Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
1
K!
<>Oit
i'' i ..
N:o 20.
Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1901, kl. 3 e. m.
.. * i - • 1 <. • . ; ■■ . j ■* ■ '' ■ t * . .. ,•
■I’ : : ; < ••?<>?• :> -r .i,;-. -v: -- -dv : , dic
Betänkande, i anledning af väckt motion angående förändring af
bestämmelserna om beräkning af hvitbetssockertillverkningsskatten.
Enligt kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket den 19 maj 1893 §§ 1 och 2, sistnämnda paragraf
sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen den 15 maj 1896, skall för
all tillverkning af hvitbetssocker inom riket erläggas tillverkningsskatt
i förhållande till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda
hvitbetor antagas hafva lemnat, hvarvid iakttages, att 100 kilogram
råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af 10,5 kilogram
socker; och skall denna skatt utgöra hälften af gällande tullsats
för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i verldshandel
antagna holländska standard.
Bestämmelsen att skatten skall utgöra hälften af tullsatsen för
nämnda slags råsocker har vant gällande alltsedan den 1 september
1891; och då denna tullsats utgör 23,5 öre för kilogram, har alltså afsetts
att bereda sockertillverkningen ett tullskydd af 11,76 öre för kilogram.
Då, såsom ofvan nämnts, myckenheten af do för tillverkningen
använda betorna skall läggas till grund för skattens beräkning, blifver
emellertid deraf eu följd, att om ett högre utbyte af socker i verkligheten
erhålles än i förordningen förutsattes, tullskyddet i samma män
Bill. till Riksd. Brot. 1901. 0 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (N:o 20.) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
blifver högre än som åsyftats. Erfarenheten har också visat, att det
verkliga sockerutbytet alltmer stegrats, i den mån jorden kommit i
högre kultur och förbättrade metoder för sockrets utdragande ur betorna
kommit till användning. Såsom en följd häraf har tid efter annan
på grund af särskilda af Riksdagen fattade beslut det till grund för
beskattningen liggande beräknade sockerutbytet, som ursprungligen bestämdes
till 6,25 procent af de afverkade råa betornas vigt, höjts den
1 september 1893 till 7,5 procent, den 1 september 1894 till 8,25 procent,
den 1 september 1895 till 9 procent samt den 1 september 1896
till 10,5 procent, hvilken sistnämnda utbytesprocent fortfarande är
gällande. För nyanlagda fabriker har dock under vissa vilkor och för
viss tid inedgifvits en något lägfé utbytesberäkning än hvad ofvan uppgifvits,
men en sådan förmån tillkommer numera icke någon fabrik.
Uti en inom Andra Kammaren af herr K. G. Karlsson väckt motion,
n:o 122, har nu förslag framstälts, att från och med ingången af nästkommande
tillverkningsår eller den 1 september detta år den beräknade
utbytesprocenten måtte ytterligare höjas, så att 100 kilogram råa (ej
torkade) hvitbok»: antagas lemna ett utbyte af 11,5 kilogram socker.
I motionen erinras till en början, hurusom chefen för finansdepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 21 december
1900 angående sättet för bestridande af kostnaderna för ifrågasatta
åtgärder till stärkande af landets försvar anfört bland annat, att, om
ökade statsinkomster behöfdes, en sådan kunde beredas genom höjning
af det beräknade sockerutbytet från betorna; att under tillverkningsåret
1899—1900 medelutbytet för hela riket varit 12,80 procent; samt att
en höjning af det beräknade utbytet till 11,6 procent skulle medföra
en ökning i hvitbetssockertillverkningsskatten till belopp af omkring
1,000,000 kronor.
Härefter fortsätter motionären:
»Då man läser denna framställning, kommer man osökt att reflektera
öfver huru vida det ej skulle vara lämpligt att åt statsverket bevara
denna betydande inkomst redan under nuvarande förhållanden och oafsedt
den föreslagna förändringen i landets härordning.
