8
Riksdagens Skrifvelse N:o 112.
,u 7! ;. v
rf mo
N:o 112.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1900.
— •— r — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner
rörande folkskolelärares m. fl. aflöning.
(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 5.)
Till Konungen.
I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte besluta
dels att godkänna följande förändrade bestämmelser angående
aflöning åt ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola, att från och
med år 1901 lända till efterrättelse, nemligen:
Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter undergången godkänd
afgångsexamen från folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium,
blifvit i föreskrifven ordning anstäld vid folkskola, skall i årlig lön för
åtta månaders eller 3472 veckors undervisning åtnjuta minst åtta hundra
kronor samt efter fem års oförvitlig tjenstgöring såsom ordinarie ett
ålderstillägg å ett hundra kronor och efter ytterligare fem års oförvitlig
tjenstgöring såsom ordinarie ett andra ålderstillägg å likaledes ett
hundra kronor, skolande ålderstilläggen åtnjutas från och med början
af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det femte eller tionde
tjenståret utgått;
dels att besluta den förändring i kongl. kungörelsen den 27 maj
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 112.
J.898 angående lönetillskott af allmänna medel för ordinarie lärare och
lärarinnor vid folkskolor, att från och med år 1901 lönetillskottet må
utgöra
enligt § 1: högst 533 kronor 33 öre;
enligt § 2: 600 kronor; och
enligt § 3: 666 kronor 67 öre;
dels att för genomförandet af nu ifrågasatta löneförhöjning det
under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget för lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor måtte höjas med 840,000 kronor;
dels slutligen att, på det äfven efter den kontanta lönens höjande
till ett tusen kronor nu gällande bestämmelser angående folkskolelärarnes
pensionering skulle kunna tillämpas, det såsom bidrag till folkskolelärarnes
pensionering utgående statsanslaget måtte höjas med 120,000
kronor.
Uti en annan inom Riksdagen väckt motion har hemstälts, att
Riksdagen måtte besluta
dels den förändring i bestämmelserna angående aflöning åt examinerad
lärare och lärarinna vid småskola och mindre folkskola samt för
examinerad biträdande lärare och lärarinna vid folkskola, att minimilönen
skulle utgöra 350 kronor, och att efter tio tjenstår lönen skulle
utgå med minst 400 kronor, räknadt från och med början af kalenderåret
närmast efter det, hvarunder det tionde tjenståret utgått;
dels den förändring i kongl. kungörelsen den 28 maj 1897 angående
lönetillskott af allmänna medel i vissa fall för lärare och lärarinnor
vid folkskolor och småskolor, att lönetillskottet enligt § 1 måtte
höjas för examinerad lärare eller lärarinna från 200 kronor till 233
kronor 33 öre och för oexaminerad lärare eller lärarinna från 166 kronor
67 öre till 200 kronor, detta senare under vilkor, att lönen vore
minst 300 kronor, samt att lönetillskottet enligt § 2 i nyssnämnda
kungörelse måtte höjas från 233 kronor 33 öre till 266 kronor 67 öre;
dels slutligen att för genomförandet af den nu ifrågasatta löneregleringen
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget
för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor måtte höjas med
280,000 kronor.
Af enskild motionär har derjemte föreslagits
l:o) att Riksdagen måtte besluta, att bestämmelsen derom, att åt
lärare eller lärarinna vid folkskola borde anskaffas sommarbete och
vinterföda för en ko, eller ock, der hinder eller svårighet af lokala eller
andra förhållanden derför mötte, minst värdet af 8 hektoliter 25 liter
Dth. till Riksd. Prof. 1900. 10 Samt. 1 Afd. 1 Rand 30 lläft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 112.
