Statsutskottets Utlåtande N-.o 62.
1
N:o 62.
Ank. till Biksd. kansli den 24 april 1900, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda framställning om inrättande af nya tjenstår vid
statens jernvägstrafik.
(R. A.)
Uti den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statverkets
tillstånd och behof bär Kongl. Maj:t under sjette hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid
statens jernvägar må uppföras arfvoden till följande nya tjensteman,
nemligen inom styrelsen: två byrådirektörer och en byråingeniör, samt
vid distrikten: två baningeniörer.
Det af Kongl. Maj:t den 15 oktober 1897 utfärdade aflöningsreglementet
för tjensteman och betjente vid statens jernvägar upptager
bland tjensteman, till hvilka utgå fasta arfvoden eller sådana, som uti
stat, hvilken af Riksdagen godkänts, finnas för vissa till antalet bestämda
befattningar anslagna, sju byrådirektörer och fyra byråingeniörer
inom jernvägsstyrelsen samt tjugutvå baningeniörer vid distrikten.
De med nämnda befattningar förenade arfvoden äro, för byrådirektör
4,500 kronor, för byråingeniör 4,000 kronor samt för baningeniör
3,000 kronor; kunnande samtliga dessa aflöningar höjas efter 5 år med
500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. Baningeniör
Bill. till Riksd. Prof. 1900. 4 Samt. 1 Afd. 42 Haft. (N:is 62—64.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
eger dessutom antingen åtnjuta fri bostad eller ock uppbära hyresbidrag,
utgörande 20 procent af arfvodet.
Efter erinran härom har statsrådet och chefen för civildepartementet
till det vid statsverkspropositionen fogade protokollet öfver
civilärenden för den 13 sistlidne januari anmält, att jernvägsstyrelsen i
skrifvelse den 9 november 1899 hos Kongl. Maj:t gjort framställning
om aflåtande af proposition till Riksdagen om anställande af ytterligare
två byrådirektörer och en byråingeniör inom styrelsen samt två baningeniörer
vid distrikten.
Styrelsen hade dervid till en början framhållit, hurusom vid uppgörandet
af förslaget till den nu genomförda förändrade organisationen
af statens jernvägar behofvet af arbetskrafter af flerahanda skäl beräknats
i knappaste lag. Till grund för organisationsförändringen hade
nemligen legat den undersökning af jernvägsadministrationen, som 1893
års jernvägskomité företagit, och denna komité, hvilken nedsatts vid
en tidpunkt, då statens jernvägar sedan några år gifvit mindre tillfredsställande
ekonomiskt resultat, hade i följd häraf fått till hufvudsaklig
uppgift att söka åstadkomma förenklingar och besparingar i
förvaltningen. Redan medan komitén varit sysselsatt med att fullfölja
detta sitt program, hade emellertid trafikförhållandena vid statsbanorna
i viss mån förändrats, och sedan komiténs arbeten afslutats och dess
förslag genomförts, hade rörelsen ökats i en omfattning, som icke
kunnat förutses.
Till ådagaläggande häraf, hade styrelsen åberopat följande jemförande
siffror uti ifrågavarande hänseende från åren 1892, 1895 och 1898:
Banlängd .............................
Bruttoinkomst .....................
Utgifter för drift och underhåll
.............................
Nettoinkomst........................
Inleverering till statskontoret
...........................
Utgjorda bruttotonkilome
ter
..........•••••••......................
Utgjorda lokomotivkilometer
(i trafiktåg) .........
