Statsutskottets Utlåtande N:o 61
1
5f:o 61.
Ant. till Riksd. kansli den 24 april 1900 kl. 3 e. in.
[''•■Tf’ • !: Jx''. !•''> ■ \ i i ? .rf''!/;
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
beviljande af anslag för en hamnanläggning vid Hand
fiskeläge i Mjellby socken af Blekinge län.
(R. A.)
Uti en till Riksdagen den 2 nästlidne mars aflåten proposition (n:o
54) har Kongl. Maj:t, med åberopande af propositionen bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för anläggning
genom statens försorg af en hamn vid Harm fiskeläge i Mjellby socken
af Blekiime län bevilja ett anslag''ar.101-500 kronor och deraf pa extra
stat för år 1901 anvisa ett belopp af 50,000 kronor, under vilkor om
kostnadsfri upplåtelse af det område i land, som med hänsyn tdl den
rörelse, som är afsedd att i hamnen bedrifvas, bör för det gemensamma
behofvet afsöndras.
Af åberopade statsrådsprotokollet inhcmtas följande.
Af de utaf Riksdagen för åren 1895 och 189G till Kongl. Maj-.ts
disposition stälda anslag till undersökningar af mindre hamnar och hir
Bih.
till Riksd. Prat. 1600. 4 Sami 1 Afd. 41 Höft. (N:o 61.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
leder in. in. anvisades genom kongl. bref den 21 september 1895 tillhopa
högst 750 kronor för uppgörande af förslag till hamnanläggning vid Hane
fiskeläge i Mjellby socken och Listers härad af Blekinge län.
På uppdrag af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upprättade derefter
distriktschefen, majoren m. m. W. Gagner under år 1895 förslag till hamnanläggning
vid Hanö, för hvilken anläggning kostnaden beräknades till
1 11,000 kronor.
Distriktschefen Gagner meddelade i afgifvet betänkande, bland annat,
följande: Hanö vore en skoglös och för odling omöjlig klippö med en
längd af omkring 2 74 kilometer och en bredd af omkring 1 kilometer
samt belägen omkring 4 kilometer från närmaste land. Förutom Hanö
fiskeläge, förlagdt å öns vestra sida, funnes å ön lots- och fyrstation. Under
blåst vore ön nästan otillgänglig, jemväl vid ostliga vindar, då i det
mellan fastlandet och ön befintliga Hanösundet uppstode en stark sugning.
På föranstaltande af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge
län har fiskarebefolkningen å Hanö blifvit i ärendet hörd vid sammanträden
den 10 mars och den 4 april 1896. Befolkningen lemnade dervid
beträffande förhållandena vid Hanö följande upplysningar:
Icke något fiskeläge i trakten vore så svårt att med båt angöra
som Hanö. Det hade sålunda inträffat, att befolkningen under till°och
med sex veckors tid till följd af storm betagits möjligheten att lemna
ön och bereda sig förbindelse med fastlandet, hvarunder befolkningen
hemsökts af sa väl hungersnöd som vattenbrist. Befolkningen finge som
oftast biträda vid ilandförandet af förnödenheter och materialier till
lots- och fyrpersonalen å ön, hvarest lots- och fyrstation icke skulle
kunna bibehållas, derest sådant biträde, som ofta vore förenadt med
lifsfara, ej lemnades. Det hade händt, att fartyg med besättning gått
förlorade utanför ön, utan att befolkningen kunnat vidtaga åtgärder för
deras räddande. Derest hamnskydd funnes å ön, skulle befolkningen
medelst däckade båtar hafva ständig förbindelse med fastlandet, för så
vidt ishinder ej omöjliggjordeysegling. Till följd af de nuvarande ogynsamma
kommunikationsförhållandena hade flera familjer måst lemna ön
för att söka sig annan boplats. Men eu hamnanläggning å Hanö skulle
föranleda till inflyttning, då nemligen ön egde ett för idkande af hafsfiske
ovanligt gynsamt läge. Hamnen skulle derjemte blifva mycket
anlitad^såsom^nödhamn*för*å fastlandet boende fiskare.
Under förutsättning, att statsbidrag till två tredjedelar af den för
hamnarbetets utförande beräknade kostnaden, 1 11,000 kronor, beviljades,
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
3
förklarade befolkningen sig villig att bidraga med arbetsprestationer vid
hamnens byggande till ett beräknadt värde af 33,269 kronor 30 öre äfvensom,
i den mån så erfordrades, med ett penningbelopp intill 3,730
kronor 70 öre. Dock uttalade befolkningen den önskan, att, då hamnanläggningen
lände till stor nytta för lots- och fyrstationen å ön, lotsstyrelsen
måtte med något penningbelopp deltaga uti den på stationen
kommande'' andel uti det arbete, befolkningen för hamnanläggningens
åstadkommande hade att utföra. Och tillkännagaf befolkningen slutligen
sin afsigt vara att bilda ett bolag, som skulle ombesörja hamnens framtida
underhåll.
