Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

15

N:o 72.

Aiik. till Riksd. kansli den 30 april 1900, kl. 4 e. ni

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående
anvisande af medel till hy drogra fisk-biolog iska undersökningar
af de Sverige omgifvande hafven.

(2:a U. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden
för den 23 februari 1900 har Kongl. Maj:t i en samma dag afbiten
proposition (n:o 56) föreslagit Riksdagen att, till utförande af hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande hafven, på

extra stat för år 1901 bevilja:

dels till kostnader för en gång.................................... kr. 19,000: —

dels till omkostnader för tiden från och med den

1 maj 1901 till och med den 30 april 1902 ..................... „ 19,200: —

dels ock till täckande af Sveriges andel i kostnaderna
för eu internationel hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium för sistnämnda tid.................................... „ 5,J.OO: —

tillhopa kr. 43,300: —

Till statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen anfört
följande:

Sedan på 1870-talet med understöd af statsmedel företagits undersökningar
i vetenskapligt intresse af de Sverige omgifvande hafven,
hade allt mer framträdt en önskan, att dylika undersökningar jemväl
måtte anställas i praktiskt syfte och särskildt i fiskeriets intresse.

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

Tillika hade mer och mer framhållits vigten af att dessa undersökningar
anstäldes samtidigt inom ett större område och att derför
ett internationelt samarbete komme till stånd. I sådan rigtning hade
sålunda det i Köpenhamn år 1892 församlade 14:de skandinaviska
naturforskaremötet uttalat sig, och på grundvalen deraf hade en plan
för dylika undersökningar utarbetats, hvilken sedermera af vetenskapsakademien
understälts Kongl. Maj:ts pröfning med begäran tillika om
medel för densammas realiserande.

Vid föredragning häraf den 14 april 1893 hade Kongl. Maj:t stält
till vetenskapsakademiens förfogande, för utförande under ledning af de
personer, som akademien dertill utsåge, af hydrografiska undersökningar
af de Sverige omgifvande hafven i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med berörda plan, ett belopp af 3,000 kronor utaf anslaget till fiskerinäringens
understöd.

Sedan de personer, åt hvilka akademien uppdragit att verkställa
berörda undersökningar, professorerna Otto Pettersson och Aug. Wijkander
samt ingeniören Gustaf Ekman, och hvilka derefter utgjort den
s. k. hydrografiska kommissionen, sedermera under år 1895 dels uti
eu till chefen för civildepartementet stäld skrift meddelat, bland annat,
att de då verkstälda undersökningarna särskildt varit rigtade på sådana
förhållanden i hafvet, hvilka syntes kunna utöfva inflytande på de olika
fiskslagens periodiska uppträdande vid rikets kuster, och främst på förekomsten
af fisknäring eller mikroskopiska djur och växter, »plankton»,
som medföljde oceanens strömmar, dels ock uti ett till civildepartementet
stäldt yttrande, som kommissionen afgifvit med anledning af
en utaf styrelsen för Göteborgs fiskeriförening gjord framställning, i
ämnet, föreslagit anordnande under år 1896 af fortsatta hydrografiska
undersökningar enligt framlagd plan, hade Kongl. Maj:t genom beslut
den 20 december 1895 för ändamålet anvisat ett belopp af intill 4,000
kronor att utgå likaledes af anslaget till fiskerinäringens understöd.

Emellertid hade kommissionen till Kongl. Maj:t inkommit med
en skrifvelse af den 18 oktober 1897, deruti kommissionen föreslagit,
att Kongl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för samverkan från Norges,
Danmarks och Englands sida, efter en gemensam plan, vid utforskningen
af Nordhafvets, Nordsjöns och Östersjöns hydrografiska och
biologiska förhållanden uti hafsfiskenas intresse.

Såsom stöd för denna framställning hade åberopats dels ett af
den år 1895 i London hållna sjette allmänna geografiska kongressen
gjordt uttalande om vigten af en sådan samverkan, dels ock den
erfarenhet, som vunnits under de föregående årens arbete, särskildt

Statsutskottets Utlåtande JV:o 72.

17

under åren 1893 och 1894, då på förslag af Kong!. Maj:t från norsk
och engelsk sida anordnats samtidiga undersökningar efter gemensam
plan med de svenska.

