Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
o
O
N:o 10.
Ank. till Riksd. kansli den 26 februari 1901, kl. 2 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om höjande af tullen å
spelkort.
(l:a A.)
Tullen å spelkort kar alltsedan år 1881 utgått med 10 öre för
hvarje lek.
Herr J. Bengtsson i Bjernalt föreslår nu i en inom Andra Kammaren
väckt motion, n:o 69, att tullen å spelkort måtte höjas till 2 kronor
för kilogram samt att samma tullsats måtte åsättas målade, tryckta,
figurerade och ofigurerade ark, afsedda att till spelkort sönderskäras.
Till stöd för detta förslag anföres i motionen följande:
»Undertecknads framställning till fjolårets Riksdag, att tullen å
spelkort skulle sättas till 2 kronor pr kilogram, afstyrktes af bevillningsutskottet
och afslogs af Riksdagen. Då emellertid i Första Kammaren
röster höjdes till stöd för mitt förslag och en närmare utredning
och pröfning af frågan torde ådagalägga, att min begäran haft fullt fog
för sig, får jag härmed draga ärendet å nyo inför Riksdagen. Det gäller
nemligen här en ingalunda ny, utan en i vårt land ansedd fabrikations
vara eller icke vara.
Enligt uppgift från statskontoret hafva under de senare åren följande
antal kortkonvolut och stämpelremsor till länsstyrelserna utlemnats
för att vid behof tillhandahållas vederbörande importörer af utländska
spelkort:
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
1894 .................................... 559 st.
1895 .................................... 474 »
1896 .................................. 4,174 »
1897 ................................... 8,312 »
1898 ................................... 31,153 »
1899 ................................. 87,075 »
1900 ................................ 122,748 »
Af dessa konvolut och remsor qvarligga vid årsskiftena en del
hos länsstyrelserna, huru mycket vid 1901 års ingång kan jag ej exakt
uppgifva. Men approximativt kan antalet beräknas, om till jemförelse
tages det antal stämplingar, som årligen blifvit enligt generaltullstyrelsens
uppgift vid tullkamrarna verkstälda, eller:
1897 ..................... 7,245
1898 ........................................... 24,241
1899 ........................................... 80,670 ,vSX>
1 öfverensstämmelse härmed borde dessa stämplingar uppgått
för år 1900 till 110 k 112 tusen,
motsvarande lika många kortlekar.
De svenska fabrikernas stämplingar för år 1900 utgjorde 171,930.
Häraf framgår, att de importerade spelkorten utgöra 2/5 af; Hela förbrukningen.
De direkta arbetslönerna och materialkostnaderna härför uppgå
enligt uppgift till 25 å 35 öre för kortlek, efter qvaliteten, i medeltal
30 öre; med tillägg af bevillningsafgiften, 50 öre, blir således den direkta
tillverkningskostnaden 80 öre för hvarje lek. Men häri inbegripas
ej driftkostnaderna, sådana som för kontor med personal, fabrik m. m. d.
eller försäljningsprovisioner, omkostnader, som blifva ungefär desamma,
ehuru tillverkningen eller afsättningen minskas.
Salupriset i parti är 132 å 150 kronor pr gross om 144 lekar
eller i medeltal 1 krona pr lek, ungefär lika mycket, som de tyska
korten betinga.
Men de, tyska fabrikanterna, som hafva eu ofantligt mycket större
afsättning, afyttra sina varor här genom förmedling af affärsmän, hvilka
redan för sina egna affärer hafva kontor och personal härtill och för
denna afsättning endast räkna biförtjenst.
10 öres förhöjning per kortlek, eller den nuvarande tullsatsens fördubbling,
vore således icke oskälig. En kortlek väger 100 till 125 gram,
hvarför tullen lämpligen bör sättas till 2 kronor för kilogram — icke blott;
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 5
för kortlekar, utan, till förekommande af möjliga försök att kringgå lagen,
äfven för målade, tryckta, figurerade och ofigurerade ark, afsedda att till
spelkort sönderskäras.
Denna ringa tullsats skulle säkerligen ej leda till förhöjning af
priset på de svenska spelkorten eller locka till ökade underslef, så länge
bevillningsafgiften för stämpling bibehålies vid af 1896 års Riksdag lagom
afmätta 50 öre för kortlek.
Under debatterna om denna fråga i Första Kammaren den 17
februari 1900 betviflade bevillningsutskottets ärade ordförande, att genom
denna tullförhöjning den utländska konkurrensen skulle afsevärdt minskas,
emedan de tyska korten äro mycket bättre än de svenska.
