Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
1
N:o 27.
Ank. till Riksd. kansli den 9 mars 1900, kl. 6 e. in.
Utlåtande, angående såväl Kongl. Majds i statsverkspropositionen
å sjette liufvudtiteln, under rubriken extra anslag, gjorda
framställningar rörande statens jernvägstrafik och statens
jernvägsbyggnader som ock inom Riksdagen väckta förslag
om inköp af vissa enskilda jernvägar och anläggning
af nya jernvägar för statens räkning.
(R. A.)
I.
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1901 anvisa å riksstatens
sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid
statens jernvägstrafik, 3,225,000 kronor med rätt för Kongl. Maj:t att
låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna 1,254,400 kronor.
Af det vid ofvan nämnda proposition fogade utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 13 sistlidne januari inhemtas, att
det sålunda äskade anslagsbeloppet skulle användas till följande särskilda
ändamål:
Bill. till Riksd. Prot. 1900. 4 Samt. 1 Afd. 19 Höft. (N:o 27.)
Nya byggnader
och anläggningar
vid
statens jernvägar.
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 27,
I distriktet.
Vid Pålsboda och Kilsnio:
Förlängning af stationernas lastkajer ......................... 2,300 kronor.
Vid Katrineholm:
Tillbyggnad af godsmagasinet ............................................. 2,600
Uppförande af en gångviadukt öfver bangården ............ 9,000
Tillbyggnad af lokomotivstallet med 4 stallrum............... 34^000 ”
Vid Flen:
Anläggning af fullständig vattenstation med pumphus och
vattentorn samt 2 fristående vattenkastare med till
-
hörande rörledningar ......................................................... 30,000
Vid SJceboqvarn:
Utläggning af ett nytt spår................................................. 3,700
Vid Björnlunda:
Utvidgning af spårsystemet .................................................. 5,200
Vid Gnesta:
Uppsättning af en vattenkastare............................. 1,300
Vid Jer na:
Utvidgning af spårsystemet.................................................... 4,500
Vid Saltskog:
Utvidgning af spårsystemet...................................................... 1,600
Vid Södertelje:
Uppförande af ytterligare ett lokomotivstall ..................... 7,000
Vid Liljeholmen:
Inhägnad af verkstadsgården åt sjösidan ....................... 4,800
\ id Stockholm Norra:
Uppsättning af en vattenkastare ...................................... 1,500
Transport 107,500 kronor.
Statsutskottds Utlåtande N:o 27. 3
Transport 107,500 kronor.
Vid Tomteboda:
Anläggning af fullständig vattenstation med pumphus
och vattentorn samt vattenledning från sistnämnda
till stationens vagnreparationsverkstad
och lokomotivstall m. m........................................... 45,000 „
Tillbyggnad af lokomotivstallet med 4 stallrum ......... 43,000 „
Inhägnad af verkstadsområdet ....................................... 5,000 „
Vid Märsta:
Utvidgning af spårsystemet ..i.......... ,.......... 1,900 „
, Vid Knif sta:
Utvidgning af spårsystemet ............................................. 7,500 „
Vid Berg sbrunna:
Utvidgning af spårsystemet .......................... 4,700 „
Vid Upsala:
Anordnande af kolbås för 5,000 ton .............................. 5,500 „
Vid Sala:
Uppsättning af 2 vattenkastare ..................................... 3,100 „
Vid Broddbo:
Utvidgning af spårsystemet ............................................ 1,200 „
Vid Rosshyttan:
Utvidgning af spårsystemet ............................................. 7,800 „
Vid By valla:
Uppsättning af en vattenkastare och anordnande af
erforderlig längre vattenledning .......................... 7,200 „
Uppförande af ett boställshus med 6 lägenheter om
1 rum med kök ......................................................... 14,500 „
Vid Järbo:
Utvidgning af spårsystemet ........................... 2,900__„
Transport 256,800 kronor
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 27
Vid Ockelbo:
Utvidgning af sparsystemet ..............
Transport 256,800 kronor.
................. 4,500 „
Vid Holmsveden:
Utvidgning af spårsystemet ............................................. 5,400
Vid Kilafors:
Utvidgning af spårsystemet ............................................. 5 200
Uppförande af ett boställshus med 4 lägenheter om
1 rum med kök......................................................... 13,000
Vid Arbrå, Simeå och Jerf so:
Utvidgning af spårsystemen ............................................. 8 500
Beräknade kostnaden utgör för Arbrå 3,800 kronor,
för Simeå 3,000 kronor och för Jerfsö
1,700 kronor.
Vid Ljusdal:
Förlängning af lastkajen ....................................................
Vid Hudiksvall:
Utvidgning af spårsystemet ..............................................
Vid Alby:
Uppförande af ett boställshus med 2 lägenheter om
1 rum med kök ...............................................
Å linien Stockholm Central—Hallsberg:
Anläggning af en morsetelegrafledning ........................
Å linien Stockholm Central—Gnesta:
Anläggning af en lokal morsetelegrafledning för vidliggande
stationernas behof ..................;..................
Transport
3,300 ,,
7,200 „
13,000 „
5,000 „
322,400 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N-o 27.
Transport 322,400 kronor.
II distriktet.
Vid Partilled:
Inköp af mark för stationens utvidgning .....................
Vid Alingsås:
Uppsättning af vattenkran ............................... ...........
Vid Herrljunga:
Anläggning af vägport i södra ändan af stationen
jemte tillhörande vägomläggning samt nedläggning
af vagnvåg ......................................................
Vid Falköping-Ranten:
Utläggning af kollossningsspår .....................................
Vid Jönköping:
Utvidgning och ändring af sparsystemet i sammanhang
med blifvande flyttning af lokomotivstallet
och nedläggning af en 15 meters vändskifva ...
18.000 kronor.
6,500 „
13,250 „
3,300 „
65.000 „
Vid Laxå:
Utvidgning af spårsystemet samt uppförande af lokomotivstall
för 2 maskiner.......................................... 32,000 „
Vid Örebro:
Fullbordandet af en centralverkstad för reparation af
lokomotiv ........................................................................ 150,000 „
o
Vid Asbro:
Utvidgning af spårsystemet och borttagning af spårkorsning
.........................................................-............ 2,400 rr
Vid Lerbäck:
Utvidgning af spårsystemet ........................................... 7,300 „
Transport 620,150 kronor.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Transport 620,150 kronor.
Vid Rönneshytta;
Utvidgning af spårsystemet ............................................ 2,700
Vid Motala verkstad:
Uppsättning af vattenkran och anordnande af erforderlig
rörledning ........................... 5,500 „
Uppförande af betjeningshus med två lägenheter om *
1 rum med kök samt öfverliggningsrum för
tågpersonal .................................................................... 12,500 „
Vid Motala:
Utvidgning af spårsystemet............................................ 5,200
Vid Fogelsta:
Utvidgning af spårsystemet, förlängning af lastkajen
och flyttning af godsmagasinet ............................ 2,500 „
Vid Skeninge:
Utvidgning af spårsystemet.................. 1,300
Vid Porla:
Utvidgning af spårsystemet............................................. 2,000
Vid Björneborg:
Utvidgning af spårsystemet ............................................ 2,500
Vid Kristinehamn:
Uppförande af vattenkran med rörledning ................ 3,300 „
Vid Kil:
Utvidgning af spårsystemet .......................................... 5,500 „
Vid Boda:
Uppförande af ett godsmagasin .................................... 1,700
Vid Ottebol:
Förlängning af lastkajen ................................................. 1^00
Transport 665,950 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
7
Transport 665,950 kronor.
Vid Åmot:
Nedläggning af en vagnvåg................................................ 2,700
Å linien Örebro—Mjölby:
Uppläggning af en morsetelegrafledning .......................... 7,900
III distriktet.
Å linien Katrineholm—Norrköping:
Uppläggning af en morsetelegrafledning ........................... 2,900
Å linien Nässjö—Mjölby:
Uppläggning af en morsetelegrafledning ......................... 5,400
Vid Åby:
Utvidgning af spårsystemet..................................................... 3,800
Vid Norrköping:
Tillbyggnad af godsmagasinet.............................................. 14,000
Inhägnad af den nya upplagsplatsen för stenkol ............ 1,500
Utvidgning af spårsystemet ................................................. 11,000
Vid Kimstad:
Utvidgning af spårsystemet .................................... 3,900
Vid Gistad:
Utvidgning af spårsystemet ................................................. 5,000
Vid Linköping:
Tillbyggnad af lokomotivstallet med 2 rum samt spårläggning
till detsamma ............................................... 22,000
Tillbyggnad af kolbåsen ..................................................... 9,000
Vid Mantorp:
Tillbyggnad af godsmagasinet............................................ 1,500
Transport 756,550 kronor.
8
Statsutskottets Utlåtande jV.-o 27.
Vid Sy a:
Utvidgning af spårsystemet
Transport 756,550 kronor.
.................. 2,700 „
Vid Mjölby:
Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 41 700
Uppförande af expeditionslokal vid godsmagasinet ......... 5,000
Vid Boxholm:
Utvidgning af spårsystemet
2,200
Vid Frinnaryd:
Utvidgning af spårsystemet ............................................. 1,700
Vid Nässjö:
Uppförande af lokomotivstallar med tillhörande spårläggning.
(Tilläggsanslag.) ................................................. 5,200
Vid Säfsjö:
Utvidgning af spårsystemet
4,400
Vid Lamhult:
Utvidgning af spårsystemet ................................................ 3,800
Vid Gåfvetorp:
Utvidgning af spårsystemet ................................................. 8,600
Vid Häsiveda:
Utvidgning af spårsystemet ........................................... 8,000
Vid Bärlingslöf:
Tillbyggnad af godsmagasinet ........................................... 1,500
Vid Sosdal a:
Utvidgning af spårsystemet ................................................. 2 900
Tillbyggnad af godsmagasinet ........................................... 1,500
Transport 845,750 kronor.
Statsutskottets Utlåtande
Transport 845,750 kronor.
Vid Hör:
Utvidgning af spårsystemet.................................................. 3,300
Nedläggning af en vagnvåg ................................................ 2,600
Å linien Lund—Åkarp:
Anläggning af en trafikstation vid Uppåkra.................. 47,000
o
Vid Akarp:
Uppförande af nytt stationshus ................................... 22,600
Vid Malmö:
Inhägnad af upplagsplatsen för stenkol vid hamnen
Uppförande af lokomotivstall med 6 stallrum jemte
spårläggning ..................................................................
Uppförande af en viadukt öfver bangården..................
Nedläggning af en vagnvåg vid ångfärjestationen ...
Utläggning af nya spår samt uppförande af ett godsmagasin,
allt vid ångfärjestationen (Tilläggsanslag)
Uppförande af tak öfver personplattformar utanför
banhallen ...............................................................*.......
Å linien Malmö—Hessleholm:
Uppläggning af en morsetelegrafledning .....................
Vid Lomma:
Utvidgning af spårsystemet..............................................
Tillbyggnad af stationshuset ............................................
5,500 „
50.000 „
18.000 „
4.000 „
8.000 „
20,000 „
5,500 „
3,200 „
5,000 „
Vid Flädie:
Utvidgning af spårsystemet och utläggning af en väg 3,700 „
Vid Furulund:
Utvidgning af spårsystemet ............................................ 11,000 „
Vid Söderhvidinge:
Utvidgning af spårsystemet jemte uppförande af lastkaj___3,100 „_
Transport 1,058,250 kronor
m till Likså. Frot. 1900. d Sand. 1 Afd. 19 Hatt. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Transport 1,058,250 kronor.
Vid Svalöf:
Utvidgning af spårsystemet ............................................. 12,500
Vid Kågeröd:
Utvidgning af spårsystemet ............................................. 5,800
Vid Billesholms Grufva:
Väganläggning .......... 7,500 „
Vid Norra Vram:
Utvidgning af spårsystemet................................................ 6,500
Vid Spannarp:
Utvidgning af spårsystemet............................................... 8,500
Vid Helsingborg:
Uppförande af provisoriskt godsmagasin vid ångfärjehamnen
samt utläggande af flere uppställningsspår
derstädes ............................................................ 41,000 „
Vid Vallberga:
Utvidgning af spårsystemet.................................... 3,000
IV distriktet.
Vid Sundsvall:
Uppförande af lastkaj ....................................................... 1,800
Utvidgning af spårsystemet ............................................. 3,600
Uppförande af ved- och koksbod .................................... 1,800
Vid Töfva:
Utvidgning af spårsystemet ........................................... 1,600 „
o
Vid Ange:
Uppförande af ved- och koksbod .................................... 2,700
Förlängning af lastkajen .................................................. 1,600
Utvidgning af spårsystemet .......................................... 3,300
Transport 1,159,450 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Transport 1,159,450 kronor.
Vid Dy sjö:
Stationshus jemte uthus, källare och afträde.............. 15,000 „
Vid Bräcke:
Uppförande af boställshus för förste stationsskrifvare,
banmästare, vagnförman och sex stationsbetjente
med tillsammans 15 rum och 9 kök jemte uthus
och källare ....................................................................
Utvidgning af spårsystemet ...........................................
Uppsättning af en vattenkastare......................................
Vid Östersund.
Anläggning af en oljekällare................................... .......
Uppförande af byggnad för beredande af erforderliga
utrymmen för ilgodsexpedition, ilgodsmagasin och
distriktsförvaltningens kassakontor samt af en
bo ställslägenhet ...........................................................
Tillbyggnad af godsmagasinet........................................
Vid Mörssil:
Utvidgning af spårsystemet.............................................
Vid Dufed:
Utvidgning af spårsystemet.............................................
44,000
2,400
2,000
4,000
25.000
11.000
9,000
3,900
ii
ii
ii
ii
ii
11
ii
ii
Vid Storlien:
Uppförande af boställshus, inrymmande 5 lägenheter
om 1 rum med kök, två öfverliggningsrum för
tågpersonal samt herbergen för intill 100 snöskottare,
jemte uthus och källare ........................... 31,500 ,,
Vid Dockmyr:
Utvidgning af spårsystemet ...
Vid Graninge:
Utvidgning af spårsystemet..
.................. 5,500 „
................... 6,200_
Transport 1,318,950 kronor.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Transport 1,318,950 kronor.
