Statsutskottets Memorial N:o 68.
1
N:o 68.
Ank. till Kiksd. kansli den 30 april 1900, kl. 3 e. m.
Memorial, angående tryckning af konstitutionsutskottets memorial
m. m. vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar.
(R. A.)
Vid 1899 års riksdag föreslog lierr A. V. Ljungman i en inom
Andra Kammaren väckt motion, att Riksdagen måtte besluta att uppdraga
åt fullmägtige i riksgäldskontoret att genom lämplig person på
riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af konstitutionsutskottets
»memorialer och öfriga expeditioner» vid urtima riksmötena
1810, 1812 och 1815 efter samma plan, som följts vid tryckning af
konstitutionsutskottets »memorialer» m. m. vid 1809 —1810 års riksmöte.
I anledning af denna till statsutskottet remitterade motion anförde
utskottet i sitt utlåtande n:o 42 följande:
»Af konstitutionsutskottets vid de tre urtima riksdagarne 1810, 1812
och 1815 afgifna betänkanden, memorial m. m. återfinnes, såsom motionären
angifvit, åtminstone en del bland de särskilda ståndens tryckta
protokoll eller bihangen dertill. I hvad man berörda utskottshandlingar,
för så vidt de kunna anses vara af någon vigt, blifvit fullständigt derstädes
intagna, har emellertid icke blifvit upplyst och torde endast
o-enom en noggrann undersökning och jemförelse med de handskrifna
utskottsprotokollen m. in. kunna bedömas. Men äfven om alla vigtigare
delar af ifrågavarande handlingar skulle vara att finna bland det utgifna
riksdagstrycket, återstår att afgöra, huruvida i hvarje särskildt fall
handlingarna, så som de nu äro spridda, kunna utan svårighet och tids
Bih.
till Rikid. Prof.. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 46 Håft. (N:o 68.) 1
2
Statsutskottets Memorial N:o 68.
utdrägt derstädes uppsökas, eller om för detta ändamåls vinnande
måste anses nödvändigt, att de ordnas och föras tillhopa i särskilda
samlingar. Det nyligen utkomna sakregistret till rikets ständers protokoll
med bihang för tiden 1809—1866 torde väl i regel gifva anvisning
för återfinnande af de i riksdagstrycket för ofvan nämnda år spridda
utskottshandlingarna, dock tilltror sig utskottet icke att bedöma, i hvad
mån härigenom tillfyllestgörande ledning i hvarje fall beredes.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt finner sig utskottet
icke kunna i frågans närvarande skick tillstyrka bifall till den väckta
motionen. Men då utskottet lika med motionären anser önskligt, att
alla vigtigare delar af de betänkanden, memorial m. in., som konstitutionsutskottet
vid berörda tre urtima riksdagar afgifvit, måtte finnas i
tryck offentliggjorda på sådant sätt, att deras uppsökande och anlitande
ej är för forskningen förenadt. med svårighet, synes det utskottet vara
skäl föranstalta om utredning i detta hänseende. Uppdrag härom torde
lämpligen böra lemnas åt fullmägtige i riksgäldskontor^ hvilka derefter
hade att vid nästa års riksdag inkomma med det yttrande och
förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.»
Med bifall till utskottets på grund häraf gjorda hemställan beslöt
Riksdagen uppdraga åt fullmägtige i riksgäldskontoret att låta genom
lämplig person på riksgäldskontorets bekostnad verkställa utredning,
huruvida alla vigtigare delar af de betänkanden, memorial och öfriga
expeditioner, som konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års
urtima riksdagar afgifvit, funnes intagna i det utgifna riksdagstrycket
för dessa år samt huruvida konstitutionsutskottets redan tryckta handlingar
för nämnda tid kunde i hvarje fall utan svårighet uppsökas med
ledning af förefintliga register, äfvensom att till statsutskottet vid 1900
års riksdag afgifva det yttrande och förslag, hvartill berörda utredning
kunde gifva anledning.
Enligt hvad fullmägtige i skrifvelse till statsutskottet af den 11 sistlidne
januari tillkännagifvit, hafva fullmägtige för verkställande af den
utaf Riksdagen begärda utredningen vändt sig till förslagsställaren i
ämnet vid 1899 års riksdag, filosofie doktor A. V. Ljungman samt från
honom fått mottaga ett efter granskning af konstitutionsutskottets handlingar
för ifrågavarande tid afgifvet utlåtande jemte dervid fogad förteckning
öfver de till konstitutionsutskottets handläggning hörande förslag
samt öfver nämnda utskotts protokoll af vigtigare innebörd, expeditioner
m. m. vid urtima riksdagarna åren 1810, 1812 och 1815.