Men det är att märka, att de svenska korten hafva fördelen af
större hårdhet och elasticitet samt att de äro mycket lättare och angenämare
att handtera än de tyska. De senare äro deremot öfverlägsna i
afseende på tryckets elegans och ytans bättre glacering. Men glaceringen
sker hos den tyska firman Dorndorf i Frankfurt a. M., som tillverkar
dessa kort efter en hemlighållen metod. Deras fabrikation är enorm och
en kostnad af 40 till 50 tusen mark för nya maskiner och metoder spelar
för dem ingen rol. För de två svenska fabrikerna äro sådana kostnader
otänkbara. Deras afsättning minskas, deras arbetskostnader ökas och svårigheten
att hålla uppe en god vara stiger. Under sådana förhållanden
blir denna fabrikation undertryckt.
Genom den af mig nu ifrågasatta tullförhöjningen skulle ingen
annan näring bli lidande, men deremot en gammal ansedd industri stödjas,
och detta utan att konsumenterna i allmänhet deraf berördes. De, som
kunna bestå sig med tyska lyxkort, finge betala ett högre pris; dertill
inskränkte sig verkningarna för allmänheten.);
Införseln af spelkort har enligt den officiela statistiken under
nedannämnda år utgjort
-
år 1893 ................................................................ 165 lekar.
J> 1894 ..............................v...................................... 496 »
v 1895 ........ 946 »
» 1896 ..................................................................... 2859 »
» 1897 .................................................................. 7245 »
» 1898 ................................................................ 24241 »
» 1899 ...................................................................... 80670 »
6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
Tillverkning af spelkort sker här i landet hufvudsakligen vid två
fabriker, den ena i Stockholm och den andra i Norrköping, hvarjemte
sådan tillverkning lärer hafva påbörjats vid en fabrik i Skåne. Enligt
hvad för utskottet blifvit upplyst, utgör vid dessa fabriker tillverkningskostnaden
för ett gross eller 144 kortlekar 42 kronor, stämpelafgiften
oberäknad. Tullen å ett gross kortlekar utgör 14 kronor 40 öre, men
härvid måste tagas i beräkning, att sådant papper, som användes
till spelkort, icke lärer kunna erhållas inom. landet, utan hemtas från
utlandet. Då till ett gross kortlekar lärer åtgå 2 ris papper, hvilket
med emballage väger 10 kilogram för ris och drager en tull af 10 öre
för kilogram, utgör således tullskydd.et omkring 12 kronor 40 öre för
gross. 1 betraktande af den ofantliga ökningen af importen af spelkort
under de senare åren synes en höjning af detta tullskydd nödvändig,
om icke tillverkningen af denna vara inom landet skall helt och hållet
upphöra, och om en tullförhöjning anses böra ske, torde äfven, såsom
motionären föreslagit, målade, tryckta, figurerade och ofigurerade ark,
afsedda att till spelkort sönderskäras, böra åsättas enahanda tull som
spelkort, enär eljest den stadgade tullsatsen lätteligen kan undvikas.
Om på grund af hvad sålunda anförts en förhöjning af tullen å
spelkort bör ske, samt för erhållande af samma tullsats jemväl för hela
ark, afsedda till spelkort, är nödvändigt att bestämma tullsatsen i förhållande
till varans vigt, anser utskottet dock icke behöfligt att sätta
tullen till så högt belopp som motionären föreslagit, helst som i betraktande
af denna varas beskaffenhet ^tillbörlig hänsyn måste tagas
dertill, att icke genom för hög tull frestelse till underslef framkallas.
Utskottet anser sig derför icke kunna tillstyrka högre tull än 1 krona
50 öre för kilogram, hvilken tull, då eu kortlek af utländsk tillverkning
enligt utskottet meddelad tillförlitlig uppgift väger 110 gram, motsvarar
I6V2 öre för hvarje kortlek.
Utskottet får alltså, i anledning af den väckta motionen hemställa,
att tullen å spelkort äfvensom å målade, tryckta,
figurerade och ofigurerade ark, afsedda att till spelkort
sönderskäras, måtte bestämmas till 1 krona 50 öre för
kilogram, samt att följaktligen den i nu gällande tulltaxa
under n:o 591 förekommande rubriken ''»Spelkwt''»
måtte erhålla följande förändrade lydelse:
7
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
»Spelkort äfvensom målade, tryckta,
ofigurerade ark, afsedda att till
skäras, .............................................
Stockholm den 25 februari 1901.
figurerade och
ipelkort sönderkilogram
1:50.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALL!.