Bunkoutskottets Memorial N:o 3.

1

N:o 3.

Ant. till Riksd. kansli den 1 februari 1901, kl. 2 e. ra.

Memorial, om verkstäld granskning af riksbankens styrelse och
förvaltning.

Till följd af den bankoutskottet enligt § 4 i dess instruktion åliggande
skyldighet att undersöka oeh granska riksbankens tillstånd samt
huru densamma styrd och förvaltad blifvit, har utskottet tagit del af
dels fullmägtiges i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden
från och med den 15 januari 1900, intill hvilken dag ansvarsfrihet
blifvit för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad,
''och till början af innevarande års riksdag, dels af de af vederbörande
revisorer afgifna berättelser om verkstäld granskning af riksbankens
såväl hufvudkontors som de särskilda afdelningskontorens i Göteborg,
Malmö, Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad,
Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och
Östersund förvaltning under år 1899 äfvensom beträffande afdelningskontoret
i Gefle den tid af år 1898 eller från och med den 20 december,
nämnda kontor hållits öppet, dels ock af fullmägtiges med utskottets
memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlemnade berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning år 1900 äfvensom af de utaf
styrelserna för riksbankens i verksamhet varande kontor i afseende å
dessa kontors förvaltning under samma år lemnade redogörelser; och
får utskottet, efter nu fullbordad granskning, härmed till Riksdagen
afgifva berättelse i ämnet.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 3 Sami. 1 Afd. 3 Höft. (N:o 3)

1

2

Bunkoutskottets Memorial N:o 3.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- ock
utlåningsrörelsen äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att fölen
närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga
sifferredogörelser, som lemnats i de berättelser, hvilka afgifvits af
Riksdagens revisorer och riksbankens fullmägtige liksom i utskottets
förut till Riksdagen aflåtna memorial n:o 1.

Några siffergrupper af allmännare intresse anser sig utskottet dock
böra meddela här nedan.

Metalliska kassan, i hvilken, sedan med ingången af år 1899 lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 trädt i kraft, endast guld,
men icke silfvermynt, får inberäknas, har under sistförflutna året varit
lägst den 30 juni, då den utgjorde kronor 29,785,364: 80, och högst
den 30 november, då den uppgick till kronor 37,012,982: 86. Den 31
december 1900 var metalliska kassan kronor 36,854,697: 77.

Riksbankens fordringar i löpande räkning i utlandet, hvilka vid
ingången af år 1900 utgjorde 16,679,187: 80, stego den 28 februari till
högsta beloppet under året eller kronor 23,028,635: 32, hvarefter en
successiv nedgång inträdde, så att riksbanken under tiden från och med
den 9 till och med den 30 juni å denna räkning hade skuld, som var
störst den 23 juni eller kronor 3,323,319: 52. Från och med juli månad
uppstod å nyo behållning, som den 31 december uppgick till kronor
14,034,001: 87.

Sedelutgifningsrätten, som vid början af år 1900 uppgick till kronor
124,916,395: 25, var vid samma års slut kronor 150,404,358: 87. De
utelöpande sedlarne voro vid samma tidpunkter kronor 75,189,484: 33
och 71,991,608: 02 samt den obegagnade sedelutgifningsrätten kronor
49,726,910: 92 och 78,412,750: 85.

Omfattningen af riksbankens utlåning srörelse under år 1900 framgår
af följande siffror vid årets slut, fördelade efter utlåningens särskilda
hufvudgrupper:

diskonterade vexlar.............................................................. kr. 62,142,250: 64

utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, obligationer,
aktier, inteckningar m. m..................... » 25,061,255: 50

utlåning mot pant af varor................................................ » 634,460: —

afbetalningslån .............................................:..........i.-.............. » 10,3*43,394: 86

kassakreditiv ........................................................ » 6,778,942: 58

Summa kr. 104,960,303: 58

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

3

Såsom denna redogörelse utvisar, faller jemväl i år största utlåningsbeloppet
på vexeldiskonteringen; och bland de diskonterade vexlande
äro fortfarande största antalet sådana, som rediskonterats af enskilda
bankinrättningar, åt hvilka rediskonteringskredit beviljats. Under
det att riksbankens hela inrikes vexelportfölj den 31 december 1900
innehöll kronor 59,581,512: 24, var nemligen deraf rediskonteradt belopp
kronor 32,147,232: 85 eller 54 procent af hela vexelportföljen.
Motsvarande procenttal var vid samma tid föregående år 51.