Vidare har genom en den 8 juni 1896 dagtecknad handling dåvarande
egaren af Hanö, Knut Johnsson, förklarat sig vilja för en köpeskilling
af 300 kronor till det bolag, som för utförande af den ifrågasatta
hamnanläggningen kunde komma att bildas, upplåta det område af
stranden med derutanför liggande vattengrund, som för hamnanläggningen
erfordrades, och hvilket område skulle sträcka sig i norr 5 fot nordligare
än den punkt, der norra hamnarmen skulle från stranden utgå, i söder
5 fot sydligare än der södra hamnarmen skulle utgå och i öster 50 fot
från stranden.
Sedan denna utredning i ärendet genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
i Blekinge län försorg kommit till stånd, har Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i skrifvelse den 31 juli 1896 till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemstält, att styrelsen ville hos Kongl. Maj:t göra framställning,
att kronan för lots- och fyrinrättningarnas å Hanö räkning ville
deltaga i den tredjedel af kostnaden för hamnanläggningens utförande,
som skulle af befolkningen å Hanö gäldas. Med hänsyn till den nytta,
personalen vid nämnda inrättningar skulle erhålla af anläggningen, ansåge
Kongl. Maj:ts befallningshafvande att af lots- och fyrmedel skulle kunna
påräknas ett belopp, som icke borde sättas lägre än till 7,000 kronor.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstälde derjemte, att till betäckande
af kostnaden för utförande af hamnanläggningen i eldighet med distriktschefen
<}agners förslag äfvensom för förvärfvande af nödigt område för
hamnanläggningen, tillsammans 111,300 kronor, styrelsen ville söka utverka
— hvad af lots- och fyrmedel kunde erhållas oberäknadt — ett
anslagsbelopp af 74,200 kronor.
Med åberopande af sin berörda skrifvelse till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har Kongl. Maj:t,s befallningshafvande i Blekinge län derefter
uti eu till Kongl. Maj:t stäld skrifvelse af den 16 oktober 1897, då
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
det ansetts lämpligt, att framställningen om anslag till ifrågavarande ändamål,
i livad den grundade sig på lots- och fyrinrättrhngarnas å Hanö
behof af hamn, gjordes omedelbart af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
hemstält, att Kongl. Maj:t för utförande af ifrågavarande hamninrättning
täcktes af lots- och fyrmedel anvisa ett belopp af 7,000 kronor.
Till följd af härå erhållen remiss har lotsstyrelsen till Kongl. Maj:t
afgifvit utlåtande i ärendet den 26 oktober 1897 och deruti anfört, att
stvrelsen vitsordade ej mindre behofvet för lotsverket och dermed för
den allmänna sjöfarten af en lämplig båthamn å Hanö, förutan hvilken
lotsplatsen derstädes endast ofullständigt kunde uppfylla sitt ändamål, än
äfven den stora betydelse, tillvaron af en fiskarebefolkning på ön egde
för lots- och fyrplatserna derstädes. Derest den föreslagna hamnanläggningen,
hvilken, hvad planen anginge, syntes vara tillfredsställande, komme
till stånd med ett bidrag från lotsverkets sida af 7,000 kronor, hade
derigenom ett för lotsverket länge kändt behof blifvit afhulpet med betydligt
lägre kostnad än på flera andra ställen måst utgifvas för att för
lotsbåtar ordna nödvändiga båthamnar, och styrelsen ansåge derför, att
nämnda belopp vore väl användt för sagda ändamål.
I formelt hänseende syntes deremot hinder möta för det föreslagna
användandet af lotsverkets medel såsom en del af den tredjedel af hela
kostnaden, fiskarena å Hanö eller intressenterna i den blifvande båthamnen
borde utgifva för att komma i åtnjutande af statsanslag till täckande
af de öfriga två tredjedelarne, men i betraktande deraf, att den nyttiga
och högst nödiga anläggningen utan tvifvel aldrig kunde komma till
stånd, derest icke lotsverket på ett kraftigt sätt bidroge dertill, funne
sig lotsstyrelsen böra förorda, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
sådant förslag, att ifrågavarande hinder i detta undantagsfall måtte undanrödjas.
Sedan Hanö hamnaktiebolag bildats med ändamål att i enlighet
med distriktschefen Gagners plan bygga hamn vid Hanö fiskeläge och
att hamnanläggningen derefter underhålla, har detta bolag jemväl hos
Kongl. Maj:t gjort framställning om ett statsbidrag af 74,000 kronor för
hamnens anläggning.
På framställning af nämnda bolag har vidare Mjellby socken vid
kommunalstämma den 14 november 1897 beslutit ikläda sig garanti för
hamnens framtida underhåll under de tio första åren efter det anläggningen
blifvit afsynad och godkänd, under vilkor, att blifvande hamnkassa
stäldes under kontroll af socknens kommunalnämnd.
iStatsutskottets Utlåtande N:o 61.
