Riksdagens Skrifvelse N:o 108
1
N:o 108.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1900.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkning af statsverkets
inkomster.
(Statsutskottets utlåtande n:o 87, bevillningsutskottets betänkande n:o 37 och bankoutskottets
utlåtande n:o 13.)
Till Konungen.
Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 15 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,
nästa statsreglering omfattar, eller år 1901 och intill dess ny statsreglering
vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 21,901,000 kronor och de extra ordinarie
inkomsterna eller bevillningarna till 96,440,000 kronor.
Jernvägstrafikmedel. I enlighet med det af jernvägsstyrelsen afgifna
förslag till beräkning af den behållna inkomst af statens jernvägar, som
kunde upptagas i riksstaten för år 1901, har Eders Kong]. Maj:t beräknat
jernvägstrafikmedlen för nämnda år till 10,000,000 kronor.
Då emellertid med afseende å de betydligt höjda stenkolsprisen och
äfven andra under senaste tiden inträffade prisstegringar, hvilka måste
inverka på drift- och underhållskostnaderna vid statens jernvägar, det
syntes kunna ifrågasättas, huruvida jernvägstrafikmedlen fortfarande kunde
beräknas komma att under år 1901 med ofvannämnda belopp inflyta, har
Riksdagen förskaffat sig upplysningar i detta hänseende.
Af hvad Riksdagen sålunda inhemtat framgår, att det sannolika,
mindre tillfredsställande resultatet af jernvägsdriften innevarande år till
väsentlig del har sin grund i den oväntadt stora ökning i priset på stenkol,
som under detta år inträffat, samt att, ehuruväl det visserligen vore
Bill. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 28 Häft. (N:o 108).
1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 108.
omöjligt att förutsäga, huruvida kolprisen komrne att falla år 1901, det
dock enligt meddelande från England ej vore antagligt, att så komme att
ske, åtminstone i någon högre grad.
På grund af hvad sålunda förekommit anser Riksdagen den af Eders
Kongl. Maj:t framlagda beräkningen af jernvägstrafikmedlen för år 1901
skäligen böra minskas med 2,000,000 kronor, och har denna inkomsttitel
följaktligen i riksstaten för år 1901 uppförts till 8,000,000 kronor.
Emot hvad Eders Kongl. Maj:t i öfrigt föreslagit i fråga om beräkningen
af de ordinarie inkomsterna har Riksdagen icke haft något att erinra.
Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades
till 45,200,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:
år 1896
» 1897
» 1898
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1899 ..............................
kronor 42,201,218: —
» 43,537,911: —
» 52,012,881: —
» 45,917,337: —
» 60,366,953: —
Eders Kongl. Magt har föreslagit, att ifrågavarande inkomsttitel måtte
för år 1901 beräknas till 49,000,000 kronor.
På de af chefen för finansdepartementet till det statsrådsprotokoll
öfver finansärenden, som finnes bifogadt Eders Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda
proposition, anförda skäl, och då i gällande tulltaxa icke af innevarande
Riksdag beslutits någon förändring, som kan vid förevarande
beräkning vara af någon betydelse, anser Riksdagen sig böra bifalla Eders
Kongl. Maj:ts förslag, och har alltså beräknat tullmedlen för år 1901 till
49,000,000 kronor.
Postmedlen. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för
innevarande år till 10,800,000 kronor.
Ifrågavarande medel utgjorde:
år 1896.............. kronor 9,035,371: —
» 1897............................................................................ » 9,704,637: —
» 1898............................................................................ » 10,310,473: —
eller i medeltal för dessa tre år ............... » 9,683,494: —
samt belöpte sig år 1899 till........................................ » 11,121,372: —
Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i skrifvelse till Eders
Kongl. Maj:t den 9 december 1899 angående beräkning af statsverkets
inkomster vid nu föreliggande statsreglering uppgifvit, för år 1901 af
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 108.
generalpoststyrelsen beräknade till 11,590,000 kronor och jemväl af statskontoret
med samma belopp upptagna. I denna beräkning har Eders
Kongl. Maj:t icke vidtagit någon förändring; och då icke heller Riksdagen
har något att dervid erinra, har Riksdagen beräknat postmedlen för år 1901
till 11,590,000 kronor.
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter
hafva utgjort:
år 1896 ..........................................
v 1897 .........................................
» 1898........................................
