1

Statsutskottets Memorial N:o 65.

''■ ''y ... \. r V. .•

IN:o 65.

Ank. till Eiksd. kansli den 24 april 1900, kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra
införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets
föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af
dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af
beslut vid föregående riksdagar; redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmägtiges sammankomster;
fullmägtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; betjeningen vid
riksgäldskontoret; lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen
af frågor rörande tjensteförsummelser m. m.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets
betjening.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden
i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits dels §§ 4, 7, 14 och
15, som innehålla uppdrag, hvilka blifvit fullgjorda, dels ock § 71 angående
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus, hvilken paragraf torde
Bih. till Rilcsd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 43 Häft. (N:o 65). 1

• tv./ \wVtt''A.i''>V( «VrtXtv,>.4t*».->>\V.

2 Statsutskottets Memorial N:o 65.

vara öfverflödig, då hänvisning till gällande föreskrifter i detta ämne lemnas
i reglementets 72 §»

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 24 april 1900.

. ii ät I»; . .

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Vö <v / Wvaxuuau, v.V>\V.«''.\*A\sr\w\s

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ l Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest,'' jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordna?, att i vederbörlig ordning liqvideHas, utan afseende å den

4

Statsutskottets Memorial N:o 65.

tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven ''person öfverlålas, för att endast i
dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i
afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets
räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt

c) att, då s. k. riksgäldssedel'' i Riksgäldskontoret till inlösen företes,
Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med
Riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente,
böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar
för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter
ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 8

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets

Statsutskottets Memorial N:o 65.

5

förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,388 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 5.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1891 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas
till amortering derå på tider och sätt, som Eullmäktige i Riksgäldskontor^
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 6.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta
reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig
grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Riksdagen bar år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas

6

Statsutskottets Memorial N:o 65.

till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill
hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar
till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt
bemyndigat Fullmäktige i Riksgäl dskon före t att genom försäljning af då
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller
1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med
Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att
tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats.

§ 9.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning
för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt,
Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot
Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof
utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,
»om, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år
1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish
and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande
anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande
af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000
kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen
användas,

dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000
kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta
beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ io.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande
till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

7

Statsutskottets Memorial N:o 6&.

§ Il Riksdagen

har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande
till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 12.

Riksdagen har år 1898 besluta, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som
jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 13-

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så, att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Kongl. Maj: t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

8

Statsutskottets Memorial N:o 65.

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsan läggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jern vägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning
af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,
jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

Statsutskottets Memorial N:o 65.

9

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jern vägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl.
Maj :t så prof var lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans
egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. lläft. 43.

2

10

Statsutskottets Memorial N:o 6S.

§ 16.

Till fortsättning af statsbanan mellan GeUivare och riksgränsen har
1899 års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 17-

Till fortsättning af statsbanan frän Göteborg till Skee har 1899
års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgäldskontor^
anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 18.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndigat
Riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt
fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala
godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven
för år 1900 anvisat

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—

Frövi .................................................................. kronor 237,500: —

till inköp af rullande materiel för linien

Spånga—Frövi—Örebro ................................. » 300,000: ■«—

till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo

och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro > 500,000: —

eller tillsammans kronor 1,037,500: —

att utgå af Riksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf Riksgäldskontoret
att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala de sålunda
anvisade beloppen.

Statsutskottets Memorial N:o 65.

11

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 48.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna
upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok:; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och
amortissemenisfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom aen
1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga
delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 49.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda
ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskapet för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna
utdelas.

§ 50.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl.
Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat
sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifva
försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret,
bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess
hufvudbok biläggas.

12

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 51.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig
välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 52.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.

§ 53.

Är Styrelsen ej sa fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 54.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 55.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning,

att, han, jemlik^ någon af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsord ningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-iefzttningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 56.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för

Statsutskottets Memorial N:o 65.

13

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige
gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till Eiksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest
tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Eiksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att Eiksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 57.

Fullmäktige utse inom sig, på -sätt sista punkten af § 66 innehåller,
två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Eiksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider,
anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst
böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges
näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att
under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande
intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl
beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgörings
ordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes. behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga under
handlingar.

§ 58.