spannmål af visst slag skulle i ersättning lemnas, måtte upphöra att
gälla, samt att i stället den kontanta minimilönen måtte höjas med 100
kronor för år, med rätt för skoldistrikt att af statsmedel såsom bidrag
härtill erhålla två tredjedelar af beloppet, eller 66 kronor 67 öre; dock
att sådan lärare eller lärarinna, hvilken vid den tidpunkt, då stadgandet
härom trädde i kraft, erhölle kofoder in natura eller ersättning derför
till högre belopp än 100 kronor för år, måtte vara berättigad att mot
afstående af den nu ifrågasatta förhöjningen å 100 kronor vid hittills
åtnjuten förmån bibehållas,| hvad ersättningen vidkomme, dock ej längre,
än hvartill beslutet eller öfverenskommelsen om sådan ersättning föranledde,
men att skoldistriktet äfven i dessa fall måtte ega rättighet att
åtnjuta nyssnämnda statsbidrag, 66 kronor 67 öre för år;
2:o) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till föregående
punkt, ville öka förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor med 420,000 kronor.
Bland de nu föreliggande framställningarne har Riksdagen till en
början upptagit till pröfning dem, som afse förbättrade aflöningsförmåner
för folkskolelärarne. Riksdagen har dervid icke förbisett, att endast
15 år förflutit, sedan minimilönen för ordinarie lärare och lärarinnor
vid folkskolor höjdes från femhundra kronor till dess nuvarande belopp,
sexhundra kronor, och att derefter vid tvenne särskilda tillfällen —
sista gången så nyligen som år 1898 — ytterligare förbättringar i deras
aflöningsförmåner egt rum, hvadan alltså folkskolelärarnes löner undergått
reglering vida senare, än hvad för flertalet andra tjenstemän varit
fallet. Riksdagen har dock funnit skäl tala för, att de nu framstälda
anspråken på löneförbättringar åt folkskolelärarne icke helt och hållet
afvisas. Att emellertid, såsom i först omförmälda motioner föreslagits,
åstadkomma en dylik förbättring genom att höja grundlönen med icke
mindre än tvåhundra kronor, har Riksdagen icke kunnat finna lämpligt.
I de flesta fall torde begynnelselönen jemte de med densamma förenade
naturaförmåner kunna anses tillräcklig för den till tjensten nyligen
komne unge läraren. Om behof af löneförbättring förefinnes, lärer detta
behof säkerligen vara känbarast och bäst behöfva aflijelpas för den,
som, efter att hafva bildat familj, kommit till den tidpunkt, då utgifterna
för barnens underhåll och uppfostran äro som störst. Riksdagen har
derför ansett, att den tillökning i folkskolelärarnes aflöning, som kan
Riksdagens Skrifvelse N:o 112. 11
finnas skälig, bör tillkomma dem i form af ytterligare ett ålderstillägg.
I öfverensstämmelse med hvad som är stadgadt om de ålderstillägg,
som nu utgå, har alltså Riksdagen beviljat ordinarie lärare och lärarinna
vid folkskola ett tredje ålderstillägg af 100 kronor, att utgå efter
15 års oförvitlig tjenstgöring, samt examinerad lärare och lärarinna vid
småskola eller mindre folkskola äfvensom examinerad biträdande lärare
och lärarinna vid folkskola ett andra ålderstillägg af 50 kronor, att
likaledes utgå efter 15 års oförvitlig tjenstgöring._
Då det nu beslutade nya ålderstillägget likasom de hittills beviljade
allenast till två tredjedelar skall bestridas af statsmedel, torde
den erforderliga anslagshöjningen för år 1901 kunna beräknas på följande
sätt.
Enligt statistiska uppgifter, som varit för Riksdagen tillgängliga,
funnos vid 1895 års slut 5,951 ordinarie folkskoleläraretjenster. Af
dessa voro 2,349 eller 39,5 procent besatta med innehafvare, som tillträdt
ordinarie tjenst år 1880 eller tidigare. Vid 1898 års slut utgjorde
de ordinarie lärarnes och lärarinnornas antal 6,301, hvadan alltså under
åren 1896—1898 en ökning i nämnda personal af 350 eller i medeltal
117 om året egt rum. Antages lärarekårens tillväxt årligen vara lika
stor, så kommer den att vid 1901 års början uppgå till 6,535. Med
beräkning, att fortfarande 39,5 procent häraf tjenstgjort i minst 15 år,
skulle deras antal, hvilka år 1901 vore berättigade till ett tredje ålderstillägg,
utgöra 2,581. Det tredje ålderstillägget kommer alltså nämnda
år att uppgå till 258,100 kronor, hvaraf två tredjedelar, 172,067 kronor
eller, för jemnande af anslagsökningens slutsumma, i rundt tal 176,000
kronor böra bestridas af statsmedel.
