Statsutskottets Memorial N:o 92.

1

92.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1900, kl. 12 midd.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra
införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: med. statsregleringen
gemenskap egande utgifter; på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret
utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, förvaltniugsutgifter
m. m.; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarna; samt fullmäktige meddeladt uppdrag att låta ombesörja
tryckning af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815
års riksdagar afgifna memorial m. m.; äfvensom förslag till aflöningsstat för
riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening samt indragnings- och
pensionsstat vid riksgäldskontoret.

De föreslagna §§ 20, 21 och 22 grunda sig på Riksdagens bifall till
statsutskottets memorial n:o 66, och § 45 på bifall till sammansatta statsoch
baukoutskottets utlåtande n:o 7.

Den föreslagna § 82 har affattats i enlighet med kamrarnes sammanstämmande
beslut i anledning af statsutskottets memorial n:o 68.

Bill. till ltiksd. Prat. 1900. 4 Sand. 1 Afd. 63 ljuft. (N:o 92.)

1

2

Statsutskottets Memorial N:o 92.

I öfrigt återfinnas de föreslagna stadgandena med enahanda lydelse i 1899
års reglemente, och i staterna har endast företagits den ändring, att registratorn
och kanslisten J. P. F. Montell, som under innevarande år erhållit
afsked från sin tjenst, uppförts å pensionsstaten.

Med förbehåll såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden
samt aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 10 maj 1900.

På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.

Statsutskottets Memorial N:o 92.

3

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 19.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäld
skon to re t att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det
belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för Statskontoret att, sa snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 20.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 21.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade gruudlagsstadgande,
bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande Riksdag vara tillgänglig,
Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,
sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

4

Statsutskottets Memorial N:o 92.

§ 22.

„ ^°r bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer k RiksgäIdskontörst anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontor upplånas mot Kontorets
obligationer, strida till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
etter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
rantevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationerdock
får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 23.

^stridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel
dertill icke lemna tillgång, i Eiksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
åt högst ett hundra femtio tusen kronor.

5:o. Från Eiksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, föryaltningsutgifter m. in.

§ 24.

i i A11,a„P, Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdag skostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från Eiksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit dels
framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade,
ma, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför
aflemna^) verifikationsbandlingar, Kongl. Statskontoret af Eiksgäldskontoret

cmnmnroo

Sta ts i ds kottets Memorial N:o 1)2.

5

§ 25.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som
af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,
skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 26.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af
fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda
stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års
riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ........................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar ............................... » 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas
med 500 kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid
afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne
från aiiöningsbeloppet i dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare

6

Statsutskottets Memorial N:o 92.

ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontor kunna
af honom påkalla vid göromål för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontor må ega att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .............................................................................. kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ............................................. » 100:

kronor 700: —,

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning
må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne
med 100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare,
som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta kontor angifna; och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode
af högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid
biblioteket, förutom hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1
krona 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 27.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af Riksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem
faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjening, på Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelser öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

Statsutskottets Memorial N:o 92.

7

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 28.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaMbetjening bör af Riksgäldskontor under sista månaden af
hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under
den '' tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande,
utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning
enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed
förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen
fem hundra kronor.

För ofvan anmälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor;

» en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tre tusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande
af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning,
renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet it
hans sida att för medlens användning redovisa; samt
» en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem
år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens
hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150
kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

° Statsutskottets Memorial N:o 92.

hos tryckfrihetskomité!!, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 29.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

Rör upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp
af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets
medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser
jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den
dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt
redovisas.

§ 30.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra
kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra
kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt,
eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning,
beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen
åt Andra Kammarens ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i §
57 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och
med tre tusen kronor till den andre af Deputerade.

I

Statsutskottets Memorial N:o 92.

9

§ »I

Aflöningen för RiksgäIdskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll
stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och
vaktbetjente beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro
underkastade den vidsträcktare tjenstgöringskyldighet eller den jemkning i
åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta
verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter,
som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes
skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka
kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers
eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret
förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål
tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda
tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda
uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat
upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspeuningar, arfvode
eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den
tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten
förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar
eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst
utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke
är för tjenstgöringen i Rikgäldskontoret hinderlig.

Bih. till liiksd. Prat. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 63 Häft.

