretsen vid tiden för vallängdens
årliga uppgörande. I vissa länder fordras det, att inflyttningen skall ha
skett sex månader före vallängdens upprättande. Danmarks grund- och vallagar
säga senast ett år före valdagen. I några länder, såsom i Tyska riket och Schweiz,
afslutas vallängderna några få dagar före valet, hvadan inflyttningen till valkretsen
der kan ha skett helt nyligen. Ja, i Schweiz ega äfven de, som
tillfälligtvis vistas i en valkrets, att der utöfva politisk rösträtt på samma
vilkor som de bofasta männen, nemligen att vara uppförda i vallängden, och
denna afslutas icke förr än tre dagar före valet.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
3
Inom vissa andra länder, och bland dem Sverige, är ett ganska strängt
flyttningsstreck uppdraget, och detta gäller icke allenast valkretsen, utan det
fordras att sedan viss tid vara bosatt just inom den kommun i valkretsen,
der den politiska rösträtten skall utöfvas. Man må nu vara hur stor vän
af politiska gränsstreck som helst, så lär det dock bli svårt att uppvisa någon
rimlig grund för en dylik bestämmelse, hvilken kan från politisk rösträtt
för längre eller kortare tid utesluta en person, som råkar byta om bostad
inom en valkrets, der lian förut är politiskt röstberättigad.
Det svenska flyttningsstrecket är emellertid ännu strängare än någonstädes
annars. I Sverige kräfves det nemligen icke allenast att vara bosatt,
d. v. s. lagligt mantalsskrifven, inom den kommun, der den politiska rösträtten
skall utöfvas, utan äfven att der ega kommunal rösträtt. Och det är
en lång omgång i regeln för en nyinflyttad person, innan han hinner dit.
Medan t. ex. i Preussen en nyinflyttad person sex månader efter inflyttningen
kan bli politiskt röstberättigad inom kommunen, får hos oss flertalet
af de inflyttade vänta i 1—2 års tid, innan de kunna få kommunal och
politisk rösträtt.
Det kan nu icke förnekas, att det ligger en orättvisa i att alldeles
beröfva en medborgare hans politiska rättigheter för en tid, derför att han
flyttar från en ort till en annan, och denna orättvisa minskas icke deraf, att
det är de små inkomsttagarne, som mest af alla drabbas af flyttningsstrecket.
Då riksdagsordningens bestämmelser om valbarhet till Andra Kammaren grunda
sig på bestämmelserna om valrätten, medför flyttningssti-ecket äfven en ytterligare
skärpning af det bostadsband, hvarigenom valbarheten till nämnda
kammare blifvit begränsad. Det gifves ju exempel på att riksdagsmän, som
i många år åtnjutit valkretsens förtroende, för en tid förlorat sin valbarhet
derstädes endast och allenast derigenom, att de flyttat till en annan kommun
i samma valkrets. Ingen lär bestrida det barocka häri, och det vore gifvetvis
önskligt att åstadkomma eu rättelse äfven på detta område.»
Utskottet har vid behandling af nu förevarande motion icke ansett
sig hafva skäl att frångå den uppfattning uti ifrågavarande ämne, hvilken
uttalades af konstitutionsutskottet vid 1900 års riksdag, såväl derom,
att den ifrågasatta reformen är af rättvisa och billighet påkallad, som ock
derutinnan, att då i sammanhang med densamma jemkningar i vissa författningar,
Indika icke ega grundlags natur, till äfventyrs kunna blifva erforderliga,
Kong!. Magt är bäst i tillfälle egna frågan härför behöflig närmare utredning.