Befutbringa/)'', som af någon annan än Eiksdagen meddelas angående
användandet af Eiksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

14

Statsutskottets Memorial N:o 65.

få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer
allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 59.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorer^
begära råd och yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 60.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 61.

Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 62.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

Statsutskottets Memorial N:o 65.

15

§ 63.

Är Fullmäktig, som icke, på satt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§64.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så
vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande.

§ 65.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

fw *:-u ! ;i v *>■ ''• t *» M » ‘i •'' «'' Tiv U i c.

§ 66.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det da fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 67.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgiildskontorets tjenstemän
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och

16

Statsutskottets Memorial N:o 65.

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet
anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige,
af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 68.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och
Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ 69.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal
för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes
bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket
jemväl står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

Statsutskottets Memorial N:o 65.

17

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 70.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna
varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som
Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontor
att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader
för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 78.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning
Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. Häft. 43. q

18

Statsutskottets Memorial N:o 65.

och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit
sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 74.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Derest Revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan Revisorerne
sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 75.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af
statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser
jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 76.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets
som bihangets tryckning'',

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens
hus.

Statsutskottets Memorial N:o 65.

19

‘ Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Eiksgäldskontorets
tjenstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare^ uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ 77.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf tva revisorer, af hvilka den
ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands
kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september
1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse eu revisor att
granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 78.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifva staten att genom ombud, som Kongl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet
insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för
bevarande af Eiksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta liqviderande.

§ 79.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör eu ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså

20

Statsutskottets Memorial N:o 65.

utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra Fullmäktige utse ett omljud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 80.

Fullmäktige i Eiksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 81.

Sedan Riksdagen ar 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsiiksdagarne
fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige
faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige
kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af
ett alfabetiskt ordnadt fullständigt register till Kamrarnes protokoll med bihang
för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under
hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige
att af förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet
använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen år 1894 bemyndigat
Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af ifrågavarande register, af
nämnda förslagsanslag i man af behof använda, förutom återstoden af nyssberörda
5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Eiksgäldskontoret
att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register
till Kamrarnes protokoll med bihang för aren 1867—1896 samt för registerverkets
bindning in. m., af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren
1898 1900 i man af behof använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock

föreskrift, att det fullbordade registerverket skall utan afgift tillhandahållas
de embetsmyndigheter, bibliotek m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt
erhålla riksdagstrycket, äfvensom efter Fullmäktiges bestämmande personer,
som med registrets upprättande haft befattning, samt att försäljningspriset
för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor 50 öre för ledamot af
Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.

1899 års Riksdag har beslutit, att registret till Kamrarnes protokoll
med bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riks -

Statsutskottets Memorial N:o 65.

21

dagarne 1897—1899, äfvensom bemyndigat Fullmäktige i Biksgäldskontoret
att, till bestridande af kostnaderna för upprättande af återstående delar af
det sålunda utvidgade registerverket samt för detsammas tryckning och bindning
m. m., i mån af behof använda ej mindre den af 1898 års Biksdag
för tryckning och bindning m. m. af förenämnda register anvisade summa
af 50,000 kronor än äfven derutöfver ett belopp af 5,000 kronor, att utgå
af förslagsanslaget till riksdagskostnader; skolande de af Biksdagen år 1898
meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning af registret lända till
efterrättelse jemväl med afseende å registerverket i dess utvidgade omfattning.

§ 82.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i
Biksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 83.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga
om den ort, der Biksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Eiksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Biksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Begeringsformen); b)

efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 §
Begeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 §
Beg ringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Ban -

22

Statsutskottets Memorial N:o 65.

kens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 84.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 85.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kamrerare;
en kassör;
en revisor;
en kassabokhållare;
en lånebokhållare;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.

§ 86.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.

Statsutskottets Menwrial N:o 65.

23

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 87.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende
till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet,
under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med
undantag af det i § 92 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför
erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren
deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till
högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning
och löneförmånerna för den tjenst, han blifvit förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den
tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön.
Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare,
hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade
sysslan är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall,
efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon
i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla
Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit
af Fullmäktige utfärdadt.

§ 88.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
uuder den tid, tjenstledigheten fortfar.

§ 89.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de
med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

24

Statsutskottets Memorial N:o 65.

dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 90.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 91.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest
skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver,
eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. m.

§ 92.