Huru ifrågavarande rediskonteringskredit från dess första erbjudande
från bankofullmägtige år 1893 anlitats af enskilda bankinstitut,
framgår af följande uppgifter:

vid

1893

års

slut

hade

åt

6

banker beviljats rediskonteringskredit å tillhopa kr. 5,000,000

1894

»

»

8

2>

» 6,800,000

1895

»

»

14

» »

2

2>

» 11,900,000

»

1896

»

»

»

22

»

» 2>

7>

» 18,550,000

1897

»

»

31

»

»

» 33,875,000

1898

»

»

>

»

35

»

» »

»

» 35,925,000

»

1899

»

»

»

37

» »

s 37,025,000

1900

»

»

36

»

» »

»

» 37,035,000

För innevarande år uppgår det belopp, som för ^diskontering stälts
till förfogande af vederbörande bankanstalter, hvilkas antal Ökats till
40, till sammanlagdt 46,510,000 kronor eller närmare 10 millioner mer
än vid början af år 1900.

Å sin utlånings- och öfriga rörelse under år 1900 har riksbanken
intjenat en vinst af kronor 4,178,942: 77.

Till denna vinst hafva riksbankens kontor i orterna lemnat följande

bidrag:

kontoret

i

Göteborg ....

...................... kr.

757,793:

98

eller 4,96 procent*

b

b

Malmö.........

...................... »

579,202:

63

B 4,43 B

b

B

Falun ..........

....................... B

45,831:

24

B 3,66 B

b

B

Godo............

...................... B

113,705:

75

B 3,85 B

b

b

Hernösand .

....................... B

487,984:

27

B 4,86 B

b

B

Jönköping .

...................... B

94,320:

55

B 4,08 B

Transport kr.

2,078,838:

42

* Procentsiffrorna hänföra sig till medelbeloppet af de åt vederbörande kontor under
året för lånerörelsen anvisade och använda förlagsmedel.

4

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

Transport kr. 2,078,838: 42

kontoret i Kalmar................................

B

32,791: 57

eller

2,76

procent

)) » Karlskrona ......................

B

69,283: 76

B

3,70

B

» b Karlstad.............................

B

100,094: 82

B

4,55

B

» » Linköping.........................

B

140,039: 71

B

4,88

B

» b Luleå....................................

B

200,011: 77

B

4,84

B

b b Mariestad.........................

B

28,541: 97

B

2,66

B

» » Umeå..................................

B

76,249: 01

B

4,55

B

b b Vexiö .................................

B

34,257: 55

B

2,17

B

b b Visby .................................

B

62,009: 33

B

3,99

B

)) B Örebro...............................

B

340,819: 77

B

4,70

B

» » Östersund..........................

B

97,210: 48

B

4,23

B

kr.

3,260,148: 16

Skilnaden mellan detta belopp

och banko vinsten i dess helhet är

B

918,794: 61

kr.

4,178,942: 77;

och utvisar således nämnda skilnad det belopp, hvarmed hufvudkontoret,
dock äfven på annan rörelse än lånerörelse, bidragit till årets vinstsumma.

Den under år 1899 af'' riksbanken började clearingsrörelsen har
under år 1900 visat eu mycket stor omsättning, i det att beloppet af
de till afdelningen för denna rörelse inlemnade valutor uppgått till
sammanlagdt 4,238,902,069 kronor och summan af de å vederbörande
bankers särskilda konton på grund af clearingen debiterade och krediterade
belopp till 743,357,778 kronor 72 öre.

Uti clearingsrörelsen deltaga, utom riksbanken, 11 bankinrättningar,
hvilka äro förmedlare för 61 andra penninganstalter.

I den till utskottet hänvisade, af Riksdagens revisorer den 30 november
1900 afgifna berättelse angående riksbanken hafva revisorerna
uti berättelsens § 25 yttrat sig i fråga om emottagandet till förvar i
riksbanken af s. k. slutna deposita samt dervid såsom sin åsigt uttalat,
att riksbanken borde helt och hållet upphöra med ifrågavarande art af

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

5

depositionsrörelse och i anledning deraf hemstält om vidtagande af
erforderliga åtgärder till upphäfvande af de bestämmelser i gällande
bankoreglemente och banklagen, på grund af hvilka omförmälda slags
deposita kunna i riksbanken emottagas.

Uti ett med anledning af denna hemställan af utskottet från bankofullmägtige
infordradt utlåtande hafva dessa, efter erinran om de i lagen
för Sveriges riksbank och gällande bankoreglemente i ämnet förekommande
stadganden, yttrat sig sålunda:

»I den kungliga propositionen till 1897 års Riksdag var föreslaget
att borttaga rörelsen med slutna deposita från riksbankens verksamhet,
men i det särskilda utskott, som hade att behandla banklagen, fann
förslaget härom icke tillslutning.

