Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.
1
N:o 23.
Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1901, kl. 2 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring af
tulltaxans bestämmelser rörande arbetad Kautschuk
eller Gummi elasticum och Gutta percha.
(l:a A.)
Gällande tulltaxas bestämmelser rörande Kautschuk eller Gummi
elasticum samt Gutta percha äro af följande lydelse:
Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller
icke, samt Gutta percha: .
oarbetad ____________________________________________________. —— fri.
arbetad:
i skifvor utvalsad:
af 1 mm. tjocklek eller deröfver, med eller
utan väfinlägg_____________________________________• ---- fri.
af mindre tjocklek än 1 mm.:
utan väfinlägg____________________________----- fn.
med väfinlägg; tullbehandlas såsom Vät*
nader, vattentäta.
tråd, rör, slangar, buffers, maskinremmar och
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 7.9 Höft. (N:o 23).
1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.
packningar, äfvensom knifskaft och ämnen
dertill ___________________________________________________ __— fria.
andra slag, ej specificerade, härunder inbegripa
skodon och i trähylsa infattad
kautschuk _________________________________________ 1 kilogram 1: 20
Anm. Intet afdrag i vigten medgifves för askar, kartor och
pappersomslag.
Åtskilliga af de under ofvannämnda tulltaxerubriker upptagna varor,
särskildt slangar, maskinremmar och packningar, bestå emellertid ofta af
kautschuk i förening med något annat ämne, såsom metall, asbest eller
väf. Så beskaffade varor lära, enligt hvad utskottet inhemtat, icke tullbehandlas
såsom arbeten af kautschuk, utan på annat sätt, beroende på det
ändamål, för hvilket de äro afsedda, slangar i allmänhet såsom delar till
maskiner eller tillbehör till sprutor, i båda fallen med tull af 10 procent
af värdet, maskinremmar såsom »Eemmar, synbarligen ämnade att begagnas
såsom dragremmar till maskiner» med samma tullsats samt packningar såsom
»Maskiner, redskap och verktyg», likaledes med tull af 10 procent af
värdet.
I en till utskottets behandling hänvisad motion, n:o 28, inom Andra
Kammaren föreslår nu herr O. Trapp, att, med ändring af vissa af de nu
gällande bestämmelserna rörande tullbehandlingen af kautschuk och guttaperchavaror,
ofvan anförda rubriker i tulltaxan måtte erhålla följande för
-
ändrade lydelse:
i:uif,*:it) !: ''A auit ■'' -M-Ia,nmhI- .;! ■ :,v . t!:i ■■ •
»Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller
icke, samt Gutta percha:
oarbetad ____________________________■_______________________ __fri.
arbetad:
i skifvor utvalsad:
af 5 mm. tjocklek eller deröfver, med eller
utan väfinlägg _________________________ 1 kilogram 1: 20
af mindre tjocklek än 5 mm. med eller utan
väfinlägg..______________________________....._________ 1 kilogram 0: 60
Anm. Kautschuk af mindre tjocklek än en mm.
med väfinlägg tullbehandlas såsom väfnader,
vattentäta.
träd, rör, slangar, buffers, maskinremmar och !
packningar, äfven i förening med andra
material, samt knifskaft och ämnen dertill 1 kilogram 1: 20
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.
andra slag, ej specificerade, härunder inbegripna
skodon och i trähvlsa infattad kautschuk
_____________________„__________________________1 kilogram 1: 20
Anm. Intet afdrag i vigten medgifves för askar, kartor och
pappersomslag.»
Till stöd för detta förslag anför motionären följande:
»Såsom förnödenheter, hvilka i allt större utsträckning finna användning
såväl som direkta förbrukningsartiklar i dagliga lifvet som i synnerhet
för mångahanda ändamål i industriens tjenst, ingå varor tillverkade af
gummi eller kautschuk. Dess egenskaper af elasticitet och täthet hafva
befunnits värdefulla för de mest olikartade ändamål. Bifogade statistiska
uppgifter (bil. Ditt. A & B) å rikets import under åren 1890—1899 af
dels oarbetad och dels arbetad kautschuk, hvilka uppgifter, enligt hvad
nedan skall närmare angifvas, i allt fall ej innefatta på långt när alla hit
införda artiklar af kautschuk, gifva tydligt vid handen, att ifrågavarande
ämnes förtjenster först under de sist förflutna åren beaktats.
Den ökade användningen af kautschukvaror i sammanhang med lifaktigheten
uti industrien i vårt land under de senaste åren har ock gifvit
anledning till anläggning i riket af icke mindre än fem fabriker för tillverkning
af gummi varor, en i Helsingborg, en i Svaneholm i Vestergötland,
en i Grislaved i Småland, eu i Trelleborg och den femte i Malmö.