Ändamålet med denna undersökning skulle vara att utreda tillståndet
och rörelserna uti hafvets öfre, rörliga vattenlager från ytan
till omkring 800—1,000 meters djup alla tider af året äfvensom beskaffenheten,
mängden och vexlingarne utaf den i dessa vattenlager
innehållna fiskfödan eller plankton.

Uti ett öfver denna framställning, till följd af erhållen remiss,
den 10 november 1897 afgifvet utlåtande hade vetenskapsakademien
såsom uttryck för sina åsigter i ämnet åberopat ett af dess ledamöter
professorerne Hj. Théel och H. H. Hildebrandsson afgifvet, vid utlåtandet
fogadt betänkande, deruti desse, efter erinran, hurusom förändringar
uti hafvets tillstånd visat sig hafva inträffat hvarje gång, då förändringar
eller rubbningar i sillfiskets normala gång egt rum, med
framhållande af vigten och betydelsen af de vetenskapliga spörsmål,
som ett ingående studium af hafvets biologi framkallat, såsom sin
mening uttalat, att, beträffande den gren af biologisk forskning, som
handlade om hafsorganismernas geografiska utbredning, ett tillfredsställande
resultat kunde vinnas endast om man insloge på den väg,
som de svenska hydrograferna med sådan framgång beträdt, och att
ett samarbete olika nationer emellan vore en tvingande nödvändighet
för att snabbare och säkrare nå målet, samt att framställningen förty
borde till bifall förordas.

För att vinna kännedom om det mottagande ett förslag i det
syfte, berörda framställning afsåge, skulle röna hos vederbörande
regeringar, hade departementschefen anhållit dels uti skrifvelse den
15 mars 1898 till norska regeringens departement för det inre om
upplysning, huruvida anledning vore att antaga, att från norsk sida
anslutning kunde påräknas till ett definitivt förslag om en planmessig
kooperation vid utforskningen af Nordhafvets, Nordsjöns och Östersjöns
vattensystem uti fiskeriernas intresse, dels ock uti skrifvelse samma
dag till utrikesdepartementet, att framställning i enahanda syfte måtte
göras till danska och engelska regeringarna. Efter åtskilliga underhandlingar,
under hvilka, på anmodan från civildepartementet, förfrågningar,
huruvida från tysk, holländsk samt rysk sida ett samarbete
kunde påräknas, och sedan gynsamma svar på dessa framställningar
dels redan ingått och dels, enligt hvad som meddelats, med säkerhet
vore att påräkna, hade departementschefen inför Kong!. Maj:t anmält
Bih. till Riksd. Prot. It) 00. 4 Samt. 1 Afd. 48 Raft. 3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

frågan den 14 april 1899, dervid departementschefen yttrat bland
annat:

»De undersökningar i hydrografiskt och biologiskt afseende af
de Sverige omgifvande hafven, som under en följd af år med understöd
af statsmedel utförts, hafva varit rent vetenskapliga, men deras ändamål
har icke endast varit att rikta naturvetenskapen med nva rön
på hydrografiens och biologiens områden. Undersökningarnas hufvudsakliga
ändamål har varit att anskaffa det vetenskapliga underlag,
som är erforderligt för åstadkommande af en i praktiskt afseende
ändamålsenlig lagstiftning för hafsfisket i de Sverige omgifvande hafven.
Undersökningarna hafva också alltid angifvits såsom utförda i fiskeriernas
intresse, och statsbidragen hafva utgått af anslaget till fiskerinäringens
understöd. Det synes mig uppenbart, att, såsom jemväl vetenskapsakademien
antydt uti sitt underdåniga utlåtande, det vetenskapliga
värdet af de hydrografiska undersökningarna måste i hög grad ökas,
derest en. samverkan efter eu gemensam plan mellan ett större antal
undersökningsförrättare och å ett vidsträcktare vattenområde kan åstadkommas.
Ett ökadt vetenskapligt värde bör ock gifvetvis medföra ett
ökadt gagn för de praktiska ändamål, för hvilka dessa vetenskapliga
undersökningar anordnats.»

Departementschefen hade derför ansett önskvärdt, att en ifrågasatt
konferens komme till stånd, samt hemstält, att, derest denna
hans uppfattning af Kongl. Maj: t gillades, ärendet måtte öfverlemnas
till utrikesdepartementet för vidare behandling; och hade denna departementschefens
hemställan bifallits.