Vid Långsele:
Uppförande af boställshus med 6 lägenheter om 1 rum
med kök, jemte uthus och källare........................... 22,000 ,
Nedläggning af en vagnvåg ...........................................2,000 ”
Vid Sollefteå:
Tillbyggnad af godsmagasinet och lastkajen............... 2,400 „
Vid Selsjön:
Uppförande af ett vattentorn............................................. 8,000 „
Vid Åspeå:
Uppförande af stationshus................................................ 17,000 „
Vid Mellansel:
Tillbyggnad af restaurationsbyggnaden ........................ 4,000 „
Uppförande af ett boställshus, inrymmande 4 lägenheter
om tillsammans 5 rum och 4 kök samt tre öfver
liggningsrum,
jemte uthus och källare................. 22,000 „
Utvidgning af spårsystemet............................................... 6 500
Nedläggning af en vagnvåg .......................... 2,000 ”
Vid Björna:
Utvidgning af spårsystemet............................................... 1,700 ,,
Vid Trehör ning sjö:
Utvidgning af spårsystemet................................................ 3 700
Uppförande af ett kolbås .................................................. 2^500 ”
Vid Nyåker:
Utvidgning af spårsystemet................................................ 2,300 „
Vid Hörnsjö:
Utvidgning af spårsystemet ............................................... 3,600 „
Vid Vännäs:
Tillbyggnad af hotell- och restaurationsbyggnaden ... 7,000 „
Uppförande af ett boställshus med 5 lägenheter om
Transport 1,425,650 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
13
Transport 1,425,650 kronor.
tillsammans 7 rum och 5 kök jemte uthus och
källare.................................................................. 20,000
Uppförande af en uthusbyggnad....................................... 2,500
Nedläggning af en vagnvåg ............................................ 2,000
Utvidgning af spårsystemet................................................ 4,200
Inköp af mark till plats för snöskärmar........................ 5,500
Vid Vindeln:
Uppförande af ett kolbås ................................................... 2,900
Vid Bastuträsk:
Tillbyggnad af kolbåset...................................................... 1,000
Vid Jörn:
Utvidgning af spårsystemet................................................ 5,300
Tillbyggnad af kolbåset...................................................... 1,600
Uppförande af en tvätt- och bagarestuga..................... 2,500
Uppförande af boställshus med 5 lägenheter om tillsammans
7 rum och 5 kök, jemte uthus och
källare .............................................................................. 22,000
Vid Myrheden:
Uppförande af ett kolbås ................................................... 3,300
Vid Stor sund:
Utvidgning af spårsystemet ..................... 3,700
Vid Elf shyn:
Utvidgning af spårsystemet ................................... 4,800
Uppförande af ett kolbås .................................................... 4,800
Vid Svartön:
Utläggning af ytterligare ett uppställningsspår för
malmlastade vagnar samt af tvenne vexlingsspår 20,100
Utvidgning af den elektriska belysningen.................... 41,300
Uppsättande af en fristående vattenkastare.................. 8,500
Transport 1,581,650 kronor.
14
Statsutskottets Utlåtande N;o 27.
Transport 1,581,650 kronor.
Vid Luleå:
Uppförande af en ekonomibyggnad................................. 3,400
Vid Sunderby:
Uppförande af godsmagasin och lastkaj ....................... 6,900 „
Utvidgning af spårsystemet ............................................ 1,700 „
Vid Säfvast:
Uppförande af godsmagasin och lastkaj ....................... 5,300 „
Vid Boden:
Uppförande af en expeditionslokal vid godsmagasinet 3,500 „
Fullbordande af vagn verkstaden samt uppförande af
smedja, plåtslagare- och kopparslagareverkstäder 60,000 „
Tillbyggnad af lokomotivstallet med 6 stallrum samt
uppförande i sammanhang dermed af en byggnad
för vattencisterner, verkstads- och förrådsrum,
vaktrum samt lokomotivmästareexpedition............ 85,600 ,,
Utvidgning af spårsystemet .............................................. 5,200 „
Nedläggning af en vagnvåg ........................................... 3,200 ,,
Uppförande af en byggnad med lamp- och oljerum m. m. 3,200 „
Uppförande af boställshus med 6 lägenheter om 1
rum med kök jemte uthus och källare.................. 25,000 „
Anläggning af gasverk för tillverkning af blandad
olje- och acetyléngas .................................................. 50,000 „
Vid Ljuså:
Utvidgning af spårsystemet ............................................ 2,500 „
Vid Sandträsk:
Tillbyggnad af kolbåset ...................................................... ‘ 3,700 „
Vid Lokattäsk:
Tillbyggnad af kolbåset .................................................... 4,000 „
Uppförande af boställshus med 2 lägenheter om 1
rum och kök jemte uthus och källare .................. 11,000 „
Transport 1,855,850 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
15
Transport 1,855,850 kronor.
Vid Murjek:
Tillbyggnad af godsmagasinet ...................................... 3,700 „
Uppförande af ett boställshus med 2 lägenheter om
1 rum och kök samt 1 enkelrum på vinden jemte
uthus och källare ......................................................- 11,500 „
Vid Koskivara:
Uppförande af boställshus med utrymme motsvarande
2 lägenheter om 1 rum med kök, att tillsvidare
användas till skollokal ................................................ 10,000 „
Vid Polcirkeln:
Tillbyggnad af kolbåset ..................................................... 6,700 „
Vid Natt av ar a:
Uppförande af ett boställshus, inrymmande 5 lägenheter
om tillsammans 7 rum och 5 kök, jemte
uthus och källare ....................................................... 23,000 „
Utvidgning af spårsystemet .................................. 4,200 „
Vid Ripats:
Uppförande af en bostad om 2 rum och kök jemte
uthus och källare ........................... 11,200 „
Vid Gellivare:
Tillbyggnad af godsmagasinet och uppförande af lastkaj
.............................................................................. 21,000 „
Uppförande af boställshus, inrymmande 7 lägenheter
om tillsammans 9 rum och 7 kök samt tvättstuga
jemte uthus och källare ............................................. 38,000 „
Uppförande af en tvätt- och bagarestuga..................... 2,500 „
Uppförande af en uthusbyggnad.................................... 3,800 „
Uppförande af en byggnad, inrymmande lamp- och
oljerum, koks- och vedbodar samt sprutbod ...... 4,500 „
Uppförande af lokomotivstall med 6 stallrum samt
anläggning af vändskifva och spår vid stallet ^ 90,000 ,,__
Transport 2,085,950 kronor.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Transport 2,085,950 kronor.
Uppförande af kolbås jemte kolgifningsbrygga med
tillhörande spår (tilläggsanslag) .............................. 10,000 „
Anordnandet af vattenuppfordring från Vassaraträsk
och vattnets ledande till lokomotivstallen samt i
samband dermed af fristående vattenkran i bangårdens
södra ände och brandpost i närheten af
stationshuset .................................................................. 26,000
Vid Malmberget:
Uppförande af boställshus med 6 lägenheter om 1
rum och kök jemte uthus och källare................. 25,000
Uppförande af ett kolbås .................................................. 5,400
Anläggning af en kolgifningskran för lokomotiven .. 2,000
Å linien Boden—Gellivare:
Anläggning af en morsetelegrafledning ........................ 9,500
Uppförande af acetyléngasverk i samband med de befintliga
oljegasverken vid Stockholm norra, Laxå,
Nässjö och Bräcke stationer .................................... 84,850
Anordningar för underlättande af kolemottagningen
vid vissa hamnplatser ................................................ 290,000
Utförande af anläggning för svenska stenkols briket
tering.
................. 80,000
Fullföljande af anordningar för vexelförreglings- och
förbättrade signalapparater vid stationer å ban
delar,
på hvilka nattåg framgå ............................. 200,000
Diverse arbeten .................................................................... 281,300
Åtgärder till möjliggörandet af de upprättade transportplanernas
för arméns strategiska uppmarsch
bringande till utförande ............................................. 125,000
Summa 3,225,000 kronor.
Beträffande de skäl, som för utförandet af ofvan nämnda särskilda
arbeten blifvit af jernvägsstyrelsen samt af föredragande departementschefen
anförda, tillåter sig statsutskottet att i allmänhet hänvisa till
förberörda statsrådsprotokoll. Dock anser sig utskottet böra här meddela
hvad sagda protokoll innehåller med afseende å följande anslagsfrågor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
17
Uppförande af acetyléngasverk i samband med de befintliga oljegasverken
vid Stockholms norra, Laxå, Nässjö och Bräcke stationer.
I fråga härom har departementschefen erinrat, hurusom jernvägsstyrelsen
redan uti sin den 21 november 1898 till Kongl. Maj:t aflåtna
skrifvelse med förslag till arfvodes- och kostnadsstat vid statens jernvägstrafik
för år 1899 framhållit behofvet af dessa oljegasverks tillbyggnad
med acetyléngasverk samt för dessa anläggningars utförande
uti nämnda förslag upptagit ett belopp af 68,000 kronor. Styrelsen
hade dervid anfört, att genom denna förändring lysgas, som i ljusstyrka
fyrfaldig!, öfverträffade den nu använda gasen, skulle kunna erhållas.
De omsorgsfulla försök, som på föranstaltande af kongl. preussiska jernvägsdirektionen
i Berlin under år 1898 blifvit utförda, hade nemligen
visat, att blandad fett- och acetyléngas för upplysning af jernvägsvagnar
i allo uppfylde de anspråk, som kunde ställas på en god belysning,
hvarför ock samtliga preussiska statsbanornas oljegasverk tillbyggts med
acetylénanläggningar. Ofvanberörda försök hade jemväl gitvit vid handen,
att kostnaden för tågbelysningen ej oväsentligt kunde minskas genom
användning af den blandade gasen, hvars införande i vagnarne ej
heller kräfde någon förändring af vare sig ledningar eller brännare.
Emot de af jernvägsstyrelsen sålunda föreslagna anläggningar^
hade departementschefen väl icke haft något att i och för sig erinra;
men då desamma synts rätteligen böra betraktas såsom nybyggnadsarbeten
samt departementschefen vid sådant förhållande funnit sig icke
kunna förorda upptagandet i kostnadsstaten af medel till deras utförande,
hade departementschefen vid föredragning af ärendet den 30 december
1898 hemstält, att Kongl. Magt icke måtte finna skäl bifalla jernvägsstyrelsens
framställning i förevarande afseende, men deremot bemyndiga
styrelsen att vid afgifvande af förslag rörande nya byggnader och anläggningar
vid statens jernvägar, till hvilka anslag borde af 1900 års
Riksdag äskas, upptaga omförmälda tillbyggnader; och hade denna departementschefens
hemställan af Kongl. Maj:t bifallits.
Sedermera hade Kongl. Magt emellertid, med anledning af derom
utaf jernvägsstyrelsen gjord framställning, deruti styrelsen framhållit,
hurusom det numera betydligt ökade antalet personförande tåg, hvilkas
vagnar måste upplysas, under nu innevarande mörka årstid komme
att kräfva en större mängd lysgas, än hvad gasanstalterna under nuvarande
förhållanden kunde producera, samt att denna brist på lysgas
komme att göra sig särskildt gällande vid anstalten i Nässjö, den
22 september nästlidna år medgifvit, att ett belopp af 6,500 kronor
Bill. till Kikad. Prat. 1000. 4 Sami, 1 Afd. 19 Raft, 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
finge användas för sådan tillbyggnad af gasverksanläggningen i Nässjö,
att derstädes skulle kunna inrymmas apparater för framställning af
acetyléngas.
Då jernvägsstyrelsen nu förnyat sin framställning i ämnet, hade
styrelsen såsom stöd för densamma åberopat hvad styrelsen uti sin omförmälda
skrifvelse den 21 november 1898 rörande dessa anläggningar
anfört samt såsom orsak till den numera förhöjda kostnadsberäkningen
angifvit den betydliga stegring i arbetslöner och materialpris, som på
senare tider inträffat. Af det nu ifrågasatta anslagsbeloppet 84,850
kronor afsåges, enligt hvad styrelsen upplyst, 20,000 kronor för anläggningen
vid Stockholms norra station, 25,800 kronor för anläggningen
vid Laxå, 17,050 kronor för anläggningen vid Nässjö samt
22,000 kronor för anläggningen vid Bräcke.
Anordningar för underlättande af kolemottaqninqen vid vissa hamnplatser.
Härom har jern vägsstyrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:t af den
23 november 1899 anfört följande.
»Då engelska stenkol årligen för statens jernvägar inköpas i högst
afsevärda qvantiteter, maste det vara af vigt, att icke någon omständighet
lemnas obeaktad, som kan till statens förmån inverka på kolens
anskaffningskostnad. Styrelsen har derför låtit verkställa omfattande
utredningar för att utröna, i hvad man samt på hvad sätt en minskning
af de med kolens frakt och lossning förenade kostnaderna skulle
kunna åvägabringas.
Det har genom sagda utredningar ådagalagts, att detta önskemål
bör kunna i icke ringa mån ernås genom införande af större och mera
effektiva anläggningar och inrättningar för kolens mottagande än de
hittills använda. Med dylika anläggningar blir det nemligen möjligt
att ur ett fartyg dagligen lossa och emottaga 500 å 600 tons''kol,
således öfver 50 procent mera, än hvad med mindre effektiva, maskinella
inrättningar kan ernås, och nära dubbelt så mycket som den mängd,
köparen i allmänhet vågar förpligtiga sig mottaga, om han endast är
hänvisad till lossning för hand — allt under det dessa större anläggningar
medföra en högst betydlig reduktion i antalet behöfligt manskap.
Det är klart, att härigenom afsevärda fördelar erbjuda sig för
fartygsegaren, som genom minskadt antal lossningsdagar vinner tid
för flera resor med fartyget och som dessutom göres mera oberoende
af hamnarbetares användande vid lossning ur skeppsrummet. Den
vinst, som härigenom beredes redaren, har af kompetenta fackmän be
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 27. 19
räknats till 40 å 90 öre per ton kol. Att i vissa fall mottagaren ej
kan påräkna att blifva i afsevärdare män delaktig af denna vinst, är
visserligen sant, ty under goda konjunkturer stannar vinsten väl oftast
i rederiets och. leverantörens händer. Men vid svagare, efterfrågan
på tonnage och deraf följande starkare konkurrens bör vinsten likväl
i form af nedsättning af fraktafgiften delvis komma äfven mottagaren
till godo; och det synes styrelsen i allt fall fullt antagligt, att genom
införandet af ifrågavarande kollossningsanläggningar en nedsättning af
åtminstone 10 öre per ton kol i det fraktpris, som eljest skulle betingas,
bör kunna öfver hufvud, taget påräknas. Af ännu större vigt och äfven
säkrare att beräkna äro de fördelar i annat hänseende, som beiedas
mottagaren. Såsom bevis härpå må framhållas följande.
Vid Värtan och i Malmö, der maskinella inrättningar för kollossning
dels af äldre konstruktion dels af billig, men mindre effektiv beskaffenhet
användas jemte lossning för hand, beräknas för närvarande
kostnaden för mottagandet af en ton stenkol uppgå till 36 öre i medeltal
vid en qvantitet af ungefär 50,000 tons årligen å hvardera stället.
I Göteborg är motsvarande tal 47 öre på grund af den dervarande
mindre krananläggningens otillräcklighet för de 70,000 tons, som der
årligen böra mottagas. Med användande af effektivare krananläggningar
bör ifrågavarande kostnad kunna nedbringas till endast 20 öre, dervid
ränta och underhåll beräknats till 10 procent af anläggningskostnaden.
Användandet af det effektivare lossningssättet bör .sålunda medföra en
besparing af 34,900 kronor årligen. Lägges härtill den genom lägre
fraktsats uppstående nedsättningen i kolpriset i svensk hamn 10 öre
per ton, så kan besparingen i årliga utgifter genom minskade omkostnader
för stenkol till de nämnda orterna beräknas till 51,900 eller
i rundt tal 50,000 kronor.
På grund af nu anförda omständigheter anser styrelsen, att åtgärder
med snaraste böra vidtagas till införandet af förbättrade, och
mera effektiva anläggningar för mottagande af stenkol för statens jernvägars
räkning; och har styrelsen dervid tänkt sig följande tillvägagående:
l:o)
Beträffande Göteborg:
Då ingen utsigt finnes att vid nuvarande kaj eller förlängning
deraf erhålla nödigt utrymme för stenkolens lossning, måste bortses
från möjligheten att taga kolen — utom en mindre del — direkt ur
fartygen, utan måste kolen fortfarande lossas i pråmar; och då den
nuvarande platsen för jernvägens stenkolsupplag är lämplig för mot
-
20 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
tagning af kolen ur pråmar, bör krananläggningen naturligen förläggas
dit.