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1899.................................
kronor 934,722: —
» 990,409: —
» 1,066,073: —
» 997,068: —
» 1,105,608: —
Eders Kongl. Maj:t, har, i enlighet med statskontorets hemställan,
upptagit bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för
år 1901 med nyssnämnda belopp, 850,000 kronor.
Då Riksdagen icke har något att mot denna beräkning erinra, har
Riksdagen beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter
för år 1901 till 850,000 kronor.
Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 4,700,000 kronor,
hafva utgjort:
år 1896 .................................................................... kronor 5,240,923: —
» 1897........................................................................... » 5,957,170: —
» 1898................ » 6,845.553: —
eller i medeltal för dessa tre år ............................. » 6,014,549: —
samt år 1899 ................................................................ » 8,217,894: —
Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1896, 1897 och
1898 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått
till följande belopp:
handlingar till lagfartsprotokoll ... dito till inteckningsprotokoll__________ dito till äktenskapsiörordsprotokoll |
år 1896 |
år 1897 |
år 1898 |
||
1,616,653 269,287 4,645 1,107,903 |
30 27 90 |
1,787,031 329,896 4,411 1,400,414 |
95 78 65 |
2,446,043 435,752 3,981 1,524,124 |
10 36 20 65 |
summa kronor |
2,998,489 |
47 |
3,521,754 |
38 | 4,409,901 |
31 |
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 108.
Bevillningsafgiften för spelkort, som före den 1 juli 1896 utgått med
1 krona 50 öre och derefter med 50 öre för hvarje kortlek, har inbragt:
år 1896..........................................._.................................. kronor 83,661: —
» 1897................................................................................. » 111,832: —
» 1898................................................................................ » 128,422: —
Efter erinran, att Eders Kong]. Maj:t den 2 sistlidne juni utfärdat
ny förordning angående stämpelafgiften, hvilken förordning likväl icke
innefattade någon förändring, som kunde för beräkningen af denna inkomsttitel
vara af betydelse, har statskontoret i sin ofvanberörda skrifvelse, då
den stegring, ifrågavarande inkomst under senare år utvisade, syntes påkalla
en höjning i inkomsttitelns beräkning, men den väsentligaste delen
af skattetiteln vore af vexlande natur, ansett större förhöjning icke böra
vidtagas, än att stämpelmedlen i riksstaten för år 1901 upptoges med ett
belopp af 5,000,000 kronor; och har Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse
härmed föreslagit beräkningen af nämnda statsinkomst till omförmälda
belopp.
Riksdagen har, med bifall till detta förslag, beräknat stämpelmedlen
för år 1901 till 5,000,000 kronor.
Bränvinstillverkningsskatten. Bränvinstillverkningen i riket har enligt
uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af
den 9 december 1899 utgjort:
år 1894................................................................................... liter 33,068,884
» 1895................................................................................... » 34,886,895
» 1896....................................................... » 32,804,168
» 1897........................................................................... » 36,295,172
» 1898...................... » 38,654,829
utgörande medeltalet för femårsperioden............................ » 35,141,990.
Medeltalet för femårsperioden 1893—1897 utgjorde enligt uppgift
i samma skrifvelse 33,755,239 liter.
Enligt hvad Riksdagen inhemtat från finansdepartementets kontrolloch
justeringsbyrå har tillverkningen uppgått under år 1899 till 46,217,620
liter och under de tre första månaderna af innevarande år till 19,803,399 liter.
Under år 1899 belöpte sig tillverkningsskatten till 20,870,375 kronor,
och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatueradt
bränvin med 1,093,738 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst
af denna skattetitel under år 1899 utgjort 19,776,637 kronor.
Riksdagens Skrifvelse A:o 108.
5
I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret anfört, att den starka
stegringen i denna statsinkomst, hvilken för innevarande år beräknats till
17.000. 000 kronor, torde böra föranleda eu höjning i beräkningen till
18.000. 000 kronor.
Med sistnämnda belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl blifvit
uppförd i Eders Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1901; och
har Riksdagen i öfverensstämmelse härmed beräknat bränvinstillverkningsskatten
för år 1901 till 18,000,000 kronor.
Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel har
utgjort:
år 1896 ................ kronor 7,726,386: —
> 1897 ....... » 11,008,906: —
» 1898 ........................................................................ » 6,317,671: —
» 1899 ........................................................................ » 7,483,948: —
Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga fabriker inom
landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:
år 1895—1896
» 1896—1897
» 1897—1898
» 1898—1899
» 1899—1900
538,709 ton
890,240 »
716,141 »
480,932 »
622,047 >
Denna statsinkomst är i 1900 års riksstat upptagen till 9,000,000
kronor och af Eders Kong]. Maj:t, på statskontorets hemställan, i förslaget
till statsreglering för år 1901 uppförd med enahanda belopp.