Berörda af doktor Ljungman afgifna utlåtande är af följande
lydelse:
Statsutskottets Memorial N:o 68.
3
»På grund af uppdrag från herrar fullmägtige att verkställa den
i Riksdagens skrifvelse, n:o 82, den 5 maj innevarande år till herrar
fullmägtige i Riksgäldskontor föreskrifna »utredning, huruvida alla
vigtigare delar af de betänkande^ memorial och öfriga expeditioner,
som konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års
urtima riksdagar afgifvit, finnas intagna i det utgifna riksdagstrycket
för dessa år samt huruvida konstitutionsutskottets redan tryckta handlingar
för nämnda tid kunna i hvarje fall utan svårighet uppsökas
med ledning af förefintliga register», har undertecknad under tiden
från och med den 26 sistlidne maj till och med den 10 innevarande
juli månad noggrant genomgått de i Riksdagens arkiv befintliga,
i konstitutionsutskottet vid nämnda riksdagar förda protokoll med
till dem hörande handlingar i syfte att åstadkomma denna utredning.
Dervid har naturligen uppmärksamheten måst i främsta rummet fästas
å dels hvilka af dessa handlingar, som redan »finnas intagna i det utgifna
riksdagstrycket», dels hvilka af de icke sålunda offentliggjorda
handlingarna, som kunde förtjena att göras lättare tillgängliga, »för
forskningen» genom att utgifvas i tryck, och dels »huruvida konstitutionsutskottets
redan tryckta handlingar för nämnda tid kunna i hvarje fall
utan svårighet uppsökas med ledning af förefintliga register.»
I.
I fråga om hvilka af konstitutionsutskottets handlingar (»expeditioner»),
som redan »finnas intagna i det utgifna riksdagstrycket» vid
urtima riksdagarne 1810, 1812 och 1815, är att märka, att nästan alla
till Rikets Ständer ingifna utlåtanden (mnemoriah) med tillhörande förslag
blifvit i bihanget till Riksståndens protokoll »intagna», så att endast
tre dylika utlåtanden, nemligen ett år 1810 och två år 1812 (deraf det
ena inliiberats) samt ett till ett utlåtande fogadt förslag år 1815 icke
blifvit »intagna», under det att flora till de intagna utlåtandena hörande
reservationer lemnats otryckta, ja någon gång till och med icke ens
omnämnts.
Icke »intagna i det utgifna riksdagstrycket» äro deremot l:o) alla
konstitutionsutskottets protokoll, 2:o) alla »expeditioner» under form af
protokollsutdrag till såväl Riksstånden som enskilde motionärer med
till dessa expeditioner hörande reservationer, 3:o) de flesta anföranden
(»dictamina») till utskottets protokoll och 4:o) alla de af utskottet för
ärendenas förberedande utredning tillsatta beredningarnes förarbeten
samt 5:o) alla de af enskilde motionärer till utskottet ingifna eller
4
Statsutskottets Memorial N:o 68.
inom utskottet väckta motionerna. Alla dessa protokolls och bär
nämnda handlingars innehåll är sålunda otillgängligt för en hvar, som
icke är i tillfälle att i Riksdagens arkiv genom en tidsödande forskning
skaffa sig kännedom derom.
IT.
Hvad åter beträffar de konstitutionsutskottets protokoll och till
dem hörande handlingar vid urtima riksdagarne 1810, 1812 och 1815,
som icke »finnas intagna i det utgifna, riksdagstrycket», så är i fråga om
sjelfva protokollen att märka, att den större utförlighet, hvarmed protokollen
då fördes, gör, att man i dem äfven finner värdefulla upplysningar
om motiven för utskottets beslut och om utskottsledamöternas
olika uppfattning i vigtiga konstitutionella spörsmål samt om hur talrika
grundlagsbud tillämpades och en konstitutionel sedvanerätt så småningom
utbildades inom utskottet. Många af dessa protokoll förtjena
derför helt visst att, om än med uteslutande af betydelselösa delar,
genom utgifning i tryck göras lättare tillgängliga »för forskningen», än
nu är fallet.
Konstitutionsutskottets alla »expeditioner» under form af protokollsutdrag
till Riksstånden eller enskilde motionärer böra naturligen samtliga
utgifvas i tryck, enär de innehålla utlåtanden öfver talrika ämnen
af till dels rätt stor konstitutionel vigt och ådagalägga utvecklingen
af den konstitutionella uppfattningen inom utskottet rörande betydande
delar af statsförfattningen.
