Statsutskottets Utlåtande N:o 84,
15
N:o 84.
Auk. till Rikad. kansli den 4 maj 1900, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtande till landtförsvaret af mark, tillhörande förra
kronofogdebostället Westerhus n:o 2 och förra regementspastorsbostället
Westerhus n:o 3 i Jemtlands län.
(l:a U. A. o. I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden
för den 30 mars innevarande år har Kongl. Maj:t i
en till Riksdagen samma dag aflåten, till statsutskottets förberedande
behandling öfverlemnad proposition (n:o 77) föreslagit Riksdagen medgifva,
att för utvidgning af Jemtlands fältjägareregementes mötesplats
finge från den 14 mars 1901 till regementet upplåtas dels från förra
kronofogdobostället V* mantal Westerhus n:o 2 det område, innehållande
19,6 2 5 hektar, som å en af förste landtmätaren John Tjerneld år 1897
affattad kartad inneslötes af eu med siffrorna I—X angifven gränslinie
och dels från förra regomentspastorsbostället 7* mantal Westerhus
n:o 3 det å kartan inom linien XI, XII, IV, V, VI, VII och VIII upptagna
område af 12,5 6 6 hektar, samt
att det å samma karta inom punkterna p. x. y. z. angifna område,
1,8 7 hektar, tillhörande mötesplatsen, finge utbytas mot ett lika stort
område af skogsmarken till Westerhus n:o 3, å kartan betecknadt med
punkterna 1. p. u.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 8é.
Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, hurusom Kongl. Maj:t
enligt bref den 29 maj 1896 efter Riksdagens medgifvande förordnat,
bland annat, att af f. d. corpschefsbostället 2 V* mantal n:o 1 Kungsgården
å Frösön vissa områden, hufvudsakligen afsedda för anordnande
af en ändamålsenlig skjutbana och till plats för regementets och officerscorpsens
byggnader, skulle från den 14 mars 1897 upplåtas till Jemtlands
fältjägareregemente och med dess mötesplats sammanläggas; att
regementet skulle ega rättighet att i och för sina öfningar obehindradt
beträda en del af boställets skogsmark; samt att, derest det funnes
oundgängligen nödigt att för militära öfningar beträda området till
någon af de å nämnda skogsmark belägna torplägenheterna, regementschefen
skulle, för hvarje gång sådant inträffade, med vederbörande, så
vidt ske kunde, på förhand träffa uppgörelse rörande den ersättning,
som i följd häraf kunde dem tillkomma.
Med erinran härom har regementschefen uti skrifvelse till Kongl.
Maj:t den 31 december 1896 anfört, att genom Kong!. Maj:ts förenämnda
bref någon tillökning i egentlig mening af öfningsplatsen såsom sådan
icke i annan mån skett än genom rättigheten att för öfningarna beträda
skogsmarken, men att denna rätt förlorat sin väsentligaste betydelse
vid det förhållande, att uppgörelse med vederbörande lägenhetsinnehafvare
om ersättning för skeende skada visat sig vara förbunden med
stora svårigheter. Ehuru mötesplatsen med sin nuvarande omfattning
kunde anses någorlunda tillräcklig för manskapets enskilda utbildning,
vore det dock för de militära öfningarna i öfrigt oundgängligen nöd--vändigt, att densamma utvidgades, hvilket lämpligen kunde ske derigenom,
att till mötesplatsen lades åtskilliga i vester och norr derom
belägna områden, tillhörande f. d. regementsfältskärsbostället Westerhus
n:o 1, f. d. kronofogdebostället Westerhus n:o 2 och f. d. regementspastorsbostället
Westerhus n:o 3.
Härtill komme, att erforderlig kontroll från regementets sida icke
för närvarande kunde utöfvas rörande de förhållanden, hvilka inom
nämnda boställen egde rum, och hvilka vore af sådan beskaffenhet, att
de i afsevärd mån störande inverkade på den sedliga uppfostran, som
borde bibringas regementets personal.