Tecken saknas ej, som antyda, att de sedan några år rikligt
flödande tullmedlen kunna komma att minskas, och det kan då vara godt
att i tid hafva bidragit till ersättande af den uppkommande bristen
genom begagnandet af den utväg, som herr statsrådet och chefen för
finansdepartementet anvisat. Och, för öfrigt, äfven om tullintägterna
mot förmodan fortfarande skulle inflyta med samma eller liknande belopp
som under de närmast föregående åren, så uppstå ständigt nya behof,
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
för hvilkas tillgodoseende nya skattekällor måste uppletas. Om t. ex.
det bebådade lagförslaget rörande olycksfallsförsäkring nu ändtligen skulle
blifva antaget, så kräfvas stora belopp för denna vigtiga saks genomförande.
Visserligen är det icke obetydliga medel, som afsakta för detta
ändamål, men ju större den summa är, med hvilken man kan möta de
kraf, som en effektiv olycksfallsförsäkring kommer att ställa på statskassan,
dess bättre.
Att märka är, att den härmed föreslagna åtgärden icke utgör en
ny pålaga på allmänheten, utan endast afser en öfverflyttning från
sockerbruksegarne till statskassan af eu del af den extra tribut, som
allmänheten nu erlägger till sockerindustrien. Som bekant, skall enligt
gällande förordning tillverkningsafgiften utgå med tullens halfva belopp.
Denna bestämmelse har emellertid omintetgjorts derigenom, att betornas
afkastningsprocent satts för lag. Sedan den 1 september 1896 har utbytet
vid sockerfabrikationen beräknats till 10,5 procent af betornas vigt.
Af ofvan åberopade uttalande af herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
framgår emellertid, att medelutbytet under tillverkningsåtet
1899—1900 varit 12,8 procent, sålunda 2,3 procent högre än det
beräknade. Härigenom erhålla sockerfabrikanterna — utöfver hvad med
tullskyddet åsyftats — eu så betydande extra present, att från detta
håll intet berättigadt motstånd bör kunna yppas mot att Riksdagen i
någon mån minskar denna presents storlek och i stället ökar statskassans
intägter.))
Till belysning af frågan om storleken af det verkliga sockerutbytet
har utskottet låtit utarbeta två såsom bilagor vid detta betänkande fogade
tabeller, af hvilka den tona (bil. 1) meddelar uppgifter i medeltal
dels för hvarje län och dels för riket i dess helhet om utbytet af råsocker,
beräknadt i procent af betvigten, hvarjemte, enär utbytet består
af produkter af olika qvalitet, i kolumnen med rubrik »reducerad summa»
upptagits den summa, som erhållits genom att till första produkten lägga
75 procent af andra och 65 procent af tredje produkten. Den andra
tabellen (bil. 2) utvisar för hvarje län det lägsta och det högsta sockerutbyte,
som vid någon inom länet belägen fabrik förekommit.
Af dessa tabeller framgår, att under de tre sista af de tillverkningsår
tabellerna omfatta sockerutbytet i allmänhet öfverstigit den af
motionären föreslagna procenten samt endast undantagsvis understigit
detta procenttal. Då, såsom ofvan nämts, genom Riksdagens år 1891
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
fattade beslut afsetts att bereda betsockerindustrien ett tullskydd till
halfva beloppet af soekertulleu, men ej högre, torde följaktligen, om
detta beslut skall upprätthållas, skäl förefinnas för att höja utbytesberäkningen,
så att denna bringas till närmare öfverensstämmelse med
det utbyte, som verkligen erliålles; och utskottet har derför icke någon
erinran att framställa mot motionärens förslag att från och med början
af nästkommande tillverkningsår höja den beräknade utbytesprocenten
till 11,5 procent.
Betafverkningen har under tillverkningsåret 1900—1901 utgjort
875,911,6 ton, i följd hvaraf den debiterade skatten uppgått till 10,799,990
kronor 2 öre. En höjning af utbytesberäkningen till 11,5 procent gör
för nämnda myckenhet betor en ökning i skatten af 1,033,575 kronor
69 öre.