ål- 1892 år 1895 år 1898
km. 2,819 3,269 3,676
kr. 22,522,186,85 27,247,929,80 37,823,807,46
» 16,246,914,76 17,759,809,15 23,315,862,99
» 6,275,272,09 9,488,120,65 14,507,944,47
» 6,500,000 9,000,000 11,000,000
1,925,718,300 2,383,104,200 3,452,518,200
8,921,107 10,887,235 15,904,676
Vidare hade styrelsen anfört, att i följd af Kongl. Maj:ts och
Riksdagens under de senaste åren fattade beslut det jernvägsnät, som
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
3
statsbaneförvaltningen både att trafikera, under de närmaste åren komma
att betydligt ökas. Sålunda tillkomme enligt hvad nu kunde beräknas:
under loppet af år 1900 linien Krylbo — Örebro—Svartå om 182 kilometer
och linien Boden—Niemisel om 32 kilometer; under loppet af år
1901 linien Niemisel—Ytter-Morjärv om 42 kilometer samt under loppet
af år 1902 linien Gellivare—riksgränsen om 230 kilometer; hvartill
ytterligare komme Bohuslänsbanan, hvilken kunde beräknasltill omkring
175 kilometer. Det af statsbaneförvaltningen trafikerade jernvägsnätet,
som för närvarande hade en längd af 3,685 kilometer, komme således
att efter dessa tillökningar uppgåbtill omkring 4,346 kilometer. Eu
sådan tillväxt medförde naturligen behofvet af nya, med fast arfvode
aflönade tjenstebefattningar såväl inom styrelsen som inom låneförvaltningen;
och den ökning, som inträffade under loppet af innevarande
år, nödvändiggjorde redan i och för sig tillkomsten af några nya befattningar
inom denna senare förvaltning.
De befattningar, hvilka, såsom nämnts, styrelsen ansett böra nu af
Riksdagen begäras, vore:
en byrådirektörstjenst å maskinafdelningen,
en byrådirektörstjenst å banafdelningen,
en byråingeniörstjenst (telegrafingeniör) och
två baningeniörstjenster.
Departementschefen har härefter dels af innehållet i den utaf
Kongl. Maj:t den 15 oktober 1897 för jernvägsstyrelsen med* underlydande
distriktsförvaltningar utfärdade instruktion, dels ock af hvad
uti förslaget till förändrad organisation af statens jernvägar samt under
detta förslags behandling förekommit erinrat om följande.
Af de uti staten öfver fasta arfvoden nu upptagne sju byrådirektörer
vore enligt instruktionen tre anstälde på ban- och maskinafdelningarne,
nemligen å den banafdelningen underlydande banbyrån eu
samt å maskinafdelningen två, af hvilka den ene å maskinbyrån och
den andre å förrådsbyrån. Af de fyra nuvarande byråingeniörerna
vore två anstälde å banbyrån och en å hvardera åt maskin- och förrådsbyråerna.
Banbyrån, hvarå enligt jernvägsstyrelsens förslag skulle$anställas
ytterligare en byrådirektör, hade till göromål att tillhandagå öfverdirektören
vid beredningen af ärenden, som röra banafdelningen; att utföra
ritningar och beräkningar för banbyggnader; att föra protokoll samt
uppsätta och expediera skrivelser i banärenden med undantag i vissa
fall af sådana, som afgöras i plenum; att vårda alla kontrakt och andra
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
handlingar, ritningar, modeller och böcker, som enligt arbetsordningen
skola å byrån förvaras; samt att granska alla till afdelningen inkommande
tjensterapporter och hos öfverdirektören anmäla dervid förekommande
anmärkningar.
För fullgörandet af dessa åligganden hade byrådirektören å banbyrån
såsom biträden anstälde, förutom de två byråingeniörerne, eu
notarie samt ritare och kontorsskrifvare till det antal, som i arfvodesstaten
för hvarje år faststäldes.
Under banafdelningen funnes vidare anstäld en telegrafdirektör, i
fråga om tjensteställning och aflöningsfönnåner likstäld med byrådirektör
samt med åliggande att utöfva tillsyn öfver uppsättningen och underhållet
af statens jernvägars elektriska anläggningar och ledningar samt
öfver de för sådant ändamål anordnade verkstäder. Den af jernvägsstyrelsen
nu föreslagna nya byråingeniörsbefattningen vore ifrågasatt för
beredande af biträde åt telegrafdirektören. Redan inom 1893 års jernvägskomité
hade, enligt hvad uti komiténs betänkande förmäles, fråga
uppstått, huruvida icke de telegrafdirektören åliggande göromål nått en
sådan omfattning, att hos honom borde såsom biträde anställas en ordinarie
telegrafingeniör. Ehuru komitén hållit sannolikt, att utvecklingen
inom kort komme att nödvändiggöra en dylik anordning, hade komitén
likväl icke ansett tiden då vara inne derför, helst styrelsen tills vidare
syntes kunna genom anlitande af extra ordinarie arbetskrafter förskaffa
telegrafdirektören den hjelp, som kunde vara erforderlig. I öfverensstämmelse
med hvad komitén i anslutning härtill föreslog blef vid den
nya organisationens genomförande icke något biträde till telegrafdirektören
i ordinarie befattning anstäldt.