De naturliga förutsättningarne för de inländska fabrikerna för tillverkning
af gummivaror att kunna åstadkomma fullgoda produkter lemna
icke rum för anmärkning, och ej heller i öfrigt kan anföras någon omständighet,
som bör föranleda företräde för fabriker i utlandet. Ofvanberörda
redan befintliga fabriker äro också af den storlek, att de, då alla
kommit fullt i gång, utan tvifvel äro i stånd att mera än fylla landets
behof af gummivaror.
Emellertid göra sig mångfaldiga klagomål öfver tullbestämmelserna,
i hvad de afse gummivaror, gällande icke allenast från fabrikerna och deras
egare, utan äfven, särskildt till följd af den olika tillämpningen af dessa
bestämmelser, från större importörer och förbrukare af gummivaror, och
då de gällande bestämmelserna härutinnan tillkommit för så lång tid tillbaka,
att gummiindustriens utveckling icke var jemförlig med den nuvarande,
är det helt naturligt, att revision och förändring af dessa bestämmelser
är i hög grad af behofvet påkallad.
Vid tillverkningen af kautschukvaror skilja fabrikanterna i första rum -
4 Bevillningsutskottets Betänkande No 23.
mot emellan tillverkningen af skodon (galoscher) och tillverkningen af tekniska
gummivaror.
Vid införsel af skodon, hvilken artikel i tulltaxan ingår under rubriken
»kautschuk, arbetad, andra slag, ej specificerade, härunder inbegripna
skodon och i trähylsa infattad kautschuk», är bestämd eu tullafgift af 1
krona 20 öre pr kilogram.
Denna tullsats synes mig vara väl afpassad, hvilket jemväl framgår
deraf, att importen af galoscher, efter tillkomsten af våra svenska fabriker,
icke eller åtminstone icke i nämnvärd mån ökats, oaktadt förbrukningen af
galoscher under det senaste årtiondet säkerligen mera än fördubblats; och
jag har derför icke någon ändring att föreslå i nu omförmälta tullsats.
Under angifna rubrik i tulltaxan »kautschuk, arbetad, andra slag etc.»
tullbehandlas i öfrigt en mängd mindre artiklar, såsom radergummi, mattor,
hylsor för vridmaskiner, kammar, proppar, tobakspungar äfvensom allehanda
gummivaror för kirurgiskt bruk samt för sjukvårdsändamål, hvilka artiklar
i allmänhet hvar för sig i utlandet äro föremål för special tillverkning och
för hvilka afsättningen bär i landet är af så ringa omfattning, att det icke
kan förväntas blifva fördelaktigt för någon härvarande fabrik att annat än
i liten skala och så småningom upptaga tillverkningen af dem.
Alla öfriga underrubriker under ifrågavarande bufvudrubrik »kautschuk»
upptaga dessa varor såsom fria från tull. Emellertid har vid
tillämpningen af tulltaxan den praxis utvecklat sig, hvilken kongl. generaltullstyrelsen
genom särskilda beslut i tullbehandlingstvister bestämt, att åtskilliga
varor af kautschuk såsom hufvudbeståndsdel skola tullbehandlas
under rubrikerna »maskiner, redskap och verktyg eller delar deraf, ej
specificerade» eller »remmar etc. ämnade att begagnas såsom dragremmar
till maskiner» eller »sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör»,
i alla tre fallen med en tullafgift af 10 procent utaf värdet. Knappast
några varor torde vid de särskilda tullkamrarna så olika tullbehandlas som
gummivaror, men såsom mest allmänt torde kunna påstås, att såsom »maskiner
och redskap» tullbehandlas i skifvor utvalsad kautschuk med metall
eller annat inlägg än väf, ångslangar af väf och kautschuk med tät omklädnad
af ståltrådsflätning, packningar af kautschuk i förening med annat
ämne samt tillskurna ventilplattor, såsom »dragremmar», alla remmar af
kautschuk med väfinlägg samt såsom »spruttillbehör» till mindre sprutor
apterade slangar.
blågrå officiella uppgifter huru stora mängder gummivaror, hvilka under
nämnda rubriker tullbehandlats, till landet införts, har jag ej kunnat
Bevillmngsutskottets Betänkande N:o 23. 5
erhålla, då uti statistiken dessa varor sammanförts med öfriga under samma
rubriker tullbehandlade varor, men då packningar, slangar och remmar
äro de ojemförligt största artiklarne af tekniska gummivaror och de, som
nästan uteslutande för industriella ändamål användas, torde man utan fara
för misstag kunna förutsätta, att importen af dessa varor varit högst betydlig
och under de senaste åren stigit i ännu hastigare grad än importen
af andra tekniska gummivaror.
