4

Riksdagens Skrifvelse N:o 58.

N:o 58.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 7 maj 1900.
— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af gjorda framställningar
om anslag dels för undersökningar af mindre
hamnar m. m., dels ock för undersökningar af åtskilliga
kanal- och segelleder m. m. i mellersta Sverige.

(Statsutskottets utlåtande n:o 60.)

Till Konungen.

l:o) Uti den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t under sjette hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1901 anvisa ett anslag
af 10,000 kronor till undersökningar af mindre hamnar och farleder
äfvensom till upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af
broar, da dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

Riksdagen, som emot denna Eders Kongl. Maj:ts framställning
icke haft något att erinra, har på extra stat för år 1901 anvisat ett
anslag af 10,000 kronor till undersökningar af mindre hamnar och farleder
äfvensom till upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad
af broar, da dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit
Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för undersökning
samt upprättande af planer och kostnadsförslag dels för om- eller ny -

Riksdagens Skrivelse N:o 58. 5

byggnad af Göta kanal, Svea kanal mellan Mälaren och Venern, Hjelmare
kanal, segelleden genom Mälaren från Hjelmare kanals mynning
till Stockholm samt Södertelje och Strömsholms kanaler, dels ock för
reglering af vattenståndet i Venern, bevilja ett anslag af 173,000 kronor
och deraf på extra stat för år 1901 anvisa ett belopp af 44,000 kronor.

Frågan om en utvidgning och förbättring af de inre vattenvägarna
i vårt land är otvifvelaktigt af den betydelse, att det måste anses önskvärd^
att genom statens försorg åtgärder vidtagas för vinnande af den
närmare utredning, som erfordras för att kunna bedöma, i hvad mån
vigtigare företag för berörda ändamål lämpligen böra komma till utförande.
Till någon del hafva ock under de senare åren förberedande
undersökningar i detta syfte blifvit på statens bekostnad iverksatta.
Såsom af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet i
förevarande ärende inhemtas, har nemligen Eders Kongl. Maj:t, med
anledning af ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal, år 1896 anvisat
medel för undersökning rörande segelleder dels mellan Venersborg och
Göteborg, dels ock mellan förstnämnda stad och Uddevalla, och denna
undersökning, dervid förslag skall upprättas med alternativa segeldjup
af 4, 5 och 6 meter samt derefter afpassade mått å kanaler och slussar,
lärer numera vara i det närmaste fullbordad. Det bär synts Riksdagen,
som om denna undersökning, hvaraf torde framgå i hvad mån större
sjögående fartyg lämpligen kunna beredas tillträde till Venerns vatten,
måste blifva af i viss mån afgörande betydelse för förslagen om nyeller
ombyggnad af öfriga från denna vidsträckta insjö utgående kanalleder.
Och äfven vid undersökning för utvidgning eller anläggning af
andra farleder till det inre af landet, torde hvad särskildt beträffar de
derför lämpliga dimensionerna, hvaraf åter farledens rigtning i många
fall måste vara beroende, ledning vara att hemta från de resultat, som
förberörda utredning kommer att lemna. På grund häraf har det synts
Riksdagen lämpligast, att, först efter det fullständig utredning angående
ombyggnad af Trollhätte kanal blifvit framlagd, beslut fattas om verkställande
af undersökningar rörande andra kanal- och segelleder. Öfver
hufvud torde någon olägenhet af ett sådant uppskof med undersökningarna
icke vara att vänta. Särskilda omständigheter kunna emellertid
påkalla, att undersökning redan tidigare verkställes rörande någon viss
del af en kanalled. Så torde vara förhållandet, om fråga skulle uppstå
att för industrielt behof anlägga nytt eller ombygga redan befintligt
vattenverk i vattendrag, hvarest allmän farled synes kunna framdeles
ifrågakomma. Derest nemligen de i sådant företag intresserade skulle
önska att beträffande det sätt, på hvilket kanalanläggning i vattendraget

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 58.

kunde komma att anordnas, erhålla närmare kännedom för att med
hänsyn dertill utföra sitt byggnadsföretag, synes det Riksdagen önskligt,
att den för berörda ändamål erforderliga undersökning af en viss
kanalsträcka varder genom statens försorg utförd, utan att man afvaktar
verkställandet af en fullständig undersökning och utredning rörande
hela kanalleden. För det fall, som ofvan blifvit antydt, lärer emellertid
Eders Kongl. Maj:t icke underlåta att vidtaga de åtgärder, som
kunna anses vara af omständigheterna påkallade.

Riksdagen, som af ofvan anförda skäl ansett sig icke böra för
närvarande besluta verkställandet af de undersökningar rörande kanaloch
farleder, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, har deremot funnit
angeläget, att frågan om reglering af vattenhöjden i Venern må under
den närmaste tiden vinna den utredning, som med Eders Kongl. Maj:ts
framställning åsyftas. Oafsedt den inverkan, som en sådan reglering
skulle utöfva på Göta kanal och den ifrågasatta Sveakanalen, torde
nemligen ombyggnaden af Trollhätte kanal vara i ej oväsentlig mån
beroende på den jemnare fördelning af afrinningen från Venern, som
med berörda reglering afses. Med hänsyn härtill och då det synes vara
af vigt att erhålla en, såvidt möjligt, fullständig utredning i fråga om
Trollhätte kanals ombyggnad, har Riksdagen ansett sig böra för undersökning
samt upprättande af plan och kostnadsförslag för reglering af
vattenståndet i Venern för nästkommande år anvisa det belopp af 15,000
kronor, som, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, beräknats
vara för detta ändamål erforderligt.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning på det sätt bifallits, att Riksdagen, till bestridande af
kostnaden för undersökning samt upprättande af plan oeh kostnadsförslag
för reglering af vattenståndet i Venern, på extra stat för år
1901 anvisat 15,000 kronor.

Stockholm den 7 maj 1900.

Med undersåtlig vördnad.