Med den utaf jernvägsstyrelsen föreslagna nya byrådirektörsbefattningen
å maskinafdelningen inom styrelsen afsåges att åstadkomma
en delning af de maskinbyrån tillkommande göromål. Dessa vore, enligt
instruktionen, att tillhandagå öfverdirektören vid beredningen af ärenden,
som röra maskinväsendet och verkstädernas enhetliga förvaltning; att
utföra ritningar och beräkningar för den rullande materielens konstruktion;
att med afseende å protokollsföring samt uppsättning och expediering
af skrivelser i maskinärenden fullgöra motsvarande funktioner,
som tillkomma banbyrån i fråga om banärenden; att vårda alla kontrakt
och andra handlingar, ritningar, modeller och böcker, som enligt arbetsordningen
skola å byrån förvaras; att kontrollera tillverkningen af all
rullande materiel för statens jernvägars räkning äfvensom enligt styrelsens
bestämmande närmast utöfva den tillsyn öfver de enskilda jernvägarnes
rullande materiel, som åligger styrelsen; samt att granska alla
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
o
till byrån inkommande tjensterapporter och hos öfverdirektören anmäla
dervid förekommande anmärkningar.
Till biträde vid fullgörande af dessa åligganden hade byrådirektören
å maskinbyrån, förutom byråingeniören, en notarie, hvilken tjenstgjorde
jemväl å förrådsbyrån, samt ritare och kontorsskrifvare till det
antal, som i arfvodesstaten för hvarje år faststäldes.
Frågan om inrättande af två byrådirektörsbefattningar för handläggningen
af de maskinbyrån tillhörande ärenden hade redan vid den nya
organisationens genomförande blifvit väckt.
Enligt 1875 års instruktion för styrelsen för statens jernvägstrafik
lydde under maskinafdelningen öfverdirektörsassistenter till det antal,
som i faststäld stat för hvarje år bestämdes. Under en följd af år
hade derefter uti arfvodesstaten för styrelsen upptagits arfvoden till
två öfverdirektörsassistenter å maskinafdelningen, nemligen en för förrådsafdelningen
och en för tekniska och kansliärenden- Sedan emellertid
den senare tjensten ej sedan år 1876 varit med ordinarie innehafvare
besatt, blef, på hemställan af jernvägsstyrelsen, arfvodet uti staten för
år 1894 indraget. Dessförinnan hade Kongl. Maj:t dock, på styrelsens
förslag, den 31 december 1890 förordna!, att vid maskinafdelningen ett
särskild! maskindirektörsarfvode skulle uppföras för anställande af en
maskininspektör med åliggande ej mindre att utöfva tillsyn öfver
statens jernvägars materiel än äfven att tillhandagå med verkställande
af besigtningar och utöfvande af kontroll å de enskilda banornas
materiel.
Uti det af jernvägsstyrelsen den 26 november 1892 afgifna förslag
till nytt aflöningsreglemente hade styrelsen upptagit å maskinafdelningen
två byrådirektörer, den ene för förrådsförvaltningen och den
andre för tekniska och kansliärenden, samt derjemte en maskininspektör
med aflöning lika med byrådirektör och hvilkens åligganden skulle vara
att besigtiga den materiel, som levererades till statens jernvägar samt
att inspektera de enskilda jernvägarnes rörliga materiel.
1893 års jernvägskomité hade emellertid, under förutsättningen,
att inspektion öfver de enskilda jernvägarnes rullande materiel icke i
vidsträcktare grad än dittills komme att åligga jernvägsstyrelsen, ansett,
att befattningen såsom maskininspektör kunde uppgå i befattningen
såsom byrådirektör för tekniska och kansliärenden, helst om, såsom
komitén jemväl ifrågasatt, en ordinarie notarie anstäldes vid ifrågavarande
expedition. Till stöd för denna sin åsigt hade komitén åberopat,
att maskinafdelningen, der antalet s. k. kansliärenden enligt
sakens natur icke kunde blifva synnerligen betydande, kunnat förut
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
reda sig med allenast en öfverdirektörsassistent; att vidare det för öfverdirektörsassistenten
för maskinärenden förut uppförda arfvode i staten
för år 1894 indragits på hemställan af jernvägsstyrelsen, som dervid
meddelat, att tillfälle ännu ej yppat sig att finna lämplig person för
ordinarie innehafvandet af tjensten; samt att slutligen några särskilda
omständigheter icke af styrelsen blifvit anförda af beskaffenhet att ådagalägga
behöfligheten af en teknisk byrådirektör vid sidan af maskininspektören.