Under sistlidna års riksdag inlemnades af kongl. generaltullstyrelsen
— med erinran att under rubriken kautschuk upptoges slangar, maskinremmar
och packningar såsom tullfria, och att föreskrift saknades, huru
dessa artiklar skulle tullbehandlas, derest de jemte kautschuk innehölle äfven
annat material — förslag, att då samma skäl för tullfrihet i sistberörda
fall torde förefinnas, bestämmelse härom skulle i tulltaxan införas.
I likhet härmed anser äfven jag, att slangar, remmar och packningar
böra åsättas enahanda tull, vare sig i dem ingår jemväl annat material än
kautschuk eller icke. Men deremot finner jag, att det skulle vara i hög
grad oklokt att för vinnande af denna likhet taga bort all tull å dessa slag
af gummivaror eller att bibehålla nu gällande bestämmelser om tullfrihet
för vissa gummivaror.
I närliggande länder skyddas gummiindustrien genom tullsatser, hvilka
omöjliggöra export från Sverige till dessa länder och vålla, att då öfverproduktion
i tillverkningen af gummivaror någonstädes är för banden, våra
fabriker, om tullskydd icke här såsom i andra förbrukande länder förefinnes,
måste förvänta sig öfverskotten derifrån till pris, som till och med understiga
tillverkningsprisen. För tillverkningen af gummivaror användas i afsevärd
mängd så väl väf för inlägg som kemisk-tekniska preparat, hvilka
till större delen måste tagas från utlandet och vid införseln draga tull eller
i allt fall äro genom tull fördyrade utöfver de pris, för hvilka de stå de
utländska gummifabrikerna till buds. Sist nämnda omständighet är för de
svenska fabrikerna synnerligen besvärlig, och då dertill ifrågavarande industri
är inom landet alldeles ny, är den i så mycket större behof af att
icke ställas i ogynsamt förhållande gent emot den erfarna och högt uppdrifna
gummiindustrien, särskilt i Tyskland och England. Våra svenska
fabriker, hvilka visat sig fullt kompetenta att tillverka tekniska gummivaror,
hafva ej heller i. följd af tullbestämmelserna med ekonomisk fördel
kunnat upptaga konkurrensen med utlandets fabriker. Utom den mindre
fabriken i Trelleborg, som numera hufvudsakligen tillverkar gummidelar
för velocipeder, hvilka vid införsel enligt taxerubriken »velocipeder, delar
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.
deraf» draga eu tull af två kronor pr kilogram, hafva de inländska fabrikerna
uteslutande eller hufvudsakligen sysselsatt sig med tillverkning af
galoscher och hafva endast kunnat skaffa sig en ringa afsättning af tekniska
gummivaror.
Som gummivaror af bättre qvalitet, sådan som särskildt för ventilplattor,
remmar och slangar användes, äro ganska kostbara, torde den tullsats
af 1 krona 20 öre per kilogram, hvilken gäller för »kautschuk, arbetad,
andra slag», icke vara för hög, utan böra antagas såsom den normala,
och allenast de billigare kautschukvarorna, till hvilka såsom hufvudartikel
kunna hänföras i skifvor utvalsad kautschuk af mindre tjocklek än
fem millimeter, åsättas en lägre tull af 60 öre för hvart kilogram».
I fråga om införseln till riket af gummi och gummivaror, tillåter sig
utskottet hänvisa till de af motionären åberopade bilagor, hvilka äro öfverensstämmande
med den officiela statistiken och äro fogade jemväl vid
detta betänkande.
Såsom af motionen framgår, afser densamma åsättande af tull å sådana
s. k. tekniska gummivaror, som för närvarande äro tullfria och förhöjning
i tullen för åtskilliga dylika varor, hvilka nu hänföras till andra tulltaxerubriker,
hvaremot någon förändring i gällande tullsats för andra slags gummivaror,
af hvilka galoscher är den mest betydande artikeln, icke ifrågasättes.