Uti infordradt utlåtande den 11 juni 1898 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört, att giltiga skäl syntes tala lör en hamnanläggning^
vid Hanö, dels för att vid fisket deromkring skulle kunna användas
äfven större båtar än sådana, som kunde med lätthet upptagas pa
land, dels för att ön skulle kunna angöras äfven vid ogynsamina vindförhållanden.
Hamnbyggnaden, utförd efter det af distriktschefen Gagner
upprättade förslag, skulle tillfredsställa billiga anspråk i dessa hänseenden,
och mot det föreslagna byggnadssättet hade styrelsen ej något
att erinra.
Framställningarna om statsbidrag vore emellertid till en del grundade
på förutsättningar, som i viss mån upphört, sedan 1898 ars Riksdag
vid anvisande af medel till understödjande under år 1899 af hamnbyggnader
bestämt, att till vissa sådana finge af dessa medel utgå bidrag
med högst nio tiondedelar af beräknad kostnad, af hvilket anslag likväl
endast sju niondedelar finge användas för sjelfva byggnadsarbetet, samt
att före utlemnandet af statsanslaget skulle vara styrkt, ^ dels att vederbörande
landsting åtagit sig ansvara för framtida underhållet, dock med
anlitande af en fond, till hvilkens bildande finge användas, bland annat,
återstoden eller två niondedelar af förenämnda statsbidrag, dels ock att
till hamnen afsöndrats tillräckliga områden ej mindre för sjelfva hamnen
än ock för den rörelse, som skulle i hamnen bedrifvas.
Äfven om, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, lika med lotsstyrelsen,
förmenade, Riksdagens medgifvande erfordrades för användning
till arbetets utförande af hamnbyggnadsmedel tillsammans med lotsmedel
till höa;re belopp än sju tiondedelar af beräknad kostnad, syntes dock
framställning derom ej böra beslutas förr, än dels hamnförslaget kompletterats
med förslag till tilldelande af områden för icke blott hamn
och hamnbyggnader, utan äfven platser för skötsel af fiskeredskap och
materiel samt för bostadslägenheter och dylikt äfvensom derför erforderlig
kostnad, dels ock vederbörande landsting hörts beträffande hvad
af detsamma kunde på grund af Riksdagens beslut paräknas.
På grund af hvad sålunda anförts hemstälde styrelsen, att Kongl.
Maj:t täcktes förklara de i ärendet gjorda framställningarna för det dåvarande
icke föranleda till vidare åtgärd, än att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Blekinge län anmodades att lata utreda fragan om erforderliga
områden för hamnen och kostnaderna derför, äfvensom att af
landstinget i nämnda län infordrades yttrande i fråga om ansvar för
hamnens underhåll.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
Genom kongl. bref den 19 augusti 1898 anbefaldes Kongl.- Maj:ts
befallningshafvande i Blekinge län dels att låta verkställa utredning rörande
storleken af och kostnaden för det område i land, som, med hänsyn
till den rörelse, som vore afsedd att i hamnen bedrifvas, kunde finnas
böra, utöfver hvad för sjelfva hamnanläggningen ansetts erforderligt,
för det gemensamma behofvet afsöndras, dels ock att inhemta yttrande
från länets landsting i fråga om ansvar för hamnens underhåll.
Till åtlydnad häraf har Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge
län med skrifvelse den 22 december 1S98 till Kongl. Maj:t öfverlemnat
dels yttrande af vederbörande länsman, deruti denne meddelat, att
ett a vid nämnda yttrande fogadt karteutkast med grön färg angifvet område
om 28 ar erfordrades för det i kongl. brefvet den 19 augusti 1898
angifna ändamål, äfvensom att dåvarande egaren af Hanö, Knut Johnsson,
förklarat sig för detta område ej fordra något särskildt belopp utöfver
den i förenämnda upplåtelsehandling den 8 juni 1896 omförmälda
köpeskilling af 300 kronor, dels ock utdrag af det vid Blekinge läns landstings
sammanträde den 28 september 1898 förda protokoll, utvisande,
att — sedan landstingets beredningsutskott i afgifvet betänkande förklarat
sig anse, att, först sedan Mjellby kommun åtagit sig ansvaret för
hamnens framtida underhåll, landstinget skulle kunna taga i vidare öfvervägande,
huruvida landstinget funne skäligt att gent emot statsverket
ikläda sig ett sådant ansvar, och för ty hemstält, att landstinget ville
besluta att för det dåvarande icke åtaga sig ansvar för hamnens framtida
underhåll — landstinget bifallit denna utskottets hemställan.
