Riksdagens Skrifvelse N:o 71.
1
N:o 71.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 maj 1900.
— — — — Andra Kammaren — 7 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kongl.
Maj:ts proposition n:o 34 med förslag till lag om tillägg
till värnpligtslagen den 5 juni 1885, beträffande vapenöfning
under år 1900 för utrönande af härens krigsberedskap,
dels Kongl. Maj:ts proposition n:o 35, med
förslag till lag angående mönstring under år 1900 af
hästar och fordon för utrönande af härens krig sberedskap,
dels ock Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjerde
hufvudtiteln punkt 36 gjorda framställning angående anslag
till försöksmobilisering.
(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 3.)
Till Konungen.
Uti särskilda till Riksdagen den 26 januari detta år aflåtna propositioner
har Eders Kongl. Maj:t. föreslagit Riksdagen att antaga dels lag
om tillägg till värnpligtslagen den 5 juni 1885, beträffande vapenöfning under
år 1900 för utrönande af härens krigsberedskap, och dels lag angående
mönstring under år 1900 af hästar och fordon för utrönande af härens krigsberedskap.
Bill. till Riksd. Prot. 1900. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft. (N:o 711. 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 71.
Derjemte har Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under fjerde
hufvudtiteln, punkten 36:o, föreslagit Riksdagen att för utförande under innevarande
år af försöksmobilisering och dermed sammanhängande fälttjenstöfningar
vid den eller de delar af hären, Eders Kongl. Maj:t bestämde,
äfvensom för anställande af mönstring med hästar och fordon, som erfordrades
för krigsmagtens ställande på krigsfot, å extra stat för år 1901 bevilja
480,000 kronor.
Riksdagen har nu likasom vid de föregående tillfällen, då fråga om
utförande af försöksmobilisering förelegat Riksdagen, ansett en sådan öfning
vara för utrönande af vår armés krigsduglighet synnerligen vigtig samt egnad
att gifva nyttiga och nödiga lärdomar beträffande mobiliseringsverkets fullkomnande
till största möjliga snabbhet och säkerhet vid härens försättande
på krigsfot. Då Riksdagen derjemte funnit, att i Eders Kongl. Maj:ts nu
föreliggande förslag hänsyn tagits till de hufvudsakliga önskningsmål, som vid
frågans föregående behandling inom Riksdagen gifvit sig tillkänna, samt att
detta förslag i fråga om kostnaderna egen afgjorda företräden framför de
tidigare uppgjorda planerna, har Riksdagen icke tvekat att i hufvudsak
bifalla Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställningar.
Visserligen har i den föreslagna lagen om tillägg till värnpligtslagen
den 5 juni 1885, beträffande vapenöfning under år 1900 för utrönande af
härens krigsberedskap, icke kunnat gifvas uttryck åt den enligt de åberopade
statsrådsprotokollen åsyftade begränsning af öfningens omfattning till i allmänhet
endast vissa årsklasser af beväringens första uppbåd, men Riksdagen
hyser dock förvissning derom, att allt hvad som kan åstadkommas för att
göra försöksmobiliseringen så litet betungande för landets befolkning, som
med hänsyn till öfningens ändamålsenliga anordnande finnes möjligt, varder
iakttaget, och Riksdagen har derför antagit nämnda lag i oförändradt skick.
Hvad beträffar förslaget till lag angående mönstring under år 1900 af
hästar och fordon för utrönande af härens krigsberedskap, har Riksdagen
icke haft anledning till anmärkning mot annat än bötesbestämmelserna. Det
har synts Riksdagen obilligt, att den, som till äfventyrs blefve ålagd att till
mönstring inställa både häst och fordon men försummade denna sin skyldighet,
skulle — såsom i förslaget synes vara afsedt — höta dubbelt, och Riksdagen
har derför ansett, att lagen borde så affattas, att jemväl sådan försummelse
finge umgällas med tjugu kronors böter. Likaledes har Riksdagen funnit
det vara allt för strängt att stadga böter för äfven den obetydligaste brist
i hästs eller fordons utrustning, helst ett fel eller förbiseende härutinnan
Riksdagens Skrifvelse N:o 71. 3
torde finnas ursäktligt med hänsyn både till mångfalden af de persedlar, som
skola medföras, och dertill att sådan mönstring tillförene icke egt rum.
Bötespåföljd hör derför, enligt Riksdagens åsigt, inträda först vid uraktlåtenhet
af mera väsentlig beskaffenhet i skyldigheten att medföra föreskrifven
utrustning. I detta sammanhang har Riksdagen velat framhålla önskvärdheten
af att så fullständiga och allmänt spridda underrättelser som möjligt
måtte meddelas om de skyldigheter, som böra af häst- och fordonsegare iakttagas
vid mönstringen.
Enligt förslaget skulle ådömda böter tillfalla beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond, men enär mönstringspligten i detta fall till sin
egenskap företrädesvis är ett kommunalt åliggande, synas böterna hellre böra
tillgodokomma den kommun, som den bötfälde tillhör.
I öfverensstämmelse med de sålunda i dessa afseenden uttalade asigter
har Riksdagen för sin del antagit lag angående mönstring under år 1900 af
hästar och fordon för utrönande af härens krigsb er edskap, af den lydelse här
nedan inhemtas.