Att alla (eller åtminstone de flesta) anföranden (»dictamina») af
utskottsledamöterne till utskottets protokoll äfven förtjena att tillgängliggöras
»för forskningen» genom utgifning i tryck bör vara af sig sjelft
klart för den, som anser att åtminstone de »vigtigare delarne» af utskottets
protokoll äfven böra intagas i en särskildt utgifven upplaga af
konstitutionsutskottets handlingar m. m. vid urtima riksdagarne åren
1810, 1812 och 1815.
Under de nämnda urtima riksdagarne var det brukligt att inom
utskottet tillsätta en eller ett par s. k. »beredningar» för den förberedande
utredningen af till utskottets handläggning hänvisade grundlagsfrågor;
och fördes vid dessa beredningars sammanträden vanligen utförliga
protokoll och utarbetades i hvarje fall särskilda förslag, som
lades till grund för besluten vid frågornas afgörande inom utskottet.
Att åtminstone de delar af dessa beredningars protokoll och förslag, hvilka
antingen icke ingått uti eller ock afvika från utskottets slutliga utlåtanden,
Statsutskottets Memorial N:o 68.
5
äfven förtjena att utgifvas i en tryckt samling af hvarje särskild riksdags
konstitutionsutskotts handlingar in. m., synes likaledes påkalladt
af forskningens behof.
På grund af bestämmelserna uti 81 och 84 §§ regeringsformen
samt 29 § 1 mom. riksdagsordningen fingo grundlagsfrågor under ifrågavarande
riksdagar icke väckas genom motioner (s. k. »memorial») i
Riksstånden, utan endast genom direkt till konstitutionsutskottet ingifva
motioner (»memorial»), hvilka sålunda icke blefvo tryckta i vare sig
Riksståndens protokoll eller i bihanget till dessa, under det att alla de
motioner, som tillhörde andra utskotts handläggning, skulle väckas i
Riksstånden och blefvo tryckta i dessas protokoll.
Då de till konstitutionsutskottet ingifna motionerna synas i värde
vara fullt jemförliga med de motioner, som väcktes i Riksstånden, och
då tillräckliga skäl svårligen kunna anföras hvarför icke de förra genom
utgifning i tryck skola vara tillgängliga »för forskningen» lika val som
de senare, hvilka redan från förstone varit det; så synes den ifrågasätta
upplagan af konstitutionsutskottets handlingar m. in. vid urtima
riksdagarne 1810, 1812 och 1815 äfven böra innehålla de till utskottet
ingifna eller inom utskottet väckta motionerna (»memorialen»).
in.
Vidkommande slutligen frågan, »huruvida konstitutionsutskottets
redan tryckta handlingar kunna i hvarje fall utan svårighet uppsökas
med ledning af förfintliga register», må visserligen ej förnekas, att de
särskilda register, som fogats till de tryckta bihangen till Riksståndens
protokoll vid urtima riksdagarne 1810, 1812 och 1815, lemna en jemförelsevis
lätt öfverskådlig förteckning i tidsföljd öfver de af utskottet till
Rikets Ständer afgifna utlåtanden (»memorial») med tillhörande förslag;
men dessa register äro i öfrigt, liksom de särskilda registren till Riksståndens
protokoll och det åren 1891—1893 utgifna allmänna »sakregistret
till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år
1809 till och med år 1866», till blott helt föga gagn, då det gäller att
finna reda på de för grundlagarnes tolkning och den uppväxande konstitutionella
sedvanerätten betydande fall, då det ena eller andra grundlagsbudet
på ett betecknande sätt bragts i tillämpning eller då en sedvana
grundats eller gjorts gällande.
De förefintliga särskilda registren äro emellertid för det här ifrågavarande
ändamålet vida lätthandterligare och öfverskådligare än det
störa allmänna registret, i synnerhet som detta senare tydligen aldrig
6
Statsutskottets Memorial N:o 68.
varit afsedt att underlätta forskningen rörande den svenska konstitutionella
rättens utveckling, utan väl snarare att underlätta begagnandet
af det i riksdagstrycket befintliga material, som är af värde för frågor
beträffande särskildt statsregleringen, beskattningen, bankväsendet, den
civila, kriminala och administrativa lagstiftningen, m. in. dylikt.