Hvad motionären till stöd för sin framställning anfört, synes utskottet
innefatta goda skäl för ett bifall i hufvudsak till hans motion. Förbrukningen
af tekniska gummivaror har under de senaste åren till följd af industriens
uppsving i hög grad stegrats, och en inhemsk industri för tillverkning
af sådana varor har också uppstått. Förutsättningarna för
utvecklingen af en dylik industri äro enligt utskottets förmenande lika
stora inom vårt land som inom öfriga europeiska länder, då råvaran
icke produceras inom Europa, utan måste hemtas från tropiska länder,
hufvudsakligen Afrika, Sydamerika och Ostindien. Ett väl afpassadt
tullskydd för ifrågavarande industri är emellertid af nöden, derest densammas
utveckling ej skall hämmas af en öfvermäktig konkurrens från
länder, der fabrikationen af gummivaror fortfarit under längre tid än i vårt
land och till följd deraf nått en högre utveckling. De af motionären före
-
7
Bevillningsutskottets Betänkande N.-o 23.
slagna tullsatserna synas utskottet i allmänhet vara val afpassade. Den
höjning i priset på gummivaror, som, under förutsättning att priset ökas
med tullens hela belopp, genom tullen skulle förorsakas, torde, enligt hvad
från sakkunnigt håll blifvit utskottet meddeladt, belöpa sig, för gummivaror,
som nu äro tullfria, till omkring 20 procent af värdet samt för de
gummivaror, hvilka, på sätt ofvan berörts, nu tullbehandlas med 10 procent
af värdet, således endast till omkring 10 procent deraf. Det kan dock
icke påstås, att de industrier, hvilka använda gummivaror, och hvilka i
allmänhet kommit i åtnjutande af tullskydd, skulle genom nämnda prisförhöjning
i afsevärd mån betungas. Det har nemligen blifvit utskottet
meddeladt, att den årliga förbrukningen af gummivaror i medeltal uppgår
för råsockerfabriker
» pappersfabrikeiv
* trämassefabriker
* bryggerier_______
t ångbåtar____________
» valsqvarnar_______
» sågverk
» brännerier
» mejerier___________
till omkring 3,000 kr.
» » 2,000 *
500—1,000
100— 300 »
100— 300 >
* 50— 200
50— 150 »
» omkring 50 »
* 25
De föreslagna tullsatserna skulle sålunda medföra en förhöjning i konsumenternas
omkostnader för ifrågavarande artiklar till belopp, som, då
upplysning saknas om huru stor del af förbrukningen utgöres af nu tullfria
gummivaror, icke kan bestämdt angifvas, men i regel icke torde kunna
öfverstiga några hundra kronor.
Ehuru utskottet på grund af hvad nu anförts finner motionen vara
värd beaktande, kan utskottet dock icke tillstyrka densammas antagande i
oförändrad form, utan finner sig böra föreslå några ändringar dels af saklig
innebörd och dels af mera formel natur.
Genom tillsats till kautschuk af svafvel och åtskilliga andra ämnen,
ofta i stor mängd, framställes ett ämne, benämndt ebonit, hårdgummi eller
horniserad kautschuk, hvilket utgöres af en hård, svart massa, som antager
hög polityr och användes såsom surrogat för horn och fiskben samt
till imitationer af stenkolsarbeten med flere andra ändamål. Någon
tillverkning af ebonit förekommer för närvarande icke inom vårt land.
Utskottet anser fördenskull, att denna vara, som vanligen inkommer
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.
i plattor, rör, tråd eller stänger, bör i sådan form vara från införselafgift
befriad, men att andra arbeten deraf, som icke kunna hänföras
till andra i tulltaxan förekommande rubriker, böra draga den för liknande
arbeten af kautschuk bestämda tull. Såsom en följd häraf har utskottet
ansett ebonit och arbeten deraf böra i tulltaxan särskildt upptagas under
rubriken Kautschuk. Vidare finner sig utskottet icke kunna tillstyrka, att
maskinremmar af kautschuk ensamt eller i förening med annat material
beläggas med den af motionären föreslagna tullsats 1 krona 20 öre för
kilogram. I betraktande af dessa varors stora tyngd och jemförelsevis
mindre värde, synes en tullsats af 60 öre för kilogram vara tillfyllestgörande.
Och slutligen torde följande, mera formela ändringar i motionärens
förslag till uppställning af ifrågavarande del af tulltaxan böra vidtagas,
att dels knifskaft och ämnen dertill, hvilka upptagits i rubriken tråd, rör
m. m. med en tull af 1 krona 20 öre för kilogram, uteslutas ur nämnda
rubrik, och, såsom mera jemförliga med andra arbeten af kautschuk, dit
hänföras, vid hvilket förhållande dessa artiklar icke behöfva särskildt upptagas,
dels ock, då väfinlägg kan förekomma i skifvor icke blott af kautschuk
utan äfven af guttapercha af mindre tjocklek än 1 millimeter, i den
anmärkning, som innehåller bestämmelse att dylika varor skola tullbehandlas
såsom väfnader, vattentäta, ordet »kautschuk» uteslutes.