Inbjudning hade derefter utfärdats ej mindre till norska regeringen
än äfven till Tysklands, Storbritanniens, Danmarks, Nederländernas och
Rysslands regeringar att genom ombud deltaga uti en konferens, som
den 15 juni 1899 skulle sammanträda i Stockholm för utarbetande af
plan för en internationel undersökning, i hydrografiskt och biologiskt
hänseende, af Atlantiska oceanens nordliga del samt Nordsjön och
Östersjön i fiskeriernas intresse.

På sålunda utsatt tid hade derefter ombud för de inbjudna
regeringarna jemte af Kongl. Maj:t utsedda ombud för Sveriges del
sammanträdt.

Konferensen, hvilkens arbeten varat till och med den 23 juni,
hade beslutit hemställa hos de intresserade staterna om vidtagande af
vissa åtgärder i syfte att genomföra eu ordnad undersökning i hydrografiskt
och biologiskt afseende af Atlantiska oceanens nordliga del

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

19

och Nordsjön samt angränsande hafsområden och i sådant afseende
föreslagit:

dels antagande af uppgjorda program för de hydrografiska arbetena,
dervid de olika länderna skulle ombesörja undersökningen utefter vissa,

& en konfereusens protokoll bifogad karta uppdragna linier, samt för
de biologiska arbetena i förening, bland annat, med försöksfisken,

dels inrättande af en ständig centralbyrå för omförmälda arbeten,
i förening med ett laboratorium, under ledning af ett permanent internationell
utskott, dervid de intresserade regeringarne skulle hafva att
bestämma de grunder, efter hvilka de skulle bidraga till de till 96,000
riksmark förslagsvis beräknade kostnaderna för centralbyrån,

dels ock att arbetena för den ordnade undersökningen skulle taga
sin början den 1 maj 1901.

Tillika hade konferensen hemstält, att dess beslut måtte delgifvas
regeringarne i Frankrike och Belgien.

Då inbjudningen till konferensen utgått från Sverige, hade departementschefen
ansett, att från svensk sida borde inhemtas yttrande från
de öfriga regeringarne, huruvida de, hvar för sin de!, vore villiga att
biträda de af konferensen framställa förslag, och hade det synts departementschefen,
beträffande grunderna för fördelningen af kostnaderna
för den internationella centralbyrån, dervid böra föreslås, att, i anslutning
till hvad de tyske delegerade uti sitt i konferensens protokoll
för den 15 juni intagna programförslag hemstält, Tyskland, Storbritannien
och Irland, Frankrike samt Ryssland skulle deltaga, hvarje
land med 4 qvotdelar, äfvensom Belgien, Danmark, Norge, Nederländerna
och Sverige, hvarje land med 1 qvotdel, vid hvilken fördelning
af de beräknade årliga totalkostnaderna, 96,000 riksmark, om alla
länderna komme att deltaga, hvart af de större länderna komme att
deltaga med något mer än 18,000 riksmark och hvart af de mindre
med något mer än 4,500 riksmark.

På de i enlighet härmed framstälda förfrågningarna hade svar
hittills ingått från norska regeringens departement för det inre samt
från tyska och franska regeringarne. Af dessa hade blott den franska
regeringen yttrat sig afböjande, hvaremot frågan af de begge öfrige
omfattats med intresse. Norska regeringens departement för det inre
hade sålunda meddelat, att departementet intet väsentligt hade att
erinra mot det af konferensen antagna programmet för undersökning
af den nordliga delen af Atlantiska oceanen, Nordsjön och angränsande
hafsområden, samt att Norges anslutning till undersökningarne kunde
påräknas i den utsträckning, som det af stortinget till sådana arbeten

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

anvisade anslag tilläte. . Departementet hade derjemte förklarat, att
departementet. ansigte sig till tanken på upprättandet af en centralanstalt
och ville tillstyrka, att Norge under förbehåll af den anslagsbeviljande
myndighetens samtycke skulle påtaga sig en proportionerlig
del af kostnaden derför. Den tyska regeringen hade för sin del antagit
konferensens förslag, under förutsättning att jemväl öfriga intresserade
magter lemnade sin medverkan, och under förbehåll, att tyska riksdagen
beviljade erforderliga anslag. Under enahanda förbehåll hade
tyska regeringen äfven biträdt. ofvan nämnda förslag till fördelning
af kostnaderna för den internationella centralanstalten.