Sedan ärendet derefter remitterats till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Blekinge län för infordrande af yttrande från Mjellby kommun
med anledning af hvad vid länets landstings förberörda sammanträde den
28 september 1898 förekommit, har Kongl. Maj:ts befallningshafvande
med skrifvelse den 20 november 1899 till Kongl. Maj:t öfverlemnat dels
utdrag af det vid extra kommunalstämma med Mjellby socken den 22 maj
1899 förda protokoll, utvisande, att kommunen förklarat sig, med hänsyn
till de många föreslagna hamnanläggningarna inom socknen, ej kunna åtaga
sig någon ansvarighet för nu ifrågavarande hamnanläggning utöfver hvad
kommunens förut omförmälda beslut af den 14 november 1897 innehölle,
delS'' utdrag af det vid extra kommunalstämma med Mjellby socken den
2. juli 1899 förda protokoll, hvaraf inhemtas, att kommunen beslutit
vitsorda sa väl lämpligheten som nyttan af eu hamnanläggning på Hanö,
dels ock utdrag af det vid Blekinge läns landstings sammanträde den
Statsutskottets Utlåtande N:o 61. 7
s
27 september 1899 förda protokoll, hvaraf framgår, att landstinget, som
förklarat sig obetingadt dela uppfattningen om det angelägna i anläggande
af eu båthamn pa Hanö, såsom för den allmänna sjöfarten
och särskildt fiskarebefolkningen på kusten synnerligen vigtig, likväl
ansett det för landstinget innebära för stor risk och dessutom vara ur
flera synpunkter mindre lämpligt, att landstinget åtoge sig ansvaret för
det framtida underhållet af hamnanläggningen.
För egen del har Kongl. Maj:ts befallningshafvande i sitt utlåtande
den 20 november 1899 anfört, att, enligt hvad kronobetjeningen upplyst,
bolagsstämma med Hanö hamnaktiebolag numera beslutit bolagets upplösning,
sannolikt till följd af vunnen insigt derom, att bolagsmännen
saknade förmåga att anskaffa det nödiga aktiekapitalet. Med anledning
häraf kunde det tagas för gifvet, att från enskilde ej kunde till ifrågavarande
hamnanläggning påräknas något bidrag, åtminstone icke af någon
betydenhet. Skulle hamnanläggningen under de närmaste åren komma
till stånd, maste derför sådant ske genom densammas utförande på
statens bekostnad.
Genom hvad förut blifvit i ärendet anfördt vore ådagalagdt, hvilken
högst väsentlig nytta en båthamn å Hanö skulle medföra för derstädes bosatta
fiskarebefolkning samt lots- och fyrpersonal. Men en dylik hamn
skulle vara till gagn äfven för fiskare och sjöfarande från andra orter. Den
omständigheten, att fisket i närheten af Hanö vore särdeles gifvande,
gjorde nemligen, att dels åtskilliga fiskare från andra fiskelägen infunne
sig derstädes för att fiska, och dels fiskuppköpare från utlandet, till stor
fördel för fiskarena, äfven börjat besöka Hanö. För alla dessa vore en
nödhamn vid Hanö af desto större betydelse, som någon skärgård icke
funnes vid den vestligare delen af Blekinge och afståndet från ön till
närmaste fastland utgjorde omkring 4 kilometer. Vidare skulle en sådan
hamn hafva betydelse äfven för allmänna sjöfarten, enär möjligheten
för lotsarne a Hanö att biträda nödstälda fartyg vid insegling till Karlshamn
i många fall berodde på tillvaron af en sådan hamn.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Kongl. Maj:ts befallningshafvande
tillstyrkt, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
proposition om anläggande på statens bekostnad och i enlighet med det
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkända kostnadsförslag af eu båthamn
vid Hanö och anvisande dertill i 1901 års stat af beräknade beloppet,
111,300 kronor.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
Derefter har lotsstyrelsen, å nyo i ärendet hörd, till Kongl. Maj:t inkommit
med utlåtande af den 19 december 1899 och deruti aberopat en
af öfverfyringeniören hos styrelsen afgifven promemoria, deri mot arbetets
plan anmärkts, att hamnen, utförd enligt distriktschefen Gagners förslag,
ej vore fullbordad. Att, såsom afsedt vore, förlägga batarne i närheten
af inre sidan af vågbrytaren läte sig knappast utföra, enär batarne vid
starkare sjögång skulle vattenfyllas och kajerna å vågbrytarne blifva
omöjliga att trafikera. Det syntes derför nödvändigt, att ett bidrag
från lotsverket förbundes med vilkor, att lämplig del af den oreglerade
stranden upplätes för beredande af plats för lots- och fyrpersonalens
båtar. Vid hamnens konstruktion syntes den ändring böra vidtagas, att
stenkistorna vid pirhufvudet och södra hamnarmens norra del nedföides
till fast botten i stället för att ställas på en bädd af singels (grus).
