Riksdagens Skrifvelse N:o 119.
5
JV:o iiO.
Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 13 maj 1900.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
minderårigas och qvinnors användande till arbete i industrielt
yrke, dels ock tvenne med föranledande af denna
proposition afgifna motioner.
(Lagutskottets utlåtande n:o 44 och memorial n:o 48.)
Till Konungen.
Genom proposition af den 2 mars innevarande år har Eders Kongl.
Majtt förklarat sig vilja inhemta Riksdagens yttrande öfver ett propositionen
bilagdt förslag till förordning angående minderårigas och qvinnors
användande till arbete i industrielt yrke.
Riksdagen har emellertid ansett sig ej böra inskränka sig till att
i denna fråga allenast afgifva yttrande, utan, i enlighet med hvad af
enskilda motionärer påyrkats, böra för sin del antaga lag i ämnet.
Då Riksdagen för sin del beslutit såsom lag den författning angående
skydd mot yrkesfara, som den 10 maj 1889 utfärdades, har
nemligen enahanda förfarande synts böra af Riksdagen iakttagas jemväl
beträffande den nu föreliggande frågan, hvars ämne är likartadt
och i allo jemförligt med det, 6om utgör föremål för lagen om skydd
mot yrkesfara.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 119.
Häraf påkallas, att i författningens rubrik likasom i åtskilliga paragrafer
af densamma uttrycket »förordning» utbytes mot »lag».
Eu ytterligare följd af den omnämnda förändringen har blifvit-,
att andra stycket af 1 § af Riksdagen uteslutits. Den deri intagna anvisningen
rörande sättet för åstadkommande af utvidgning utaf författningens
giltighetsområde grundar sig nemligen uppenbarligen å förutsättningen,
att författningens innehåll komme att bestämmas af Eders
Kongl. Maj:t ensam.
Vid granskning af författningsförslaget har Riksdagen vidare funnit
deruti böra intagas föreskrift om skyldighet för arbetsgifvare att
bereda den minderårige nödig ledighet för begagnande af den fortsatta
skolundervisning, som kan vara anordnad. Visserligen är det sant, att
positiva åtgärder till främjande af folkundervisningen böra vidtagas
genom skollagstiftningen, men ett förbehåll af angifvet innehåll synes
dock vara på sin rätta plats i förevarande författning, helst föreskriften
i 2 mom. af folksolestadgans 50 § ingalunda kan anses göra detsamma
öfverflödigt. I anslutning till af enskild motionär framstäldt yrkande
har Riksdagen derför besluta ett tillägg till 3 § af antydt innehåll.
Beträffande 11 § har det synts Riksdagen önskvärdt, att i paragrafen
finnes uttrycklig föreskrift derom, att för arbetarne vid en industriel
anläggning anstäld särskild läkare, som är vid den i paragrafen
omförmälda besigtningen närvarande, bör beredas tillfälle att öfver besigtningen
afgifva yttrande, för den händelse han är af olika mening
med besigtningsläkaren. Riksdagen har för den skull beslutit ett tillägg
till tredje stycket i paragrafen, hvarigenom föreskrift af angifvet innehåll
meddelas.
Derest författningsförslaget skulle blifva undantagslöst gällande
från den 1 nästa januari, skulle sannolikt, på sätt föredragande departementschefen
framhållit uti det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll,
inom en eller annan näringsgren kunna komma att i visst afseende
uppstå ganska stora ekonomiska svårigheter och andra olägenheter ej
mindre för arbetsgifvarne än äfven för arbetare, hvilkas barn vore i
samma industrier anstälda, då det gälde att inrätta sig efter de nya
bestämmelserna angående minderåriges användande i industrielt yrke.
För att förekomma dylikt har Riksdagen derför ansett sig böra till
stadgandet om lagens trädande i kraft foga ett tillägg om rätt för
Konungen att, derest för särskild näringsgren skulle befinnas nödigt
att i visst afseende erhålla uppskof med lagens tillämpning, meddela
de öfvergångsbestämmelser, som för sådant fall kunde pröfvas erforder
-
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 119.
liga; dock med den inskränkning, att lagen skall öfverallt träda fullständigt
i kraft senast den 1 januari 1902.
Med stöd af det ofvan anförda har Riksdagen, som funnit Eders
Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunna i oförändradt skick
bifallas, alltså för sin del antagit följande:
Lag
angående minderårigas och qvinnors användande till arbete i industrielt yrke.
1 §•
I denna lag förstås med minderårig den, som är under aderton
år, och med industrielt yrke idkande såsom näring af sågverks- och
dermed förenad brädgårdsrörelse; grufdrift eller annat dermed jemförligt
arbete; masugn eller hytta, stångjernsbruk, manufakturverk eller
annan inrättning, som afser tillgodogörande eller förädling af mineralrikets
alster och ej är att såsom handtverk anse; fabrik; skeppsbyggeri-,
.stenhuggeri-, mejeri-, bryggeri-, qvarn- samt handtverkerirörelse, som
drifves i så stor omfattning eller under sådana förhållanden i öfrigt, att
den skäligan må anses som fabriksrörelse; boktryckeri; bränneri och
annan med fabriksdrift jemförlig handtering.