Samtidigt med att berörda förfrågningar utgått till de intresserade
magterna, hade departementschefen anmodat medlemmarne af den
svenska hydrografiska kommissionen att snarast möjligt inkomma med
förslag och kostnadsberäkningar rörande Sveriges deltagande i det
föreslagna internationella arbetet.

Den 30 december nästlidna år hade kommissionen till civildepartementet
ingifvit förslag i berörda hänseenden, öfver hvilket förslag
vetenskapsakademien derefter afgifvit utlåtande af den 15 nästlidne
januari.

Kommissionen hade i sitt förslag angifvit ändamålet med den internationella
kooperationen vara att åstadkomma en allsidig undersökning
af de nordiska hafven i fiskeriernas intresse, så att samtidigt med
att fiskebeståndet undersöktes i afseende på fiskarnes myckenhet, ålder,
utvecklingsstadier, fortplantning och vandringar, äfven tillgången och
beskaffenheten af fisknäring på hafsbottnen och i vattnet samt de fysiska
och kemiska existensvilkoren för det organiska lifvet i hafvet
studerades. För detta ändamål borde i hvart och ett af de samverkande
länderna organiseras för 5 års tid biologiska och hydrografiska
undersökningar under alla årstider, förbundna med praktiska fiskeförsök
i de delar af de nordiska hafven, som af konferensen i Stockholm anvisats
såsorn det ifrågavarande landets speciella undersökningsområden.

Kommissionen hade derefter framlagt följande organisationsplan
och kostnadsförslag:

»A.

Förberedelser och utrustning.

Utgifter för en gång.

Kommissionen föreslår, att ett visst anslag begäres för en gång
att dermed bestrida kostnaden för apparaters och fiskredskaps inköp
samt inredning af en lämplig lokal för dessa redskaps förvaring.

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

21

a) Af apparater för vetenskapligt bruk behöfvas delvis nya uppsättningar
af vattenhemtare, linor, termometrar, omvändningstermometrar,
planktonhåfvar af modern konstruktion för qvantitativa bestämningar med
slutningsmekanism, bottenhuggare, bottenskrapor, strömmätare (sjelfregistrerande),
»bottom rollers», glasflaskor och metallcisterner m. m.
Kostnaderna härför minskas dock derigenom, att kommissionen till
undersökningen aflemnar nu i bruk varande apparater, hvilka anskaffats
genom inköp dels af statsanslaget dels af enskilda medel och hvilkas
värde torde uppgå till mellan 3,000 och 4,000 kronor. Kommissionen
föreslår, att kostnaderna för nyanskaffning af vetenskapliga apparater i
förslaget upptagas till 3,000 kronor.

b) Af redskap för praktiskt vetenskapliga Jiskeriforsök måste anskaffas:
engelska och holländska trawlar, flere uppsättningar af d:r Petersens
trawlar af olika dimensioner från de största till de minsta, vertikalnät,
snurrevadar med tillbehör, drifgarn med inrättningar för nedsänkande
till större djup, backar m. m. samt en större uppsättning af burkar och
metallcisterner för upptagning af värdefulla fynd, hvilka skola försändas
till specialister eller muséer och biologiska stationer för vetenskaplig
undersökning.

Kommissionen föreslår, att kostnaderna för nyanskaffning af fångstredskap
för fiskeriändamål i förslaget upptagas till 8,000 kronor.

c) Af de här uppräknade apparaterna och fiskredskapen äro i
synnerhet de senare i behof af ständig eftersyn och lagning. De störa
trawlarne och näten kunna omöjligen förvaras ombord, utan måste tagas
i land för att lagas, torkas, impregneras o. s. v., hvarjemte äfven de
hydrografiska instrumenten behöfva efter begagnandet sorgfälligt rengöras
och förvaras, skyddade för fukt och rostning o. s. v.