Den föreslagna förändringen skulle med användning af distriktschefen
Gagners pris betinga en ökning af anläggningskostnaden till 136,000
Öfverfyringeniören har dessutom ansett, att, med anledning af den
allmänna prisstegring, som inträffat, sedan förslaget upprättats, sistnämnda
belopp borde ytterligare höjas. Under antagande, att arbetsprisen ökats
med 25 procent, borde anläggningskostnaden ej beräknas till lägre belopp
än 150,000 kronor. .
Lotsstyrelsen har för egen del, med hänsyn till hamnanläggningens
betydelse för lotsverket och dess personal, tillstyrkt, att af lotsverkets
medel måtte beviljas ett bidrag af 10 procent af anläggningskostnaden,
som på skäl, hvilka i förenämnda promemoria angifvits, icke kunde beräknas
lägre än 150,000 kronor, att lotsverket skulle bidraga till anläggningens
underhåll sålunda, att lotsverkets ansvarighet i berörda hänseende
begränsades till ett bidrag af 10 procent af förekommande underhållskostnader,
samt att såsom vilkor för erhållande af nämnda bidrag från
lotsverket skulle föreskrifva*, att lämplig del af den oreglerade stranden
upplätes för beredande af plats för lots- och fyrpersonalens båtar.
I en sedermera afgifven promemoria har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört, att, enär Hanö hamn skulle förläggas på öns vestra,
mot fastlandet vända sida och således endast vid vindar från sydvest
hafva att uthärda, så att säga, full sjö, denna sjö skulle angripa företrädesvis
den del af södra vågbrytaren, der rigtmngen öfverginge tran
vestlig till nordlig. När sjön hunnit fram mot samma vågbrytares nord
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
9
ligare del och till pirhufvudet, vore dess våldsamhet påtagliger) till
någon, om ock ringa, del bruten. Af denna anledning ansåges full trygghet
kunna påräknas medelst kistornas förläggande på den af betydande
stenfyllning omgifna singelsbädden, hvars ändamål vore att bilda eu plan
yta under kistornas bas, till hvilken denna någorlunda tätt kunde sluta
sig, och jemte kistornas likaledes någorlunda täta frontväggar hindra
vattnets våldsamma inträngande underifrån. Distriktschefen Gagners konstruktion
af hamnen hade ansetts å ifrågavarande plats tillfredsställande
fylla sin uppgift, hvilket dock ej hindrade, att den af öfverfyringeniören
hos iotsstyrelsen förordade i nordningen borde vara ännu bättre, dock
under förbehåll, att bottnen afjemnades, så att stenkistornas frontväggar
någorlunda tätt slöte till densamma, och att de lösa bottenlagren skyddades
mot utsköljning medelst bädd af minst samma täthet som eu
singelsbädd. Den för sådan förändring beräknade kostnadsförhöjningen
föranledde ej någon erinran. Skulle statsverket ensamt ansvara för hamnens
byggnad, behöfde emellertid påtagligen kostnadsberäkningen, på sätt
öfverfyringeniören anfört, höjas med omkring 10 procent af den efter
distriktschefen Gagners pris uppskattade kostnaden. Under sådana förhållanden
vore nemligen i allmänhet ortsbefolkningens anspråk på ersättningar
väsentligen högre än vid arbeten, som utfördes på dennes risk,
hvartill komme omkostnader för den dagliga kontroll, utan hvilken arbetets
fullt ändamålsenliga utförande ej kunde tryggas. Deremot visade
erfarenheten från ett på intressenters risk under år 1899 fullbordadt närbeläget
hamnarbete i Kristianstads län, hvilket kunnat utföras för beräknad
kostnad, att under sådant förhållande distriktschefen Gagners kostnadsberäkning
borde vara tillräcklig.
Sedan ärendet å nyo remitterats till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Blekinge län för liskarebefolkningens å Harm hörande, huruvida ej befolkningen
vore villig att medelst arbetsprestationer eller annorledes bidraga
till hamnanläggningens utförande samt att, utöfver hvad Mjellby
kommun och Iotsstyrelsen i sådant afseende åtagit sig, ansvara för framtida
underhållet af hamnbyggnaden, har Kongl. Maj:ts befallningshafvande
låtit höra befolkningen vid sammanträde den 7 nästlidne februari.
Dervid meddelade befolkningen om anledningen, hvarför Hanö hamnaktiebolag
blifvit upplöst, följande: De olyckor och förluster, som inträffat derigenom,
att hamn ej funnits vid Hanö, hade förmått öns inbyggare att
uppbjuda all sin kraft för åstadkommande af eu hamnanläggning derstätiih.
till Hiksd. Prut. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 41 lläft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
des. De hade emellertid snart insett, att de härutinnan betydligt öfverskattat
sin förmåga. För inbetalning af tecknade aktiebelopp i Hanö
hamnaktiebolag hade de saknat medel, men förestält sig kunna erhålla
sådana genom ett gemensamt amorteringslån. Detta hade likväl visat sig
ogörligt, och det under år 1899 felslagna fisket hade hos öns befolkning
framkallat den öfvertygelsen, att ett dylikt amorteringslån skulle blifva
en allt för tung börda för befolkningen, synnerligast om, såsom under den
senaste tiden skett, flere af öns invånare flyttade till annan ort.