Om någon Riksgäldskontor^ tjensteman vid mindre förseelser i tjensten
ej latit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige

Statsutskottets Memorial N:o 65.

25

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande
användas.

§ 93.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges
särskilda pröfning, huru vida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 94.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.

§ 95.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos
Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 96.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för
alltid skiljes frän tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

Bih. tiU Riksd. Prof. 1900. 4 Samt. 1 Afd. Häft. 43. 4

Statsutskottets Memorial N:o 65.

26

Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 97.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin
■'' rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig
^ försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 92 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 98.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses vid afskedstagande!; innehafvande löner.

§ 99.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla
en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas
den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst
tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett
sjukligt eller försvagadt tillstånd.

Statsutskottets Memorial N:o 65.

27

§ 100.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en
ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst
omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som
motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman
eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan,
endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid
afsked stagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenstår
ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda
antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande
pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår,
ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje
öfverskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår,
om ett sådant ^räkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt.

§ 101.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman,
som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att
vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sadant fall
ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen
hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro
uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande,
som i näst föregående paragraf äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af
annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra,
ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande
omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom
en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen.

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal.

1880

1886

1887

1888

38

42

40

40

Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopa Kr. 119,790,000,
motsvarandet St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ............

Obligationer för 1886 års
jernvägslän å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,
hvaraf blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
60,673,333,33 Kr. eller

68,257.500 Rmk ...............

Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
men stälda att af Riksgäldskontoret
infrias efter sex
månaders föregången uppsägning,
å 50,000,000 Kr.,
hvaraf till 1899 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å..............................

Obligationer å 30,000,000
Rmk, ouppsägbara från innehafvarens
sida, men stälda

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1899.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

t—‘

OO

00

o

p-

i*''""

37, 7.

Kr. 98,663,400
£ St. 5,436,000
'' Frcs 136,987,200
Rmk 110,894,400

1886 d. V,

37, 7.

/Kr. 58,173.777:77
\ Rmk 65,445,500:-

1887 d. 87„

3 7,0 %

Kr. 48,799,500

—

Statsutskottets Memorial N:o 65.

29

Reglemen

1890

1894

39

42

1899

1866

1890

42,

43

13

14

att af Riksgäldskontoret
infrias efter minst tre månaders
föregången uppsägning
.................................

Obligationer för 1890 års
jernvägslån åKr. 35,555,555
*j motsvarande 40,000,000
Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49.360.000 Francs ............

Obligationer för 1894 års
jernvägslån åKr.36,000,000,
motsvarande 50,000,000
Francs, 1,980,000 £St. eller

40.400.000 Rmk, hvaraf
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 18,000,000
Kr., motsvarande 25,000,000
Francs, 990.000 £ St. eller

20.200.000 Rmk ...............

Obligationer för 1809 års lån

å Kr. 72,000,000, motsvarande
100,000,000 Francs,

3.960.000 £ St. eller

80.800.000 Rmk, hvaraf

blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 36,000,000
Kr., mot svarande 50,000,000
Francs, 1.980,000 £ St.,

eller 40,400,000 Rmk ......

Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet ......

Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
utfärdade såsom grundfond
för Sveriges allmänna hypoteksbank,
bokförda inom
linien med Kr. 30,000,000

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1899.

Fonderad skuld.

1888 d. 7„

1890 d. 7,

1894 d. >7.,

1899 d.

f 1798
\18ll

7»

*7.*

1890 d. *7,

3 7.

37,

7
/ 0

7

/o

3 7, 7.

5 7.

37, 7,

Kr. 25,111,111:11
Rmk 28,250,000
£ St. 1,384,250
Frcs 34,860,500

Kr. 32,741,333:34
Rmk 36,834,000
£ St. 1,804,866
Frcs 45,453,156

Kr. 18,000,000
Frcs 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000

Kr. 36,000,000
Frcs 50,000.000
£ St. 1,980.000
Rmk 40,400,000

Icke fonderad
skuld.

Kr. 10,125

Statsutskottets Memorial N:o 65.

SO

Reglemen-

Tiden, då för

Återstående kapitalskuld den 31 December

tets

1899.

bindelserna blif-vit utfärdade.

Räntefot.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

1866

i

!

15

Ännu icke till inlösen före-tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250

i

R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286:88 .........