På grund af det nu anförda hemställer utskottet,
att Riksdagen måtte besluta, att ifrågavarande tulltaxerubrik
skall erhålla följande förändrade lydelse:
Kautschuk eller Gummi elasticum,
vulkaniserad eller icke, samt Gutta
percha:
oarbetad _______________________________----- fri
arbetad:
ebonit
(hårdgummi):
plattor, rör, tråd och stänger --- fria.
andra arbeten, ej specificerade 1 kilogram 1: 20
andra slag:-
i skifvor utvalsad:
af 5 mm. tjocklek eller
deröfver, med eller utau
väfinlägg .............t____ 1 kilogram 1: 20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23. 9
af mindre tjocklek än 5
mm., med eller utan
väfinlägg .................. 1 kilogram 0: 60
Anm. Af mindre tjocklek än
1 mm. med väfinlägg tullbehandlas
såsom Väfnader, vattentäta,
maskinremmar, äfven i för- •
ening med annat material 1 kilogram 0: 60
tråd, rör, slangar, buffers och
packningar, äfven i förening
med annat material 1 kilogram 1: 20
andra arbeten, ej specificerade,
härunder inbegripna
skodon och i trähylsa infattad
kautschuk____________ 1 kilogram 1: 20
Anm. Intet afdrag i vigten medgifves för
askar, kartor och pappersomslag.
Stockholm den 26 mars 1901.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAYALLI.
Bill. till Riksd. Brot. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 19 Hd fl.
2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:ö 28.
sm .(i-rar-''
Bilaga A.
: '' ■
Sveriges import under åren 1890—1899 af kautschuk etc.
samt guttapercha, oarbetad.
År |
Kilogram |
Värde i kronor |
1890 |
1,410 |
4,653 |
1891 |
7,698 |
25,403 |
1892 |
44,096 |
145,517 |
1893 |
76,027 |
250,889 |
1894 |
124,892 |
412,144 |
1895 |
182,538 . |
602,375 |
1896 |
213,043 |
703,042 |
1897 |
335,926 |
1,108,556 |
1898 |
370,125 |
1,369,463 |
1899 |
405.291 |
1,803,545 |
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.
11
Bilaga B.
Sveriges import af arbetad kautschuk åren 1890—1899.
År |
i skifver ut-valsad af 1 mm. |
i skifvor af |
träd, rör, etc. |
i trfthylsa |
andra slag, ej |
|
1890 |
kg- |
10,665 |
386 |
31,473 |
28 |
313,280 |
kr. |
37,328 |
1,814 |
188,838. |
266 |
1,566,400 |
|
1891 |
kg- |
14,586 |
226 |
38,023 |
61 |
333,515 |
kr. |
51,051 |
1,062 |
228,138 |
580 |
1,667,575 |
|
1892 |
kg- |
19,103 |
692 |
53,046 |
. t. n;. |
300,267 |
kr. |
i 66,861 |
3,252 |
265,230 |
■ |
1,651,469 |
|
1893 |
kg- |
21,022 |
1,289 |
74,519 |
_ |
279,081 |
kr. |
73,577 |
6,058 |
372,595 |
— |
1,535,001 |
|
1894 |
kg- |
27,245 |
2,023 |
87,966 |
_ |
279,154 |
kr. |
95,358 |
9,508 |
439,830 |
— |
1,535,347 |
|
1895 |
kg. |
31,591 |
2,508 |
91,057 |
_ |
302,470 |
kr. |
110,569 |
11.788 |
455,285 |
— |
1,663,585 |
|
1896 |
kg- |
46,281 |
2,900 |
92,570 |
_ |
272,850 |
kr. |
161,984 |
13,630 |
462,850 |
— |
1,500,675 |
|
1897 |
kg- kr. |
39,659 138,807 |
2,937 13,804 |
121,296 606,480 |
— |
254,840 1,401,620 |
1898 |
kg- |
47,160 |
6,393 |
139,589 |
_ |
305,803 |
kr. |
165,060 |
30,047 |
697,945 |
— |
1,681,917 |
|
1899 |
kg. |
50,286 |
2,291 |
130,242 |
_, |
347,802 |
kr. |
226,287 |
11,455 |
716,331 |
— |
2,086,812 |
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 23.
Reservationer
af herrar Fredholm, G. Jansson, Lundström, Meyer, O. Persson,
S. M. Olsson, Brodin och WijJc.
Herrar af Burén och J. Bromée hafva begärt få antecknadt, att de
icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet, herr Bromée i anledning
af arbete i särskilda utskottet n:o 1.
0
Stockholm 1901. Iduns Kungl. Hofboktryckeri.