2 §■
Till arbete i industrielt yrke må minderårig användas allenast
under vilkor att den minderårige fylt tolf år och antingen, efter att
hafva genomgått fullständig lärokurs, erhållit afgångsbetyg från folkskolan
eller, efter inhemtande af ett ringare kunskapsmått, erhållit behörigt
tillstånd att lemna folkskolan eller ock styrker, att skolpligtigheten
eljest upphört. Hvad sålunda föreskrifvits i fråga om inhemtadt
visst kunskapsmått såsom vilkor för minderårigs användande i arbete,
hvarom ofvan sägs, må dock icke utgöra hinder för minderårigs användande
i dylikt arbete under ferietid.
Innan minderårig må i sådant arbete antagas, skall hvarje gång
medelst läkarebetyg styrkas, att den minderårige icke till följd af sjuklighet
eller kroppslig svaghet kan anses af det ifrågavarande arbetet
komma att lida men.
Det åligger yrkesidkare att under den tid, minderårig är i yrkes -
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 119.
idkarens arbete anstäld, hafva i förvar den minderåriges intyg om ålder
och inhemtadt kunskapsmått äfvensom det i denna paragraf omförmälta
läkarebetyg.
3 §•
Till arbete i industriel yrke må minderårig, som ej fylt tretton
år, användas högst sex timmar och annan minderårig högst tio timmar
af dygnet.
Arbetsgivare vare skyldig att bereda hos honom anstäld minderårig,
som icke fylt femton år, den ledighet, som för deltagande i fortsatt
skolundervisning kan erfordras.
4 §•
Arbetstiden för minderårig skall afbrytas genom lämpliga raster;
och må minderårig ej tillåtas att under rasterna uppehålla sig i arbetslokal,
der till följd af arbetets beskaffenhet luften är förorenad af ämnen,
hvilka äro för helsan skadliga; åliggande det i sådant fall arbetsgivare
att anvisa lämpligt annat rum, der minderåriga kunna under rasterna
vistas och intaga sina måltider.
5 §•
Minderårig må med arbete i industrielt yrke icke sysselsättas före
klockan sex på morgonen eller efter klockan sju på aftonen.
6 §•
Minderårig må icke användas till att sköta ångpanna eller motor
eller att rengöra eller smörja i gång varande maskin, rem-, axel- eller
annan kraftledning; ej heller må minderårig tillåtas att från eller på i
gång varande kraftskifva af- eller pålägga rem, ketting eller lina, så
framt icke särskilda mekaniska anordningar äro vidtagna och dessa
blifvit godkända af den, som, efter hvad i 9 § sägs, har att vid ifrågavarande
arbetsställe utöfva tillsyn å efterlefnaden af denna lag.
i §•
Med arbete i industrielt yrke må qvinna, som födt barn, icke
sysselsättas under de fyra första veckorna efter barnsbörden, derest
Riksdagens Skrifvelse N:o 119. 9
icke med läkarebetyg styrkes, att hon tidigare kan utan men börja
arbetet.
Till arbete under jord i grufva eller stenbrott må qvinna icke användas
och ej heller minderårig af mankön under fjorton år.
8 §•
1 mom. 1 grufarbete äfvensom i arbete vid masugnar eller hyttor,
stångjernsbruk, manufakturverk och andra industriella inrättningar, der
arbetet förutsätter så kallad ständig eld, samt vid sågverk och dermed
förenade brädgårdar, må, utan hinder af föreskrifterna i 3 och 5 §§,
arbetstiden för minderårig af mankön öfver fjorton år utsträckas till i
medeltal högst tolf timmar af dygnet och jemväl till annan tid än mellan
klockan sex på morgonen och klockan sju på aftonen, under vilkor att
arbetet är indeladt på skift sålunda, att ett och samma arbetslag icke
två nätter å rad arbetar på det skift, hvarunder midnatt infaller, och
alltid har tillfälle att åtnjuta åtta timmars hvila mellan skiften; dock må
å arbetsställe, der arbetet för samma arbetslag är begränsadt till högst
åtta timmar af dygnet, nattarbete för hvarje arbetslag under hvar tredje
vecka ega rum hvarje natt.
2 mom. I lättare arbeten under bar himmel vid grufvor samt
sågverk och dermed förenade brädgårdar må minderårig, som fylt elfva
år, användas under iakttagande i öfrigt af föreskrifterna i 2 § och hvad
eljest i denna lag finnes stadgadt.