1750 d. y,

6 %

1866

I

16

Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) ....

1815 d. */„

i 1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII, hem-giftskapital, bokfördt inom
linien med R:mt 150,000
R:dr ...................

K o/

1778

1866

18

Innestående fond för Göta

ö /o

I

kanals underhållande ...

1833 d. 3I/1S

5 %

—

Kr. 140,889

1

Af Kongl. Statskontoret till
Riksgäldskontorets förvalt-ning öfverlemnade kassa-behållningar ............

Kr. 50,000,000

Ofri ga diverse skulder.......

—

» 5,010,071:60

1866

20

Fond för Hjelmare kanals och

slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar) ....

1866

21

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ...............

1882

3

Dito för Södertelje kanals dito
(dito) ..................

•

1866

22

Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Statsutskottets Memorial N:o 65.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1899.

Icke fonderad
skuld.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

1866

25

Brudgåf vo vinsten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)

1869

77

Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgälds kontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne-håller) ..............................

*

: - —*" ■

Summa Er.

317,489,122:2*

Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04

Statsutskottets Memorial N:o 65.

:V2

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

•»

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års

Årtal.

§•

a) Byggnadslån.

1866

39

Lån till staden Kristinehamn

och Varnums landsförsam-ling, för uppbyggande af ny

fl849}

\l854j

[ 2 % 1

37,500

1,500

kyrka i Kristinehamn ......

< jemte >
l ränta. J

3 7o

—

—

T>

43

Lån till Yesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

»

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för elemen-tarläroverket .....................

1861

5 %

4 7.

120,000

33,543

33

»

90

Lån till Apotekare-societe-ten, för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska

institutet ...........................

1862

5 7.

4 7.

50,000

—

9,151

11

»

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för
Umeå läroverk ..................

1864

5 7.

4 7.

25,000

—

10,936

30

Transport

—

—

—

—

83,130

74

Statsutslw.tiets Memorial N:o 65.

38

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1899 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

_____—

_

_

_

83,130

74

1866

37

Lån till staden Falun, för

V

uppförande af ett nytt läro-verkshus derstädes............

1864

5 %

4 %

40,000

17,561

19

>

>

Lån till staden Sala, för upp-förande af ett nytt läro-

verkshus derstädes............

1865

5 %

4 %

12,000

—

5,230

08

»

»

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af byggnad
för ett fullständigt elemen-

/ »

8 l

tarläroverk derstädes.........

1866

5 %

4 V»

25,000

—

12,484

39

\1899

7 }

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny
byggnad för läroverket i

Kalmar..............................

1866

4 7, %

4 V.

22,000

____

22,000

1866

1482)

Lån till staden Yenersborg,

för uppförande af en ny
byggnad, för högre elemen-tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

5 %

4 %

40,000

21,210

81

>

1483)

Lån till staden Vestervik,

för uppförande af ny bygg-nad åt elementarläroverket
derstädes ...........................

1867, 1868

5 %

4 %

20,000

10,838

06

>

148*)

Lån till TTpsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes .........

1867, 1868

5 7.

4 %

140,000

75,763

11

1485)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......

1868

5 %

4 %

40,000

22,344

82

Transport

—

—

270,563

20

'') Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflemnats å berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet af 4 ''/, % återbetalas.

’) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

Bill. till Itiksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. Häft. 43.

5

34

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 1899 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

— ■

—

—

—

270,563

20

1866

1481)

Lån till Skara Domkapitel,
för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes .........

1868, 1869

5 %

4 %

40,000

32,344

13

»

1482)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes .................................

1873, 1875

5 %

4 %

20 000

14,071

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-

narium ..............................

1875

5 %

4 °/„

59,000

35,941

63

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........

1883

5 Y«

4 %

30,000

23,456

45

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som
uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman-hang stående arbeten.........

1888

5 %

4 %

30,000

—

25,954

90

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma

1893

5 %

4 %

40,000

_

37,378

48

Transport

—

—

—

439,709

79

*) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 8 i 1878 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 65.

35

Eeglementets

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

439,709

79

1896

16

Lån till Hernösands Dom-

kapitel, för uppförande af

Lånet

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund......