Beträffande kostnaderna för ett andra ålderstillägg åt examinerade
lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt examinerade
biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, blifva beräkningarne
något osäkrare, enär exakta uppgifter å deras tjenstålder m. in.
icke funnits att tillgå, men då det i allmänhet inom denna kategori
torde jemförelsevis mindre ofta inträffa, att 15 tjenstår uppnäs, lärer
man icke kunna anslå antalet af dem, som intjena det andra ålderstillägget,
till mer än 30 procent, hvadan alltså, under antagande, att
hela antalet lärare och lärarinnor inom denna kategori uppgår till 8,400,
det andra ålderstillägget kommer att utgå till 2,520 lärare och lärarinnor
med tillhopa 126,000 kronor. Pa statsverkets andel belöper
häraf 84,000 kronor, hvadan alltså anslaget till lönetillskott åt lärare
vid folkskolor och småskolor höjts med tillsammans 260,000 kronor.
Då Riksdagen sålunda beslutat en ny lönereglering för folkskole -
12
Riksdagens Skrifvelse N;o 112.
lärarne, har Riksdagen jemväl funnit, att i samband härmed frågan om
sättet för det folkskolelärarne tillkommande kofodrets utgående borde
lösas.
Riksdagen har derför ansett sig böra bifalla den i detta ämne
väckta, ofvan omförmälda motion. Otvifvelaktigt torde derigenom åstadkommas
enkelhet och reda i nu förevarande aflöningssy stena, och då
kofodret allt mera öfvergått från en naturaförmån ,till en kontant aflöningsform,
synes det icke obilligt, att staten jemväl till denna del af
lönen bidrager i vanlig proportion.
För folkskolelärarne sjelfva kommer den föreslagna förändringen
dessutom att medföra den afsevärda fördelen, att derigenom en ökning
åstadkommes i deras delaktighet i pensionskassorna. I vissa fall, der
kofodret nu utgår in natura, samt då det ersättes med högre belopp
än 100 kronor, skulle emellertid åtgärden medföra nedsättning i aflöningsförmånerna,
och Riksdagen har derför ansett nödigt att för dessa
fall föreslå ett öfvergångsstadgande af innehåll, att ordinarie lärare och
lärarinna, som varit i innehafvande tjenst anstäld före den 1 januari
1901 och erhåller kofoder in natura eller ersättning derför till högre
belopp än 100 kronor för år, må vara berättigad att vid sålunda hittills
åtnjuten förmån bibehållas, hvad ersättningen vidkommer dock ej
längre, än hvartill beslutet eller öfverenskommelsen om sådan ersättning
föranleder. Äfven i detta fall eger naturligtvis kommunen rätt att till
bestridande af denna aflöningsförmån uppbära statsbidrag med 66 kronor
67 öre.
Den ökning i anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor, som till följd af Riksdagens beslut i fråga om lärarnes
kofoder blifver erforderlig, har Riksdagen beräknat till 420,000 kronor.
Ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolan komma sålunda att,
med afstående från rätt till kofoder in natura eller ersättning derför,
åtnjuta, förutom husrum och bränsle, såsom grundlön 700 kronor, hvilken
ökas efter 5 års tjenstgöring med 100 kronor, efter 10 års tjenstgöring
med ytterligare 100 kronor samt efter 15 års tjenstgöring likaledes med
100 kronor. Sedan samtliga ålderstilläggen intjenats, kommer alltså
aflöningen att uppgå till 1,000 kronor, som sålunda utgöra tjenstens
delaktighetsbelopp i folkskolelärarnes pensionsinrättning. Till följd häraf
erfordras en förhöjning i det såsom bidrag till folkskolelärarnes pensionering
nu utgående statsanslaget med ett belopp af 120,000 kronor.
Slutligen har Riksdagen funnit sig böra biträda det i först omförmälda
motioner framstälda förslag om ett förtydligande af nu gällande
stadgande om folkskolelärarnes rätt till ålderstillägg.