Med begagnandet af en del redan befintliga inrättningar skulle en
anläggning för lossning af 70,000 tons årligen derstädes kunna åstadkommas
för 45,000 kronor, deri inberäknadt anskaffningskostnaden för
nya maskinerier, 28,000 kronor.
2:o) Beträffande Malmö:
Den hamntomt, som styrelsen för närvarande förhyr af Malmö
stad, lämpar sig väl för en anläggning af ifrågavarande slag, och då
största delen af de kostnader, som af anläggningen betingas, afse de
flyttbara maskinella inrättningarna och endast en mindre del deraf
spåranläggningar och dylikt, anser styrelsen den omständigheten, att
ifrågavarande område ej eges af staten, ej böra utgöra hinder för anläggningens
förläggande till detta område, till dess möjligen i framtiden
egen tomtplats kan förvärfvas.
Den anläggning, styrelsen finner sig böra föreslå, afser lossning
ur två fartyg samtidigt och är fullt tillräcklig äfven för en förutsedd
betydlig ökning af den mängd kol, som för statens jernvägars
räkning mottages i Malmö. Kostnaden beräknas till 85,000 kronor,
hvaraf 76,000 kronor till maskinella inrättningar.
3:o) Beträffande Stockholm (Värtahamnen):
Styrelsen har i fråga härom tagit tre särskilda alternativ i öfvervägande.
Det första af dessa består deri, att Stockholms stad skulle på sin
bekostnad, men med bidrag af jernvägen förlänga nuvarande kajen
med ungefär 50 meter i nordvestlig rigtning åt Ropsten samt derefter
medgifva ett byte af den kaj- och upplagsplats, som jernvägen nu
disponerar, mot ett tillräckligt stycke af den förlängda kajen jemte
bakom densamma liggande upplag och område för upplag, samt att på
denna nya plats en tidsenlig krananläggning skulle uppföras i förbindelse
med de dit förflyttade kolbåsen.
Enligt det andra alternativet skulle åter statens jern vägar, kongl.
flottan, Stockholms stad, Stockholm—Vesterås—bergslagens jernväg
samt möjligen andra större kolemottagare tillsammans gå i författning
om anläggandet af en stor kolemottagningsanstalt vid Värtahamnen.
Det tredje alternativet slutligen skulle vara att, i sammanhang
med eventuel förflyttning af kongl. flottans härvarande station, statens
jernvägar och kongl. flottan tillsammans anlade en gemensam jemförelsevis
mindre kolemottagningsanstalt vid Värtan.
Ehuru de båda senare alternativen otvifvelaktigt skulle, med samma
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
21
utgift i anläggningskostnad för statens jernvägars vidkommande, föra
till större anläggningar och för den skull medföra billigare omkostnader
per ton för de mottagna kolen än den mindre anläggningen, som
endast skulle afse statens jernvägars behof, så synas dock praktiska
skäl tala för det första alternativet, hvarvid särskilt möjligheten att,
få detta tidigare genomfördt än något af de andra bör tillmätas synnerligen
stor betydelse. För närmare vilkorlig uppgörelse i detta afseende
har styrelsen ock för afsigt, att omedelbart- öppna underhandlingar
med Stockholms stadsfullmägtige.
Med hänsyn till den stora mängd stenkol, som konsumeras vid
statens jernvägars stationer i Stockholm och nära liufvudstaden, måste
det ständiga upplaget vid Värtahamnen uppgå till minst 30,000 tons
och särskilt afseende derför fästas äfven vid krananläggningens användande
för kolens upptagande ur upplaget och inlastning derifrån på
jernvägens vagnar. Härigenom blifver anläggningen väsentligen dyrare
än den i Malmö, der inlastningen i vagnar tänkts i de flesta fall ske
direkt vid lossningen ur fartyg, men också egnad att medföra en betydligt
större besparing än hvad här ofvan anförts i fråga om Göteborg
och Malmö.
Under antagande att det till ungefär 20,000 kronor beräknade
värdet i nuvarande skick af de vid Värtan använda fyra flyttbara mindre
ångkranarna, för hvilka framdeles användning skulle beredas i Stugsund
eller Hudiksvall, motsvarar flyttningskostnaden af kolupplaget, har
ifrågavarande anläggning beräknats komma att kosta 150,000 kronor i
maskinerier, hvartill skulle komma kostnaden för spårutläggning, hvilken
torde kunna anslås till 10,000 kronor, således en totalkostnad af 160,000
kronor.
Hvad nyssnämnda för kolemottagningen vigtiga orterna, Slugsund
och Hudiksvall, beträffar, har styrelsen för afsigt att nästa år inkomma
med underdånig framställning i sammanhang med då möjligen behöflig!
tillägg till de för Svartön redan beviljade medel för dylika anläggningars
utförande.
Enligt styrelsens underdåniga förslag skulle alltså till utförande af
ofvan omförmälda anordningar för underlättande af kolemottagningen
vid Göteborg, Malmö samt Stockholm (Värtan) af nästkommande års
Riksdag äskas ett anslag af 290,000 kronor.»
Efter redogörelse för denna jernvägsstyrelseus framställning har
departementschefen i förevarande ämne yttrat:
»Med de af jernvägsstyrelsen ifrågasatta anordningar för underlättande
af kolemottagningen vid vissa hamnplatser afses, såsom af
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
styrelsens framställning i ämnet framgår, anbringande i Stockholm,
Göteborg och Malmö af krananläggningar af moderna typer för kolens
lossning från fartyg och pråmar, hvarigenom skulle kunna vinnas dels
billigare fraktsatser för kolen, dels lägre lossningskostnader och dels
minskadt beroende af tillgången i hvarje fall på arbetskraft i de särskilda
hamnarne. Enligt mig lemnade upplysningar är styrelsens kostnadsberäkning
uppgjord under antagande att hvardera af anläggningarna
i Stockholm och Malmö skulle förses med två kranar, så anordnade, att
desamma skulle kunna användas antingen samtidigt för lossande af ett
fartyg eller för lossande af hvar sitt fartyg. För Göteborg, hvarest
redan förut finnes en kran, visserligen af äldre konstruktion, men dock
ansedd såsom fullt användbar i sammanhang med den nya anläggningen,
skulle deremot endast anskaffas en ny dylik apparat.
En hvar af de nya kranarne är beräknad att erhålla eu lossningsförmåga
af 500 till 600 tons per dag.
Lossningen för hand uppgifves väl enstaka dagar eller till och
med kortare tider hafva kunnat uppgå till 400 å 500 tons om dagen
från ett fartyg, men då säkerhet härför ej förefunnits, bar styrelsen
hittills, för undvikande af risken att få betala liggedagar för fartygen,
ansett sig icke kunna uti kontrakten om kolleveranser förbinda sig
till större lossning för dag än 300 tons, i vissa fall endast 200 tons.
Den nedsättning i fraktafgifter, som beräknas kunna vinnas genom
möjligheten för styrelsen att i kontrakten tillförbinda sig en till 500
å 600 tons om dagen ökad lossning, skulle naturligen blifva mera
betydande, derest lossningsförmågan kunde ytterligare ökas.
Att styrelsen likväl icke, då nu förslag väckts om anskaffande af
moderna lossningsapparater, ansett sig böra ifrågasätta krananläggningar
med större lossningsförmåga än den ofvan angifna har sin grund
deri, att anläggningskostnaden derigenom skulle ökas, så att vinsten
å anläggningen kunde äfventyras.
Alldenstund driften af en modern krananläggning beräknas kosta
mellan 10 och 5 öre per ton lossadt kol, erfordras nemligen, på det
kostnaden för kolens emottagande i vagn eller upplag skall kunna afsevärdt
nedbringas, åtminstone till 20 öre per ton, att anskaffningskostnaden
för kraninrättningen ej blifver större, än att 10 procent deraf
ränta och underhåll — fördelade på den mängd kol, som årligen
mottages, icke öfverstiga 10 till 15 öre per ton.
Den uti jernvägsst37relsens framställning förekommande beräkning
af behållningen å anläggningarne, slutande å tillhopa 50,000 kronor,
är uppgjord under antagande af eu lossad qvantitet för år af 70,000
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
23
tons i Göteborg samt 50,000 tous i hvardera af städerna Stockholm
och Malmö. Enligt hvad numera upplysts antages emellertid, att redan
under innevarande år i Stockholm komma att lossas omkring 80,000
tons och snart ännu mera, hvarigenom ett ännu bättre resultat borde
kunna vinnas. Eu af anledningarne dertill, att anläggningskostnaderna
i Stockholm beräknats så väsentligt högre äu i de. andra städerna, är
äfven att, då i Stockholm qvantiteten kol för lossning antagits komma
att stiga öfver 100,000 tons om året, förslaget till denna anläggning
uppgjorts under förutsättning, att för densamma skulle anskaffas kranar
af mera effektiv och äfven mera dyrbar konstruktion äu för anläggningarne
i Göteborg och Malmö, uti hvilka städer kolqvantiteten ej
beräknats uppnå nämnda tontal.»
Anläggning för svenska stenkols brikettering,
Med afseende härå. har jernvägsstyrelsen anfört följande.
»Af svenska stenkol har under en längre tidsperiod af statens
jernvägar förbrukats ungefär 50,000 tons årligen.
Att denna qvantitet ej ökats har sin grund mindre i bristande
produktionsförmåga hos grufvorna än deri, att de svenska stenkolen
måste vid de allt större fordringarna på lokomotivångpannornas effekt
användas i blandning med allt större mängder engelska stenkol — en
naturlig följd af de svenska kolens högre halt af aska och i synnerhet
af deras benägenhet att falla sönder i stybb. Om denna senare olägenhet
undanröjdes, skulle emellertid konsumtionen af de svenska kolen
kunna i väsentlig mån ökas. I syfte att åstadkomma ett sådant resultat
hafva också förut flera förslag framstälts men befunnits ekonomiskt
ofördelaktiga. Nu har emellertid ett nytt uppslag gifvits, som afser ett
förenkladt sätt för kolens brikettering.
Med biträde af sakkunnig person, ingeniör Alf. Larson, bär jernvägsstyrelsen
vid fabrik i Tyskland låtit verkställa dylik brikettering af
svenska stenkol och derefter prof bränt den sålunda vunna produkten.
Härvid har ådagalagts, att denna har ett brännvärde i lokomotivångpanna,
som fullt motsvarar den blandning af engelska och svenska kol,
som för närvarande i allmänhet användes, under det att dess pris något
understiger nämnda blandnings — detta dock under förutsättning, att på
sjelfva fabrikationen ej beräknas någon afsevärd vinst utöfver billig
ränta på anläggningskapitalet.
Enligt styrelsens mening vore det för hela landets industri af stor
24 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
betydelse, om fabriker för kolens brikettering komme till stånd, men
så länge någon afsevärdare ränta å de erforderliga penningemedlen icke
kan ställas i utsigt, torde ringa förhoppning förefinnas, att en dylik industri
kan uppstå genom enskildes initiativ. Då emellertid ett inhemskt
bränsle af tillräckligt brännvärde och dessutom med tillräcklig konsistens
för att längre tid kunna bevaras utan att försämras, kan produceras,
och det till samma pris som den nu använda kolblandningen,
samt detta bränsle torde vara särskildt lämpligt att bilda det upplag af
lokomotivbränsle, som inom landet ständigt bör finnas i beredskap, har
styrelsen ansett, att tillverkning af svenska sten kolsbriketter bör anordnas
genom statens jernvägars egen försorg. Såsom en början i sådant
hänseende har styrelsen tänkt sig, att under nästkommande år de
nödiga maskinerierna för en första briketteringsanläggning skulle anskaffas,
uppställas och igångsättas; och är, enligt styrelsens förmenande,
Elmhult en synnerligen lämplig plats för denna första briketteringsanstalt.
År 1901 skulle då, enligt styrelsens beräkning, 30,000 tons briketter
derstädes kunna tillverkas. Med utvidgning af anstalten år 1902
till eu produktion af 45,000 tons skulle vid 1904 års slut ett upplag af
165,000 tons inhemskt lokomotivbränsle finnas och det eljest nödvändiga
permanenta upplaget af engelska stenkol genom successiva minskningar
kunna högst betydligt nedbringas.
Jemlikt af ofvannämnde sakkunnige uppgjordt förslag skulle kostnaderna
för de anordningar, som under nästkommande år skulle vidtagas
för ändamålet, uppgå till sammanlagdt 80,000 kronor, hvilket
belopp alltså enligt styrelsens underdåniga förslag borde af Riksdagen
äskas till utgående redan under år 1900.»
För egen del har departementschefen i detta ämne yttrat:
»Beträffande den af jernvägsstyrelsen ifrågasatta anläggning för
svenska stenkols brikettering har jag inhemta!, att apparaterna till densamma
äro afsedda att tagas från en firma i Tyskland, hvilken sedan år
1880 utfört 140 dylika anläggningar med eu sammanlagd årlig tillverkning
för närvarande af 6 millioner tons briketter; och har detta ansetts
utgöra en god garanti för att briketterna blifva af samma qvalitet som
de af nämnda firma af svenska stenkol tillverkade, hvilka blifvit vid
statsbanorna profvade. Anledningen dertill, att anläggningen föreslagits
att förläggas till Elmhult, lärer vara, att statens jernvägar tillhörig
mark derstädes finnes för ändamålet tillgänglig.
Såsom jernvägsstyrelsens framställning i ämnet jemväl utvisar,
afses med denna anläggning icke att bereda ökade inkomster åt statsbanorna.
Efter hvad jag inhemtat, kan äfven det ekonomiska resultatet
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
25
af brikettfabrikationen antagas blifva ganska ojeinnt. Den direkta tillverkningskostnaden
för en ton briketter beräknas utgöra 3 kronor 15
öre. Med det högt uppdrifna pris på engelska stenkol af 18 kronor
för ton och på svenska af 11 kronor 50 öre för ton, som nu är gällande
och antages blifva under den närmaste tiden bestående, uppgår
kostnaden för en ton blandade kol till 14 kronor 75 öre samt för en
ton briketter till 14 kronor 65 öre. För förräntning af anläggningen
skulle sålunda i detta fall endast återstå 10 öre för ton eller vid 30,000
tons tillverkning 3,000 kronor. Prisen på engelska och svenska
stenkol uppgifvas visserligen stå i det förhållande till hvarandra, att
de samtidigt stiga och falla, men likväl icke i samma proportion, i det
prisvariationerna å de svenska stenkolen äro väsentligt mindre än å de
engelska. I den mån prisen å de särskilda kolsorterna närma sig hvarandra,
skulle derför ock briketteringen gifva sämre ekonomiskt resultat,
men i den mån skilnaden i prisen ökas ett bättre sådant. Den
förlust å briketteringen, som till följd häraf förutses kunna uppstå,
skulle i allt fall, enligt uppgift, blifva försvinnande emot den vinst,
som dermed sammanhängande låga stenkolspris skulle för statens
jernvägar medföra.»