3 mom. Då natur- eller olyckshändelse afbrutit arbetets regelbundna
gång, må eftergift i de uti 3 § gifna bestämmelser kunna meddelas
af kommerskollegium för en tid af högst fyra månader och af
den, som, efter hvad i 9 § sägs, har att vid ifrågavarande arbetsställe
utöfva tillsyn å efterlefnaden af denna lag, för högst en månad.
9 §•
Tillsyn å efterlefnaden af denna lag utöfvas, i fråga om grufdrift,
som är att hänföra till bergsbruk, af bergmästarne, och i öfriga
fall af yrkesinspektörerne, en hvar inom sitt distrikt.
Helsovårdsnämnd eller, der sådan ej finnes, kommunalnämnd samt
skolråd och skolstyrelse äfvensom vederbörande provinsial-, extra proyinsial-,
stads- eller stadsdistriktsläkare vare pligtige att lemna yrkesinspektör
och bergmästare det biträde, som af deras tjensteåligganden,
enligt denna lag, kan påkallas; och ega yrkesinspektör och bergmästare
att i förekommande fäll anlita polismyndigheten.
B/h. till Riksd. Prof. 1900. 70 Sami. 1 Afd. 1 Band 33 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 119
10 §.
Finnes minderårigas sysselsättande i visst arbete vara synnerligen
ansträngande eller för deras helsa vådligt, må deras användande i dylikt
arbete kunna förbjudas eller särskilda vilkor för deras sysselsättande
dermed föreskrifvas.
Yrkesinspektör och, i fråga om grufdrift, som är att hänföra till
bergsbruk, bergmästare åligger att, der de finna förbud eller särskilda
föreskrifter i nu nämnda hänseende af omständigheterna påkallade, derom
göra framställning hos Konungens befallningshafvande, hvilken det
tillkommer att i anledning af sålunda gjord anmälan besluta.
11 §•
En gång hvarje kalenderår äfvensom eljest, då i följd af sådan
anmälan, som i 10 § sägs, eller af annan anledning Konungens befallningshafvande
så aktar nödigt, skall vid arbetsställe, der minderåriga
arbetare sysselsättas, företagas läkarebesigtning å derstädes anstälda
minderåriga till utrönande huruvida arbetet är för den minderåriges
helsa menligt.
Öfver verkstäld besigtning skall vederbörande läkare uti den i 12
§ omförmälta registerbok göra anteckning, angifvande huruvida minderårig
må i arbetet fortfarande sysselsättas; och må yrkesidkare icke i
strid mot innehållet i sålunda gjord anteckning i arbetet använda minderårig,
intill dess annorlunda kan varda af Konungens befallningshafvande
förordnadt; egande yrkesidkare påkalla Konungens befallningshafvandes
pröfning af anteckningens befogenhet.
Besigtning, hvarom nu förmäles, förrättas af legitimerad läkare,
som dertill förordnas af Konungens befallningshafvande. Har yrkesidkaren
för arbetarne anstält särskild läkare, bör åt denne genom underrättelse
af besigtningsläkaren beredas tillfälle att, om han så önskar, vid
besigtningen vara närvarande och deröfver, om han är af olika mening
med besigtningsläkaren, afgifva yttrande.
För besigtningen, hvaröfver rapport skall af besigtningsläkaren afgifvas
till Konungens befallningshafvande, eger besigtningsförrättaren af
yrkesidkaren åtnjuta ersättning enligt taxa, som af medicinalstyrelsen
fastställes.
12 §.
Det åligger yrkesidkare att för hvarje kalenderår föra särskild
registerbok öfver de af honom under året till arbete i industrielt yrke
Riksdagens Skrifvelse N:o 119. 11
använda minderåriga. Denna registerbok, för hvilken formulär af kommerskollegium
fastställes, skall upptaga, bland annat, den minderåriges
fullständiga namn, födelseår och födelsedag, faders eller målsmans namn
och hemvist, dag för anställning i arbetet, den tid af dygnet, hvarunder
den minderårige varit i arbetet sysselsatt, det slag af arbete, hvari den
minderårige varit anvär.d, dag för afgång ur arbetet äfvensom anteckning
derom att de i 2 § omförmälta intyg aflemnats.
Inom utgången af februari månad hvarje år skall yrkesidkaren insända
näst föregående års registerbok till vederbörande yrkesinspektör
eller, i fråga om minderåriga anstälda i grufdrift, som är att till bergsbruk
hänföra, till vederbörande bergmästare; åliggande det yrkesinspektören
eller bergmästaren att före den 1 derpåföljande juli till yrkesidkaren
återställa registerboken, försedd med intyg om verkstäld
granskning.
13 §.