Vid öfverlemnande af denna framställning hade chefen för sjette
arméfördelningen derjemte framhållit, bland annat, att det för regementets
fältmessiga utbildning vore af synnerlig vigt, att möjlighet funnes
för utförande på sjelfva lägerplatsen af militära tillämpningsöfningar,
särskildt stridsöfningar med större styrka; att mötesplatsen, förutom de
mindre områden, som genom ofvannämnda kong!, bref tillagts densamma,
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
17
innehölle 72,2 5 hektar; att de områden, som regementschefen anhållit
måtte till regementet upplåtas, hufvudsakligen bestode af åker och
ängsmark, delvis beväxt med trädgrupper af mindre omfattning; att en
utvidgning af mötesplatsen jemväl korame Norrlands artilleriregemente
till godo; äfvensom att anordnandet af samöfningar mellan de olika
vapnen genom utvidningen komme att väsentligen underlättas.
Uti afgifvet utlåtande i detta ärende hade arméförvaltningen å
fortifikations-, intendents- och civila departementen, med företeende af
en utaf förste landtmätaren John Tjerneld år 1897 affattad karta öfver
inegorna till ofvannämnda boställen n:is 2 och 3 Westerhus samt
Frösö lägerplats, till en början erinrat, hurusom förvaltningen redan i
yttrande den 11 januari i895, angående då föreslagen utsträckning
af regementets mötesplats, uttalat den åsigt, att, i händelse platsen
behöfde ytterligare utvidgas, mark tillhörande dessa boställen lämpligen
borde derför tagas i anspråk, så snart de rörande desamma upprättade
arrendekontrakt upphörde att gälla. Då emellertid några särskilda skäl
icke blifvit förebragta för utvidning af platsen, på sätt regementschefen
föreslagit, jemväl med mark tillhörande bostället Westerhus n:o 1, ansåge
arméförvaltningen det för ändamålet tillräckligt, om de omedelbart
invid lägerplatsens nuvarande vestra och nordvestra gräns belägna
områden, tillhörande Westerhus n:is 2 och 3, hvilka å den företedda
kartan betecknats, det förra med siffrorna I—X och det senare med
XI, XII, IV, V, VI, VII och VIII lades till lägerområdet.
Jemlikt en åt förste landtmätaren Tjerneld gjord uträkning skulle
den areal, som enligt arméförvaltningens förslag sålunda komme att för
utvidgningen tagas i anspråk, utgöra:
af Westerhus n:o 2................................... 19,625 hektar
„ „ n:o 3.................................... 12,566 „
eller tillhopa 32,191 hektar.
För att fältet skulle erhålla en lämplig begränsning i norr, på
sätt linien A, K, H, R å kartan utvisade, erfordrades emellertid dessutom,
att ett område af 1,8 7 hektar, tillhörande mötesplatsen och betecknadt
med p, x, y, z, utbyttes mot ett lika stort område af Westerhus
n:o 3, å kartan angifvet med 1, p, n.
Vidare hade arméförvaltningen anfört, att de å ifrågavarande
områden belägna 13 byggnader egdes af kronan, med undantag af ett
arrendatorn af Westerhus n:o 3 tillhörigt boningshus, brandförsäkradt
Bil. till Riksd. Frot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 55 Eäft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
för 2,200 kronor och i värde uppskattadt till 1,500 kronor, en till
lokal för småbarnsskola använd torpstuga, hvilken utan olägenhet för
den omgifvande markens användande för militära öfningar skulle kunna
qvarstå och fortfarande för samma ändamål begagnas, samt ett mindre
boningshus. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af regementschefen
afgifvet förslag rörande användningen af de kronan tillhöriga
byggnaderna hade arméförvaltuingen uttalat den åsigt, att trenne
byggnader borde, med hänsyn till timrets dåliga beskaffenhet, säljas,
hvaremot de öfriga äfvensom det arrendatorn af Westerhus n:o 3 tillhöriga^
boningshuset, hvilket borde af kronan inlösas, skulle till olika
ändamål för regementets behof användas. Dessa sistnämnda byggnader
erfordrade dock åtskilliga reparationer, som beräknats kosta tillhopa
1,550 kronor, från hvilket belopp köpeskillingen för de byggnader, som
skulle säljas, beräknad till 150 kronor, dock borde frånräknas, hvadan
det belopp, som till betäckande af reparationskostnaderna erfordrades,
uppginge till 1,400 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda anförts, hade arméförvaltningen
hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes dels hos Riksdagen göra framställning
derom, att ofvanberörda å kartan angifna områden, tillsammans 32,19 1
hektar, måtte få tilläggas regementets mötesplats, samt att, för vinnande
af den för fältet föreslagna begränsningen i norr, ofvan omförmälda
område, 1,8 7 hektar, tillhörande lägerplatsen, finge utbytas mot ett
lika stort område af bostället Westerhus n:o 3, dels ock från fjerde
hufvudtitelns allmänna besparingar anvisa ej mindre 1,500 kronor för
inlösen af förenämnda boningshus, tillhörigt arrendatorn å bostället
Westerhus n:o.3, än äfven 1,400 kronor att användas till reparationer
å samma boningshus och de kronan tillhöriga byggnader, som för
regementets behof komme att bibehållas.