»Hvad särskildt angår den af jernvägsstyrelsen ifrågastälda anläggningen
för svenska stenkols brikettering, har jag väl icke kunnat undgå
att finna mindre önskligt, att en dylik fabriksverksamhet skulle afjernvägsförvaltningen
och öfver hufvud af staten drifvas. Lämpligast
skulle nemligen enligt min uppfattning vara, om de inom landet
varande enskilde kolgrufveegare, hvilka till statsbanorna leverera
stenkol, åtoge sig jemväl att tillverka och tillhandahålla briketter i
erforderliga qvantiteter. Förfrågningar, som i detta syfte redan för
längre tid tillbaka lära vara från jernvägsstyrelsens sida till grufegarne
framstälda, hafva emellertid icke hittills ledt till någon åtgärd från de
senares sida. Möjligheten för att brikettfabrikation skall på enskild!
initiativ komma till stånd inom landet torde likväl, efter hvad jagunder
hand inhemta!, icke vara alldeles utesluten; och synes mig gifvet,
att, derest inom närmaste framtiden antagligt anbud å leverans åt
svenska stenkolsbriketter från enskildt håll skulle afgifvas, frågan om
nu föreslagna anläggning bör förfalla. Då emellertid icke något som
helst anbud föreligger, eller ens bestämda utsigter för erhållande af
sådant mig veterligen förefinnas, samt det åt såväl politiska som ekonomiska
skäl måste anses vara för staten af deu största vigt, att det
Bih. till liiksd. Prot. 1000. 4 Sami. 1 Afd. 10 Raft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
beroende för statsbanedriftens obebindrade uppehållande af importen
från utlandet af stenkol, som är en oundviklig följd af den nuvarande
bristen inom landet på för ändamålet fullt dugligt bränslematerial, med
snaraste och så vidt ske kan minskas, anser jag, att den möjlighet till
åstadkommande af en minskning i nämnda beroende, som, efter hvad
de utaf jernvägsstyrelsen anstälda försök gifvit vid handen, skulle kunna
beredas genom inrättande af tillverkning utaf svenska stenkolsbriketter,
under intet förhållande bör af staten lemnas obegagnad; och jag drager
derför icke heller i betänkande att förorda, det staten sjelf, derest
annan lämpligare utväg icke yppar sig, anordnar och drifver dylik tillverkning.
På dessa grunder anser jag äfven synnerligen angeläget, att
de för ifrågavarande anläggning af jernvägsstyrelsen begärda medel nu
blifva af Riksdagen stälda till Eders Kongl. Maj:ts disposition.))
o
Åtgärder till möjliggörandet af de upprättade transportplanernas för
arméns strategiska uppmarsch bringande till utförande.
I detta afseende har jernvägsstyrelsen redan uti skrifvelse till
Kongl. Maj:t af den 13 januari 1897 anfört följande:
»Sedan de inom generalstaben upprättade transportplanerna för
arméns strategiska uppmarsch varit föremål för granskning af särskildt
utsedde jernvägstjenstemän tillika med afdelningschefen för generalstabens
kommunikationsafdelning, hafva de i denna granskning deltagande
i skrifvelse till jernvägsstyrelsen den 9 mars 1894 framhållit det
oafvisliga behofvet af följande åtgärders vidtagande vid statens jernvägar
redan i fredstid, för att de uppgjorda planerna skola kunna vid
krigstillfälle bringas till verkställighet med nödig skyndsamhet och
trygghet, nemligen:
l:o) att för utläggning af spår m. m. vid särskildt angifna militärmötesplatser
erforderliga sliprar, räler med tillbehör, spårvexlar och
fasta signaler varda i beredskap upplagda å närmast belägna, för ändamålet
lämpliga stationer och i hvarje fall inom vederbörande trafikdistrikt
under dess tjenstemäns förvaltning;
2:o) att samtliga militärmötesplatser afses för genomgående sidospår
af minst 300 meters längd mellan fripålarne;
3:o) att dessa militärmötesplatser äfvensom de vattentagningsställen,
som icke tillika äro mötesplatser, erhålla vederbörligen faststälda namn,
hvilka ej kunna föranleda till förvexling;
4:o) att rundspär utbyggas vid Hallsbergs station i rigtningen Motala
—Katrineholm och vid Ange station i rigtningen Ljusdal—Bräcke,
Statsutskottets Utlåtande N:o 27. 27
hvarjemte Degerö och Gårdsjö stationer böra förses med genomgående
sidospår af minst 350 meters längd mellan fripalarne,
5:o) att vid särskildt angifna stationer vattentillgången för lokomotiven
ökas så, att den motsvarar det beräknade behofvet under uppmarschtransporterna;
_ .. i • • „
6:o) att å norra stambanan i hela dess utsträckning minst tva
genomgående, med Morseapparater försedda telegraflinier anordnas och
inledas å tillräckligt antal mellanstationer; _
7:o) att inredning för gevärs uppläggande anbringas i Gl-vagnar;
8:o) att truppvagnsinredningarna till samtliga G-vagnar fördelas
äfven å distriktsförråden i Norrland; . .
9:o) att samtliga G2-vagnar, som ej äro utrustade med hästgrindar,
förses med bommar för hästtransport;
10:o) att blifvande bogie C-vagnar förses med gafveldörröppningar
af minst 75 centimeters bredd, för att möjliggöra bårsängars
införande, samt
ll:o) att skyltar, angifvande tågens transportnummer, samt de
lokomotiven under transporterna tilldelade särskilda tjenstgöringsnummer
jemte landgångar förfärdigas enligt faststälda modeller till det antal,
som framdeles kommer att meddelas från generalstabens kommunika
tionsafdelning.
» ,
Enligt hvad jernvägsstyrelsen i sin berörda skrifvelse upplyst,
både emellertid af de sålunda angifna åtgärderna en del redan blifvit
utförd, och en del andra vore, såsom för jernvägstrafiken i och för sig
behöfliga, afsedda att närmast derpå följande år utföras. Ofriga åtgärder
deremot, som icke vore af något jernvägstrafikens behof i fredstid
dittills påkallade, och för hvilkas utförande erforderliga medel icke
stode till jernvägsstyrelsens förfogande, både ännu icke kunnat utföras
eller till utförande under närmaste framtid förberedas i vidsträcktare
mån, än att utredning gjorts öfver de med utförandet förbundna kostnaderna.
Resultatet af denna utredning förelåge i en.styrelsens skrifvelse
bifogad förteckning, hvars kostnadssumma uppginge till ett sammanlagdt
belopp af 239,300 kronor. Jernvägsstyrelsen både derför
i sin skrifvelse bemstält, att nämnda belopp skulle för ändamålet stallas
till styrelsens förfogande.
Sedan emellertid — yttrade föredragande departementschefen
under hand inbemtats, att en väsentlig del jemväl af de å berörda förteckning
upptagna arbeten kunde antagas blifva under de närmast
följande åren för jernvägstrafiken behöfliga och i sammanhang med
andra nya byggnader och anläggningar vid statens jornvägar komma
2° Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
till utförande, har ansetts kunna med afgörandet af ärendet i dess helhet
någon tid anstå; och hafva under de senast gångna åren åtskilliga
af ifrågavarande arbeten äfven blifvit utförda.
Då likväl en betydande del af desamma ännu återstode samt, enligt
hvad chefen för landtförsvarsdepartementet meddelat, dessa åtgärders
skyndsamma vidtagande vore af stor vigt, hade föredragande departementschefen
ansett sig böra förorda framställning till innevarande års
Riksdag om anvisande af härför erforderliga medel.
Enligt en från jernvägsstyrelsen departementschefen tillhandakommen
promemoria återstode sedan dels en del af de uti ofvannämnda
förteckning upptagna arbeten, beräknade att kosta 46,420 kronor, redan
utförts, . dels ock genralstaben under hand hos jernvägsstyrelsen förklarat
sig icke påyrka två ifrågasatta öfvergångsspår vid Hallsberg och
Ange, för hvilka i förteckningen beräknats en kostnad af tillhopa 68,300
kronor, att utföra arbeten för en till sammanlagdt 124,580 kronor beräknad
kostnad.
Dessa arbeten bestode af dels terassering och ballastning å en del
militärmötesplatser, dels anskaffning af spårmaterialier och signaler för
sådana mötesplatser,. dels åtgärder för ökning af vattentillgången för
lokomotivens behof vid vissa stationer, dels ock ökning af genomgående
sidospårets längd till 350 meter vid en lastplats.
Enligt hvad ofvan meddelats, har den för ifrågavarande arbeten
beräknade kostnaden med ett till 125,000 kronor afrundadt belopp
inräknats i det af Kongl. Maj:t begärda anslaget till nya byggnader
och anläggningar vid statens jernvägstrafik.
o Hvad slutligen angår den ifrågasatta anläggningen å linien Lund —
Akarp af en trafikstatioti vid Uppåkra, hvarför kostnaden beräknats till
47,000 kronor, bär jernvägsstyrelsen i sin förenämnda skrifvelse af den
23 november 1899 anfört följande:
»Ortbefolkningen har i anledning af det för skånska förhållanden
långa afståndet mellan Lund och Åkarp ifrågasatt denna anläggning
och för densamma erbjudit fri jord. På grund af befolkningsförhållandena
och ortens, bördighet kunna stationens trafikinkomster väntas till
fullo betäcka driftkostnaderna och förränta anläggningskapitalet; hvarjemte
välbehöflig fördelning af trafiken vid den synnerligen trånga
stationen i Lund torde kunna i någon mån förväntas genom anläggningen
i fråga.»
Utskottet får erinra, att i den jernvägsstyrelsens skrifvelse, som
lag till grund för Kongl. Maj:ts af Riksdagen år 1898 bifallna fram
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
29
ställning om anvisande af medel tör, bland annat, utläggning af ytter
ligare ett iernvägspår mellan Arlöfs och Lunds stationer, anfördes,
hurusom för upptagande af persontrafik erfordrades en mindre hållplats
ungefär midt emellan Åkarp och Lund, och hade kostnaderna for
anordnande af denna hållplats inberäknats i det af Riksdagen tor ofvan
nämnda ändamål beviljade anslag. Med afseende härå, och då åt de
förhållanden, jernvägsstyrelsen åberopat, icke synts utskottet framgå,
att den sålunda beslutade hållplatsen skulle vara otillräcklig för upptagande
af trafiken å den endast 7,7 kilometer långa banstrackan i
fråga, har utskottet, som anser, att en viss försigtighet bör iakttagas
vid beslut om anläggning af nya jeruvägsstationer, icke funnit skal
tillstyrka beviljandet af det belopp, 47,000 kronor, som upptagits för
anläggning af en trafikstation vid Uppåkra, helst, derest för den godstrafik:
som vid berörda plats kan ifrågakomma, skulle erfordras utläggande
af sidospår med lastkaj, jernvägsstyrelsen icke lärer sakna
tillgång att af det för diverse arbeten afsedda beloppet bestrida kostnaden
härför. . ., ,
Beträffande de öfriga byggnader och anläggningar vid statens
iernvägstrafik, för hvilkas utförande Kongl. Maj:t nu äskat anslag a
sammanlagdt 3,178,000 kronor, har utskottet icke haft något att erinra,
och torde jemväl det af Kongl. Maj:t begärda bemyndigandet å t fa
för vissa af dessa arbeten redan under innevarande ar förskottsvis
utanordna 1,254,400 kronor höra af Riksdagen lemnas.
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen, till utförande af
nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik,
å riksstatens sjette hufvudtitel för år 1901
anvisar 3,178,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t
att låta af detta belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna 1,254,400 kronor.
II.
Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen
att för år 1901 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, för utläggning
af'' ytterligare ett jernväg sspår mellan Huddinge och Lumba
jeruvägsstationer, ett belopp af 900,000 kronor, med rätt för Kongl.
Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år al
tillgängliga medel utanordna 300,000 kronor.
Utläggning af
ytterligare ett
jemvägsspar
mellan Huddinge
och
Tumba stationer.
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 92) har herr
-/. G. Pettersson hemstält, att Riksdagen måtte, med afslag å Kongl.
Maj:ts proposition angående anslag till anläggning af ett nytt jernvägsspår
mellan Huddinge och Tumba, i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kong]. Maj:t täcktes låta genom kongl. jernvägsstyrelsen verkställa
och för nästa års lagtima Riksdag framlägga ytterligare utredning om
lämpligaste rigtningen för byggande af en ny statsbana mellan Stockholm
och Södertelje samt för sådant ändamål ställa till Kongl. Mai:ts
förfogande ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver civilärenden har departementschefen beträffande förevarande fråga
till en början erinrat, att Riksdagen för utläggning af dubbelspår å
södra stambanan beviljat år 1898 för sträckan Arlöf—Lund 385,000
kronor och år 1899 för sträckan Lund—Eslöf 600,000 kronor. Då
dubbelspår mellan Malmö och Arlöf redan förut funnes, hade genom
dessa anslag beredts möjlighet att anordna dubbelspår å en sammanhängande
sträcka af tillsammans 34 kilometer närmast denna stambanas
ändpunkt i Malmö.
Till stöd för dessa dubbelspårsanläggningar hade — fortsätter
departementschefen — anförts, bland annat, följande.
Inträffade rubbningar i de genomgående tågens gång blefve naturligen
mest känbara mot slutet af en lång tågväg, då endast enkelspårig
bana förefunnes, och nödvändiggjorde ofta nog tillämpandet der
af nya tillfälliga tidtabeller för återstående färd, hvilka åtgärder åter i
regeln kunde väntas medföra ytterligare förseningar för möten med
tåg, hvilkas regelbundna gång likaledes måst i följd af förberörda tidtabellsändringar
i större eller mindre mån rubbas''— allt olägenheter,
som blefve större i den mån den ifrågavarande bandelen vore lifligt
trafikerad. ®
Hvad sålunda yttrats i fråga om behofvet af dubbelspår vid södra
ändan af järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Malmö egde uppenbarligen.
tillämplighet jemväl på förbindelsens ändpunkt invid hufvudstaden,
icke minst på den grund, att sträckan mellan Katrineholm och
Stockholm på samma gång utgjorde del af jernvägsförbindelsen mellan
hufvudstaden och vestra delarne af riket samt Norge. Derför hade nu
ock jernvägsstyrelsen i en till Kongl. Maj:t stäld, af kostnadsförslag
samt plan- och profilritningar åtföljd skrifvelse den 16 december 1899
väckt förslag om beredande af medel till en dubbelspårsanläggning i
närheten af Stockholm, nemligen mellan Huddinge och Tumba stationer,
och i sådant afseende hemstält om aflåtande af proposition till Riks
-
Statsutskottets Utlåtande N:ö 27.
31
dagen om beviljande för ändamålet af ett extra anslag för år 1901 a
900,000 kronor, deraf 300,000 kronor vore behofliga redan under mne
Varan
Tdf stöd för denna sin framställning hade jernvägsstyrelsen anfört
hufvudsakligen följande. .