Det af en framstående forskare på det konstitutionella området
(doktor C. A. Reuterskiöld) om det nämnda allmänna registret fälda
omdömet, att »dess värde tyvärr i synnerligt hög grad förminskas af
bristande noggranhet och fullständighet i uppgifterna, så att de särskilda
äldre registren måste fortfarande anlitas af hvarje grundligare
forskare» (öfversigt af den svenska Riksdagens sammansättning och verksamhetsformer
efter 1809, Stockholm 1895, sid. 176), afser väl företrädesvis
de konstitutionella förhållandena och de äldsta riksdagarne
från och med den år 1809—1810; ty ju längre arbetet med nämnda
registers författande framskred, ju fullständigare blifva tydligen de uppgifter,
som registret lernnar.
Öfver innehållet i det ännu otryckta materialet i konstitutionsutskottets
handlingar m. in. lemnar som bekant intet alfabetiskt register
en önsklig ledning.
Liksom forskaren på det civil-, kriminal- eller administrativrättsliga
området för söka reda på exemplen för den faktiskt gifna tolkningen
af den civila, kriminala eller administrativa lagstiftningen i lageditioner,
juridiska tidskrifter och prejudikatsamlingar med till dessa hörande register;
så måste forskaren på det konstitutionella området söka reda
på hvad han i motsvarande hänseende beliöfver uti riksdagstrycket,
dervid han i de flesta fallen har ingen eller ganska ringa ledning af
de förefintliga registren. Häraf bör ock vara klart, hur önskligt det
vore, att man finge ett särskildt fackregister öfver det i riksdagstrycket
befintliga konstitutionella materialet.
IV.
Sverige har såsom bekant eu utveckling i konstitutionelt hänseende
och ett konstitutionelt material att uppvisa, hvartill väl intet annat
land i verlden kan förete något fullt motsvarande; men största delen
af detta material är otryckt och derigenom äfven i väsentlig mån otillgängligt
samt dessutom i vetenskapligt hänseende obearbetadt, ehuru
såväl den fortsatta utvecklingen i konstitutionelt hänseende som statsvetenskapen
skulle ofantligt främjas derigenom att detta material både
gjordes mera tillgängligt för forskningen och bearbetades.
Statsutskottets Memorial N:o 68.
7
Detta material har nemligen redan allt för länge varit mindre tillgängligt
och begagnadt, än som för fosterlandet varit nyttigt och värdigt,
hvadan det icke är för bittida, om man nu genom ökade ansträngningar
sökte att fruktbargöra de i arkivens gömmor befintliga
konstitutionella skatterna.
Den berömvärda början, som redan 1873 egde rum och föranledt
utgifvande! af »svenska riksdagsakter jemte andra handlingar, som höra
till statsförfattningens historia under tidehvarfvet 1521 —1718», hvilket
nu fortskridit till och med år 1594, är nemligen långt ifrån tillräcklig,
hvartill kommer att densamma blott afser Sveriges konstitutionella utvecklings
tidigare skeden, men icke den tid och de lagar, som tillhöra
vårt nuvarande statsskick, hvars möjligast noggranna kännedom ju särskilt
påkallas af våra dagars arbete på det konstitutionella området.
Utgifning i tryck af det nämnda materialet är emellertid af behofvet
påkalladt icke blott för att göra detsamma lättare tillgängligt »för forskningen»
utan äfven för att säkrare bevara detsamma åt efterverlden, än
om det blott i unica exemplar finnes tillgängligt i Riksdagens arkiv, der
en eldsvåda lätt kunde förstöra detsamma. Vid en sådan utgifning är
det fördenskull bättre, att något för mycket tryckes, än något för litet;
ty eljest kan lätt hända, att man i en framtid ser sig nödsakad att
utgifva än fullständigare upplagor af ifrågavarande riksdagstryck, eller
ock att forskarena i alla fall nödgas anlita arkivens urskrifter.
Det gamla riksdagstrycket från och med början af vårt nuvarande
statsskick är såsom bekant blott tillgängligt i några få större bibliotek
inom riket, men det särskilt utgifna bandet konstitutionella handlingar
från riksdagen 1809—1810 är, eller kan åtminstone, liksom de nu ifrågasatta
Denne banden, blifva lätt tillgängliga äfven för ett större antal
enskilda forskare och mindre bibliotek, än fallet är med det nämnda
riksdagstrycket.
Af de uti konstitutionsutskottets protokoll och handlingar vid särskilt
urtima riksdagarne åren 1810, 1812 och 1815 behandlade ämnen
intaga tryckfrihetsförordningen och den till bestämmande af de genom
föreningen mellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållandena
upprättade riksakten främsta rummen; och är af det befintliga
materialet i afseende på den förra det mesta och i afseende på den
senare något, som icke blifvit »intaget i det utgifna riksdagstrycket».