Vid sammanträdet upplystes vidare, att befolkningen år 1896 haft
den uppfattningen, att i det af distriktschefen Gagner för hamnanläggningen
upprättade kostnadsförslag prisen vore allt för högt beräknade,
och att arbetet skulle kunna utföras omkring 20,000 kronor billigare än
enligt kostnadsförslaget. Med er» sådan uppfattning hade befolkningen icke
tvekat att åtaga sig hamnens anläggande mot ett statsbidrag, uppgående
till två tredjedelar af den beräknade kostnaden, 111,300 kronor.
Med tillkännagifvande, att de fiskare vid Hanö, hvilka kunde genom
arbetsprestationer bidraga till hamnbyggnadens utförande, ej kunde beräknas
till högre antal än 29, förklarade befolkningen sig villig att till
hamnbyggnaden bidraga hvarje fiskare med 75 dagsverken. Beträffande
det framtida underhållet af hamnen ansåg befolkningen sig ej kunna åtaga
sig något ansvar derför, så mycket mindre som öns invånare icke egde
den mark, hvarpå deras stugor vore uppförda, och i de fall, i hvilka
kontrakt om nyttjanderätt till tomtplats å ön funnes upprättade, dessa
kontrakt icke vore intecknade. Det syntes derför lämpligast, att lotsverket
åtoge sig underhållsskyldigheten, hvartill bidrag kunde erhållas genom
inflytande hamnafgifter. Och förklarade befolkningen sig villig att
betala sådana hamnafgifter med årliga belopp af 5 kronor för hvarje mindre
och 10 kronor för hvarje större båt. Slutligen upplystes vid sammanträdet,
att för närvarande vid Hanö funnes endast 20 mindre odäckade och 6
större däckade båtar, men att för något öfver ett år tillbaka antalet uppgått
till 37 mindre och 8 större båtar. Om hamn erhölles vid Hanö,
ansåg befolkningen, att antalet båtar säkerligen skulle blifva större, än det
någonsin förut varit.
Enligt en den 7 sistlidne februari upprättad handling hafva jemväl
29 fiskare å Hanö förbundit sig, eu för alla och alla för en, att, om
hamnanläggning enligt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkändt förslag
före den 1 januari 1905 komme att utföras vid Hanö, dels dertill
bidraga med tillsammans 2,175 mansdagsverken, dels ock erlägga årliga
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
11
afgifter för anläggningens underhåll med 5 kronor för hvarje mindre och
10 kronor för hvarje större fiskarbåt.
Uti utlåtande den 12 sistlidne februari har Kongl. Majrts befallningshafvande
anfört, att vid mantalsskrifningen för år 1900 befolkningen å
Hariö utgjorts af 233 personer, deraf 119 af manligt och 114 af qvinligt
kön. Af de förstnämnda hade 64 varit underåriga, 5 af särskilda orsaker
befriade från erläggande af mantalspenningar, 7 lön- eller pensionstagare
och 1 sjöman, som vant stadd i utrikes sjöfart. Af de öfriga 42,
utgörande den vuxna manliga fiskarebefolkningen, hade 13 varit hemmavarande,
fäderna i deras yrke biträdande söner. Hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande
förvarad taxeringslängd öfver inkomstbevillningen för år
189S i Mjellby socken upptoge sammanlagda för bevillning uppskattade
inkomsten å Hanö till 17,091 kronor, deraf 6,091 kronor af allmän tjenst
eller pension och 11,000 kronor af rörelse, yrke eller eljest. I betraktande
häraf och då efter sistnämnda år fiskarebefolkningens å Hanö inkomster
ingalunda stigit, syntes samma befolknings nu gjorda åtagande
med hänsyn till anläggning och underhåll af den ifrågasatta hamnanläggningen
utgöra det högsta möjliga, samma befolkning skulle kunna åstadkomma.