Då utskottet på grund af hvad sålunda anförts går att föreslå en
ändring i den paragraf af ofvan omförmälda kongl. förordning, som
innehåller stadgande om utbytesprocenten, har utskottet velat erinra,
att i den kongl. kungörelse af den 15 maj 1896, genom hvilken nämnda
paragraf erhållit sin nuvarande lydelse, tillika förekommer ett stadgande
derom, att »för fabrik, som på grund af gällande bestämmelser om beräkning
af utbytet i vissa fall redan kommit i åtnjutande af lägre utbytesberäkning
än den i allmänhet stadgade, sagda bestämmelser, så vidt
enligt dem utbytet vid fabriken skall beräknas i visst förhållande till
utbytet vid äldre fabrik, fortfarande skola för den i omförmälda bestämmelser
afsedda tid lända till efterrättelse.» Då emellertid någon sådan priviligierad
fabrik numera, sedan fabrikens i Karlshamn undantagsställning
den 1 september 1900 upphört, icke vidare finnes, torde berörda stadgande
såsom obehöfligt böra uteslutas.
På grund af hvad sålunda anförts ,hemställer utskottet,
att Riksdagen måtte, med upphäfvande af kongl.
kungörelsen den 15 maj 1896, angående ändrad lydelse
af § 2 i kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket den 19 maj 1893, besluta,
att nämnda paragraf i kongl. förordningen den 19
maj 1893 skall erhålla följande förändrade lydelse:
Det enligt § 1 beskattningspligtiga råsockret beräknas
efter de för tillverkningen använda betornas
vigt sålunda, att etthundra kilogram råa (ej torkade)
5
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
hvitbetor antagas lemna ett utbyte af elfva och ett
hälft kilogram socker;
samt att berörda paragraf i dess sålunda förändrade
lydelse skall lända till efterrättelse från ock med
den 1 september 1901.
0
Stockholm den 18 mars 1901.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVALLI.
Herr J. Bromée har begärt få antecknadt, att han af arbete i särskilda
utskottet n:o 1 varit förhindrad att deltaga i ärendets behandling
inom utskottet.
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
Bil. 1 till bevillningsutskottets betänkande N:o 20.
. o,'',i ■; i,d
• '' ''• M i • «r» J"- |
wdj f <vr*iV.r |
TJtbytö af råsocker, beräknadt i procent |
|||||
’A\ i! |
■4 .’.M« 1 > Mi- Ml . t. !'':• |
Antal fabriker. |
i |
• • ,,,awbetvigten. |
|||
Tillverkningsår. |
Fabriker, belägna inom:/ |
lista |
2:dra > |
3:dje |
Summa. |
Redu- cerad |
|
• |
produkt råsocker. |
summa. |
|||||
j |
Gotlands län ........ |
1 |
10,85 9,53 10,22 |
0,90 |
11,75 |
11,53 |
|
1894—1895 |
Kristianstads län ... |
''2- 14°) |
0,79 1,30 |
0,47 0.21 |
10,79 11,73 |
10,43 11,33 |
|
Hela riket ....... |
17 |
10,14 |
1,22 |
0,24 |
11,60 |
11,21 |
|
Gotlands län ...... |
1 |
10,70 |
1,34 |
0,71 |
12,75 |
12,16 |
|
i 1895—1896; |
Blekinge län ......... |
1 |
10,06 |
1,69 |
0,44 |
12,19 |
11,61 |
Kristianstads län ... |
2 |
9.24 |
1,08 |
0,68 |
11,00 |
10,49 |
|
i ! |
Malmöhus län ....... |
14 |
10,41 |
1,06 |
0,33 |
11,80 |
11,42 |
1 |
Hela riket .......... |
18 |
10,26 |
1,09 |
0,40 |
11,75 |
11,34 |
Gotlands län..j,...... |
i.- ■ * 1 |
9,87 |
1,19 |
0,54 |
11,60 |
11,11 |
|
Blekinge län............ |
1 |
11,03 |
. 0,91 |