Nödvändigheten af mera omfattande nya anordningar för jernvagstrafikens
besörjande i och vid Stockholm hade hos Kongl Maj:t redan
tillförene vid olika tillfällen af jernvägsstyrelsen framhållits och toranledt
till, bland annat, den med Kongl. Maj:ts medgifvande anordnade
internationella pristäflan om förslag till dylika anordningar. De vidtgående
förändringar af statens nuvarande jernvagsanlaggningar i och
vid Stockholm, som de sålunda framkomna förslagen omfattade, deras
stora och genomgripande betydelse ej allenast för den egentliga jernvägsdriften
derstädes, utan jemväl för Stockholms kommunikationsförhållanden
i allmänhet, dess handels- och sjöfar isintressen m. m.,
samt slutligen de mycket afsevärda kostnader som gifvetvis komme
att med desammas genomförande blifva förbundna, gjorde naturligen
de utredningar, planläggningar och kostnadsberäkningar, som mas e
föregå ett slutligt afgörande, så omfattande, att tiden för sadant afgörande
icke torde kunna ens närmelsevis förutsägas; och tiden tor
de blifvande jernvägsanläggningarnas fullbordande och tillgodogörande
för trafiken måste sålunda i hvarje fall anses vara sa pass aflägsen, att
de redan nu mycket stora svårigheterna för jernvägstrafikens besörjande
i Stockholm dessförinnan kunde hafva ökats till verkliga hinder för afl
vidare utveckling af samma trafik, derest icke under tiden alla till
buds stående medel till trafikens befrämjande bhfvit använda.
Förutom de partiella förändringar och nybyggnader vid stationerna
och mellanliggande bandelar i och vid Stockholm, som i män af forto-ången
af de förberedande utredningarna for den Stockholms samtliga
ternvägsanordningar omfattande planläggningen kunde utan längre tidsutdrägt
komma till utförande, vore vestra stambanans närmast Stockholm
utläggning till dubbelbana det vigtigaste medlet för nyssnämnda
ändäinål
Behofvet af dubbelbana å denna handel hade helt visst sedan länge
odört sig lika, om ej mera, känbart som i fråga om förberörda delar
af södra stambanan, men hade jernvägsstyrelsen icke lämpligen kunnat
framlägga förslag till sådan bananordning, förrän bangardsfragan i
Stockholm blifvit åtminstone så till vida utredd, att med denna fråga
otvifvelaktigt sammanhörande ändring af vestra stambanans sträckning
närmast Stockholm vore till sin omfattning kand. Äfven den under
3*J Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
ari18\ir8i framtomna fl''ågan om förkortande af vägen mellan Stockholm
och Malmö genom anläggning af eu ny stambana från någon station
strax söder om Stockholm till någon ort å östra stambanan hade funnits
vara af så ingripande betydelse för jernvägsanordningarne i öfrigt i
e ■1®r’ Som de.ra^ kunde komma att beröras, att nämnda frågas
vederbörliga utredning jemväl bort afvaktas före framläggandet åt nu
ifrågavarande förslag till dubbelbananordning.
^en Pågående utredningen af bangårdsfrågan samt resultatet af
den utförda jernvägsundersökningen funne jernvägsstyrelsen emellertid
nu hafva med all säkerhet påvisat, ej mindre att ändring af vestra
stambanans sträckning närmast Stockholm i sammanhang med blifvande
nya bangårdsanordningar derstädes icke kunde finnas erforderlig längre
än mellan Stockholm och Elfsjö, än ock att den ifrågasatta nya bananläggningen
för förkortning af vägen från Stockholm till Malmö icke
lämpligen kunde utgå från någon plats närmare Stockholm än Jerna.
J,10* .så^ant förhållande syntes ock dubbelbananordning mellan stationerna
Elfsjö och Jerna kunna utföras oberoende af de beslut, som framdeles
kunde blifva fattade i oftaberörda, betydelsefulla byggnadsfrågor.
Delen Huddinge—Tumba af bansträckningen Elfsjö—Jerna vore
emellertid af särskilda skäl den, som först borde ifrågakomma att anordnas
till dubbelbana. Under det att afstånden mellan stationerna
Stockholm central och Liljeholmen, Liljeholmen och Elfsjö, Elfsjö och
Huddinge samt Tumba och Rönninge vore resp. 4,4, 4,o, 5,2 och 5 2
kilometer, vore nemligen afståndet mellan Huddinge och Tumba
kilometer eller omkring dubbelt så långt som öfriga stationsafstånden
a„ bandelen Stockholm—Rönninge, och möjlighet att utjemna detta för
tagdmgermgen å nämnda handel så ogynsamma förhållande genom
anläggning af en tågmötesplats någonstädes ungefär midt emellan
Huddinge och Tumba förefunnes på grund af lokala förhållanden icke.
Betydelsen af det relativt stora afståndet mellan ifrågavarande stationer
för tågrörelsen å hela bandelen Stockholm-Saltskog framginge påtagligt
af den för innevarande vinter gällande tidtabellen n:o 78, af hvars
o 1 ®n del bifogats styrelsens framställning. De flesta tågmötena
maste forläggas till Huddinge och Tumba. Kortaste tiden, inom hvilken
tagmöten kunde upprepas vid någondera af sistnämnda stationer, vore
28 minuter, under det att dylika möten varit möjliga ungefär hvar
18.de
större än de till närmast intilliggande stationer. Om ock denna tidsskilnad
kunde tills vidare sakna afgörande betydelse för de ordinarie
tagens tidtabeller, blefve dess betydelse dock så mycket större vid in
-
33
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
träffande tågförseningar eller insättandet af extra tåg och vid upprättandet
af de tillfälliga tidtabeller, som dervid måste användas. Till
åskådliggörande häraf bifogades ytterligare ett exemplar af förenämnda
tidtabell n:o 78, blad I, hvarå med röda linier angifvits de nya möjligheter
för inläggandet af flera tåg å bandelen Stockholm—Saltskog, som
kunde förefinnas, efter det dubbelbana blifvit anordnad mellan Huddinge
och Tumba. , . ... ...
Det af jern vägsstyrelsen upprättade kostnadsförslaget tor anläggning
af dubbelspår å linien Huddinge—Tumba innehölle följande huf
-
vudposter:
jordområdets anskaffning ...................................•;........... kronor
terrassering (deraf 470 meter tunnelsprängning för
2 spår, 258,500 kronor)....................................»
konstarbeten (förlängning af en vägport och en lagbro,
uppförande af två vägportar och en vägbro,
förlängning af afloppstrummor m. m. dylikt) „
öfverbyggnader och ändring å stationer (9,311 meter
nytt spår med räler af 40,5 kilograms vigt för
meter, 2,975 meter flyttning af spår m. m.) ... „
diverse kostnader .............................................................. »
allmänna omkostnader .................................
ii
28,962: —
578,504: so
52,450:
153,423: 2 5
5,247: —
81,412: 95
summa kronor 900,000:
Till närmare upplysning rörande detta kostnadsförslag hade jernvägsstyrelsen
i skrifvelsen anfört följande:
Afståndet mellan Huddinge och Tumba, räknadt från midt till midt
af stationshusen, vore, såsom nämnts, 9,8 kilometer, under det att banans
längd mellan Huddinge stations södra vexel och Tumba stations östra
vexel vore 9,3 kilometer. .
Kostnaden per kilometer för dubbelbananordmng a sistnämnda banlängd
hade beräknats till omkring 96,700 kronor, under det att kostnaden
för den af Riksdagen senast beslutade likartade anordningen å
bandelen Lund—Eslöf beräknats allenast till omkring 29,400 kronor per
kilometer. Denna stora prisskilnad berodde hufvudsakligast på det
mycket stora belopp, som måst afses för icke allenast det nya spårets
anordnande vid södra ändan af Tullingesjön, utan äfven i sammanhang
dermed det förutvarande spårets omläggning derstädes för vinnande åt
nödvändig förbättring i banans mycket ogynsamma krökningsförhållanden.
Krökningen omkring sjön hade nemligen en centrivinkel af nära
Biii. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sand. 1 Afd. 19 Raft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
53 och en radie af allenast 300 meter; och från denna kräkning öfverginge
banan vesterut efter endast 480 meters rak sträckning i en kräkning
åt motsatt håll med nära 38° centrivinkel och likaledes 300 meters
radie.. .Enligt det nu framlagda förslaget komme visserligen nämnda
centrivinklar att endast oväsentligt ändras, men skulle radierna ökas
till 600 meter.
I olikhet med hvad förhållandet vore å bandelen Lund—Eslöf måste
vid nu ifrågavarande handels anordnande till dubbelbana mycket betydande
bergsprängningar verkställas samt all erforderlig mark nu
inlösas, och derjemte måste befintliga vägöfvergångar i banans plan
ersättas på två ställen med vägportar och på ett med vägbro.
Beträffande de skäl, som till stöd för herr Petterssons förevarande
förslag blifvit anförda, tillåter sig utskottet att hänvisa till sielfva
motionen.
Med hänsyn till de stora svårigheter, som, enligt hvad jernvägsstyrelsen
^ påvisat, för närvarande möta för besörjande af jernvägstrafiken
å stambanan närmast söder om Stockholm, måste det anses
vara af verkligt behof påkalladt, att med det snaraste åtgärder vidtagas
för att bereda utväg att bättre anordna denna trafik samt
tillgodose de ökade kraf, som en fortgående utveckling af densamma
medför. För detta ändamål har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att ett
ytterligare spår skulle utläggas mellan Huddinge och Tumba stationer,
å hvilken jemförelsevis långa bansträcka behofvet af tågmötens anordnande
gjort sig särskilt känbart. Gent emot detta förslag har i
ofvan omförmälda motion framhållits, att, då den nuvarande statsbanan
genom Södertörn till följd af sin krokliniga sträckning med starka
lutningar och kurvor i allt fall icke kunde bereda den snabba förbindelse,
som syntes eftersträfvansvärd, det vore mindre välbetänkt att
å denna bana nedlägga betydande kostnader för dubbelspårsanordningar.
Med afseende å de antydda bristerna hos nämnda bana har motionären,
som ansett behoivet af tågmöten a linien Huddinge—Tumba kunna
tills vidare tillgodoses genom anläggning af en mötesplats mellan
dessa stationer, satt i fråga byggandet af en ny statsbana från Stockholm
till Södertelje, hvarigenom, jemte andra fördelar, skulle kunna
vinnas någon förkortning af våglängden mellan dessa orter.
Enligt hvad utskottet inhemtat, förefinnes å den nuvarande
banan mellan Stockholm och Södertelge ej större lutning än 1 : 100.
35
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Banans krökningsförhållanden äro visserligen delvis mindre gynsamma,
men förbättring härutinnan kan lämpligen vidtagas i sammanhang med
utläggning af dubbelspår, såsom det beträffande baudelen Huddinge
Tumba nu framlagda förslaget jemväl afser; och bör derigenom kunna
vinnas, att ingenstädes å banan behöfver förekomma mindre kurvradio
än 500 meter, och detta endast å helt få ställen. ^ Äfven om genom
anläggning af ny bana väglängden skulle kunna i någon mån förkortas,
synes dock den tidsvinst, som derigenom möjliggöres, ingalunda stå i
rimligt förhållande till de uppoffringar, som ett sådant företag krafvel.
Förutom de sannolikt högst betydande kostnaderna för byggandet af
den ifrågasatta nya banan, hvilken för att motsvara de anspråk, som
derpå komma att ställas, gifvetvis måste byggas dubbelspårig, bör
härvid tagas i betraktande, att den nuvarande jernvägen, hvarå hittills
nedlagts — oberäknadt rullande materiel — mellan 140,000 och 150,000
kronor per kilometer, skulle förvandlas till en lokalbana med säkerligen
danska låg afkastning. Särskildt vill utskottet fästa uppmärksamhet
vid de dryga kostnader, som, derest den nya banan komrne till stånd,
skulle föranledas genom uppehållande af dubbel stationstjenst och banbevakning
å jern vägssträckan Stockholm—Södertelje. På grund af
dessa förhållanden har utskottet funnit motionärens förslag i fråga
om anläggning af ny statsbana mellan nämnda orter icke förtjena
ufsGGndG.
I anledning af Kongl. Majtts förevarande framställning har utskottet
ansett sig böra inhemta närmare utredning angående möjligheterna
för anläggande af mötesplats å bansträckan Huddinge—Tumba, och
har utskottet från jern vägsstyrelsens banbyrå fått i detta ärende mottaga
en redogörelse af hufvudsakligen följande innehåll.
För att få bästa nyttan af en tågmötesplats å ifrågavarande bansträcka,
borde den förläggas så vidt möjligt midt emellan de på 9,8
kilometer från hvarandra belägna stationerna Huddinge och lumba.
Som å denna del af linien endast funnes långa lutningar med 1: 100,
i hvilka mötesplats icke kunde anordnas för stannande tåg, måste vid
brytpunkten mellan lutningarna midt i den s. k. Banslattsskärningen
utschaktas ett horisontalplan på 550 meters längd, hvarå dubbelspår
för möten anordnades. Detta skulle kräfva ett synnerligen stort schaktningsarbete
på ett djup af ända till 5,8 meter samt 2,8 meter under
nuvarande banplan i en terräng och jordmån af mycket svårartad beskaffenhet.
Skulle man derför med frångående af detta alternativ
uppsöka andra platser, dor den nuvarande liniens lutningsforhållanden
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
vore mera gynsamma för dylika mötesplatsers anläggning, funnes
visserligen en sådan å ett horizontalplan mellan Flemmingsberg och
Björnekulla, men på endast 2,7 kilometers afstånd från Huddinge,
hvarför i detta fall blefve nödvändigt att för den andra rigtningens
tåg anordna en annan mötesplats närmare Tumba. För en sådan
funnes ingen annan möjlig plats än i en lutning 1 :450 midt för
Hamra egendom, endast 2,3 kilometer från Tumba och i en ytterst
svår och bergig terräng. Härvid vore tillika att märka, att linien,
der denna mötesplats skulle anordnas, blifvit i planen för utläggning
af dubbelspår föreslagen till ändring för uträtande af de skarpa och
tätt liggande kurvorna. Terrasseringen för mötesplatsens sidospår skulle
sålunda icke komma till någon nytta vid ett framtida utläggande af
det andra spåret på hela linien mellan de båda stationerna. Under
sadana förhållanden syntes anordnandet af vare sig en mötesplats
ungefär midt emellan stationerna i Banslättsskärningen eller af tvenne
dylika mötesplatser på kort afstånd från stationerna vara, om icke outförbar!,
dock mycket svårt och dyrbart. Hvad särkildt beträffade det
sistnämnda alternativet, vore det ur trafiksynpunkt föga tilltalande, då
tidsvinsten vid tågrubbningar och ändrade tågmöten blefve ringa, när
mötesplatserna läge så nära stationerna.
Af denna utredning synes det utskottet framgå, att stora svårigheter
möta för anordnande af tågmötesplats mellan ifrågavarande stationer
samt att jemförelsevis betydande kostnader skulle vara dermed
förenade. Med hänsyn härtill och då en sådan anordning icke på
långt när skulle bereda samma fördelar för tågdirigeringen som den
af Kongl. Maj:t föreslagna utläggningen af dubbelspår, anser sig utskottet
hafva skäl förorda sistnämnda förslag.
Med stöd af det anförda får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning och med afslag å herr J. G.
Petterssons i ämnet väckta motion, må för år 1901
anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, för utläggning
af ytterligare ett jernvägsspår mellan Huddinge och
Tumba jernvägsstationer, ett belopp af 900,000 kronor,
med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp
förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna 300,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
37
in.
Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1901, till arvskaffande
af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, statens jemanvisa
å riksstat^ utom hufvudtitlarne 5,000,000 kronor. _ va9au
Af statsrådsprotokollet i detta ärende inhemtas, att jernvägsstyrelsen
beträffande behofvet af tillökning i den rullande materielen anfört
följande: . „
Det allt jemt ökade transportarbetet på statens jernvagar medtorde
nödvändigheten af att i tillräcklig grad tillgodose behofvet af ökad
transportmateriel. De lokomotiv, som under senare tiden af enskilda
jernvägar förhyrts, både samtliga måst återlemnas, och hvad godsvagnarne
beträffade, både det ökade behofvet deraf föranleda att ett
med en tysk firma upprättadt kontrakt rörande förhyrning af vagnar
måst tvenne gånger förlängas.
Den tillökning i rullande materielen, som sålunda för år 1901
ansetts nödvändig, och hvilken vore afsedd att vid inhemska verkstäder
tillverkas, både beräknats sålunda:
10 snälltågslokomotiv ........................................................ kronor 700,000
12 godstågslokomotiv ....................................''■.................... n 850,000
12 tunga vexellokomotiv ................................................. v 680,000
reservdelar till lokomotiv.................................................. u 50,000
30 personbogievagnar ....................................................... ii 750,000
apparater för belysning, bromsning m. m................... „
300 öppna d:o ..................................................... ii 700,000
axlar med hjul till vagnarne............................................. >•> 400,000
bromsinrättningar till godsvagnar................................... » 80,000
reservdelar m. m. till vagnarne...................... »________45^000
summa kronor 5,000,000.
Hvad materielens konstruktion beträffade, så vore snälltågslokomotiven
äfvensom samtliga person- och godsvagnar afsedda att utföras
enligt förut af Kongl. Maj:t godkänd konstruktion, de sistnämnda enligt
den år 1898 faststälda typen med ökad lastförmåga, samt vexellokomotiven
enligt den likaledes förra året godkända typen med större dragförmåga.
38
Anslag till
fullbordande
af statsbanan
mellan Boden
och YtterMorjärv.
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Rörande godstågslokomotiven vore styrelsens afsigt att, med användande
i största möjliga utsträckning af samma detaljer, som tilllämpades
å den redan godkända typen för vexellokomotiv samt den
tunga godsmaskintyp, som måste anskaffas för malmtransporten å
Gellivare—Ofotenbanan, så förändra nuvarande konstruktion af godstågslokomotiv,
att en större dragförmåga skulle kunna vinnas.
För egen del har departementschefen yttrat, att han med hänsyn
till den ständigt fortgående stegringen i trafiken å statsbanorna, och
då, oaktadt de afsevärda belopp, som under senaste åren beviljats till
ny rullande materiel vid dessa banor, de för hyra af lokomotiv och
vagnar utgående belopp icke kunde antagas komma att för framtiden
nedbringas i sådan grad, som önskligt vore, derest icke tillfälle bereddes
till anskaffande af ytterligare betydligt ökad egen transportmateriel,
icke kunde finna det af jernvägsstyrelsen nu begärda anslag för högt
tilltaget.
Härjemte har departementschefen erinrat, att i dylika hyror under
tiden från och med den 1 oktober 1898 till och med den 30 september
1899 utgått, för lokomotiv 45,523 kronor 25 öre samt för vagnar
273,478 kronor 82 öre, samt att, enligt af Kongl. Maj:t den 30
december nästlidna år faststäld kostnadsstat, för innevarande år upptagits
för hyra af lokomotiv 21,000 kronor och för vagnhyra 259,000
kronor.
Enligt hvad departementschefen från jernvägsstyrelsen inhemtat,
hade styrelsen förvissat sig derom, att den materiel, som vore afsedd
att under år 1901 anskaffas, kunde vid inhemska verkstäder tillverkas.
På grund af hvad sålunda blifvit till statsrådsprotokollet anfördt,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, å
riksstaten utom hufvudtitlarna för år 1901 anvisa
5,000,000 kronor.
IV.
Sedan Riksdagen år 1897 beslutat anläggning enligt Kongl.
Maj:ts förslag af en statsbana från Boden till Ytter-Morjärv, för hvilken
jernväg kostnaden beräknats till 4,371,000 kronor, samt för denna bananläggning
anvisats å riksstaten utom hufvudtitlarne:
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
39
................................. kronor 1,300,000
................................. „ 1,300,000
.................................. „ 1,000,000
eller tillsammans kronor 3,600,000,
kar Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att, till fullbordande af
statsbanan från Boden till Ytter-Morjärn, för 1901 bevilja å riksstaten
utom hufvudtitlarne ett anslag af 771,000 kronor.
Under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet blifvit i detta
ärende meddeladt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till fullbordande af statsbanan
från Boden till Ytter-Morjärv, för år 1901 bevilja å
riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag af 771,000
kronor.
V.
För anläggning af en statsbana från Gellivare förbi Luossavaara
och Kiirunavaara malmfält till riksgränsen i rigtning mot Ofoten, för af statsbanan
hvilken jernväg kostnaden beräknats till 21,498,000 kronor, har Riks~ fir^il^eJf^are
dagen anvisat: gränsen.
för år 1899 ............................................................... kronor 5,400,000
» » 1900 ................................................................. » 4,000,000
eller tillsammans kronor 9,400,000.
Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att, till fortsättning af
statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1901 anvisa 10,100,000
kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 3,600,000
kronor.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende har departementschefen
till en början lemnat en redogörelse för de arbeten, som under år 1899
utförts å nämnda bana; och tillåter sig utskottet att till denna redogörelse
hänvisa.
Vidare har departementschefen yttrat:
»I sammanhang härmed får jag anmäla, att jernvägsspåret mellan
Gellivare och Koskulls kulle blifvit fullt färdigt under år 1899. Sedan
det af Riksdagen år 1898 för spåranläggningen anvisade belopp, 425,000
för år 1898
„ „ 1899
„ „ 1900
40 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
kronor, till följd af under arbetstiden gällande ovanligt höga arbetsoch
materialpris befunnits vara otillräckligt för anläggningens bringande
i fullständigt skick, bemyndigade Eders Kongl. Maj:t den 22
september 1899 jernvägsstyrelsen att af under händer varande medel, mot
ersättning, hvarom Eders Kongl. Maj:t framdeles ville förordna, använda
ett belopp af högst 50,000 kronor för spåranläggningens fullbordande.
Enligt hvad jernvägsstyrelsen nu anmält, har kostnaden för anläggningen
i dess helhet uppgått till 474,763 kronor 86 öre, hvadan
således 49,763 kronor 86 öre af jernvägsstyrelsen enligt det nådiga
bemyndigandet förskotterats. Den af jernvägsstyrelsen gjorda framställning
har ännu icke hunnit anmälas inför Eders Kongl. Maj:t
för bestämmande af sättet för godtgörelse till jernvägsstyrelsen för
det utlagda förskottet; men då enligt det af Riksdagen godkända
kontrakt det bolag, på hvars begäran spåranläggningen företagits, är
pligtigt att erlägga amortering och ränta å hela det belopp, hvartill
anläggningskostnaden enligt räkenskaperna kunde komma att uppgå,
behöfver uppenbarligen icke något särskildt anslagsbelopp för förskottets
täckande äskas.»
Beträffande arbetets bedrifvande under år 1900 å statsbanan Gellivare—riksgränsen
har departementschefen erinrat, att jernvägsstyrelsen
i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 6 december 1899 framlagt förslag till
plan för detta arbete, enligt hvilken plan årets arbete skulle väsentligen
omfatta inom södra distriktet rälsläggnings- och grusningsarbeten å
sträckan mellan Luossavaara och Torne träsk äfvensom banans hufvudsakliga
komplettering till en längd af 33 kilometer, från Gellivare räknadt,
samt inom norra distriktet verkställande af de ansenliga berg- och
tunnelsprängningar, jordflyttningar samt bro- och trumbyggnader, hvilka
erfodrades, för att rälsläggningen skulle kunna utan hinder under år
1901 fortsättas till riksgränsen. Kostnaden för utförandet af dessa arbeten
jemte liqvid för förskott och resterande utgifter för år 1899 skulle
emellertid uppgå till 6,600,000 kronor, eller 2,600,000 kronor mera, än
Riksdagen för innevarande år anvisat. Vid sådant förhållande hade Kongl.
Magt vid ärendets föredragning den 30 december 1899 funnit skäligt
godkänna den understälda arbetsplanen att, i den mån tillgängliga medel
det medgåfve, lända till efterrättelse.
I fråga om det belopp, som borde äskas för fortsättandet under
år 1901 af jernvägsanläggningen Gellivare—riksgränsen, hade, enligt
hvad departementschefen vidare meddelat, jernvägsstyrelsen i skrifvelse
den 28 december 1899 anfört följande:
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
41
Till underlättande af de omfattande transporter, hvilka måste ega
rum för uppvaktande af erforderliga byggnadseffekter till respektive
arbetsplatser, och hvilka under nuvarande förhållanden vore förenade
med högst betydande svårigheter och kostnader, hade befunnits angeläget
att redan före 1901 års utgång framdraga arbetsspåret, om möjligt,
till riksgränsen, hvarigenom tillika större säkerhet för banbyggnadens
fullbordande inom beräknad tid skulle erhållas, helst som numera
vunnen erfarenhet visat, att rälsläggnings- och grusningsarbetena uti
sådana trakter, hvarom här vore fråga, kunde endast under en obetydlig
del af året lämpligen bedrifvas, och denna tid under sista arbetsåret
komme att hufvudsakligen tagas i anspråk för kompletteringsarbeten,
jemväl omfattande öfverbyggnaden.
Rälsläggningens bedrifvande på förenämnda sätt kräfde emellertid
utförande af terrasserings- och andra arbeten äfvensom anskaffning
under år 1901 dels af räler med tillbehör, dels af virke till vida större
omfattning, än hvad som ursprungligen beräknats, hvartill komme, att
arbets- och materialpris efter tiden för upprättandet af det till grund
för Riksdagens beslut om banbyggnadens utförande lagda, kostnadsförslag
högst väsentligt stegrats — uppgående denna prishöjning för
exempelvis räler, hvaraf inköp för en banlängd af närmare 130 kilometer
beräknats under ifrågavarande år ega rum, till icke mindre än
65 procent och beträffande de nästan uteslutande å kronoskogar afverkade
sliprarne till omkring 50 procent, hvilken sistnämnda kostnadsökning
hufvudsakligen hade sin grund uti det af domänstyrelsen åsätta,
i förhållande till virkets användbarhet synnerligen dryga inköpspriset
samt de i följd af lokala förhållanden oväntadt höga utdrifningskostnaderna.
Med hänsyn till hvad sålunda anförts skulle för arbetenas bedrifvande
under år 1901 erfordras omkring 5,500,000 kronor, under det
att härutöfver kräfdes dels ett belopp af 2,600,000 kronor, hvarmed
den beräknade kostnaden för genomförandet af den af jern vägsstyrelsen
föreslagna arbetsplanen för år 1900 öfversköto det åt Riksdagen för
detta år beviljade anslag och som, derest sagda arbetsplan blefve af
Kongl. Maj:t faststäld, syntes böra inberäkna^ uti 1901 års anslagsmedel,
dels ock efter den ursprungliga beräkningsgrunden en summa af 2,000,000
kronor, utgörande omkring hälften af hvad som ytterligare erfordrades
för anskaffning af rullande materiel, af hvilka sistnämnda medel jemväl
syntes styrelsen angeläget att lå lör dermed alsedt. ändamål redan under
innevarande år disponera ett belopp af 1,000,000 kronor, för att anskaffBih.
till Riksd. Urat. 1900. i Samt. 1 Afd. 19 Höft. ö
42 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
ningen åt ifrågavarande, mycket omfattande materiel måtte kunna oafbrutet
fortgå och derigenom med större säkerhet kunna påräknas vara
afslutad vid den beräknade tiden för banans öppnande för trafik.
För statsbanan Gellivare—riksgränsen skulle sålunda det behöfliga
anslaget för år 1901 uppgå till sammanlagdt 10,100,000 kronor. Då för
åren 1899 och 1900 beviljade anslag till sistnämnda banbyggnad uppgmge
till sammanlagdt 9,400,000 kronor, hvaraf 650,000 kronor beräknats
till anskaffning af rullande materiel och återstoden, eller 8,750,000
kronor, afsetts för sjelfva jernvägsanläggningen, skulle följaktligen —
efter tillägg af det för sistberörda ändamål föreslagna anslagsbeloppet
för år 1901, eller 8,100,000 kronor — en summa af 16,850,000 kronor
hafva vid 1901 års utgång tagits i anspråk för sjelfva jernvägsanläggningen.
Af den år 1897 beräknade anläggningskostnaden, 21,498,000
kronor, inbegripet kostnaden för en station vid riksgränsen men icke
för spårförbindelser mellan Luossavaara station och de båda malmfälten
Kiiiunavaara och Luossavaara, skulle sålunda vid 1901 års slut hafva
utgått^ 19,500,000 kronor och alltså af det beräknade kostnadsbeloppet
återstå allenast 1,998,000 kronor, deraf 1,881,000 kronor enligt beräkningarne
skulle afses för rullande materiel. Anledningen till att på
detta sätt den för sjelfva byggandet af jernvägen beräknade kostnadssurnman
ledan vid 1901 års utgång i det närmaste komme att hafva
tagits i anspråk vore att söka deruti, att betydande prisstegringar i
afseende på såväl arbeten som materialier egt rum efter tiden för nyssnämnda
kostnadsberäkningars uppgörande, äfvensom att de förberedande
åtgärderna för arbetenas bedrifvande, såsom transportvägars anläggande
och underhåll, befäls- och arbetarebostäders uppförande, materialtransporten
in. m. — särskildt vid norra distriktet — visat sig i följd af
lokala förhållanden draga väsentligt större kostnad, än hvad som
skäligen kunnat förutses.
Då det syntes departementschefen vara af vigt icke blott att
arbetena å jernvägen under år 1901 bedrefves med så mycken kraft
som möjligt, utan äfven att för de arbeten, som kunde utföras redan
under innevarande år, bereddes de af jernvägsstyrelsen begärda beloppen
tillsammans 3,600,000 kronor, har departementschefen hos Kongl. Maj:t
hemstält om aflåtande till Riksdagen af den framställning, som ofvan
meddelats.
Utskottet har icke kunnat undgå att finna anmärkningsvärd!, att
kostnaderna för byggandet af ifrågavarande jernväg visat sig så betydligt
öfverskrida de beräkningar, som för 1898 års Riksdag framlades.
Statsutskottets Utlåtande N:o 27. 43
Det är visserligen sant att prisen å arbetskrafter och en del materialier
efter denna tid ansenligt stegrats, men dessa förhållanden kunna
icke helt och hållet förklara den högst betydande ökningen i kostnaderna.
Till en ej oväsentlig del synes densamma vara beroende derpå,
att åtskilliga med företaget förenade arbeten och anläggningar, hvilkas
behöflighet och omfattning bort kunna medelst noggrannare undersökning
förutses, antingen alls icke eller med otillräckliga belopp upptagits
i kostnadsförslaget.