2

10

Statsutskottets Memorial N:o 92.

§ 32.

Till belöning, för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådaglagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda
åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäld skontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 33.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor och f. d. Gfeneralassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera
en summa af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 34.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor^ afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året,
af Riksgäldskontor^ medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad
utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett
annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under
tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande
reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter
embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få
höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes
vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke
utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda
kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa
blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Statsutskottets Memorial N:o 92.

11

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 35.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och
må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 36.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna'', hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.

§ 37.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut
till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

12

Statsutskottets Memorial N:o 92.

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverlc, att egaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de
ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret
inbetalas.

§ 38.

Om Kongl Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar
i Riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 39.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof,
under åren 1900 och 1901 utbekomma de i hvartdera årets riksstat
till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-
och revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar
å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränteoch
kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna
året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa,
hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 40.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att
der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, Ange, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

Statsutskottets Memorial N:o 92.

18

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontor att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifva försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar,
som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, bar 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den
18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889,
af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa^ andra
mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående med
lens inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarne för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet
den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda^ tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande
det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition,
samma medel utbetala.

Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden
till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1 900 och af innevarande års Riksdag till och med
utgången af år 1908; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 41.

I öfverenstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

14

Statsutskottets Memorial N:o 92.

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas
till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå
dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 42.

Riksdagen har år 1899 bemyndigat Riksgäldskontoret att i utlandet
mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor
att tillhandahållas Riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och
vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Riksbanken
och Fullmäktige i Riksgäldskontoret kan komma att träffas, till Riksgäldskontoret
återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de
utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för
den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.

§ 43

(kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets
upplåning.)

§ 44.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda ''preskriptionstid
hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta
liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 45.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas
för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller
hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning
på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full sä -

Statsutskottets Memorial N:o 92.

15

kerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga
obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och
kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför
hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande
till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret
erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som
säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 46.

För bestridande af Riksgäldskontor åliggande betalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 47.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga
medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande
Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig
Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen
antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med
hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 82.

Innevarande års Riksdag har uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad
ombesörja tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister för -

16

Statsutskottets Memorial N:o 92.

sedd samling af de utaf konstitutionsutskottet vid 18JO, 1812 och 1815
års urtima riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill
hörande handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris
för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och
låta verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna
böra ske.

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och

vaktfoetjening.

Lön.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Arfvoden
och miss-räknings-penningar.

Summa.

Ålderstillägg.

1 Sekreterare ..................

4,400

*1,600

} 6,400

och ombudsman

400

1 Kamrerare.....................

4,000

1,600

400

6,000

1 Kassör...........................

3,500

1,200

800

5,500

1 Revisor ........................

2,500

800

—

3,300

Efter fem års tjenstgöring

1 Kassabokhållare............

2,500

800

3,300

inom graden kan lönen

Ihöjas med 500 kronor och

1 Lånebokhållare ............

2,000

800

—

2,800

efter tio års tjenstgöring

1 Registrator och Kanslist

1,500

900

—

2,400

med ytterligare 500 kr.
Efter fem års tjenstgöring

1 Kammarskrifvare .........

1,500

600

—

2,100

kan lönen höjas med 500
kronor.

1 Förste Yaktmästare......

700

100

_

800

Efter fem års tjenstgöring

1 Vaktmästare..................

600

100

—

700

kan lönen höjas med 100
kronor och tjenstgörings-

2 Vaktmästare..................

1,200

200

—

1,400

penningarne med 100 kr.

Summa

24,400

8,700

1,600

34,700

Yaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de
berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kr. hvar.

* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor;
dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall
gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet.

Statsutskottets Memorial N:o 92.

17

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode
eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,
han eljest,varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar
eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige
att anvisa till extra ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade efter ett tusen
kronor för år.

8:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den
vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som
kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för
Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet
att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksg.äldskontoret.

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ............... kronor

1,500

—

Pensionsstat yid Riksgäldskontor.

Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin.........

4,400

_

Förre Kamreraren August Leonard Stuart ...........................

4,000

—

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ..............................

1,500

—

Förre Kotarien August Neijber ................................................

Förre Registratorn och Kanslisten Jakob Peter Ferdinand

3,000

Montell ....................................................................................

2,500

—

Summa kronor

15,400

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 63 Häft.

8