18

Riksdagens Skrifvelse N.o 54.

ST:© 54.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 25 april 1900.

— — — — Andra Kammaren den 25 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget
Freja af kronan tillhörig mark i Norrbottens län.

(Statsutskottets utlåtande n:o 51.)

Till Konungen.

Uti en till Riksdagen aflåten proposition af den 8 februari innevarande
år har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,

att af den kronan vid afvittringen i Gellivare socken tillfallna öfverloppsmark
finge till bergverksaktiebolaget Freja på arrende under en tid
af femtio år upplåtas det område, som, innefattande en areal af 81 hektar,
funnes omförmäldt i en af bolaget till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift
af den 22 december 1898 och å den vid skriften fogade karta till sina
gränser närmare angifvet, dock med undantag af sådana delar af området,
hvilka till äfventyra redan blifvit af kronan i vederbörlig ordning upplåtna
till andra, samt under följande vilkor:

att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14 mars
erlägga arrende till belopp, som Eders Kongl. Maj:t på gemensamt för -

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

slag af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens lita, öfverjägmästaren
i Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra bergmästaredistriktet
bestämde för en tid af tio år i sänder;

att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt
inträdde, funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse på
området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden finge af egarne
bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare, i händelse af
tvist, skulle bestämmas af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, mot
det att egarne till bolaget erlade årlig afgäld, motsvarande den del af
den bolaget åliggande arrendeskilling, som å tomten belöpte efter förhållandet
mellan dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna områdets
ytinnehåll, dock med skyldighet för innehafvare af dylik lägenhet
att afträda densamma, derest sådant kunde finnas erforderligt vare sig med
hänsyn till bolagets behof af utrymme för sin rörelse, af helso vård shänsyn
eller för åstadkommande af ordnad byggnadsverksamhet; och skulle egare
af sådan lägenhet jemväl vara skyldig att afträda densamma i det fall,
att å lägenheten inhystes personer, hvilka förde ett sådant lefnadssätt, att
fara deraf uppstode för allmän ordning och sedlighet;

att i sistberörda fall lägenhetens egare skulle vara skyldig afträda
densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande bestämd tid bortföra af honom uppförda byggnader,
hvaremot i öfriga fall lösen för byggnadernas värde skulle af bolaget
erläggas samt, i brist af åsämjande, bestämmas af gode män; och skulle
det tillkomma Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, i händelse af
tvist, afgöra fråga om skyldighet att afträda lägenhet i fall, som i denna
och nästföregående punkt omförmäldes;

att hvad i 3 § 1 mom. af gällande grufvestadga funnes föreskrifvet
icke skulle ega tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befunnes
å det till bolaget upplåtna område, derest icke Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i särskilt fall funne sådana omständigheter föreligga,
att inmutning icke finge ske närmare någon viss, på området befintlig
byggnad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda § i grufvestadgan
angåfve;

att, om bolaget nedlade grufrörelsen eller bedrefve densamma i väsentligen
minskad omfattning, det skulle ankomma på Eders Kong]. Maj:t
att förklara bolagets arrenderätt upphäfd, antingen helt och hållet eller
till någon del af området, hvarjemte, för den händelse grufdrift af annan
än bolaget koinme att idkas inom området och för sådan af annan idkad

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål visade sig behöflig!., Eders
Kongl. Maj:t skulle ega bestämma, att bolaget skulle afstå hvad som för
ändamålet kunde anses erforderligt och skäligt; och skulle i fall, som i
denna punkt afsåges, proportionerlig minskning af bolagets arrendeafgift
ega rum;

att bolaget skulle vara skyldigt att, utan särskild ersättning, af området
afstå hvad som enligt Eders Kongl. Majrts bepröfvande kunde finnas
erforderligt för anläggning af allmän väg eller till utrymme för jernväg
eller till för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;

att, om af anledning, som förut ej blifvit nämnd, det nu eller framdeles
skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af området, som för
bolaget icke vore oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt undantoges,
bolaget skulle vara skyldigt underkasta sig Eders Kongl. Maj:ts
bestämmande härutinnan;

att bolaget skulle öfvervaka, att åverkan icke skedde å den växande
skogen inom området, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra
dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;

att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skulle ega
annan rätt till skogen å området, än att bolaget finge dels, efter anvisning
af vederbörande skogstjensteman och derest från skogsvårdens synpunkt
hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris, som af
domänstyrelsen bestämdes, dels ock afrödja skog, som funnes å tomtplats,
mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;

att bolaget skulle tillhandahålla Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till
ordningens vidmagthållande inom nu ifrågavarande och närmast derintill
belägna område af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnades;

att den enligt gällande grufvestadga jordegare tillhörande rätt beträffande
fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande
arrende finge tillkomma bolaget; samt

att bolagets arrenderätt icke Unge af bolaget å annan öfverlåtas med
mindre Eders Kongl. Maj:t sådant medgåfve.

Emot ifrågavarande framställning, som i hufvudsak fullkomligt öfverensstämmer
med Eders Kongl. Maj:ts till nästlidet års Riksdag framstälda,
af Riksdagen bifallna förslag angående upplåtande af mark till
aktiebolaget Gellivare Malmfält, har Riksdagen icke haft något att erinra.
En olikhet emellan nästlidet och innevarande års propositioner i dessa
ämnen förefinnes visserligen deruti, att nu icke samtidigt föreligger förslag

Riksdagens Skrifvelse N:o 54. 21

till upplåtande af mark till bebyggande af enskilde; men då, enligt hvad
Riksdagen inhemtat och en i ärendet företedd karta jemväl utvisar, annat
närgränsande, välbeläget område är under utläggande till stadsplan och
förslag i sådant hänseendet följaktligen är att inom kort förvänta, synes
angifva omständighet icke böra inverka på förevarande frågas behandling
och afgörande.

Eders Kongl. Maj:ts omförmäla proposition har alltså vunnit Riksdagens
bifall.

Stockholm den 25 april 1900.

Med undersåtlig vördnad.