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 112.
På grund häraf här Riksdagen, med föranledande af ofvanberörda
motioner, för sin del beslutat följande förändrade bestämmelser angående
aflöning åt ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola, att från
och med år 1901 lända till efterrättelse, nemligen:
1. Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter undergången godkänd
afgångsexamen från folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium,
blifvit i föreskrifven ordning anstäld vid folkskola, skall i årlig
lön för undervisning under åtta månader eller 34 V2 veckor eller under
den kortare tid, som Kongl. Maj:t på grund af särskilda förhållanden
kan medgifva, åtnjuta minst sjuhundra kronor samt tre ålderstillägg å
ett hundra kronor hvartdera, det första efter fem, det andra efter tio
och det tredje efter femton års oförvitlig tjenstgöring, att utgå från och
med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det femte,
tionde eller femtonde ordinarie tjenståret gått till ända.
Öfvergång sstadgande.
Den, som före den 1 januari 1899 blifvit såsom ordinarie lärare
éller lärarinna vid folkskola anstäld, skall, derest han eller hon i denna
égenskap oförvitligt tjenstgjort under fem år, för åtta månaders undervisning
i lön erhålla minst åtta hundra kronor. Sådan lärare eller
lärarinna skall från och med kalenderåret närmast efter det, då han
éller hon uppnår tio ordinarie tjenstår för nyss angifna undervisning
bekomma ett ålderstillägg af ett hundra kronor, samt från och med
kalenderåret närmast efter det, då han eller hon uppnår femton ordinarie
tjenstår, dock icke före den 1 januari 1901, för samma undervisning
bekomma ett ytterligare ålderstillägg af ett flundra kronor.
2. Sådan lärare eller lärarinna, som i mom. 1 omförmäles, skall
ock af skoldistriktet förses med tjenlig bostad och nödigt bränsle eller
ersättning derför.
Öfver gång sstadgande.
Ordinarie lärare eller lärarinna, hvilken varit i innehafvande tjenst
anstäld före den 1 januari 1901 och erhåller kofoder in natura eller
ersättning derför till högre belopp än ett hundra kronor för år, må
vara berättigad att vid sålunda hittills åtnjuten förmån bibehållas, hvad
ersättningen vidkommer dock ej längre, än hvartill beslutet eller öfverenskommelsen
föranleder; skolande, der. i enlighet härmed kofoder in
natura eller kofodersersättning utgår, denna förmån anseB motsvara ett
14
Bilcsdagens Skrifvelse N:o 112.
hundra kronor af den i mom. 1 och i öfvergångsstadgandet vid samma
moment faststälda minimilön.
3. Dessutom bör, så vidt sig göra låter, åt läraren eller lärarinnan
till brukning för eget behof af jordfrukter upplåtas ett lämpligt
jordland; och skall detta noga afskiljas från skolträdgården.
4. Lärare eller lärarinna, som, efter att hafva i stadgad ordning
vid vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i kongl. kungörelsen angående
lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid
folkskolor och småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör undergått
pröfning för anställning vid småskola, vid mindre folkskola eller
vid folkskola i egenskap af biträdande lärare eller lärarinna, blifvit behörigen
antagen till lärare eller lärarinna vid någon af förenämnda
skolor, skall i lön för åtta månaders undervisning åtnjuta minst tre
hundra kronor. Har läraren eller lärarinnan efter sålunda undergången
pröfning oförvitligt tjenstgjort vid någon af här omförmälda skolor under
sammanlagdt tio tjenstår, infallande före eller efter dessa bestämmelsers
trädande i tillämpning, skall han eller hon för åtta månaders
undervisning i lön erhålla minst tre hundra femtio kronor, att utgå från
och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det tionde
tjenståret gått till ända. Om sådan lärare eller lärarinna oförvitligt
tjenstgjort vid dylik skola under sammanlagdt femton tjenstår, infallande
före eller efter dessa bestämmelsers trädande i tillämpning, skall
han eller hon för nyss angifna tjenstgöring i lön erhålla minst fyra
hundra kronor, att utgå från och med början af kalenderåret närmast
efter det, hvarunder det femtonde tjenståret gått till ända, dock icke
före den 1 januari 1901.