I penningar torde samma åtaganden motsvara en summa af
8,700 kronor, hvarje arbetsdag då beräknad till 10 timmar och timaflöningen
till samma belopp, som nu utbetalades vid det pågående hamnarbetet
vid Hörviks fiskeläge i Mjellby socken, eller 40 öre. Bidraget
från Hanö fiskeläge för underhåll af den ifrågasatta hamnen derstädes
syntes, med beräkning af fiskarenas utfästa årliga afgifter för hvarje läget
tillhörande båt och de afgifter, som lämpligen kunde påföras andra till
hamnen ankommande och; derifrån afgående fartyg, böra uppskattas till
ett årligt belopp af omkring 400 kronor.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande har derjemte meddelat, att under
år 1899 eganderätten till Hanö öfvergått från Knut Johnsson i Mjellby
till hans son Bengt Knutsson i Möllebjörke, hvilken den 8 sistlidne februari
å Knut Jonhssons ofvan omförmäla upplåtelsehandling beträffande
för hamnen nödigt strandområde å Hanö tecknat öfverlåtelse af
samma område,
På sätt vidare i statsrådsprotokollet erinrats, föreslogs vid 1899 års
riksdag uti en inom Andra Kammaren väckt motion, att Riksdagen måtte
besluta att låta på statens bekostnad anlägga eu båthamn vid Hanö och för
detta ändamål anvisa ett belopp af 111,300 kronor. I afgifvet utlåtande yttrade
statsutskottet beträffande denna motion, bland annat, följande: Hvad
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
i ärendet förekommit syntes utskottet väl gifva vid handen, att den
ifrågasatta hamnanläggningen vid Hanö skulle blifva till gagn såväl för
bris och närliggande kusters tiskeidkande befolkning som ock för de på
ön förlagda lots- och fyranstalterna. Emellertid torde kostnaden för
denna anläggning kunna till eu del bestridas af enskilde, och i sådant
afseende syntes medel redan vara att tillgå genom bildandet af Hanö
hamnaktiebolag. Vidare gåfve lotsstyrelsens den 26 oktober 1897 afgifva
yttrande i ärendet grundad anledning ifrågasätta, huruvida icke
visst bidrag till företaget borde utgå af lotsverkets medel. Med hänsyn
till dessa förhållanden och då fråga om statsbidrag för denna hamnanläggning
blifvit understäld Kongl. Maj:ts pröfning, men i brist på nödig
utredning icke kunnat företagas till afgörande, ansåge sig utskottet icke
böra tillstyrka, att Riksdagen i det läge, hvaruti frågan för det dåvarande
befunne sig, för ändamålet anvisade medel. Utskottet hemstälde derför,
att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen bifallas. Och blef
denna statsutskottets hemställan äfven Riksdagens beslut.
För egen del har chefen för civildepartementet yttrat:
»Genom hvad i ärendet förekommit synes det mig vara ådagalagdt,
att en hamnanläggning vid Hanö kommer att bereda den å ön befintliga
lots- och fyrstationen afsevärdt gagn äfvensom blifva af betydelse såväl
för öns egen befolkning, hvilken derigenom skulle sättas i stånd att med
större båtar än sådana, som med lätthet kunna upptagas på land, bedrifva
sitt fiske och upprätthålla äfven under ogynsamma väderleksförhållanden
förbindelse med fastlandet, som ock för å närbelägna kuster
bosatta fiskare, af hvilka hamnen skulle vid fiskefärder i närheten komma
att anlitas såsom nödhamn. Det har äfven af fiskarebefolkningen å Hanö
framhållits, att, ehuru ön eger ett för fiske synnerligen gynsamt läge,
under senare tider fiskarefamiljer afflyttat från ön af orsak, att hamn
derstädes saknats.
Men hvad i ärendet förekommit gifver äfven otvetydigt vid handen,
att från befolkningens eller andra intresserades sida något bidrag till
hamnens byggande och underhåll ej är möjligt att erhålla utöfver hvad
nu blifvit utfäst. Hamnen kan sålunda ej komma till stånd, derest ej
staten åtager sig anläggningens utförande.
Kostnaden för hamnens anläggning har af distriktschefen Gagner
beräknats till 111.000 kronor, hvithet belopp emellertid, med hänsyn
till den under de senare åren inträffade prisstegring, synes höra höjas
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
13
med tio procent eller till 122,100 kronor, hvartill komma 300 kronor
såsom ersättning för sjelfva området för hamnen. Med hänsyn till hvad
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i sin i ärendet afgifna promemoria,
anser jag den af lotsstyrelsen föreslagna ändring af distriktschefen
Gagners plan, medförande en kostnadsförhöjning af 25,000 kronor, ej
böra ifrågakomma. Kostnadssumman i sin helhet utgör sålunda 122,400
kronor; och har lotsstyrelsen tillstyrkt, att eu tiondedel deraf måtte bestridas
med lotsverkets medel, hvilket i jemnadt tal skulle utgöra ett
belopp af 12,200 kronor. Vid detta bidrag och det bidrag, som lotsstyrelsen
föreslagit för hamnbyggnadens framtida underhäll, har lotsstyrelsen
dock ansett det vilkor böra fästas, att lämplig del af den oreglerade
stranden vid hamnen upplåtes för beredande af plats för lots- och
fyrpersonalens båtar. Dessutom har fiskarebefolkningen å Hanö åtagit
sig att utföra arbetsprestationer vid hamnens byggande till ett af Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande uppskattadt värde af 8,700 kronor.