Emot beloppet af det af Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
äskade anslag till försöksmobiliseringens verkställande har Riksdagen icke
haft något att erinra.
Riksdagen har alltså
dels, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
antagit följande
Lag
om tillägg till värnpligtslagen den 5 juni 1885, beträffande vapenöfning
under år 1900 för utrönande af härens krig sberedskap.
Härigenom förordnas, att oberoende af den tjenstgöring för utbildning,
som åligger värnpligtig enligt § 27 värnpligtslagen, värnpligtig, som år 1900
tillhör beväringens första uppbåd vid de delar af hären, Konungen bestämmer,
skall vara pligtig att under sagda år för vapenöfning, som afser utrönande
af härens krigsberedskap, tjenstgöra under högst femton dagar, in- och utryckningstid
till sådan öfning oberäknad; skolande i fråga om denna öfning
för öfrigt gälla hvad i värnpligtslagen finnes stadgadt angående värnpligtigs
tjenstgöring under fredstid samt påföljd för uteblifvande från sådan tjenstgöring;
och eger Konungen rörande befrielse från omförmälda öfning meddela
de föreskrifter, som för rikets tjenst och det allmännas behof eller med
hänsyn till särskilda förhållanden, såsom värnpligtigs vistelse utom riket eller
på större afstånd från vederbörande truppförbandsmobiliseringsort, kunna
finnas påkallade.
4 Riksdagens Skrifvelse N:o 71.
Öfriga för denna lags tillämpning erforderliga närmare bestämmelser
meddelas jemväl åt Konungen;
dels och, under förklarande att Eders Kongl. Maj:ts i propositionen
n:o 35 gjorda framställning med förslag till lag angående mönstring under
år 1900 af hästar och fordon för utrönande af härens krigsheredskap icke
kunnat oförändrad af Riksdagen bifallas, för sin del antagit följande
Lag
angående mönstring under år 1900 af hästar och fordon för utrönande af
härens krigsheredskap.
Såsom tillägg till lagen den 24 maj 1895 angående anskaffande af
hästar och fordon för krigsmagtens ställande på krigsfot, förordnas härigenom,
beträffande mönstring under år 1900 af hästar och fordon för utrönande af
härens krigsheredskap, som följer:
Derest Konungen för utrönande af härens krigsheredskap finner nödigt
anbefalla, att under år 1900 inom särskilda delar af riket mönstring skall
ega rum af hästar och fordon, hvilka i händelse af krigsmagtens ställande
på krigsfot böra i öfverensstämmelse med föreskrifterna i lagen den 24 maj
1895 anskaffas, skall det åligga dels de i §§ 4 och 5 af berörda lag omförmälda
nämnder och mönstringskommissioner att fullgöra de åligganden, som
dem enligt samma lag vid krigstillfälle tillkomma, dels ock vederbörande
egare af hästar och fordon att ej mindre tillhandahålla dessa för nämnderna
än äfven å de utsatta samlings- och mönstringsplatserna i behörig tid inställa
de uttagna hästarne och fordonen med persedlar och tillbehör för undergående
af mönstring, allt på sätt i nämnda lag finnes föreskrifvet; dock att
foder till hästarne icke behöfver medföras utöfver hvad som erfordras för
fram och återfärden samt högst en dags uppehåll å mönstringsstället, äfvensom
att uttagning tvångsvis af hästar och fordon, på sätt i §§ 5 och 7 af
lagen stadgas, icke skall ske.
Uraktlåter egare af hästar eller fordon att fullgöra hvad enligt denna
lag honom åligger, böte vid försummelse att inställa hästar eller fordon eller
beggedera tjugu kronor och, om hästarne eller fordonen inställas med i
nämndvärd mån ofullständig utrustning, fem kronor.
A böter, som enligt denna lag af mönstringskommissionen anses böra
egare af häst eller fordon påföras, skall förteckning uppgöras och till Konungens
befallningshafvande i länet ofördröjligen insändas; skolande mönstringskommissionen,
innan den lemnar förrättningsstället, granska och underteckna
den af protokollsföranden uppgjorda bötesförteckning.
Böter enligt denna lag tillfälle den kommun, som den bötfälde tillhör.
Ifråga om böternas uttagande, förvandling vid bristande tillgång äfven -
Riksdagens Skrifvelse N:o 71. 5
som besvärs anförande skall gälla hvad i §§ 46—48 af värnpligtslagen
den 5 juni 1885 finnes i afseende å böter enligt nämnda lag stadgadt.
De för denna lags tillämpning i öfrigt erforderliga bestämmelser meddelas
af Konungen;
dels slutligen för utförande under innevarande år af försöksmobilisering
och dermed sammanhängande fälttjenstöfningar vid den eller de delar af
hären Eders Kongl. Maj:t bestämmer, äfvensom för anställande af mönstring
med hästar och fordon, som erfordras för krigsmagtens ställande på krigsfot,
å extra stat för år 1901 beviljat 480,000 kronor.
Stockholm den 7 maj 1900,
Med undersåtlig vördnad:
Bih. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Häft.
2