Tjenstår räknas såsom fullt, derest läraren eller lärarinnan derunder
tjenstgjort åtta månader eller 34 Va veckor. Med de år, under
hvilka läraren eller lärarinnan möjligen undervisat kortare tid, verkställes
en sammanläggning och reduktion, med beräkning af åtta månader
på hvarje år; dock må för lärare eller lärarinna, till hvars aflönande
tillskott af allmänna medel på grund af Kongl. Maj:ts särskilda
medgifvande åtnjutits såsom för full tjenstgöring, oaktadt den årliga
undervisningstiden understiger åtta månader, tjenstårets längd beräknas
i enlighet med den för nämnda lönetillskotts åtnjutande faststälda årliga
undervisningstiden.
I lärares och lärarinnas tjenstetid inräknas äfven den del af läsåret,
hvarunder jemlikt § 43 mom. 1 i gällande folkskolestadga undervisningen
i skolan varit instäld.
Sådan lärare eller lärarinna, hvarom här är fråga, skall skoldistriktet
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 112.
förse med tjenlig, i skolan eller nära denna belägen bostad jemte nödig
vedbrand eller ock, der hinder eller svårighet härför möta, lemna honom
eller henne i ersättning derför minst femtio kronor för år.
5. För lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola äfvensom
för biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola samt för lärare
eller lärarinna vid mindre folkskola, till hvilkens aflönande statsbidrag
utgår, och hvilkens tjenstgöring, så vidt den afser i skolåldern varande
barn, fortgår utöfver åtta månader af året, skall lönen för hvarje Överskjutande
månad ökas med en åttondedel af det belopp, hvartill lärarens
eller lärarinnans årliga minimilön beräknas, deri husrum och bränsle
icke inberäknade.
Riksdagen har vidare för sin del beslutat följande förändrade bestämmelser
angående lönetillskott af allmänna medel för lärare och
lärarinnor vid folkskolor m. fl., att från och med år 1901 lända till
efterrättelse, nemligen:
1. Till aflönande af hvarje ordinarie lärare eller lärarinna vid
folkskola, som i årlig lön åtnjuter, utom husrum och vedbrand eller ersättning
derför, minst sju hundra kronor, samt hvarje annan examinerad,
vid folkskola antagen lärare eller lärarinna, som i årlig lön erhåller,
förutom nämnda naturaförmåner eller ersättning derför, minst sex hundra
kronor, eger skoldistrikt, derest läraren eller lärarinnan årligen meddelar
undervisning i skolan under minst åtta månader eller 34 V* veckor
af året eller under den kortare tid, som Kongl. Maj:t på grund af särskilda
förhållanden kan medgifva, att af statsmedel bekomma ett årligt
bidrag, motsvarande två tredjedelar af den lön, läraren eller lärarinnan,
förutom husrum och vedbrand eller ersättning derför, åtnjuter, hvilket
bidrag dock ej, utom i här nedan angifna fall, må öfverstiga fyrahundrasextiosex
kronor sextiosju öre.
Öfvergång sstadgande.
Då å innehafvande tjenst före den 1 januari 1901 anstäld ordinarie
lärare eller lärarinna erhåller, förutom husrum och vedbrand,
minst sexhundra kronor, samt dertill kofoder in natura enligt äldre
bestämmelser eller till mer än ett hundra kronor uppgående ersättning
derför, eger skoldistrikt jemväl, derest läraren eller lärarinnan årligen
meddelar undervisning i skolan under minst åtta månader eller 34 Va
veckor af året eller den kortare tid, som Kongl. Maj:t på grund af
särskilda förhållanden kan medgifva, att af statsmedel bekomma ett
årligt bidrag af fyrahundrasextiosex kronor sextiosju öre.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 112.
2. Derest ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola i denna
egenskap oförvitligt tjenstgjort under så lång tid, att den årliga lönen
till honom eller henne skall utgå för sagda undervisning med minst
åtta hundra kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning
derför, eger skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag med
femhundratrettiotre kronor trettiotre öre.