1897

500 kr. 1
årligen

—

15,000

—

14,000

—

1898

17

Lån till Yadstena och S:t

under

Pers församlingar, för full-

Lånet

bördande af Yadstena klo-

betalas

storkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.
år 1909

—

16,000

—

16,000

—

= 469,709: 7 9

! med
minst

b) Tomtreglering slån.

*/» »n.

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda ............

1872

6 %

4 Yo

30,000

_

6,550

43

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............

1878

6 %

5 Y„

50,000

41,143

51

/1877

8\

Lån till staden Söderhamn,

\1878

6/

för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............

1878, 1879

6 %

5 Y.

200,000

148,319

27

11880

131

Lån till staden Hudiksvall,

\1881

10/

för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds-vådor .................................

1881, 1882

6 %

5 Y0

200,000

160,802

74

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887 års
eldsvåda ...........................

1889

5 %

4 Yo

100,000

92,101

71

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

reglering i följd af den staden
år 1888 öfvergångna brand

1890

3 %

4 Yo

200,000

-. .

186,734

04

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny reglering af viss del
deraf i följd af den staden
år 1895 öfvergångna brand

1897

47,„ Yo

3Y„ Yo

150,000

150,000

= 785,651: 70

Transport

—

—

—

1,255,361

49

Se vidare § 3 i 1881 års Beglemente.

86

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Årtal. §.

1866

1866

93‘)

94’)]

118

143

79

80

Transport

c) Lån till kanal- och sluss anläggningar.

Lån till Dalslands kanalaktiebolag,
för segelleds öppnande
från Hattefura vid
Yenern till sjön Stora Lee

Lån till Kinda kanalaktiebolag,
för utsträckning af
Kinda båtled medelst kanalisering
af Stångån från sjön
Kengen till Linköpings

hamn .................................

= 558,774: 34

d) Lån till jernväg sanlägg ningar.

Lån till Borås jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga ........................

Lån till Helsingborg—Landskrona—Eslöfs
(Helsingborg
—Billeberga, äfven Helsingborg—Årup)
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup ...........................

Transport

Tiden, då
lånet
utbetalts.

1865, 1867

/ 1865 1
\1867—

1862, 1863

1864, 1865

Annuitet.

5 %

5 7.

-*)

5 7o

Räntefot.

3 7.

3 7.

4 7o

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års
slut.

800,000

437,500

1,377,055

4 % 1,100,000

24

1,255,361

199,082

359,692

257,548

403,672

2,475,356

49

29

05

15

’) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 årsjReglemente.

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

3) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.

Statsutskottets Memorial N:o €5.

37

Reglementets

Tiden, iäå
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års
slut.

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

2,475,356

25

1866

80

Lån till Kristianstad—Hess-

I

leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö-

1864, 1865

5 Vo

4 °/o

720,000

235,013

75

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af jernväg frän Eslöfs
station på Södra stambanan

918,728

88

till Ystad ...........................

1864-1866

5 %

4 7.

2,450,000

—

3>

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta-

•• V

442,467

62

tion på Södra stambanan...

1864-1866

5 V.

4 V.

1,200,000

/ »

82i

Lån till Uddevalla—Yeners-

\1897

13/

borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga

öfver Yenersborg till Udde-

I

valla samt jernvägens om-byggnad till normalspårig

/1865-1867)
\ 1898 |

5 Vo

4 °/o

2,600,000'')

—

2,540,650

66

1871

81

Lån till Karlskrona—Yexiö

] jernvägsaktiebolag, för an-- läggning af jernväg mellan

[1872]

! städerna Karlskrona och
i Vexiö ...............................

41873 >
[l874j

5 °/o ’)

47, Vo

2,600,000

1,873,698

38

Transport

—

—

—

—

—

8,485,915

54

>) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865 — 1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd a
600,000 kr. för jernvägens ombyggnad till noriralspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 af 1886 års Reglemente.

38

Statsutslcottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 1899 års

Årtal.

§•

utbetalts.

veiuppei.

slut.

Transport

_

8,485,915

54

1871

31

Lån till Krylbo—Norbergs
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg .........

J1872]

(1873/

6 %

5 %

406,000

237,792

24

»

»

Lån till Upsala—Margrete-

hills jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ..............

1873

6 %

K °/

500,000

307,473

92

0 /«

»

)

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-

118741

vika till Kil, mot skuldför-bindelse ...........................