Det skulle medföra alldeles oberäkneliga utgifter, om alla dessa
instrument skulle sändas till fabriker eller mekaniska verkstäder för
lagning och eftersyn hvarje gång de begagnats. Hvad fiskredskapen
beträffar, kommer dertill den omständigheten, att sådana trawlar o. s. v.,
som behöfvas för uudersökningen, icke tillverkas på närmare håll än i
Bergen och Köpenhamn. Då det icke kan bli fråga om att sända dessa
kolossala redskap till de nämnda orterna till reparation, måste man
anordna det så, att de, en gång inköpta, kunna under mellantiderna
mellan expeditionerna lagas och impregneras af en deruti öfvad person
samt förvaras uti en dertill lämplig lokal. Såvida en lämplig sådan
lokal icke kan erhållas och inredas för ändamålet i något af statens
etablissement vid Känsö eller i Marstrand, måste den anskaffas genom
förhyrning och inredning (eveutuelt tillbyggnad) af något hus i skär -

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

gården, t. ex. af någon lägenhet tillhörande någon af de många fabriker,
som f. n. stå obegagnade i Bohuslän. Lokalen, hvilken väsentligen bör
bestå af ett större och ett mindre magasinsrum med ett mindre verkstadsrum
samt rum och kök för materialförvaltaren, hvilken måste ega
utbildning såsom sjöman och maskinist, skall äfven tjena till det vigtiga
ändamålet att efter expeditionen användas vid fångstens primära undersökning,
vid mätning af den fångade fiskens dimensioner, vid bestämning
åt fiskarnes ålder och lektid, samt vid undersökning af innehållet
i deras tarmkanal o. s. v. och slutligen vid förvaringen, prepareringen,
inpackningen och försändelsen af preparat af fångsten till de vetenskapliga
anstalter i inlandet och utlandet, hvarest de skola undersökas
eller förvaras. Härvid är att märka, att i många fall, särskildt vid
undersökning af infångade fisklarver och fiskägg, det är af vigt att
kunna hålla fångsten vid lif under någon tid, hvarför depot-lokalen
äfven bör vara försedd med några behållare till förvaring af lefvande
fisk samt pump- och rörledning till djupt vatten och en liten ismaskin,
helst af sådan dimension, att den kan medtagas på fartyget under
expeditionen. Depot-lokalen bör, utom boningsrum och verkstad för
vårdaren och magasin för de stora fiskredskapen och apparaterna,
äfven innehålla ett arbetsrum för assistenten, att använda under efterarbetena
efter expeditionerna, och ett mörkt rum för utförande af fotografiska
afbildningar.

Kommissionen föreslår, att kostnaden för förhyrning under 5 år af
en lämplig lägenhet i skärgården, beräknad efter 1,200 kronor per år,
upptages till 6,000 kronor, samt att till inredning och eventuel tilläggning
_ af densamma och utrustning med jernsvarf och verktyg,
vattenledning, båt, pump o. s. v. upptagas 8,000 kronor.

B.

Direktion och arbetspersonal.

o

Årlig a utgifter.

Då den afsedda undersökningen planlägges för 5 års tid, synes det
kommissionen lämpligast, att några platser med fast lön icke inrättas
för ledarne af undersökningen och direktionsledamöterna, utan att uppdraget
att leda och dirigera de internationella hafsundersökningarne för
Sveriges del betraktas såsom ett medborgerligt förtroende, hvilket bör
skötas utan lön. Kommissionen föreslår, att den nuvarande hydro -

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

23

grafiska kommissionen ersättes med en direktion af 5 eller 7 personer,
hvaribland en ordförande, som utnämnes af Konungen, och en föreståndare
för arbetena jemte hans suppleant. Dessa två utgöra Sveriges
ombud i det internationella rådet och åtnjuta ersättning för de resor,
som de i denna egenskap måste företaga, efter de grunder, som gälla
för Sveriges representation uti andra internationella företag (såsom
meter- och måttkonventionen, postkonventionen o. s. v.).

Föreståndaren öfvervakar, att samtliga undersökningarna utföras
enligt gifna instruktioner och internationella överenskommelser, och
utöfvar närmaste tillsyn öfver anslagens användning, materielens förvaltning
och resultatens publikation i enlighet med den af direktionen
upprättade planen.

För de resor, han på direktionens anmodan i undersökningens
intresse gör i inlandet och utlandet, uppbär han ersättning, enligt de
grunder regeringen finner godt bestämma, hvarjemte han åtnjuter såsom
ersättning till biträde vid skrifning och räkenskapsföring 1,200 kronor
årligen samt porto.

Direktionen samlas i Stockholm eller Göteborg på ordförandens
kallelse en gång årligen, och åtnjuta medlemmarne rese- och dagtraktamente
efter samma grunder som komitéledamöter i offentligt uppdrag.
Vid detta tillfälle granskas förvaltningen, och uppsättes den årliga
redogörelsen, som skall inlemnas till regeringen, hvarjemte planen för
nästa års arbete uppgöres.