3. Har läraren eller lärarinnan oförvitligt tjenstgjort i folkskola
som ordinarie ytterligare så länge, att den årliga lönen till honom
eller henne af sådan anledning skall utgå för samma undervisning med
minst nio hundra kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller
ersättning derför, eger skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag med
sex hundra kronor.
4. Om sådan lärare eller lärarinna, som nu är i fråga, oförvitligt
tjenstgjort såsom ordinarie så länge, att den årliga lönen till honom
eller henne skall utgå för ofvannämnda undervisning med minst ett
tusen kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning
derför, eger skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag med sexhundra
sextiosex kronor sextiosju öre.
5. Till aflönande af lärare eller lärarinna, som efter att hafva i
stadgad ordning vid vederbörligt seminarium eller enligt § 6 i kongl.
kungörelsen angående lönetillskott af allmänna medel för lärare och
lärarinnor vid folkskolor och småskolor den 5 juni 1885 inför folkskoleinspektör
undergått pröfning för anställning vid småskola, vid
mindre folkskola eller vid folkskola i egenskap af biträdande lärare eller
lärarinna, blifvit behörigen antagen till lärare eller lärarinna vid någon
af förenämnda skolor, och som i årlig lön åtnjuter, utom föreskrifna
förmåner af husrum och vedbrand eller stadgad ersättning derför, minst
trehundra kronor, samt till aflönande af hvarje annnan till dylik befattning
behörigen antagen lärare eller lärarinna, som i årlig lön erhåller,
förutom nämnda naturaförmåner eller ersättning derför, minst
tvåhundrafemtio kronor, eger skoldistrikt, under vilkor, att småskolan
motsvarar sådan skolas ändamål att meddela förberedande undervisning,
att mindre folkskolan är inrättad under sådana förhållanden, som
enligt gällande folkskolestadga göra densamma berättigad, och, beträffande
folkskolan, att denna ej lider men deraf, att biträdande lärare
eller lärarinna i stället för examinerad folkskolelärare eller folkskolelärarinna
dervid är anstäld, samt under vilkor att läraren eller lärarinnan
meddelar undervisning i skolan minst åtta månader af året eller den
kortare tid, under hvilken undervisningen i den skola, hvari han eller
hon är anstäld, på grund af Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande årli
-
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 112.
gen meddelas, att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag i förra fallet
af två hundra kronor och i senare fallet af ett hundra sextiosex kronor
sextiosju öre.
6. Derest vid någon af de i nästföregående moment omförmälda
skolor anstäld lärare eller lärarinna, som undergått sådan pröfning, hvarom
i samma moment nämnts, oförvitligt tjenstgjort under sammanlagdt
tio tjenstår, och lönen till honom eller henne således utgår för åtta
månaders undervisning med minst trehundrafemtio kronor jemte de i
lag bestämda naturaförmåner eller ersättning derför, eger skoldistriktet
erhålla statsbidrag med tvåhundratrettiotre kronor trettiotre öre.
7. Har sådan lärare eller lärarinna, hvarom i näst föregående
moment ärnämndt, oförvitligt tjenstgjort under sammanlagdt femton tjenstår,
och lönen till honom eller henne således utgår för åtta månaders
undervisning med minst fyrahundra kronor jemte de i lag bestämda
naturaförmåner eller ersättning derför, eger skoldistriktet att erhålla
statsbidrag med tvåhundrasextiosex kronor sextiosju öre.
För genomförande af den sålunda af Riksdagen för sin del beslutade
lönereglering har Riksdagen höjt det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda anslag för lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor, nu 4,570,000 kronor, med 680,000 kronor till 5,250,000
kronor.
Likaledes har Riksdagen höjt det såsom bidrag till folkskolelärarnes
pensionering under riksstatens nionde hufvudtitel uppförda
anslag, nu 502,873 kronor, med 120,000 kronor till 622,873 kronor.
Stockholm den 14 maj 1900.
Med undersåtlig vördnad.
Tlih. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sami 1 Afd. 1 Rand. 30 Häft.
O
O