Komitén hade också uti sitt förslag upptagit endast två
byrådirektörer under maskinafdelningen, nemligen en å maskinbyrån och
eu å förrådsbyrån.
Uti sitt den 30 januari 1896 öfver komitébetänkandet afgifna utlåtande
hade jernvägsstyrelsen vidhållit förslaget om maskininspektörstjenstens
bibehållande. Styrelsen hade dervid visserligen medgifva, att
maskinafdelningens kansliärenden kunde handläggas af den utaf komitén
föreslagne notarien, hvilkens upptagande å ordinarie stat styrelsen så
mycket mindre ville motsätta sig, som de till befattningen hörande
göromålen under en följd af år skötts af en extra ordinarie tjensteman
med aflöning ungefärligen motsvarande den föreslagna notarielönen, men
tillika hade styrelsen framhållit, att maskininspektörens arbetstid dåmera
så upptoges af resor för besigtning af den materiel, som levererades
till statens jernvägar samt för inspektion af de enskilda jernvägarnes
rörliga materiel, att det byråbiträde, han kunde lemna öfverdirektören
för maskinafdelningen, icke kunde blifva mycket betydande, utan att
han snarare i och för sina inspektionsåligganden behöfde biträde af
annan tjensteman; att anledningen dertill, att den tekniska öfverdirektörsassistentbefattningen
under en följd af år icke kunnat besättas, varit
den, att de dermed förenade löneförmånerna varit så relativt låga, att
de personer, som kunnat anses till befattningen kompetenta och hvilka
densamma för ty erbjudits, vägrat att mottaga befattningen; att styrelsen
på grund deraf varit nödsakad att i den utsträckning, sådant kunnat
ske, uppehålla befattningen genom provisoriska anordningar; samt att
styrelsen, då fråga vore om revision af organisationen, icke ansåge sig
kunna underlåta att påyrka uppförandet å maskinafdelningens stat af
en särskild teknisk byrådirektör med uppgift, bland annat, att förestå
afdelningens rit- och konstruktionskontor samt att vid förfall för öfverdirektören
för maskinafdelningen inom styrelsen ersätta denne såsom
föredragande för de maskintekniska ärendena.
Då frågan om lönereglering för statsbanepersonalen den 29 januari
1897 anmäldes inför Kongl. Magt, hade departementschefen, såsom af
hans yttrande till statsrådsprotokollet för nämnda dag framginge, funnit
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
7
sig för det dåvarande icke kunna understödja jernvägsstyrelsens hemställan,
att jemte den förutvarande maskininspektören måtte å maskinafdelningens
stat uppföras en särskild, teknisk byrådirektör. Såsom af
styrelsens redogörelse framginge, syntes visserligen maskininspektörens
arbetstid i väsentlig mån upptagas af inspektionsresor, men å andra
sidan syntes de göromål, som i öfrigt skulle tillkomma den tekniska
byrådirektören å maskinafdelningen, icke vara så omfattande, att de
icke — åtminstone tills vidare — kunde, på sätt då kunde anses ega
rum, utföras af samma person, som förrättade inspektionerna, helst om
denne till närmaste man erhölle ett biträde af byråingeniörs qvalifikation
samt, såsom komitén ock föreslagit, en notarie i ordinarie tjenst å
maskinafdelningen anstäldes.
Departementschefens i öfverensstämmelse med detta uttalande afgifna
förslag till löneregleringens genomförande uti ifrågavarande del
hade jemväl, såsom af den här ofvan lemnade redogörelsen rörande
nuvarande maskinbyrån framginge, blifvit af Kongl. Maj:t och Riksdagen
godkändt.