Emellan direktionssammanträdena skötas de löpande ärendena af
ett utskott, bestående af ordföranden samt föreståndaren och dennes
suppleant. Direktionen tillsätter assistenter för ett år eller längre tid;
utskottet anställer tillfälliga biträden för kortare tid. De biträden, som
behöfva anställas för minst ett år eller längre tid, äro: en förste assistent
och en mater ial förr altare. För öfrigt utföras allt undersökningsarbete,
analyser m. m. å redan befintliga laboratorier i landet af dertill kompetente
specialister, hvilkas arfvode utgår efter särskilt träffad uppgörelse
med direktionen.

Ledarne af de praktiskt vetenskapliga fiskeriförsöken utgöras af
fiskeritjenstemän i statens eller de olika länens tjenst, hvilka af direktionen
efter vederbörande fiskerimyndigheters förslag anmodas att leda
de praktiska undersökningarna på de derför bestämda terminerna mot
bestämd ersättning. Kommissionen har tagit under öfvervägande, huruvida
skäl förefunnes att föreslå anställande af en särskild assistent för
fiskeriförsök, men har funnit sig icke böra framställa förslag härom af
två skäl, nemligen:

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

dels emedan fiskeriförsöken icke skola utföras under hela året, utan
vid ungefär samma terminer som de hydrografiskt-biologiska arbetena,
så att, äfven då rundlig tid beräknas för det efterarbete, som fiskeriassistenten
har att utföra å det hemförda materialet, han sannolikt icke
kommer att blifva upptagen mer än 4 gånger årligen, högst 2 eller 3
veckor hvarje gång;

dels emedan man genom anställning af en särskild assistent för
fisket skulle införa en ny klass af fiskeritjenstemän under en annan
myndighet än statens och länsstyrelsernas. Kommissionen anser, att
detta skulle motverka det samarbete mellan den internationella undersökningen
och vårt lands fiskerimyndigheter, som eljest kunde komma
till stånd, ett samarbete, hvilket kan medföra de vigtigaste uppslag i
såväl teoretiskt som praktiskt afseende. Efter de grunder, som f. n.
synas tillämpas vid arfvodesberäkningar af landtbruksstyrelsen, torde
ersättningar för två fiskeriassistenters resor, dagtraktamenten, arfvoden
m. m. i ett för allt under högst 10 å 12 veckor årligen kunna beräknas
till 2,000 kronor.

Till märkning af fisk har kommissionen förslagsvis upptagit 750
kronor.

Förste assistenten skall deltaga i alla expeditioner, som utföras,
och hafva ledningen af alla arbetena ombord. Under tiden mellan
expeditionerna skall assistenten egna sin tid och sitt arbete odeladt åt
den vetenskapliga bearbetningen af det insamlade materialet samt till
utarbetande af de primäruppgifter, tabeller, diagram m. m., som skola
aflemnas till centralanstalten.

Förste assistenten åtnjuter att arfvode af 3,000 kronor per år samt
eger uppbära reseersättningar under expeditionerna till ett belopp af
600 kronor.

Materialförvaltaren skall ega utbildning såsom sjöman och maskinist,
han skall under alla expeditioner tjenstgöra ombord såsom arbetsförman
och skall mellan observationsterminerna egna sin tid åt iståndsättandet
och lagningen af apparater och fiskredskap samt åt inläggning
och konservering efter specialisternas anvisning af insamladt
material och preparat. Han skall öfvervaka apparaternas montering
ombord och ombesörja alla transporter.

Materialförvaltaren åtnjuter 1,500 kronor i årligt arfvode jemte
rum och kök uti det hus, som upplåtes till lokal för materielen. I reseersättningar
beräknas utgå till materialförvaltaren 400 kronor.

Ersättningar till specialister för analyser etc. beräknas sålunda:

Statsutskottets Utlåtande N:o 72. 25

l:o.

Till kemiska analyser af salthalt och gashalt i vattnet samt af

2:o.

näringsämnena i plankton (fett, ägghviteämne etc.)
Till biologisk analys af vegetabiliskt och animaliskt

1,800

kronor

plankton .........................................................................

1,500

)>

3:o.

Till ritning och öfversättningsarbete .......................

600

)>

4:o.

Omkostnader under expeditionen, ersättning af för-lorade redskap, transporter och tillfälliga biträden

2,500

»

5:o.