Slutligen hade domänstyrelsen, som äfven blifvit i ärendet hörd,
med öfverlemnande af infordrade yttranden från t. f. domänintendenten
i Jemkande län och landshöfdingeembetet i samma län, meddelat, att
hemmanen Westerhus n:is 2 och 3 vore utarrenderade för tiden intill
den 14 mars 1901; att arrendeafgifterna utgjorde, för det förra 250
kronor och för det senare 150 kronor; att det i arméförvaltningens
utlåtande omförmälda mindre boningshuset tillhörde enskild person,
hvilken af arrendatorn erhållit rätt att under arrendetiden hafva det
stående å boställets mark; att, hvad anginge den till skollokal använda
torpstugan, Frösö församling icke, för så vidt domänstyrelsen hade sig
bekant, förvärfvat rätt att för framtiden besitta den mark, hvarå stugan
voie uppförd; samt att den areal, som, derest den begärda upplåtelsen
Statsutskottets Utlåtande N:o 84.
19
af mark till mötesplatsen bifölles, komme att af ifrågavarande boställen
qvarblifva under domänstyrelsens förvaltning, utgjorde: af Westerhus
n:o 2, sammanlagdt 108,171 hektar, deribland ett från hemmanets
öfriga inegor helt och hållet afskildt område, innehållande 6,2 7 6 hektar,
benämndt Vestra inegoskiftet och beläget invid bostället Westerhus
n:o 1, samt hemmanets skogsmark 95,9 5 hektar, och af Westerhus n:o 3
80,586 hektar, deraf skogsmark 72,213 hektar; hvarjemte domänstyrelsen,
som i likhet med t. f. domänintendenten och landshöfdingeembetet
icke haft något att erinra mot det af arméförvaltningen framstälda
förslaget, hemstält beträffande framtida användningen af de delar utaf
boställena, som icke för mötesplatsens behof toges i anspråk, att det
s. k. Vestra inegoskiftet finge tillsammans med bostället Westerhus
n:o 1 utarrenderas; att återstoden måtte till kronopark afsättas; samt
att enligt lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyfning, egostyckning
och jordafsöndring särskilda mantal måtte åsättas de olika delarne af
ifrågavarande boställen, derest dessa komme att på föreslaget sätt
disponeras.
På grund af hvad i detta ärende sålunda förekommit, och då en
utvidgning af Jemtlands fältjägareregementes mötesplats otvifvelaktigt
vore af behofvet påkallad ej blott för öfningarnas ändamålsenliga bedrifvande,
utan äfven för upprätthållande af god ordning å platsen,
hade departementschefen inför Kongl. Maj:t understödt ifrågavarande
framställning till den omfattning, som af arméförvaltniugen föreslagits;
och skulle han, derest Riksdagen lemnade sitt medgifvande dertill, att
de för fältets utvidgning och för den föreslagna regleringen af dess
norra gräns erforderliga områden af nämnda boställen mötesplatsen tillläggas,
framdeles finge i öfriga delar underställa frågan Kongl. Maj:ts
vidare pröfning.
På grund af hvad departementschefen sålunda anfört, hemstälde
han, det Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta förevarande proposition.
Efter tagen kännedom om de till ärendet hörande handlingar
och kartor, får utskottet, då det genom hvad vederbörande myndigheter
i denna fråga anfört synes vara ådagalagdt, att den ifrågasatta utvidgningen
af öfningsplatsen å Frösön är behöflig, och då utskottet
af de i ärendet företedda handlingarne funnit framgå, att kronans å
ifrågavarande område belägna byggnader komma att användas för
tillgodoseende af militära behof å mötesplatsen, hemställa,
20
Statsutskottets Utlånande N:o 84.
att hvad Kongl. Maj:t, i förevarande hänseende
föreslagit må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 4 maj 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.