Beträffande slutligen de vid distrikten anstälde baningeniörerna
vore uti instruktionen stadgadt, att eu sådan tjensteman skulle finnas
för hvarje bansektion med åliggande att under bandirektörens öfverinseende
förestå sektionen samt dervid särskildt öfvervakajbanans bevakning
och underhåll.
Departementschefen har härefter redogjort för de skäl, hvilka af
jernvägsstyrelsen i dess nu gjorda framställning om ökade arbetskrafter
anförts för inrättande af de föreslagna olika befattningarne.
Hvad dervid först anginge by rådirektör sbefattning en å maskinafdelningen,
hade styrelsen, under åberopande af hvad styrelsen uti sina omförmälda
skrifvelser den 26 november 1892 och den 30 januari 1896
anfört, nu ytterligare framhållit, att den erfarenhet, som från och med
1898 års början vunnits, gifvit vid handen, att, utan ett särskiljande af
de i gällande instruktion maskinbyrån tillhörande göromål genom inrättande
af två byrådirektörsbefattningar, dessa göromål icke kunde
på ett fullt tillfredsställande sätt utföras, i det att nemligen den nuvarande
byrådirektörstjensten i sjelfva verket sönderfölle i två delar,
inspektionstjensten samt konstruktions- och den egentliga byråtjensten,
af hvilka hvardera kräfde sin man, då den förra fordrade nästan
ständig bortovaro och den senare en lika orubbad närvaro på tjensterummet.
Då således enligt styrelsens förslag från den nuvarande maskinbyrån
skulle utbrytas hvad som anginge inspektionsärenden och för dessa
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
senare bildas en ny byrå, följde deraf, att jemväl biträde åt byrådirektören
å denna nya byrå måste beredas, men ansåge styrelsen, att det
tills vidare kunde anstå med anställandet af något biträde i den ställning,
att arfvode behöfde utgå under formen af »fast arfvode», hvadan någon
framställning till Riksdagen i fråga härom alltså för närvarande icke
erfordrades.
Vidkommande derefter den ifrågasatta nya by rådirektör sbefattning en
å bang!''delningen, hade styrelsen framhållit, hurusom göromålen å öfverdirektörens
för banafdelningen expedition — eller den numera s. k.
banbyvån — under de senaste åren så afsevärdt ökats, att det, oaktadt
extra personal anlitats i icke ringa utsträckning, visat sig omöjligt att
så, som sig vederborde, handlägga dit hörande göromål. Under det att
sålunda vid tiden för komitéförslagets tillkomst — eller år 1895 — banafdelningens
utgifter för bevakning och underhåll utgjort 4,176,237 kronor
samt extra anslag till nya byggnader och anläggningar vid de trafikerade
jernvägarne utgått med sammanlagdt 220,000 kronor, hade utgifterna
för bevakning och underhåll för år 1899 beräknats till 7,460,000 kronor
samt extra anslag till nya byggnader och anläggningar för år 1900
beviljats till belopp af 2,828,600 kronor. Härtill komme, att vissa
delar af de till banbyrån nu hörande göromålen vore af den speciella
natur, att de af den, som i första hand skulle handhafva dem, fordrade
förutsättningar af helt annan art, än som erfordrades för handläggning
af banbyråns öfriga göromål. Från de banbyrån enligt gällande instruktion
tillkommande åligganden borde af detta skäl med nödvändighet
utbrytas hvad som anginge utförandet af ritningar och beräkningar för
de delar af banbyggnaden med tillhörande materiel, som afsåge spåroch
spårvexeldetaljer, brokonstruktioner samt signal- och säkerhetsanordningar
å bana och stationer jemte vårdandet af konstruktioner och
modeller. För dessa arbeten kräfdes nemligen så mycket detaljstudium
och detaljarbete, beräkningar och undersökningar, att arbetena rimligtvis
icke borde tillkomma den byrådirektör, som handhade banafdelningens
öfriga arbeten, helst med den stora omfattning, dessa numera
erhållit. Förenämnda arbeten jemte dermed lämpligen sammanhörande
broinspektion samt materialprofning och leveransbesigtning för banafdelningens
räkning borde derför, enligt styrelsens förmenande, utföras
å särskild byrå — benämnd exempelvis »bankonstruktionsbyrån» —
under särskild byrådirektörs ledning. Å denna byrå skulle tillika placeras
en af de å banafdelningens stat nu uppförde byråingeniörerna,
hvaremot med afseende å arten af de arbeten, som skulle å byrån utföras,
någon särskild notarie — åtminstone tills vidare — icke syntes
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
9
erforderlig, utan ansåge styrelsen den nuvarande notarien å banbyrån
kunna utföra jemväl för bankonstruktionsbyråns räkning förekommande
notariegöromål.