Helsovårdsnämd eller, der sådan ej finnes, kommunalnämnd äfvensom
skolråd och skolstyrelse ega att genom person, som nämnden, skolrådet
eller skolstyrelsen inom eller utom sig utser, granska registerbok
samt de uti 2 § omförmälta intyg. Sådan rätt tillkommer jemväl vederbörande
provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare.
14 §
Yrkesidkare, som till arbete i industrielt yrke använder minderårig,
skall derom hos Konungens befallningshafvande göra skriftlig anmälan
inom eu månad efter det denna lag trädt i kraft eller, derest
minderårig först derefter i arbete antages, inom en månad efter det
första gången sådant antagande eger rum, äfvensom på samma sätt
anmäla, då han i sin rörelse ej vidare använder minderårig. Konungens
befallningshafvande skall, så snart ske kan, efter tagen kännedom om
den gjorda anmälan, öfversända densamma till vederbörande yrkesinspektör
eller, i fråga om grufdrift, som är att hänföra till bergsbruk,
till vederbörande bergmästare.
Enahanda anmälan skall inom samma tid göras jemväl till helsovårdsnämnden
eller, der sådan ej finnes, till kommunalnämnden i den
kommun, der yrket bedrifves.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 119.
15 §.
Yrkesinspektör ock, i fråga om grufdrift, som är att hänföra till
bergsbruk, bergmästare äfvensom enligt 11 § förordnad besigtningsläkare
ega under den tid arbetet pågår, efter tillsägelse hos vederbörande
yrkesidkare eller arbetsföreståndare, tillträde till arbetsställe, der minderåriga
sysselsättas, äfvensam rätt att der företaga de undersökningar,
till hvilka bestämmelserna i denna lag kunna gifva anledning; skolande
i afseende härå gälla hvad till bevarande af yrkeshemlighet är för
yrkesinspektör särskildt stadgadt.
Yrkesinspektör eller bergmästare äfvensom besigtningsläkare skola
jemväl ega tillgång till registerbok samt till de uti 2 § omförmälta intyg.
16 §.
Hvad i denna lag sägs om yrkesinspektör gälle i tillämpliga delar
jemväl hos yrkesinspektör i vederbörlig ordning anstäld assistent.
17 §•
A arbetsställe, der minderåriga arbetare sysselsättas, skola finnas
å lämplig plats anslagna dels denna lag med de tillägg eller ändringar,
som framledes kunna varda stadgade, dels ock uppgift å de
tider, då för minderårig arbetet börjas och slutas samt rasterna infalla.
18 §.
För sådant läkarebetyg, som omförmäles i 2 §, må, derest det utfärdas
af i civil eller militär tjenst anstäld läkare, icke fordras högre
betalning än en krona.
19 §.
Om emot de i denna lag gifna eller på grund af densamma utfärdade
föreskrifter minderårig eller qvinna användes i arbete, straffes
yrkesidkaren med böter från och med tio till och med femhundra
kronor. Har öfverträdelsen skeft med den minderåriges faders eller
målsmans vetskap och vilja, vare jemväl fadern eller målsmannen förfallen
till böter från och med fem till och med tjugu kronor.
Försummar yrkesidkaren att ställa sig till efterrättelse föreskrifterna
i 12, 14 och 17 §§, straffes med böter från och med fem till och med
tvåhundra kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 119. 13
Den som under tid, då han är stäld under tilltal för förseelse
mot denna lag, samma förseelse fortsätter, skall, när han dertill varder
lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning derför utfärdats och delgifvits,
fällas till de böter, söm för förseelsen äro bestämda.
20 §.
Det åligger allmän åklagare att åtala förseelse, hvarom i 19 § sägs;
skolande förseelsen åtalas hos polisdomstol, der särskild sådan ar inrättad,
men eljest hos poliskammare och, der sådan ej finnes, vid allmän
domstol; och gälle i fråga om klagan öfver domstols eller poliskammares
beslut i dessa mål hvad om besvär i brottmål är förordnadt.
21 §.
Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till fulla gäldandet af dessa böter, skola de förvandlas efter allmän
strafflag. ^
Denna lag skall ock ega tillämpning å sådan i 1 § omnämnd industriel
rörelse, som af staten eller kommun idkas, ändå att rörelsen
icke idkas såsom näring; dock att hvad om yrkesidkare är stadgadt
skall i fråga om sådan rörelse gälla arbetsföreståndaren.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1901; Konungen obetaget
att, der för särskild näringsgren uppskof med lagens tillämpning finnes
i ett eller annat afseende erforderligt, meddela de särskilda öfvergångsbestämmelser,
som derutinnan kunna finnas nödiga,, dock med iakttagande,
att lagen skall träda i fullständig tillämpning senast den 1
januari 1902.
Stockholm den 14 maj 1900.
Med undersåtlig vördnad.
Bih. till Biksd. Prot. 1900. 10 Sami, • 1 Afd. 1 Band. 33 Häft.
3