Då den förmån af nedsättning i utbytesberäkningen, som förut varit
medgifven för åtskilliga sockerfabriker, numera endast åtnjutes af fabriken
i Karlshamn, och jemväl denna fabriks förmån upphör den 1 september
innevarande år, har man sålunda vid beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel
för år 1901 icke vidare att taga hänsyn till omförmälda undantagsställning
för vissa fabriker; och torde i följd häraf hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1901 kunna beräknas fullt uppgå till det belopp,
hvarmed den i 1900 års statsreglering uppförts.
Riksdagen har fördenskull upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1901 till 9,000,000 kronor.
6
Riksdagens Skrifvelse Ar:o 108.
I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof föreslagit, har Riksdagen, på sätt i skrifvelsen
angående statsregleringen för år 1901 anmäles, såsom tillgång vid
förevarande statsreglering beräknat och användt dels öfverskott å statsregleringarna
för år 1898 och föregående år 24,340,000 kronor, dels ock
af öfverskottet å 1899 års statsreglering 3,000,000 kronor.
I statsverkspropositionen har Eders Kongl. Maj:t beträffande användandet
af riksbankens vinst för sistförflutna år 1899, hvilken vinst
uppgår till kronor 4,355,078: 99, föreslagit, att af densamma 2,000,000
kronor måtte för statsverkets behof anvisas att utbetalas de tider under
år 1901, Riksdagen bestämde.
Inom Riksdagen hafva deremot framstälts förslag om vinstens bibehållande
i sin helhet åt riksbanken.
I ämnet hörda, hafva fullmägtige i riksbanken i skrifvelse den 8 sistlidne
februari yttrat:
»Såsom kändt är, blef bankovinsten för 1898 i sin helhet bevarad
åt riksbanken. Fullmägtige hade förra året tillfälle att framhålla de behof,
som förefunnos dels af medel till tomtinköp och nybyggnader för
afdelningskontoren i orterna, dels ock af förlag för det alltjemt sig ökande
antalet dylika kontor, hvilka erfordrade nödiga medel för rörelsen.
»Äfven nu göra sig enahanda förhållanden gällande. Nybyggnader
pågå å flera orter, nemligen i Kalmar, Halmstad, Kristianstad och Falun.
För Luleå är entreprenad utlyst; tomter äro, under förbehåll af Riksdagens
godkännande, inköpta i städerna Nyköping, Venersborg och Vesterås, och
för Linköpings- och Umeåkontoren äro ritningar till nybyggnad under utarbetande.
»Hvad beträffar riksbankens lånerörelse, har den under 1899 varit i
allmänhet mycket liflig. Förlagen för denna rörelse vid riksbankens afdelningskontor
uppgingo vid slutet af 1899 till 68,300,000 kronor mot
51,725,000 år 1897 och vid hufvudkontoret till 45,950,000 mot 31,200,000
eller tillsammans 114,250,000 mot 82,925,000.
»Med afseende å de behof, som .sålunda synas för det närvarande
och den närmaste framtiden föreligga, skulle det enligt fullmägtiges åsigt
vara för riksbanken önskvärdt, om 1899 års bankovinst kunde, utan att
derigenom berättigade statsintressen lida intrång, blifva för riksbanken
behållen.»
Då vid 1899 års riksdag bankoutskottet yttrade sig om användandet
af bankovinsten för nästförutgångna år, afstyrkte utskottet, i öfverensstämmelse
med bankofullmägtiges mening, att någon del af samma vinst
Riksdagens Skrifvelse N:o 108.
7
skulle frånhändas riksbanken och öfverlemnas till statsverket, och detta
med afseende dels på de förestående betydliga utgifterna för nybyggnader
åt riksbankens kontor i orterna och dels på statsverkets ekonomiska ställning,
hvilken syntes utskottet vara så god, att detsamma kunde undvara
det tillskott af 1 million kronor af bankovinsten, som då af Eders Kongl.
Maj:t, ifrågasattes. Utskottets förslag, att hela 1898 års bankovinst skulle
bibehållas åt riksbanken, vann Riksdagens godkännande.
Hvad angår frågan om användandet af 1899 års bankovinst, synes
det Riksdagen, att hänsyn bör tagas särskilt till följande förhållanden.