0,24 |
12,18 |
11,87 |
|
1896—1897 |
Kristianstads län... |
2 |
10,21 |
1,41 |
0,47 |
12,09 |
11,58 |
Malmöhus län...... |
15*) |
10,69 |
1,02 |
0,11 |
11,82 |
11,53 |
|
Hela riket ............. |
19 |
10,59 |
1,08 |
0,19 |
11,86 |
11,52 |
|
Gotlands län............ |
1 |
11,76 |
0,96 |
0,42 |
13,14 |
12,75 |
|
Blekinge län............ |
1 |
12,29 |
0,71 |
0,23 |
13,23 |
12,98 |
|
1897—1898 |
Kristianstads län ... |
2 |
10,43 |
1,22 |
0,31 |
11,96 |
11,54 |
Malmöhus län....... |
15*) |
10,99 |
1,19 |
0,21 |
12,39 |
12,03 |
|
Hela riket .............. |
19 |
11,01 |
1,1.7 |
0,24 |
12,42 |
12,04 |
|
Gotlands län........ |
1 |
11,93 |
0,97 |
0,42 |
13,32 |
12,93 |
|
Blekinge län.......... |
1 |
12,46 |
0,55 |
0,29 |
13,30 |
13,06 |
|
1898—1899 |
Kristianstads län |
2 |
11,22 |
0,71 |
0,26 |
12,19 |
11,92 |
Malmöhus län........ |
15*) |
11,23 |
0,92 |
0,02 |
12,17 |
11.94 |
|
Hela riket ............. |
19 |
11,35 |
0,88 |
0,10 |
12,33 |
12,08 |
|
Gotlands län ......... |
1 |
11,17 |
1,21 |
0,47 |
12,85 |
12,38 |
|
Blekinge län............ |
1 |
11,04 |
0,67 |
0,32 |
12,03 |
11,75 |
|
1899—1900 |
Kristianstads län ... |
2 |
11,95 |
0,55 |
0,36 |
12,86 |
12,40 |
Malmöhus län......... |
15*) |
12,41 |
0,63 |
0,01 |
13,05 |
12,89 |
|
Hela riket ............ |
19 |
12,24 |
0,66 |
0,09 |
12,99 |
12,79 |
'') Deraf 3 s. k. saftstationcr.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20. 7
Bil. 2 till bevillningsutskottets betänkande N:o 20.
Tillverkningsår. |
Fabriker belägna inom: |
Antal fabriker. |
Utbyte af r lägst. |
åsocker, be-procent af högst. |
Gotlands län........................ |
1 |
11 |
,75 |
|
1894—1895 J |
Kristianstads län ................... |
2 |
10,13 |
11,07 |
( |
Malmöhus län ......................... |
14°) |
10,97 |
12,78 |
( |
Gotlands län .............................. |
1 |
12,75 |
|
Blekinge län .............................. |
1 |
12,19 |
||
1895—1896 < | |
Kristianstads län ..................... |
1 |
11,00 |
|
1 |
Malmöhus län ........................... |
14*) |
10,04 [ 12,29 |
|
Gotlands län ............................. |
1 |
11,60 |
||
Blekinge län ............................ |
1 |
12,18 |
||
1896—1897 |
Kristianstads län .................... |
2 |
12,05 |
12,18 |
1 |
Malmöhus län .......................... |
15°) |
9,95 |
13,28 |
Gotlands län.............................. |
1 |
13,14 |
||
Blekinge län ............................. |
1 |
13,23 |
||
1897—1898 |
Kristianstads län ..................... |
2 |
11,86 |
12,09 |
1 |
Malmöhus län ......................... |
15*) |
11,68 |
13,20 |
Gotlands län............................. |
1 |
13,32 |
||
Blekinge län.............................. |
1 |
13,30 |
||
1898—1999 | |
Kristianstads län .................. |
9 |
12,06 |
12.35 |
1 |
Malmöhus län ........................... |
15°) |
10,59 |
1 3,03 |
Gotlands län............................. |
1 |
12,85 |
||
Blekinge län .............................. |
1 |
12,03 |
||
1899 1900 |
Kristianstads län ................... |
2 |
12,75 |
12,95 |
1 |
Malmöhus län ....................... |
15°) |
12,42 |
14,29 |
'') Deraf 3 s. k. saftstationer.