<18751

(l876j

5 VA1)

5 %

5,000,000

—

4,182,271

36

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga-tioner å nominel 5,988,600

kr., efter 90 % ...............

1878, 1879

K °/

6,078,240’)

5,389,740

0 / 0

—

—

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg—Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana till Storsjön...............

11877]

{1878}

(1879J

5 V)

41/, %

1,865,000

_

1,634,330

39

Lån till Hultsfred—Vester-

viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel-

lan Hultsfred och Jenny,

Transport

—

—

10,237,523

15

0 Se § 3 af 1883 års Reglemente.

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600.
) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 65.

39

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års
slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

20,237,523

45

med bibana till sjön Txern,
sidospår till Ankarsrum och
hamnspår vid Yerkebäck...

!

18771

1878

1879J

5 %*)

*7a Vo

1,750,000

—

1,568,179

73

1876

5

Lån till Yislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
Yislanda öfver Ljungby till
sjfin Holmen .....................

{

18771

18781

5 7»1)

47. Vo

785,000

768,299

12

»

Lån till Gotlands jernvägs-aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Yisby till
Hamsa Vyrka.....................

I

1877''

1878

1879

5 7.‘)

47a %

500,000

—

438,158

27

{l879

is}

Lån till Södra Dalarnes jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He-demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å Berg-slagernas jern vägsaktiebo-lags jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufvefält ...

1879

1880
1881
1882

5 7»1)

47a Vo

2,375,000

2,128,084

13

1876

5

Lån till Varberg—Borås jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg öfver Fritsla
ti 11 TCorås ...........................

11879

1880

1881

5 V,1)

47a Vo

2,600,000

—

2,329,692

08

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktebolag, för an-läggning af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—

Transport

—

—

—

—

27,469,936

78

'') Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

40

Statsutslcottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Årtal. §.

1881

1886

15

16

Transport
Lenna jernväg och Norr telje

.................................

Lån till Siljans jern vägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernasjernvägsaktiebolags
jernväg till

Insjön i Dalarne ...............

Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana ...
Lån för anläggning af jernväg
från Finspong till Norsbolm
(numera öfvertaget af
Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag)
..................

Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Stockholm till Rimbo gästgifvaregård
........................

Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan Borås
och Svenljunga (numera
öfvertaget af Borås—Alfve sta

jernvägsaktiebolag) ......

Lån till Skara—-Kinnekulle
—Yenerns jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Skara till Kinnekulle
och Vener n ............

Eden, då
lånet
utbetalts;

1883

1884

1885

1886

1883-1886

(1883)

]l885>

[1886)

1883-1886

I1883-1885/
\ 1887 \

118841

(1887/

(1887)

<1888>

1889

Annuitet.

5 V,

5 %

5 °/o

5 %

5 %

Transport

5 7.

5 %

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års
slut.

47, %

47, %

47, %

47, 7.

47, 7o

47, 7.

47, 70

746,197*)

950,000

300,000

500,000

500,000

94

500,000

324,000

27,469,936

746,197

905,444

279,238

461,339

465,397

469,279

306,500

94

24

91

04

46

58

31,103,334

89

*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Statsutskottets Memorial N:o QJ5.

4i

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års
slut.

Årtal-

§•

Transport

—

—

—

—

31,103,334

89

1886

16

Lån till Svartelfs jernvägs-

aktiebolag, föranläggning af
jernväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehed m. m. ...

1

1887j

1888}

Ö8901

5 Yo

47, V

341,000

—

341,000

—

»

Lån till Halmstad—Bolrnens

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från

Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till
sjön Södra ITnnen ...............

r1887|

<1888

U8901

5 7.

47* 7»

824,915 7

—

786,226

42

»

»

Lån till Fogelsta—Yadstena

—Ödeshögs jernvägsaktie-bolag för anläggning af jern-väg mellan Fogelsta och

j

fl 888]
1889

5 7.

4 7, Y,

800,000

■285,929

98

Vadstena till Ödeshög ......

U 890J

■''i - ,Ji. )

»

2»

Lån till Mellersta Blekinge

v

jernvägsaktiebolag, för jern-

1888

vägsanläggning från Karls-

1889

5 7.

47, •/,

1,102,2502)

—

1,050,561

78

hamn till Ronneby ochGull-

1890

barn a, .................................