Efter nästlidet års riksdags beslut i föreliggande fråga har visser
-
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
ligen tillkommit en omständighet, hvarom utskottet anser sig böra i detta
sammanhang erinra, nemligen den, att häda kamrarne förenat sig om en
underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om »fullständig och allsidig
utredning» i fråga om utsträckning af valrätten till Riksdagens Andra
Kammare samt om framläggande af förslag i denna fråga; och då, enligt
utskottets åsigt, de erforderliga bestämmelserna om den persons valrätt, som
flyttat från en kommun till en annan, lämpligen borde få sin plats i den
paragraf i riksdagsordningen, som närmast handlar om valrätten till Andra
Kammaren, nemligen § 14, skulle ju möjligen kunna ifrågasättas, huruvida
icke Riksdagen borde hos Kongl. Maj:t anhålla, att förslag i nu förevarande
fråga måtte blifva utarbetadt i sammanhang med den begärda utredningen uti
rösträttsfrågan. Men denna omständighet har utskottet icke kunnat anse vara
af någon afgörande betydelse vid behandlingen af det nu väckta förslaget.
Utskottet har nemligen funnit de uti herr Bergströms motion påvisade olägenheterna
deraf, att valrätt och valbarhet till Riksdagens Andra Kammare
under nu gällande lagstiftning kunna för en afsevärd tid upphöra allenast
på grund af den valberättigades eller valbares ombyte af boningsort, vara af
så väsentlig betydenhet, att åtgärder för deras undanrödjande så snart som
möjligt böra vidtagas.
Med anledning af herr Bergströms ifrågavarande motion och på grund
af hvad här ofvan blifvit anfördt, får utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen mätte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t, om möjligt för nästkommande
Riksdag, framlägga förslag till sådan ändring i gällande
bestämmelser rörande grunderna för valrätt till Andra
Kammaren, att enbart den omständigheten, att en valberättigad
person flyttar från en kommun till en annan,
ej må belefva honom valrätt till Andra Kammaren.
Stockholm den 11 mars 1901.
På utskottets vägnar:
G. RUDEBEOK.
Reservationer:
af herrar Rudebeck, Behm, Säve, Blomberg, friherre Wrangel von Brehmer
och friherre Alströmer, hvilka ansett, att utskottets hemställan bort, med ute
-
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
5
slutande af orden »om möjligt för nästkommande Riksdag», hafva följande
lydelse:
»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t för Riksdagen framlägga
förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser rörande
grunderna för valrätt till Andra Kammaren, att enbart
den omständigheten, att en valberättigad person flyttar
från en kommun till en annan, ej må beröfva honom valrätt
till Andra Kammaren»;
af herrar Dalin och Johnsson, hvilka yrkat, att utskottets motivering
och hemställan skulle erhålla denna lydelse:
»Utskottet har vid behandling af den föreliggande motionen icke ansett
sig hafva skäl att frångå den uppfattning uti ifrågavarande ämne, hvilken
uttalades af konstitutionsutskottet vid 1900 års riksdag derom, att den ifrågasatta
reformen är af rättvisa och billighet påkallad. Utskottet har nemligen
funnit de uti motionen påvisade olägenheterna deraf, att valrätt och valbarhet
till Riksdagens Andra Kammare under nu gällande lagstiftning kunna för
en afsevärd tid upphöra allenast på grund af den valberättigades eller valbares
ombyte af boningsort, vara af så väsentlig betydenhet, att åtgärder
för deras undanrödjande så snart som möjligt böra vidtagas. Då emellertid,
såsom redan nästlidet års konstitutionsutskott erinrat, i sammanhang med
den ifrågasatta reformen jemkningar i vissa författningar, hvilka icke ega
grundlags natur, till äfventyrs kunna blifva erforderliga, samt Kongl. Maj:t
är bäst i tillfälle egna frågan härför behöflig närmare utredning, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, om möjligt för nästkommande
Riksdag, framlägga förslag till sådan ändring
i gällande bestämmelser rörande grunderna för valrätt till
Andra Kammaren, att enbart den omständigheten, att en
valberättigad person flyttar från en kommun till en annan,
ej må beröfva honom valrätt till Andra Kammaren.»
Herr Berg, Gustaf Axel, har begärt få här antecknadt, att han ej
deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1901. 3 Sami. 2 Häft.
2