Med anledning häraf har utskottet ansett sig böra framhålla önskvärdheten
af att i ärenden, som framdeles hänskjutas till Riksdagens
afgörande, mera tillförlitliga kostnadsförslag måtte framläggas än det,
som legat till grund för Riksdagens beslut beträffande den jernvägsanläggning,
som nu är i fråga. Utskottet, som vid det förhållande att
denna jernväg bör vara färdig inom viss tid, icke finner tillrådligt, att
någon nedsättning af Riksdagen vidtages i det anslagsbelopp, som
Kongl. Maj:t nu för ändamålet äskat, får alltså hemställa,
att Riksdagen må, till fortsättning af statsbanan
mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1901 anvisa
10,100,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta
af detta belopp förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna 3,600,000 kronor.
Angående sättet för anskaffande af detta anslag kommer utskottet
att framdeles afgifva yttrande.
VI.
Till anläggande af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla
till Skee, hvarför kostnaden beräknats till 13,091,000 kronor, har Riksdagen
beviljat:
för år 1899 ............................................................................ kronor 750,000
i> b 1900 ................................................... ................ » 2,000,000
tillsammans kronor 2,750,000.
Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att, till fortsättning af
statsbanan frän Göteborg till Skee, för ar 1901 anvisa 2,000,000 kronor.
Beträffande anslagsbehofvet för år 1901 för denna jernvägsbygg
-
Anslag till
fortsättning af
statsbanan
från Göteborg
till Skee.
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
nåd har jernyägsstyrelsen, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas,
anfört följande.
. 1 anledning af de rådande, högt uppdrifna arbets- och material
prisen,
hvilka icke syntes medgifva utförandet af nu pågående statsbanebyggnader
utan ett rätt afsevärdt öfverskridande af de år 1896
beräknade anläggningskostnaderna, och då något nämnvärdt prisfall
icke torde vara att under närmaste tiden påräkna, ansåge iernvägsstyreken
anslaget för fortsättning under år 1901 af arbetena å linien
Uddevalla- okee af statsbanan genom Bohuslän lämpligen böra begränsas
till 3,000,000 kronor, hvaraf ett belopp af 250,000 kronor
skulle användas till anskaffning af rullande materiel.
Visserligen blefve denna anslagssumma otillräcklig för fullbordandet
af nyssnämnda handel, hvilket sålunda först under år 1902 skulle
kunna ega rum, men, enligt styrelsens förmenande, förefunnes icke i
i’ B^s°m i fråga. om statsbanan Gellivare—riksgränsen vore
förhållandet, några särskilt beaktansvärda omständigheter, som betingade
arbetenas väsentliga påskyndande under nu rådande ogynsamma
konjunkturer, hvilket enligt hvad erfarenheten visat, skulle i sin mån
bidraga till kostnadernas stegring i ännu högre grad.
Dessutom både jernvägsstyrelsen, under förutsättning att beslut af
Kongl. Maj:t rörande statsbanans genom Bohuslän sträckning jemväl
söder om Uddevalla blefve så tidigt meddeladt, att arbetena å denna
handel kunde upptagas redan under loppet af år 1901, funnit ytterligare
ett belopp af 1,000,000 kronor lämpligen böra ställas till styrelsens
förfogande för påbörjande under sistnämnda år afen del å sträckan
Uddevalla—Ljungskile förekommande, mera betydande berg- och tunnelsprängningar
samt brobyggnader, hvadan sålunda hela anslagsbehofvet
för statsbanan genom Bohuslän för år 1901 skulle uppgå till eu summa
af 4,000,000 kronor.
Med anledning af Riksdagens föregående beslut rörande fortgången
af statsbanebyggnaden genom Bohuslän och med hänsyn jemväl
till de för närvarande rådande synnerligen höga arbetsprisen, har departementschefen
emellertid ansett det icke vara lämpligt att för denna
byggnad för år 1901 äskades mer än 2,000,000 kronor.
Utskottet hemställer.
att Riksdagen må, till fortsättning af statsbanan
från Göteborg till Skee, för år 1901 bevilja 2,000,000
kronor.
45
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Om sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet att
framdeles afgifva yttrande.
VII.
Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till statsbanan mellan
Krylbo och Örebro, för 1901 anvisa: Krylbo-öre
för
kompletteringsarbeten å bandelen Krylbo—Frövi 1,670,000 kronor
för vexel- och säkerhetsanordningar vid stationer och
mötesplatser ............................................................... 117,000 »
eller tillsammans 1,787,000 kronor,
med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna detta belopp.
Af chefens för civildepartementet anförande till statsrådsprotokollet.
i förevarande ärende får utskottet meddela följande.
»Då Riksdagen år 1897 beslutade anläggning enligt Eders Kongl.
Maj:ts förslag af en statsbana mellan Krylbo och Örebro, hade kostnaden
för denna jernvägsbyggnad beräknats till 9,054,000 kronor.. När
sedermera år 1899 beslut fattades om inköp för statens räkning af
bandelen Frövi—Örebro och att således nybyggnaden skulle inskränkas
till sträckan Krylbo—Frövi, beräknades att, med tillämpning af samma
grunder som användts i kostnadsförslaget för hela linien Krylbo—Örebro,
kostnaden för anläggning af statsbana från Krylbo till Frövi
borde utgöra 7,289,287 kronor eller i rundt tal 7,300,000 kronor.
Af denna anläggningssumma hade Riksdagen redan anvisat å riksstaten
utom hufvudtitlarne:
för år 1898
» » 1899
...................... kronor 3,000,000
...................... » 3,800,000
tillsammans kronor 6,800,000.
Återstående beloppet, 500,000 kronor, anvisade 1899 års Riksdag för
innevarande år att utgå af riksgäldskontoret.
Uti sin förenämnda skrifvelse af den 28 december 1899 har jernvägsstyrelsen
beträffande statsbanebyggnaden Krylbo—Örebro anfört
följande:
46 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
Visserligen hade Riksdagen anvisat de medel, som enligt år 1896
verkstäld kostnadsberäkning skulle erfordras för anläggningen af denna
statsbana med stackning till Frövi, men dessa medel hade i anledning
af de afsevärda prisstegringar, som efter tiden för ofvannämnda beräknings
uppgörande egt rum, visat sig för ändamålet otillräckliga, enligt
hvad som framginge af det kostnadsförslag för återstående arbeten å
ifrågavarande statsbana, hvilket upprättats med tillämpning af nu gällande
arbete-^ och materialpris, och hvilket omfattade jemväl bandelen
från Vestansjöbäcken öfver Marielund till Frövi, under förutsättning
att denna sträckning blefve i nåder faststäld.
Sistberörda kostnadsförslag utvisade, att för fullbordandet af statsbanan
från Krylbo i förenämnda sträckning till Frövi skulle, utöfver
de redan beviljade anslagen, kräfvas ytterligare ett belopp af 1,670,000
kronor att disponeras under innevarande år, deruti jemväl inberäknad
en summa af 100,000 kronor, erforderlig, enligt hvad styrelsen i underdånig
skrifvelse den 29 november 1897 anfört, för vidtagande af vissa
åtgärder i afseende å Krylbo bangård till trafiksäkerhetens betryggande
samt för utvidgning af bangårdsområdet för tillfredsställande af trafikens
allt mera växande behof af utrymme därstädes, hvilka arbeten
ansetts lämpligen böra utföras i samband med den nya banans inledande
å bangården.
Förenämnda kostnadsökning härledde sig hufvudsakligen från de
betydande stegringar, beträffande såväl arbets- som materialpris, hvilka
under de senaste åren gjort sig gällande, och hvilka exempelvis i fråga
om anskaffning af sliprar orsakat ett fördyrande med icke mindre än
omkring 190,000 kronor, men betingades äfven i någon mån deraf, att
det, på grund af åtskilliga under byggnadens fortgång yppade omständigheter,
dels. ansetts nödigt utföra en del arbeten, hvilka icke varit i
det ursprungliga förslaget upptagna — såsom anordnande vid Blixterboda,
hvarest jernvägslinien korsade allmänna landsvägen mellan Fellmgsbro
och Lindesberg, af en mindre, för den angränsande trakten
afsedd bangård., hvilken beräknats draga en kostnad af omkring 40,000
kronor, utgifning ur banvallen af kälskjutande lera och dess ersättande
med annat, för köldens åverkan mindre mottagligt ämne samt upprättande
af fullständigt entreprenadförslag för 1899 års arbeten och derför
erforderliga utredningar — dels befunnits lämpligt förändra det från
början beräknade sättet för vissa arbetens utförande. Bland annat hade
sålunda vid lifligare trafikerade farleder en del vägkorsningar, först afsedda
att förläggas i banans plan, i stället anordnats medelst vägportar
eller vägbroar, der de lokala förhållandena sådant medgifvit, hvarigenom
47
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
tågsäkerheten betryggades och de afsevärda årliga kostnader undvekes,
hvilka vore förenade med grindbevakning. Äfven beträffande husbyggnaderna
hade en afvikelse från det år 1896 uppgjorda förslaget, afseende
uppförande af endast sådana af trä, egt rum, i det att, för
åstadkommande af större varaktighet och mindre underhållskostnader,
tegel i stället ansetts böra komma till användning, helst som, med
hänsyn till de synnerligen högt uppdrifna virkesprisen, den ökade
byggnadskostnaden mer än väl uppvägdes af nyssnämnda fördelar.
Å andra sidan hade emellertid inskränkning af de ursprungligen
beräknade arbetena i någon mån ansetts kunna ega rum, i det att
exempelvis antalet vaktstugor, i 1896 års förslag upptaget till 4 stycken
för 10 kilometers banlängd, befunnits kunna, med hänsyn till tågens
anordnande under de närmaste åren, tillsvidare begränsas till 3 stycken
för hvarje ny mil.
Den 30 november 1899 har plan faststälts för jernvägen å sträckan
Vestansjöbäcken öfver Marielund till Frövi. Beträffande det af jernvägsstyrelsen
omförmälda belopp af 100,000 kronor för vissa åtgärder å
bangården vid Krylbo får jag bringa i erinran att sedan jernvägsstyrelsen
i sin berörda skrifvelse den 29 november 1897 framhållit lämpligheten
af att de ifrågavarande åtgärderna vidtoges i samband med
anläggningen af jernvägen från Krylbo till Örebro och hemstält om
bemyndigande att af anslaget till denna jernvägsbyggnad förskottera
det erforderliga beloppet, 100,000 kronor, Eders Kong].. Maj:t den 22
december 1897 till denna framställning lemnat nådigt bifall.
De förbättringar å bana och husbyggnader, jernvägsstyrelsen under
fortgången af arbetet med statsbanan Krylbo—Örebro funnit nödigt
vidtaga, hafva varit af behofvet påkallade. I fråga om den anslagsökning,
som föranledes deraf, att i åtskilliga hänseenden arbetet icke
kunnat utföras för de i kostnadsförslaget beräknade pris, torde det
tillåtas mig framhålla, att år 1896, då kostnadsförslaget uppgjordes,
ingen skäligen kunnat förutse de höga pris, som nu göra sig gällande,
och att det i alla fall skulle hafva varit orimligt att i kostnadsförslaget
för »oförutsedda utgifter» upptaga ett så stort belopp, att man skulle
hafva säkerhet för att icke arbetet vid utomordentliga prisstegringar
kunde komma att öfverskrida kostnadsförslaget.
Jernvägsstyrelsen har derjemte med särskild promemoria öfverlemnat
»öfversigt af och jemförelse mellan år 1896 och år 1899 beräknade
kostnader för anläggning af statsbanan Krylbo—Örebro med
sträckning till Frövi med den förändring beträffande 1896 års beräk
-
48 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
ning, som foranledts af år 1899 af Riksdagen anvisadt belopp för banans
framdragande till Frövi». Af dessa handlingar framgår, att enbetsprisen
för de beräknade arbetena ökats, i vissa fall högst betydligt såsom
beträffande kulvertar och trummor från 71 kronor 90 öre till 124
kronor 73 öre per meter och för banbevakningsbostäder från 4,100
kronor till 7,435 kronor för hvarje. För spårläggningar har kostnaden
ökats från 11 kronor 90 öre till 13 kronor 36 öre för meter. Den år
1899 beräknade totala kostnaden för sjelfva anläggningen, 8,105,000
kronor, motsvarar en kostnad af omkring 75,900 kronor per bankilometer,
eller omkring 24 procent mer än hvad år 1896 beräknades. Då
emellertid ifrågavarande bana bygges på ett sätt, som kommer att till
ett minimum nedbringa underhållskostnaden, torde, efter hvad jernvägsstyrelsen
vidare anför i nyssberörda promemoria, en kostnad af
75,900 kronor per bankilometer rättvisligen icke kunna anses vara för
hög. . Rigtigheten af detta påstående bestyrktes redan af den omständigheten,
att byggnadskostnaden för bandelarne Storvik—Krylbo
och Krylbo Dpsala, hvilka bandelar vore i afseende å öfverbyggnadens
beskaffenhet ifrågavarande statsbana afsevärdt underlägsna, utan att
detta förhållande motvägdes af i öfriga hänseenden bättre utrustning,
uppgått vid 1898 års utgång till respektive 75,233 kronor 20 öre och
73,987 kronor 62 öre.
Jag finner det derför nödvändigt, att nu af Riksdagen begäres det
återstående behöfliga beloppet, 1,670,000 kronor, att utgå redan under
innevarande år.
Derjemte har jernvägsstyrelsen i sin berörda skrifvelse framhållit
önskvärdheten deraf att, med hänsyn till trafikens skötande på ett fullt
betryggande sätt, vid den nya banans samtliga stationer och mötesplatser
blefve i samband med öfriga byggnadsarbeten anordnade fullständiga,
vexel- och signalsäkerhetsanordningar, ehuru sådana anordningar
icke ingått i 1896 års kostnadsförslag.
b ör detta, enligt min uppfattning, mycket eftersträfvansvärda ändamål,
erfordras, efter jernvägsstyrelsens beräkning, ett anslagsbelopp af
117,000 kronor att likaledes utgå redan under innevarande år.»
Likasom beträffande jernvägen Gellivare—riksgränsen har utskottet
äfven i nu förevarande fråga funnit anledning påpeka de mindre omsorgsfulla
undersökningar och beräkningar, som synas hafva legat till
grund för ett för Riksdagen framlagdt kostnadsförslag. Det förefaller
nemligen utskottet, som om åtminstone en del af de arbeten, som utöfver
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
49
hvad kostnadsförslaget upptagit befunnits behöfliga å statsbanan Krylbo
—Frövi, både bort kunna på förband beräknas. Under uttalande häraf
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till statsbanan mellan Krylbo
och Örebro, för år 1901 anvisa:
för kompletteringsarbeten å bandelen
Krylbo—Frövi .................................. 1,670,000 kronor,
för vexel- och säkerhetsanordningar
vid stationer och mötesplatser..... 117,000 „_
eller tillsammans 1,787,000 kronor,
med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna detta
belopp.
Angående sättet för anskaffande af nämnda belopp kommer utskottet
framdeles att afgifva yttrande.
VIII.
I fråga om inköp för statens räkning af vissa enskilda jern vägar
hafva inom Riksdagen följande förslag blifvit väckta, nemligen:
af herr J. F. Nvström i Första Kammaren, uti motionen n:o 27,
med hemställan:
att Riksdagen behagade hos Kongl. Maj:t anhålla, att underhandlingar
inledas med egarne till Stockholm—Vesterås—Bergslagens och
gala—Tillberga jernvägar om nämnda jernvägars inköpande för statens
räkning, samt att redogörelse för dessa underhandlingar med derpå
grundade förslag till eventuella inköp måtte, så fort ske kan, för Riksdagen
framläggas;
af herr G. A. E. Kronlund, som i den uti Andra Kammaren
väckta motionen n:o 141 föreslagit:
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.