Här finnes sålunda en verklig brist att fylla i afseende på de ifrågavarande
årens riksdagstryck, hvilken särskildt med hänsyn till en förestående
omarbetning af tryckfrihetsförordningen måste anses vara af
m ig stor betydelse för att påkalla ett snart afhjelpande.
8
Statsutskottets Memorial N:o 68.
Såsom slutresultat af föregående korta utredning torde framgå:
dels att endast en mindre del af det för forskningen värde egande
materialet uti konstitutionsutskottets protokoll och handlingar vid urtima
riksdagarne 1810, 1812 och 1815 »finnes intaget i det utgifna riksdagstrycket»
och i regeln »kan utan svårighet uppsökas med ledning af
förefintliga register»;
dels att fördenskull, i likhet med hvad för Riksdagen 1809—1810
redan egt rum, det för forskningen värdefulla materialet i konstitutionsutskottets
protokoll och handlingar vid urtima riksdagarne 1810, 1812
och 1815 bör utgifvas i särskilda samlingar;
dels ock att dessa samlingar böra förses med särskilda sakregister,
hvilka helst borde utsträckas till att omfatta äfven det konstitutionella
materialet i riksståndens protokoll för nämnda urtima riksdagar.
Stockholm den 10 juli 1899.
Axel Vildt. Ljungman.'')'')
Under åberopande af den utredning, som i ofvan intagna utlåtande
lemnats, hafva fullmägtige i riksgäldskontoret förordat, att de vid 1810,
1812 och 1815 års urtima riksdagar af konstitutionsutskottet afgifna
memorial och öfriga expeditioner med dertill hörande handlingar af
större vigt måtte särskildt i tryck utgifvas på sätt, jemlikt beslut af
1873 års Riksdag, skett beträffande samma utskotts memorial m. m. vid
1809 —1810 års riksmöte. Enligt hvad fullmägtige inbemtat, utgjorde
konstitutionsutskottets handlingar för ofvannämnda urtima riksdagar i
handskrift sammanlagdt 1600 blad, och kunde med ledning häraf det
tryckta arbetets storlek beräknas till högst 800 oktavsidor eller 50 ark.
Med afseende å detta jemförelsevis ringa omfång syntes det fullmägtige
lämpligt, att konstitutionsutskottets handlingar för alla tre riksdagarna
i fråga förenades i en enda samling, försedd med ett gemensamt
register.
Kostnaden för arbetets tryckning i en upplaga af 500 exemplar
— eller samma antal som bestämts för den af 1873 års Riksdag beslutade
samlingen af konstitutionsutskottets handlingar vid 1809—1810
års riksdag — syntes efter nu gällande pris uppgå till omkring 2,500
kronor. Då härtill lades kostnaden för arbetets häftning samt för afskrift
af originalhandlingarna, hvilka icke borde få till boktryckaren
utlemnas, äfvensom arfvode för redigering, korrekturläsning och upp
-
Statsutskottets Memorial N:o 68.
9
rättande af register, komme enligt fullmägtiges beräkning samtliga utgifterna
för utgifvande af den ifrågasatta samlingen att belöpa sig till
4,000 å 5,000 kronor.
På grund af den nu förebragta utredningen har statsutskottet funnit
sig hafva skäl att hos Riksdagen göra framställning om tryckning, på
sätt fullmägtige föreslagit, af de från konstitutionsutskottet vid 1810,
1812 och 1815 års urtima riksdagar utgångna handlingar. Utskottet,
som lika med fullmägtige anser, att dessa handlingar böra förenas i eu
enda samling med ett gemensamt register, får beträffande upplagans
storlek föreslå, att densamma bestämmes till 500 exemplar. Åt fullmägtige
synes böra uppdragas att låta på riksgäldskontorets bekostnad
genom lämplig person ombesörja ifrågavarande arbetes utförande, hvarjemte
fullmägtige torde erhålla bemyndigande att bestämma försäljningspris
för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och låta
verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som fullmägtige må finna
böra ega rum.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må uppdraga åt fullmägtige i riksgäldskontoret
att låta genom lämplig person på riksgäldskontorets
bekostnad ombesörja tryckning i 500
exemplar af en särskild, med sakregister försedd samling
af de iitaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812
och 1815 års urtima riksdagar afgifna memorial och
öfriga expeditioner med dertill hörande handlingar af
större vigt; egande fullmägtige att bestämma försäljningspris
för hvarje tryckt exemplar af samlingen
äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria
utdelning deraf, som fullmägtige må finna böra ske.
Stockholm den 30 april 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Bih. till Rilc8d. Prof. 1900. 4 Sami. 1 A/cl. 46 Käft.
2