Med afseende å den föreslagna by råingeniör sbefattning en hade
styrelsen, under erinran om hvad 1893 års jernvägekomité härom yttrat,
anfört, att med den betydelse för jernvägsdriften, elektrotekniken numera
erhållit och allt mer erhölle, styrelsen ansåge anställandet af ett
ordinarie, fullt modernt utbildadt elektrotekniskt biträde åt telegrafdirektören
i en byråingeniörs ställning icke längre kunna uppskjutas.
Utöfver tillsynen öfver telegraf- och telefonledningarna samt skötseln
af telegrafverkstaden vid Liljeholmen innebure det telegrafdirektören
enligt instruktionen tillkommande åliggande numera:
beredandet af alla frågor rörande elektriska anläggningar för belysning,
motordrift, blockeringar för signalväsendet m. m.;
kontrollerandet af leveranser af apparater och effekter för förenämnda
anläggningar samt af anläggningarnas utförande; äfvensom
tillsyn och behörigt underhåll af nu ifrågavarande anläggningar.
Härförutom hade emellertid telegrafdirektören under senaste tiden
haft att bereda alla de frågor rörande enskildes anläggningar af förevarande
slag, som af den anledning, att de på ett eller annat sätt berört
statens jernvägar, remitterats till styrelsens utlåtande, äfvensom
att öfvervaka sättet för dylika anläggningars utförande och underhåll,
i hvad statens jernvägars intresse deraf kunde beröras.
Då alltså en ordinarie telegrafingeniör i byråingeniörs ställning
måste anses behöflig, syntes det styrelsen i sammanhang dermed kunna
ifrågasättas, huruvida icke telegrafdirektörens expedition eller »telegrafbyrån»,
såsom den nu vanligen kallades, borde erhålla benämningen
elektr o-tekniska byrån'')'') och telegrafdirektören kallas »byrådirektör», i
hvilket fall naturligen den nu föreslagne telegrafingeniören jemväl skulle
benämnas byråingeniör.
I fråga om behöfligheten af två nya baningeniörstjenster både styrelsen
framhållit, att inrättandet af dessa befattningar vore en enkel
konseqvens af de beslut om utvidningar af statsbanenätet, Riksdagen
under de senare åren fattat.
Enligt 1893 års jernvägskomités åsigt borde bansektionernas medellängd
vara söder om Upsala 150 kilometer och norr om samma stad
200 kilometer. Enligt nuvarande indelning i bansektioner vore ifrågavarande
medellängd söder om Upsala 145 kilometer (maximum 191
kilometer; minimum 50 kilometer) samt norr om samma stad 203 kilometer
(maximum 287 kilometer och minimum 153 kilometer). På sätt
Bill. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. 2
10
Statsutskottets t)tittande N:o 62.
ofvan erinrats tillkomme under nästinstundande år banlinierna Krylbo—
Örebro—Svärta om 182 kilometer samt Boden—Niemisel om 32 kilometer,
hvartill under loppet af år 1901 ytterligare komme att fogas
linien Niemisel—Ytter Morjärv om 42 kilometer. Dessa skilda bandeiar
kunde naturligen icke handhafvas af en ny baningeniör, och att exempelvis
lägga linien norr om Boden till Gellivarebanan läte sig icke
göra, enär det redan visat sig, att nybyggnads- och underhållsarbetena
vid denna bana vore af den omfattning, att det icke vore möjligt för
baningeniören att på ett tillfredsställande sätt öfvervaka och leda desamma,
samt styrelsen förty måst genom placerandet af en extra
ingeniör i Gellivare delvis befria baningeniören från den direkta omsorgen
för öfre delen af Gellivarebanan. Denne extra ingeniör skulle
alltså ersättas med en af de nye baningeniörerna, medan nuvarande
baningeniören vid Gellivarebanan (28:de bansektionen) skulle bibehålla
södra delen af Gellivarebanan äfvensom öfvertaga stambanans fortsättning
norr om Boden. Den andre af de nye baningeniörerne skulle åter
placeras vid bansträckan Krylbo—Örebro—Svartå.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hade styrelsen hemstält,
det Kongl. Maj:t täcktes i proposition till nästsammanträdande Riksdag
föreslå Riksdagen medgifva, att följande nya tjenstemän måtte lå anställas
vid statens jernvägar, nemligen:
inom styrelsen:
två byrådirektörer,
en byråingeniör (telegrafingeniör); samt
vid distrikten:
två baningeniörer,
en hvar med den aflöning, som för vederbörande befattning vore faststäld
i kongl. aflöningsreglementet för tjensternän och betjente vid
statens jernvägar den 15 oktober 1897.