För hamnbyggnadens utförande erfordras sålunda af allmänna statsmedel
ett belopp af 101,500 kronor. Då emellertid nuvarande egarens af
Hanö upplåtelse af mark för hamnen icke uttryckligen omfattar det område
i land, som, med hänsyn till den rörelse, som är afsedd att i hamnen
bedrifvas, bör för det gemensamma behofvet afsöndras, anser jag, att
vid beviljande af statsmedel för hamnen bör fästas vilkor om kostnadsfri
upplåtelse af sådant område.
Hvad derefter det framtida underhållet af hamnbyggnaden angår,
har Mjellby kommun förbundit sig att ansvara för hamnens underhåll
under de tio första åren, efter det anläggningen blifvit afsynad och godkänd,
under vilkor, att blifvande hamnkassa ställes under kontroll af
socknens kommunalnämnd. Lotsstyrelsen har tillstyrkt bidrag af lotsverkets
medel till underhållet med en tiondedel af kostnaden derför.
Och slutligen har fiskarebefolkningen å Hanö åtagit sig att bidraga dertill
genom årliga hamnafgifter för fiskelägets båtar, hvilka afgifter jemte
de hamnafgifter, som kunna påföras andra hamnen anlöpande farkoster,
af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande uppskattats till ett årligt belopp
af omkring 400 kronor. Under de tio första åren efter anläggningens
fullbordande kommer sålunda underhållet af hamnen att bestridas
med det af lotsstyrelsen tillstyrkta bidrag samt med ofvan omförmälda
hamnafgifter, af hvilka sistnämnda bör bildas eri hamnfond, stäld under
kontroll af kommunalnämnden i Mjellby socken, hvilken kommun an
-
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
svarar för hvad derutöfver må till äfventyrs för hamnens underhåll erfordras.
Efter nämnda tio års förlopp finnas för hamnens underhåll att tillgå
lotsverkets omförmälda bidrag samt inflytande hamnafgifter, hvilka.
komma att tillväxa, i den mån rörelsen vid hamnen utvecklas. Hamnunderhållet
synes mig sålunda vara i detta fall lika tillfredsställande
betryggadt som vid åtskilliga andra hamnanläggningar, för hvilka statsbidrag
beviljats.
Då hamnens anläggning skulle ske genom statens försorg och sålunda
såväl härutinnan som i andra afseenden de förutsättningar, hvarunder
hamnen skulle komma till stånd, äro väsentligen skiljaktiga från
nu gällande bestämmelser för erhållande af bidrag från af Riksdagen
anvisade medel till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader m. m., anser jag mig böra föreslå, att det för
hamnbyggnadens utförande af allmänna statsmedel erforderliga belopp,
101,500 kronor, af Riksdagen äskas, att fördelas på två år.»
Chefen för sjöförsvarsdepartementet, som förklarat sig instämma uti
hvad chefen för civildepartementet anfört och hemstält, har derjemte tillkännagifvit,
att han vore beredd att, om bidrag, på sätt nu föreslagits,
komme att af allmänna statsmedel anvisas till anläggning af hamn vid
Hanö, hos Kongl. Maj:t. hemställa ej mindre om anvisande såsom bidrag
till samma hamnbyggnad af 12,200 kronor af lotsverkets medel, under
vilkor om upplåtelse till lotsverket af lämplig del af den oreglerade
stranden vid hamnen för beredande af plats för lots- och fyrpersonalens
båtar än äfven om utbetalande af det ifrågasatta bidraget af lotsverkets
medel till hamn underhållet.
Då af de i detta ärende hörda myndigheter vitsordats, att den
ifrågasatta hamnanläggningen vid Hanö ej blott är behöflig för den derstädes
bosatta fiskarebefolkning samt lots- och fyrpersonal, utan äfven
skulle vara till stort gagn för den allmänna sjöfarten, tvekar utskottet
icke att tillstyrka, det Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
beviljar det anslag, som utöfver lotsverkets bidrag och de arbetsprestationer,
som fiskarebefolkningen på ön åtagit sig att utföra, erfordras,
för att ifrågavarande anläggning skall kunna komma till utförande. I förevarande
fall, då på grund af hamnens stora betydelse för det allmänna
dess anläggning skulle till hufvudsaklig del bekostas af statsmedel, synes
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
15
ej anledning förekomma att beträffande säkerheten för hamnbyggnadens
framtida underhåll fordra uppfyllande af enahanda vilkor, som äro bestämda
för erhållande af bidrag till dylikt företag från den s. k. hamnfonden.
Med hänsyn härtill torde det sätt, på hvilket, enligt hvad statsrådsprotokollet
utvisar, blifvit sörjdt för det framtida underhållet af ifrågavarande
hamnbyggnad, kunna godkännas; dock har utskottet velat framhålla,
att, då väg- och vatten byggnadsstyrelsen lärer hafva att med derför
afsedda medel ombesörja berörda underhåll, den för ändamålet bildade
hamnfonden bör stå under nämnda styrelses förvaltning. Under
uttalande häraf får utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 24 april 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.