Tryckningskostnader .........................................................

1,800

)j

Sammanfattning.

Enligt ofvanstående förslag skulle, under förutsättning att inga
afgifter för fartyg och dess utrustning samt kol o. s. v. behöfva utbetalas
af undersökningens egna anslag och att rese- och dagtraktamente
åt direktionen och ledaren utgå från statskontoret, de samfälda utgifterna
för Sveriges deltagande i de internationella undersökningarne
ställa sig såsom följer:

A.

Utgifter för en gång.

Till apparater för vetenskaplig undersökning

» fiskeriredskap..........................................................

» förhyrning under 5 års tid och inredning
depot-lokal .........................................................

B.

*

.......... kronor 3,000

.......... » 8,000

af en

.......... . » 14,000

Kronor 25,000.

Arliga utgifter.

Till föreståndaren i ersättning till skrif-och räknebiträde kronor 1,200

» förste assistenten, arfvode och resekostnader........... » 3,600

)> materialförvaltaren, arfvode och resekostnader ......... » 1,900

» arfvoden m. m. åt två fiskeriassistenter under 10

å tolf veckor af året ................................................... » 2,000

» märkning af fisk................................................................. » 750

)> analytiskt arbete af spcialister ....................................... » 3,300

» ritare ...................................................................................... „ 600

d årliga driftkostnader och ersättning af förlorade redskap
................................................................................... » 2,500

Transport kronor 15,850

Bill. till iHiksd. l''rot. 1900. 4 Sund. 1 Afd. 48 Haft. 4

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

Transport kronor 15,850

» tryckningskostnader ........................................................... » 1,800

Diverse ........................................................................................ » 350

Kronor 18,000.

Härtill kommer Sveriges andel uti omkostnaderna
för centralanstalten, hvilken andel enligt det tyska förslaget
skulle blifva ..................................................................... kronor 2,250

samt till centrallaboratoriet (Nansens förslag), hvilka
kostnader enligt samma beräkningsgrunder skulle blifva » 2,500»

Uti sitt öfver förestående förslag afgifna utlåtande hade vetenskapsakademien
såsom sin mening åberopat innehållet af ett vid utlåtandet
fogadt yttrande af akademiens ledamöter, professorerne R.
Rubenson och Hj. Théel, deruti desse anfört, bland annat: Såsom
framginge af kommissionens väl genomtänkta förslag, kräfde förverkligandet
af Sveriges deltagande i det internationella samarbetet rätt
betydande uppoffringar från statens sida, men i betraktande af de
stora resultat, som ett lyckligt utförande af undersökningen stälde i
perspektiv, syntes dock dessa utgifter vara af ringa betydelse. De
hydrografiska och biologiska undersökningar, som hittills utförts i Nordsjön,
Skagerak och Östersjön, hade obestridligen ledt till synnerligen
vackra och delvis öfverraskande resultat. Sverige hade ej minst kraftigt
medverkat dertill. Kunskapen om hafsströmmarnes gång hade
genom dem i hög grad vidgats, och nytt ljus kastats öfver många af
oceanografiens svårlösta frågor. De hade äfven sträckt sina verkningar
öfver biologiens vidsträckta forskningsområden. Hafven inrymde nemligen
en oändlig mängd små organismer, växter och djur, som tjenade
till näring åt större varelser, hvilka i sin tur utgjorde fiskarnes föda.
Dessa organismer, som spelade en sådan öfvervägande rol i hafvens
ekonomi, hade nemligen särskildt utgjort föremål för ingående studier.
Länge hade de olika länderna arbetat oberoende af hvarandra, mången
gång efter mycket olika principer. Emellertid hade man snart funnit,
att problemen vore allt för vidtgående och svåra, för att en lycklig
lösning af dem skulle på detta sätt kunna ernås. Sverige tillkomme
äran af att först hafva väckt frågan om ett internationelt samarbete
för utforskningen af de nordiska hafven, och under den internationella
konferensen i Stockholm hade man enats om en gemensam arbetsplan.
På grund af hvad sålunda anförts och i betraktande af den oersättliga
förlust för vetenskapen, som skulle blifva en följd, derest Sverige icke
komme att verkställa undersökningar inom det hafsområde, som till -

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

27

delats detsamma, och hvarigenom resultaten af de öfriga nationernas
arbeten delvis komme att förfelas, syntes kommissionens förslag böra
med akademiens förord beledsagas.