Utskottet yttrade:

Slutligen har utskottet funnit giltig anledning saknas att fråntaga
riksbanken den befogenhet, som den hittills egt, att till förvar mottaga
s. k. slutna deposita. Rörelsen har visserligen varit af ringa omfång
och föga inbringande, men dess betydelse torde mindre ligga j den
omfattning, i hvilken allmänheten begagnar sig af en sådan rättighet,
än i det gagn, som deraf kan beredas åt offentliga myndigheter och
allmänna inrättningar. Det är med hänsyn härtill, som utskottet, med
anledning af herr F. A. Boströms motion i ämnet, funnit sig höra föreslå
ett tillägg, hvarigenom en möjlighet öppnas för riksbanken att till förvar
mottaga gods under försegling, medan på Riksdagen må bero att stadga,
om och i hvilken omfattning denna rättighet också skall göras till en
skyldighet.’

Hvad utskottet föreslagit blef af Riksdagen bifallet och bestämmelsen
i lagen intagen.

Utan tvifvel eger utskottets uppfattning af förhållandena fullt fog
för sig, och då dertill kommer, att rörelsen icke vållat några olägenheter
för riksbanken, men deremot, enligt hvad erfarenheten gifver vid
handen, bereder allmänheten vissa fördelar, som icke med säkerhet
kunna erhållas å andra håll, anse fullmägtige, ehuru från riksbankens
sida något särskildt intresse att fortfara med ifrågavarande rörelse ej
finnes, dock tillräckliga skäl ej föreligga att vidtaga någon ändring i
hvad nu är stadgadt.

Hvad slutligen ändringen af föreskrifterna i sjellva lagen beträffar,
torde formel befogenhet att vid innevarande års riksdag åstadkomma
densamma icke längre stå öppen.»

Ehuru utskottet delar den af revisorerna uttalade uppfattningen, att
ifrågavarande art af riksbankens rörelse borde upphöra, anser utskottet

6

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

likväl, på grund al hvad i ärendet förekommit och då någon motion ej
föreligger om ändring i lagen för Sveriges riksbank uti nu ifrågavarande
hänseende, någon hemställan i ärendet från utskottets sida icke för närvarande
kunna ifrågakomma.

I den af Riksdagens revisorer afgifna berättelsen har utskottet
vidare fäst sin uppmärksamhet vid revisorernas i berättelsens § 49
förekommande uttalande angående utseende af siffergränskare vid revisionerna
af afdelningskontoren, deruti revisorerna påpekat de olika
förfaringssätt, som, enligt af de vid revisionerna af afdelningskontoren
förda protokoll framginge, vid de olika kontoren tillämpades, i det att
i öfvervägande antal fall till förrättande af siffergranskningen utsåges
en kontoret tillhörande person, under det att vid åtskilliga kontor dertill
antagits någon utomstående och i några fall biträde dertill ej syntes
hafva anlitats, samt, med erinran, att i gällande instruktion för Riksdagens
revisorer vid riksbankens afdelningskontor i orterna uti förevarande
hänseende ej funnes annan bestämmelse, än att revisorerna
egde antaga biträde vid siffergranskningen, uttalat sin tvekan, huruvida
det kunde anses fullt lämpligt att använda en vid vederbörande afdelningskontor
anstäld person till granskning af arbete, han till äfventyrs
sjelf kunde hafva handlagt, samt huruvida ej rigtigare vore, att, när
revisorerna funne biträde vid siffergranskningen erforderligt, dertill utsåges
någon, som ej inom kontoret i fråga innehade anställning.

Delande den af revisorerna sålunda uttalade uppfattning, ämnar utskottet
framdeles taga denna fråga i öfvervägande och derefter för
Riksdagen framlägga förslag till ändrade bestämmelser i ämnet.

I öfrigt har utskottet i förevarande berättelse ej funnit några uttalanden,
som påkalla särskildt yrkande från utskottets sida.

Den granskning, som af bankoutskottet nu verkstälts, omfattar icke
bankofullmägtiges gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret fattade
beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års Riksdags
beslut om uppförande på Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen
och dess verk; hvilken granskning liksom föregående riksdagar
verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens hufvudkontors räkenskaper för år
1899 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin derom afgifna

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

7

berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid, granskningen
omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerna för sin
del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmägtige beviljas. De revisorer,
som, valde af Riksdagen, granskat afdelningskontorens i Göteborg, Malmö,
Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Knrlstad,
Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och Östersund
förvaltning år 1899, hafva likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet
för kontorens styrelser; och enär utskottet vid den af utskottet
nu verkstälda undersökning af riksbanken ej haft något att anmärka,
utan funnit, att fullmägtige med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag,
får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmägtige i riksbanken beviljas
dels för förvaltningen under år 1898 af bankens
afdelningskontor i Gefle, dels för förvaltningen under
år 1899 af bankens såväl hufvudkontor som afdelningskontor
i Göteborg, Malmö, Falun, Gefle, Hernösand,
Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Linköping,
Luleå, Mariestad, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och
Östersund, dels och för de beslut och åtgärder, som
finnas antecknade till fullmägtiges protokoll från och
med den 15 januari 1900 till samma dag innevarande år.

Stockholm den 1 februari 1901.

På bankoutskottets vägnar:
F. A. BOSTRÖM.