Såsom fullmägtige framhållit, stegrades de under 1899 i riksbankens lånerörelse
använda förlagsmedlen betydligt, och hvad förhållandena under den
gångna delen af innevarande år beträffar, gifva de härutinnan tillgängliga
uppgifterna vid handen, att de i lånerörelsen använda medlen, som vid
1899 års slut voro kr. 114,250,000, nu utgöra kr. 121,300,000, således en
ökning med mer än 7 millioner kronor på 31/2 månader. Härtill kommer,
att icke obetydliga medel måste bindas i nybyggnader för riksbankens
räkning. Oberäknadt nemligen de anslag, som redan lemnats för inköp
af byggnadstomter åt vissa afdelningskontor samt beviljade tillökningar i
förut gifna nybyggnadsanslag åt sådana kontor, förekomma byggnadsanslag
för tre riksbankskontor å tillhopa 570,000 kronor. Och hvad slutligen
statsverkets ekonomiska ställning angår, vill det synas, att statsverket
från andra håll beredts sä betydliga tillgångar, att någon tillökning
i dessa från riksbankens vinstmedel icke kan anses behöflig.
Med hänsyn härtill anser Riksdagen, att någon del af bankovinsten för
år 1899 icke må, såsom Eders Kongl. Maj:t begärt, till statsverket öfverlemnas.
Enligt §§ 25 och 26 i lagen för Sveriges riksbank skall af bankens
årsvinst till reservfonden, hvilken för -närvarande uppgår till 5 millioner
kronor, årligen afsättas minst 10 procent, intill dess nämnda fond uppnått
en fjerdedel af grundfonden eller sålunda ökats till I2V2 millioner kronor.
När detta skett, kan afsättningen upphöra och behöfver ej å nyo vidtaga
i annat fall, än att reservfonden skulle nedgå under nyss angifna belopp,
till hvilket den då bör åter uppbringas. Beträffande reservfonden är slutligen
i lagen stadgadt, att riksbanken skall innehafva i lätt säljbara utländska
statspapper minst ett belopp, som motsvarar samma fond.
Af den berättelse, som afgifvits af fullmägtige beträffande riksbankens
rörelse och förvaltning år 1899, inhemtas, att riksbankens tillgångar i utländska
statspapper vid 1899 års slut beräknades motsvara ett värde i
kronor af 10,042,749: 67, samt att fullmägtige tillika uttalat, att af bestämmelsen
derom, att riksbanken skall i dylika valutor innehafva minst
ett belopp, motsvarande reservfonden, hinder icke mötte för fondens ökande
8 Riksdagens Skrifvelse N:o 108.
utöfver det såsom minimum för densammas höjande bestämda belopp (10
procent af årsvinsten).
Med afseende å ena sidan derpå, att 1897 års lag för Sveriges riksbank
skall fullständigt genomföras vid början af 1904 och riksbanken
senast vid den tidpunkten ensam öfvertaga sedelutgifningen i landet med
dermed följande särskilda förpligtelser, samt å andra sidan, att riksbankens
reservfond för närvarande icke ens uppgår till hälften af hvad den enligt
ofvannämnda lag minst bör utgöra, har Riksdagen, med anslutning till
fullmägtiges yttrande i årsberättelsen för 1899, begärt och erhållit särskild!,
uttalande från fullmägtige, huru mycket af riksbankens öfverskottsmedel
nu lämpligen skulle kunna, enligt fullmägtiges mening, öfverföras till
reservfonden utöfver de 10 procent, eller kronor 435,507: 89, som enligt
gällande bestämmelser minst böra tillgodoföras fonden.
Fullmägtiges svar härå är afgifvet den 4 i denna månad och är af
följande lydelse:
»Vid 1899 års slut uppgingo riksbankens reserverade medel till
13,117,120: 32 kronor, medan reservfonden utgjorde 5,000,000 kronor.
Enligt föreskriften i 26 § af den ofvan omförmälda lagen skola minst 10
procent af årsvinsten eller 435,508 kronor till reservfonden öfverföras.
Denna skulle således genom tillägget af det ifrågavarande beloppet komma
att uppgå till 5,435,508 kronor.