Maj:t. täcktes med vederbörande jernvägsbolag inleda underhandlingar
till åstadkommande af inlösen under närmaste tiden af privatbanelinierna
Stockholm—T inberga—Sala och Tillberga—Köping—Frövi;
samt af herr E. F. W. Meyer, som i motionen n:o 91 i Andra
Kammaren hemstält:
l:o) att Riksdagen måtte besluta, att, med åberopande af den statsBih.
till Jiilcsd. Prof. 1''JOO. 4 Sand. 1 Afd. l''J Haft. 7
Förslag om
inköp för statens
räkning
af vissa enskilda
jernvägar.
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
verket tillkommande rätt, under innevarande år väcka lösningsanspråk
beträffande Karlskrona—Vexiö jernväg emot Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag
och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande det belopp, som
till en sådan inlösen må vara erforderligt; och
2:o) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl.
Maj:t ville, efter underhandling med styrelsen för Vexiö—Alfvesta jernvägsaktiebolag
om förvärfvande åt staten af nämnda bolags jernväg, till
nästa års Riksdag inkomma dels med den framställning-, som af en dylik
underhandling må föranledas, och dels med den framställning rörande
anslag till förbättringsarbeten å Karlskrona—Vexiö jernväg och eventuel!
Vexiö Alfvesta jernväg, hvartill anledning'' må förefinnas.
I de två förstnämnda motionerna har jemte andra skäl för de
föreslagna jern vägsinköpen framhållits angelägenheten af, att staten
blefve egare till alla enskilda jernvägar, som hafva mer än rent lokal
betydelse. Motionärerna hafva starkt betonat de oläg-enheter, som förorsakades
deraf, att eganderätten till många af våra stora jernvägstrafikleder
befunne sig hos enskilda, hvilka till skada för det allmänna
begagnade det monopol, som besittningen af jernväg innebure. Häremot
vill utskottet erinra, att det antydda monopolet, hvars skadliga verkningar
väl förnämligast skulle utgöras af alltför betungande befordringsafgifter
för gods och personer, är i väsentlig mån begränsad!, dels
derigenom, att af giftstaxa för transporter å enskilda jernvägar fastställes
af Kongl. Maj.t, i hvarje fall för en tid af några få år, dels ock medelst
utfärdade bestämmelser eller eljest träffade överenskommelser om
samtrafik mellan jern vägarna, hvarigenom en särskild och ganska afsevärd
fraktlindring beredes. Vidare må erinras, att staten ej mindre
har uppsigt deröfver, att trafiken å enskilda banor uppehälles i erforderligt
omfång, än äfven eger att för militära ändamål taga dessa banor
jemte dertill hörande personal och materiel i anspråk. Med fästad!
afseende vid dessa förhållanden har utskottet icke kunnat finna annat,
än att motionärerna alltför starkt framhållit olägenheterna för staten
af att en betydlig del.af landets järnvägsnät befinner sig i enskild ego.
Å andra sidan bör ej heller förbises, att betänkligheter möta mot en
alltför stor utvidgning af statens verksamhet på jernvägsväsendets
område. Utskottet vill i sadant afseende endast antyda de svårigheter,
som kunna uppstå genom sammanförandet under en administration af
eu personal, uppgående till många tusental tjenstemän och arbetare;
och hvad angår anspråken på nedsättning i befordringsafgifterna för
gods och personer, torde dessa anspråk lätt nog kunna på det allmän
-
Statsutskottets Utlåtande N:o %7. 51
nas bekostnad göra sig gällande i alltför stor utsträckning, om det
korrektiv häremot, som de enskilda jernvägarna nu i viss mån utgöra,
borttoges. . . .
Med det ofvan anförda bär utskottet ingalunda velat i princip
uttala sig mot inköp af enskilda jernvägar för statens räkning, utan
endast sökt framhålla nödvändigheten af att dervid gå till väga med
stor betänksamhet och försigtighet. Härjemte vill utskottet särskildt
påpeka, att den närvarande tidpunkten synes vara föga gynsam för
jernvägsinköp, då inköpssumman nu säkerligen komme att ställa sig
synnerligen hög till följd af den ovanligt störa afkastning, som jernvägarna
under de senaste aren lemnat, en afkastning, som emellertid
med hänsyn särskildt till det stigande priset på kol och arbetskrafter
sannolikt kommer att snart undergå minskning. Då vidare
inköp till staten af enskild jernväg helt visst i hvarje fall skulle medföra
mer eller mindre omfattande arbeten för densammas försättande i
fullt statsbanemessigt skick äfvensom anskaffning ooh komplettering af
materiel, kan det icke synas lämpligt, att ett sadant företag igangsättes
i en tid, då flera högst betydande jernvägsbyggnader för statens räkning
bedrifvas och prisen å arbetskrafter och materialier äro ovanligt
högt uppdrifna.
Med stöd af hvad här ofvan blifvit anfördt, hemställer utskottet:
a) att herr Nyströms förevarande motion icke må
af Riksdagen bifallas;
b) att Riksdagen ej heller må bifalla herr Kronlunds
i ämnet väckta motion; samt
c) att herr Meyers ifrågavarande motion icke heller
må vinna Riksdagens bifall.
IX.
Följande förslag, afseende undersökningar i och för anläggning
af statsbanor, hafva förutom den under II här ofvan behandlade motionen
blifvit inom Riksdagen väckta, nemligen:
af herrar D. Persson och O. A. Ericsson, som i den uti Andra
Kammaren väckta motionen n:o 133 hemstält,
att Riksdagen måtte besluta, att undersökning skall verkställas
samt plan och kostnadsförslag upprättas för eu jernväg från. Siljansbanau
genom Leksand, Rättvik, Boda och Ore socknar förbi Sveg i
Förslag om
undersökningar
för anläggning
af
statsbanor mellan
vissa orter,
Statsutskottets Utlåtande N:o 27
Herjeådalen till Östersund, och för ändamålet anvisa ett belopp af femtio
tusen kronor;
af herr S. J. Sandqvist i Första Kammaren uti motionen n:o 24
och af herr L. Dalilstedt in. fl. i Andra Kammaren uti motionen n:o 84,
i hvilka lika lydande motioner föreslagits,
att Riksdagen ville besluta att
i skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa
undersökning och upprätta plan och kostnadsförslag för en jernväg från
Sveg i Herjeådalen genom det inre vestliga Norrland till någon lämplig
punkt å banan Boden—Gellivare i syfte att utgöra en skyddad militärväg
för rikets nordligaste delar och en mägtig häfstång för Norrlands
utveckling; äfvensom att
för ändamålet anvisa ett belopp af sjuttiotusen (70,000) kronor,
samt af herr S. J. Kardell in. fl., som i den uti Andra Kammaren
väckta motionen n:o 117 hemstält,
att Riksdagen ville besluta att
_ i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning
och upprätta plan och kostnadsförslag för en jernväg från Sveg
i Herjeådalen till Ström; samt att
för ändamålet anvisa ett belopp af 33,000 kronor.
Beträffande de särskilda skäl, som anförts till stöd för ofvannämnda
förslag, tillåter sig utskottet att hänvisa till sjelfva motionerna.
Hvad först angår den af herrar D. Persson och O. A. Ericsson ifrågasatta
jernvägen, lärer, såsom motionärerna ock uttalat, en gifven förutsättning
för dess anläggning såsom statsbana vara, att staten förvärfvar Södra
Dalarnes och Siljans jernvägar för att sålunda få i sin hand en sammanhängande
förbindelse från Krylbo upp genom Dalarne, Herjeådalen och
Jemtland till Östersund. Emot detta förslag möta sålunda samma betänkligheter,
som under nästföregående punkt af utskottet anförts beträffande
väckta motioner om inköp af enskilda jernvägar. Då vidare
koncession meddelats å jernvägsanläggning från Orsa till Sveg samt,
såsom motionärerna jemväl upplyst, goda utsigter finnas, att en sådan
anläggning kommer till stånd och sålunda det på kommunikationer
hittills vanlottade Herjeådalen genom enskild företagsamhet beredes en
länge eftersträfvad jernvägsförbindelse, synes motionärernas förslag att
genom detta landskap framdraga en statsbana icke böra vinna afseende.
Beträffande den ifrågasatta fortsättningen af jernvägen från Sveg
genom det inre vestliga Norrland till banan Boden—Gellivare, skulle
Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
53
en sådan bana, enligt hvad motionärerna framhållit, förnämligast ur
strategisk synpunkt vara af vigt, men jemväl hafva stor betydelse för
tillgodogörande af Norrlands naturtillgångar. Utan att vilja ingå på
bedömande af banans betydelse i dessa hänseenden,, finner utskottet
dock uppenbart, att ett sa omfattande företag, för hvilket kostnaderna
skulle uppgå till flera tiotal millioner kronor, icke kan komma till utförande
under den närmaste framtiden, då staten har att fullborda betydande
jern vägsbyggnader samt jemväl stora arbeten för försvaret.
Under sådana förhållanden synes det icke vara anledning att nu föranstalta
om undersökning och uppgöra plan för en sådan bana eller
del deraf.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa:
a) att förevarande af herrar D. Persson och O.
A. Ericsson väckta motion icke må af Riksdagen
bifallas;
b) att de af herr Bandqvist samt af. herr Dahlstedt
m. fl. i ämnet väckta motionerna icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt
c) att ifrågavarande af herr Kardell m. fl. väckta
motion ej heller må till någon åtgärd af Riksdagen
föranleda.
Stockholm den 9 mars 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
54
Statsutskottets Utlåtande X;o 27
Reservationer
vid punkt II (angående utläggning af ytterligare ett jernvägsspår
mellan Huddinge och Tumba stationer):
af herr K. G. Bildt och
af herr D. Persson;
vid punkt IX mom. a) (angående den af herrar D. Persson och
O. A. Ericsson väckta motionen om undersökning för anläggning af
jernväg från Siljansbanan till Östersund):
af herrar D. Persson och O. A. Ericsson, Indika ansett, att utskottets
yttrande och förslag beträffande nämnda motion bort hafva följande
lydelse:
»1 likhet med motionärerna anser utskottet det vara af vigt, att
staten ingriper reglerande på de orter, der större enskilda jernvägsföretag
äro under planläggning eller ifrågasatta, helst då förhållandena
äro sådana, att man på förhand kan förutse, det statens intresse krafvel-,
att staten efter längre eller kortare tidsförlopp bör inlösa den enskilda
banan, för att densamma skall få den betydelse, som en längre
jern vägssträckning bör hafva såväl i strategiskt som ekonomiskt afseende.
Statens rätt att ingripa reglerande och bestämmande för enskilda
jern vägsföretag är dock på inånga sätt begränsad. Och det händer ej
så sällan vid sådana företags utförande, att det mera är penningens
magt än det allmännas intresse, som bestämmer en jernvägs läge och
sträckning, så att när staten sedan af en eller annan anledning anser
sig böra inlösa jernvägen, visar det sig, att densamma icke har vare
sig så fördelaktig sträckning eller är så omsorgsfullt byggd, som om
staten ifrån början utfört arbetet.
Det vill synas utskottet, som om den af motionärerna föreslagna
jernvägen från Siljansbanan sändpunkt vid Insjön, med sträckning genom
Leksand, Rättvik, Boda och Ore socknar i Dalarne samt Sveg i Herjedalen
till Östersund, kan förutsättas blifva af sådan betydelse för staten, att
en undersökning på statens bekostnad borde komma till stånd, på det
att man kunde vinna kännedom om såväl kostnaden för ett sådant
företags utförande som ock någon utredning af en sådan jernvägs be
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 27. 55
tydelse såväl för staten som ock för de orter, densamma närmast komme
att beröra.
Att en sådan jernväg som den af motionärerna föreslagna bör
kunna påräkna att träffa ett godt trafikområde, torde man redan nu
kunna antaga på grund af de upplysningar, som utskottet erhållit, nemligen
att endast inom de angifna fyra socknar i Dalarne, som den föreslagna
nya sträckningen skulle genomlöpa, finnes en folkmängd af
omkring 25,000 personer, således de stora socknar, som södra Dalarnes
och Siljans jernvägar genomskära, oberäknade. Och vidare finnas, förutom
stora skogsareler, inom Rättviks och Boda socknar nästan outtömliga
kalkberg af bästa beskaffenhet. Härjemte må påpekas, att
jernvägen skulle komma att gå midt igenom Hamra kronopark, hvilken
har en areal af 37,300 har, deraf 28,100 har skogsmark med värdefull
skog, som staten endast genom en beqväm kommunikationsled medelst
jernväg fullt kan tillgodogöra sig. Den betydelse, som en sådan jernväg
skulle komma att få för den på kommunikationer så vanlottade
provinsen Herjedalen, kan knappast öfverskattas. Och träffande har en
för vårt lands'' framåtskridande varmt intresserad person i en skildring
om Herjedalen sagt: »Herjedalen är fattigt endast på kommunika
tioner.
»
Men Herjedalen är dock och blir äfven en fattig provins oaktadt
sina stora skogar och sina öfriga förutsättningar till utveckling och
framåtskridande, så länge den är i saknad af jernvägar, hvadan det
vill synas utskottet, som om staten der hade en pligt att fylla.
Nu har visserligen ett enskildt. bolag erhållit koncession å en
jernväg från Orsa till Sveg; men dels blefve vägen från Sveg via Orsa
till både Stockholm och Gefle betydligt längre, hvadan alla frakter
derigenom i afsevärd grad skulle fördyras, dels har man ingen garanti
för att det sålunda planerade enskilda företaget kommer till utförande,
så mycket mindre som det ännu fattas 100,000 kronor innan aktieteckningen
når upp till hälften af det belopp, som den föreslagna jernvägsanläggningen
beräknats komma att kosta, och dels skulle staten åtminstone
såsom lån för ett sådant företags förverkligande anslå några
millioner kronor, så att staten i alla fall måste blifva ekonomiskt intresserad
i företaget.
Skulle den af motionärerna föreslagna jernvägen komma till utförande,
så skulle staten då visserligen nödgas inköpa Södra Dalarnes
och Siljans jernvägar; men dessa inköp underlättas dock mycket deraf,
att staten redan har en fordran i dessa jernvägar å tillsammans 3,576,000
kronor.
56 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.
På grund af hvad sålunda förekommit, anser utskottet skäl föreligga
för verkställande af en undersökning i det syfte, som motionärerna
föreslagit; och får utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen må, med anledning af herrar
D. Perssons och Öllas A. Ericssons förevarande motion,
besluta, att undersökning verkställes samt plan och
kostnadsförslag upprättas för en statsbana från Siljansbanans
ändpunkt vid Insjön genom Leksand, Rättvik,
Boda och Öre socknar i Dalarne förbi Sveg i Herjedalen
fram till norra stambanan vid Östersund eller
annan lämplig plats å sistnämnda bana, äfvensom för
ändamålet på extra stat för år 1901 anvisa ett anslag
af 50,000 kronor.
Herr O. Larsson har begärt få antecknadt, att han icke närvarit
vid utskottets behandling af de i detta utlåtande omförmälda ärenden.
STOCKHOLM ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.