1893

i ■ f

Lån till Mora—Ven ems jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till

Östra Vermlands jernväg

972,646

45

Triad bibana ........................

1889-1893

5 V.

47* 7»

1,000,000

—

»

Lån till Mariestad—Kinne-

kulle jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Mariestads jern vägsstation

till Gössäters jernvägssta-

)1890|

5 °/„

305,000

295,133

74

tion med bispår ...............

|1891)

Transport

—

1

TT-

■-

—

34,834,833

26

») Enligt K. Br. af d. u/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

2) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sand. 7 Afd. Höft. 43. 6

42

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Tiden, då
lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 1899 års

Årtal.

§•

utbetalts.

ueiuppei.

slut.

1886

16

Transport

34,834,833

26

Lån för anläggning af jern-väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget
af Hessleholm—Markaryds
jernvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 %

47,7.

404,000

390,431

87

»

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan

/18911

41/1 7.

90,835

88,350

34

Björndalsbron och Munkfors

11892/

5 7.

—

»

Lån för anläggning af jern-

väg från Klippan till Köst-ånga (numera öfvertaget af

Helsingborg — Hesslebolms

/1892/

5 %

47, 7.

290,000

282,067

47

1891

jernvägsaktiebolag) ............

(1893/

—

18

Län till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från

l

Malmö öfver Staffanstorps
station till Tomelilla .........

/1892,18931
(1894,1896/

5 7.

47, 7.

1,300,000

—

1,293,500

»

19

Lån till Norra Söderman-lands jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Nyby bruk till Södertelje
med bibanor till Åkers
styckebruk, Strengnäs, Ma-riefred och Igelstaviken......

5 7.

47, 7.

1,800,000

1,781,595

1892—1896

>

Lån till Hernösands—Sol-

lefteå jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från

------*

Hernösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 7

47, 7.

2,350,000

2,350,000

»

18

Lån till Norrköping—Söder-

/ 0

—

—

köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping

m. m.........................

1893—1895

5 7

47, 7.

653,000

646,323

fl 7

° lo

U l

Transport

—

—

—

11,667,101

Öl

Statsutskottets Memorial N:o 65.

48

Reglementets

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

41,667,101

01

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån-

gens jern vägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel-lan Uddevalla och sjön Le-lången ..............................

1895-1896

5 7.

47,7.

1,247,000

1,247,000

1896

14

Lån till Östra Blekinge jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-

fl897t

ning af jernväg från Gull-bärna station till Thorsås

{1898}

*1899^

5 7o

47,7o

537,500

—

537,500

—

»

Lån till Klintehamn—Roma

jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från

Klintehamn till Roma sta-

/18971

*)

tion....................................

\1899J

5 7»

47* 7.

214,000

—

213,182

63

»

»

Lån till Markaryd—Veinge

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från

Markaryds station till Ve-

jl897\

’)

375,000

inge station........................

\1898J

5 7o

47,7.

563,000

—

—

»

»

Lån till Gotlands jernvägs-

aktiebolag för anläggning

af jernväg mellan Vest-

8)

80,000

kinde och Tingstäde .........

1899

5 7.

47,7.

120,000

—

—

»

»

Lån till Sala—Gysinge—

Gefle jernvägsaktiebolag för
anläggning af jernväg från

Sala öfver Gysinge till Haga-

47,7.

4)

775,500

ström .................................

1899

5 7.

1,545,500

—

—

Transport

—

—

—

—

—

44,895,283

64

'') Hvaraf vid 1899 års slut återstodo ej lyftade kr. 817: 87.
s) D:o vid d:o d:o kr. 188,000: —.

*) D:o vid d:o d:o kr. 40,000: —.

4) D:o vid d:o d:0 kr. 770,000: —.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

m

Reglementets

Transport

Lån till östra Centralbanans
jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från
Linköping öfver Rimforsa
och Kisa till Timmerby ...

= 43,871,147: si

Tiden, då
lånet
Utbetalts.

Annuitet-

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års
slut.

Årtal.

§•

1896

r

■■ VtK t

14

1899

5 7o

4V. ./*■

1,710,000

—

44,895,283

790,000

64

Summa

—

—

—

45,685,283

64

'') Hvaraf vid 1899 års slut återstodo ej lyftade kr. 920,000.—.

Stockholm, tryckt hos A. t. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1900.