»Då riksbanken vid årets slut innehade i lätt säljbara utländska statspapper
ett belopp af 10,042,749: 67 kronor, möter, på sätt fullmägtige
erinrat i sin till utskottet vid innevarande riksdags början afgifna berättelse,
intet hinder för reservfondens ökande utöfver minimum. Dock torde vid
bestämmandet af det belopp, som utöfver det lagbestämda minimum må
tilläggas reservfonden, erforderlig hänsyn böra tagas dertill, att riksbanken
fortfarande må utöfver reservfonden ega obligationer af nu angifvet slag
till skäligt belopp. Enligt den nyss åberopade § af banklagen åligger det
nemligen fullmägtige att, i händelse banken tillhöriga utländska statspapper
någon gång till förstärkning af kassatillgångarna behöfva afyttras, så att
behållningen af desamma kommer att understiga reservfonden, å nyo så
fort sig göra låter uppbringa ifrågavarande statspappersbehållning till ett
mot samma fond svarande belopp. Uppenbart är, att om reservfonden
slutligen ökas i sådan grad, att tillgångarna i utländska statspapper skulle
komma att föga öfverskjuta sagda fond, behof kan uppstå att realisera så
pass mycket, att reservfonden derigenom för tillfället något nedbringas,
utan att visshet finnes, att återköp af dylika papper i''den närmaste tiden
lämpligen kan ske. Med afseende härpå synes det vara tryggast att, under
nuvarande förhållanden, och innan rörelsens utveckling kan sätta riks
-
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 108.
banken i stånd att utan svårighet förvärfva ytterligare belopp af goda
utländska statspapper, icke höja reservfonden så mycket, att ej utöfver
denna erforderlig tillgång må finnas på främmande statspapper, som kunna
fritt realiseras.^ Försigtigheten torde således bjuda att till reservfonden,
utöfver stadgadtfminimum, nu afsätta ett''belopp, som icke i någon väsentlig
mån minskar behållningen af utländska statspapper till obehindrad
disposition, och synes det fullmägtige, som om den ifrågavarande afsättningen,
inberäkna^, den i lagen föreskrifna, icke borde gå utöfver en
million kronor.»
Med stöd af detta fullmägtiges yttrande finner Riksdagen afsättningen
till reservfonden böra bestämmas till det af fullmägtige angifna belopp,
och har sålunda beslutat, att, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts proposition
om öfverlemnande till statsverket af 2 millioner kronor af riksbankens
vinst för 1899, samma vinst i sin helhet, eller kronor 4,355,078: 99,
skall för riksbankens räkning bibehållas, samt att af förenämnda årsvinst
öka riksbankens reservfond, nu utgörande 5 millioner kronor, med en
million kronor.
Stockholm den 14 maj 1900.
Med'' undersåtlig vördnad.
/i• i
Bill. till Riksd. Prat. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 28 Höft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 108.
Statsverkets inkomster.
Kronor. |
||
Ordinarie inkomster. |
||
- Grundskatt ........................................................................... |
960,000 |
|
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål............................ |
270,000 |
__f |
Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet.... |
49,000 |
— |
Trosspassevolansafgift ........................................................... Tillfälliga rotevakansafgifter .............................................. |
19,000 |
— |
175,000 |
||
Soldat vakansafgift .................................................''............ |
38,000 |
— |
Båtsmansvakansafgift .......................................................... |
150,000 |
— |
Arrendemedel ....................................................................... |
2,200,000 |
— |
Mantalspenningar.................................................................... |
700,000 |
— |
Bötesmedel ............................................................................ |
290,000 |
— |
Kontrollstämpelmedel ............................................................ |
40,000 |
—j |
Fyr- och båkmedel ................................................................ |
1,500,000 |
— |
Telegrafmedel ........................................................................ |
1,610,000 |
— |
Jernvägstrafikmedel.............................................................. |
8,000,000 |
— |
Skogsmedel .......... ............................................................... |
5,800,000 |
— |
Extra uppbörd........................................................................ |
100,000 |
— |
Säger |
21,901,000 |
— |
Bevillningar. |
||
Tullmedel ........ .......................................... |
49,000,000 11,590,000 |
__ |
Postmedel.......... ................................................ |
— |
|
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter |
850,000 |
— |
Stämpelmedel . ................................... |
5,000,000 |
— |
Bränvinstillverkningsskatt .................................................... |
18,000,000 |
|
Hvitbetssockertillverkningsafgift............................................ |
9,000,000 |
— |
Bevillning af fast egendom samt af inkomst .................... |
3,000,000 |
— |
Säger |
96,440,000 |
— |
Summa |
118,341,000 |
Stockholm 1800. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.