För egen del har departementschefen åberopat hvad han till
statsrådsprotokollet den 14 april 1899 anfört till stöd för sin framställning
om sammankallande af en konferens för åstadkommande åt
samverkan vid hydrografisk-biologisk undersökning af de nordiska
hafven, nu såsom stöd för eu framställning om åtgärder till förverkligandet
af det samarbete, för hvilket äfven konferensen enhälligt uttalat sig.

Vid ett sådant samarbete måste naturligtvis från svensk sida undersökningarne
bedrifvas på det sätt och i den omfattning, som mellan de
intresserade magterna kunde öfverenskommas, och dervid syntes departementschefen
konferensens förslag, hvilka redan biträdts från Norges och
Tysklands sida, böra läggas till grund för beräkningen af kostnaderna.
Så syntes jemväl i hufvudsak vara förhållandet med kommissionens
framlagda förslag. Mot organisationsplanen hade departementschefen
icke något att erinra. Beträffande åter kostnadsförslaget ville departementschefen
till en början anmärka, att bland utgifter för en gång
upptagits jemväl hyra för depotlokal under alla de fem ar, samarbetet
afsåge att, omfatta, med sammanlagdt 6,000 kronor. . Detta sätt att
upptaga hyran syntes departementschefen icke nödvändigt, hvarför han
föresloge, ‘att detta belopp måtte utgå från »utgifter för en gång»,
hvilka vid sådant förhållande borde beräknas till 19,000 kronor, deraf
till »inredning af eu depotlokal» 8,000 kronor. Bland de årliga utgifterna
borde vid sådant förhållande uppföras ytterligare »hyra för
depotlokal» med 1,200 kronor. De årliga utgifterna skulle då uppgå
till 19,200 kronor.

Beträffande slutligen Sveriges andel i den årliga kostnaden för
centralanstalten med tillhörande laboratorium, måste denna till följd af
Frankrikes afböjande svar beräknas något högre, än kommissionen
gjort. Under förutsättning att öfriga länder biträdde förslaget, och
att, dervid Ryssland, Tyskland samt Storbritannien och Irland hvar
för sig bidroge med fyra qvotdelar samt Sverige, Norge, Danmark
Nederländerna och Belgien med en qvotdel hvar, skulle af den till
96,000 riksmark beräknade kostnaden på Sveriges andel komma omkring
5,650 riksmark, motsvarande omkring 5,100 kronor.

De medel, som af Kongl. Maj:t förut anvisats till hydrografiska
undersökningar, och som, utöfver hvad förut nämnts, afsott aren 1897,
1898, 1899 och 1900, hade utgått af anslaget till fiskerinäringens

“8 Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

understöd. De anvisade beloppen hade varit af mindre betydenhet,
och utgjorde beloppet för .innevarande år allenast 2,800 kronor. Att
af berörda anslag, som visat sig otillräckligt att fylla de kraf på
understöd, som i allt vidsträcktare mån framstäldes från landsting och
hushållningssällskap, erhålla medel ens till någon del af kostnaderna
ii?1- .nu föreslaSna undersökningarne, kunde departementschefen icke
ifrågasätta, utan ansåge han medel för ändamålet böra äskas af Riksdagen,
dervid, ehuruväl arbetet vore afsedt att taga sin början först
, en ^ maJ 1901, ett helt års anslag enligt departementschefens åsigt
borde för nästkommande år äskas, då arbetsåret och dermed äfven
räkenskapsåret för undersökningarne borde räknas från och med den
1 maj till och med den 30 april.

Departementschefen hemstälde alltså, att Kongl. Maj:t måtte hos
Riksdagen göra nu förevarande framställning.

I anslutning till hvad sålunda af Kongl. Maj:t föreslagits, får utskottet
hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
förevarande proposition, må, till utförande af hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande
hafven, på extra stat för år 1901 bevilja:

a) till kostnader för en gång 19,000 kronor;

b) till omkostnader för tiden från och med den
1 maj 1901 till och med den 30april 1902 19,200 kronor;
samt

c) till täckande af Sveriges andel i kostnaderna
för en internationel hydrografisk-biologisk
centralanstalt med laboratorium för sistnämnda tid
5,100 kronor;

eller sålunda tillhopa 43,300 kronor;

Stockholm den 30 april 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Heri F. E. 1 ettevsson har anhallit fa antecknadt, att han icke
deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.