Den af jernvägsstyrelsen sålunda gjorda framställning har departementschefen
funnit sig icke kunna underlåta att till fullo biträda.
Genom de uti jernvägsstyrelsens skrifvelse angifna sakförhållanden,
såsom trafikens högst väsentliga stegring, tillkomsten af nya statsbanelinier
samt ökade anslag till nya byggnader och anläggningar vid statsbanorna
m. m., äfvensom af hvad styrelsen i öfrigt haft att till stöd
för sin framställning i ämnet åberopa ansåge departementschefen ådaga
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
11
lagdt, att en hvar af de till nyinrättande föreslagna befattningarna
numera vore af verkligt behof påkallad, och departementschefen funne
sig icke hafva något annat att till hvad jernvägsstyrelsen anfört tillägga,
än att, hvad anginge den ifrågasatta nya byrådirektörsbefattningen a
maskinafdelningen, behofvet af en delning utaf de byrådirektören å
maskinbyrån nu tillkommande göromål på två tjensteman med byrådirektörs
ställning redan blifvit af Kongl. Maj:t erkändt, i det nemligen
Kongl. Maj:t, sedan byrådirektörsbefattningen å nämnda byrå blifvit
genom förre innehafvarens deraf befordran till annan tjenst ledig, med
bifall till derom af jernvägsstyrelsen gjord framställning, den 15 december
nästlidna år medgifvit, att med tillsättande af nämnda byrådirektörsbefattning
finge tillsvidare anstå, samt att de med tjensten förenade
göromål finge tillsvidare bestridas af tva tjenstemän, af hvilka den
ene skulle handhafva kontrollen öfver tillverkningen af all rullande
materiel för statens jernvägars räkning äfvensom tillsynen öfver de
enskilda jernvägarnes rullande materiel jemte tillhörande kansligöromål
samt den andre handlägga öfriga byrådirektörsbefattningen tillhörande
ärenden och hvilka tjenstemän för ifrågavarande tjenstgöring skulle ega
att hvar för sig uppbära ersättning till belopp motsvarande byrådirektörs
begynnelsearfvode, eller 4,500 kronor. Medel härtill hade beredts jernvägsstyrelsen
genom bemyndigande för styrelsen att till hvardera af
ifrågavarande tjenstemän af det disponibla byrådirektörsarfvodet utanordna
hvad som för fyllande af nämnda ersättningsbelopp erfordrades
utöfver det honom tillkommande arfvode i ordinarie befattning med
afdrag af tjenstgöringspenningar.
För de tillkommande nye tjenstemännen skulle naturligen enahanda
bestämmelser i fråga om aflöningsförmåner och vilkor för aflöningames
åtnjutande m. m., som för motsvarande befattningar nu äro gällande,
komma att tillämpas.
Då det synes utskottet vara till fullo ådagalagdt, att med hänsyn
till de betydligt ökade göromål, som statsbanenätets utvidgning och
trafikens stegring samt öfriga af jernvägsstyrelsen åberopade förhållanden
under senare åren medfört, de nu föreslagna nya tjensterna äro af
verkligt behof påkallade, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må medgifva, att i staten öfver
fasta arfvoden för personal vid statens jernvägar upp
-
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 62.
föras arfvoden till följande nya tjensteman, nemligen
inom styrelsen: två byrådirektörer och en byråingeniör,
samt vid distrikten: två baningeniörer.
■v. •» * ‘ \. • i
Stockholm den 24 april 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.