Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
I
JC:o 24.
Ank. till Riksd. kansli den 6 mars 1900, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående
anslag till jordbruksdepartementet m. m.,
(2:a U. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för den 8 februari 1900 har Kongl. Maj:t i en samma dag
aflåten proposition (n:o 41) föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
att Kongl. Maj:t meddelade sitt samtycke till den af Riksdagen beslutade
ändring af §§ 5, 6 och 42 regeringsformen,.
dels med godkännande af de enligt ofvannämnda protokoll öfver
civilärenden framlagda förslagen till stat för jordbruksdepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och till vilkor för aflöningsförmanernas
åtnjutande enligt samma stat, bevilja ordinarie anslag till aflöning åt
chefen för jordbruksdepartementet 17,000 kronor, till departementets afdelning
af Kongl. Maj:ts kansli 46,200 kronor samt till extra utgifter
å den hufvudtitel, som komme att omfatta anslagen till jordbruksdepartementet,
såsom reservationsanslag, 10,000 kronor, '' ‘ ‘ M.
dels till uppehållande af jordbruksdepartementets verksamhet, intill
dess nämnda ordinarie anslag blefve tillgängliga, på extra stat för år
1901 anvisa ett belopp af 54,900 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att
låta förskottsvis'' under innevarande år af tillgängliga medel utanordna
detta belopp,
Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 17 Raft. (N:o 24.)
1
• ^ Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
dels ock medgifva, att de särskilda bestämmelser, som meddelats
rörande användningen af besparingarna inom den af anslagen till iordbruket,
handeln och näringarna bildade afdelning af sjette hufvudtiteln
etter utgången af innevarande år icke vidare skulle tillämpas, äfvensom
att ifrågavarande anslag finge såsom bestämda anslag ingå i de hufvudtitlar,
dit de, enligt ärendenas blifvande fördelning mellan statsdepartementen
komme att höra. - r ’
föredragning af detta ärende har departementschefen enligt
aberopade statsrådsprotokollet anfört följande: 6
0 Sedan Riksdagen den 7 nästlidne februari antagit det sedan 1899
ars riksdag hvilande förslaget till ändrad lydelse af §§ 5, 6 och 42
regeringsformen, åsyftande, att statsrådet skulle bestå af elfva ledamöter
åt hvilka en skulle vara chef och föredragande för ett jordbruksdepartement,
ansåge sig departementschefen böra inför Kono-1. Mai:t framlagga
förslag till de åtgärder, som erfordrades för att det nya departementet
måtte komma i verksamhet. r
På sätt departementschefen framhållit i sitt anförande till statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 18 sistlidne januari under n:o 1, kunde
nemligen med dessa åtgärder icke lämpligen dröjas, till dess ’Kongl
Mapt i grundlagsenlig ordning lemnat Riksdagen svar å förslaget till
ändring af regeringsformen. Då grundlagsändring ansåges träda i kraft
omedelbart efter det densamma blifvit i vederbörlig ordning beslutad och
det nya departementet således skulle börja sin verksamhet genast efter
det Kongh Maj:ts svar meddelats, måste uppenbarligen de nödiga penningmedlen
för departementets uppehållande dessförinnan finnas anvisade.
Hvad då först beträffade aflöningen till chefen för jordbruksdepartementet
samt den stat, som borde gälla för departementets afdelning af
Kongl. Majits kansli, åberopade chefen för civildepartementet hvad han i
sadant hänseende anfört till nyss omförmälda statsrådsprotokoll för den 13
sistlidne januari och erinrade nu endast att, förutom departementschefen
erfordrades en expeditionschef, två byråchefer, två kanslisekreterare och en
registrator äfvensom två vaktmästare, hvarjemte behöfdes ett anslag till
departementschefens förfogande för amanuenser, vikariatsersättning och
renskrifning in. m. Beträffande aflöningar och ifrågakommande ålderstillägg
samt, hvad vaktmästarne anginge, löneminskning vid åtnjutande
ai fn bostad, borde uppenbarligen enahanda bestämmelser stadgas som
nu gälde för de öfriga departementen.
Stasutslcot.tets Utlåtande N:o 24.
3
I fråga om det belopp, som borde ställas till den nye departementschefens
förfogande för amanuenser, vikariatsersättning och renskrifning m. m.,
erinrade chefen för civildepartementet, att motsvarande anslag för närvarande
utgjorde:
i civildepartementet............................................................... kronor 17,000:
i finansdepartementet............................................................ ® 10,600:
i ecklesiastikdepartementet ................................................ » 15,000:
Dessa anslag hade emellertid icke varit tillräckliga, utan hade under
år 1899 inom alla tre departementen fyllnad till nödvändiga utgifter måst
tagas från anslaget till extra utgifter, i finansdepartementet med 1,200
kronor och i hvartdera af de båda öfriga departementen med 1,500 kronor.
Vid sådant förhållande borde, enligt departementschefens åsigt, ifrågavarande
anslag för jordbruksdepartementet föreslås till 12,000 kronor.
Med iakttagande af de nu framstälda förslagen skulle staten för
jordbruksdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli erhålla följande
lydelse:
Stat
för
jordbruksdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.
Lön. Kronor. |
Tjenst- görings- penningar. Kronor. |
Summa aflöning. Kronor. |
||
Expeditionschefen, arfvode ......... |
7,500 |
\Lönen kan efter 5 år höjas |
||
1 byråchef .............................. |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
|
1 byråchef .............................. |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
| med 600 kronor. |
1 kanslisekreterare..................... |
2,800 |
1,200 |
4,000 |
j Lönen kan höjas efter 5 år |
1 kanslisekreterare..................... |
2,800 |
1,200 |
4,000 |
10 år med ytterligare 500 |
1 registrator ........................... |
2,800 |
1,200 |
4,000 |
'' kronor. |
1 förste vaktmästare.................. |
800 |
300 |
1,100 |
(Lönen kan efter 5 år höjas |
1 vaktmästare........................... Till departementschefens förfogan-de för amanuenser, vikariats- |
500 |
300 |
800 |
j med 100 kronor. |
ersättning och renskrifning m. m. |
— |
— |
12,000 |
|
Summa |
— |
— |
46,200 |
Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,
lönen minskas med 160 kronor.
I
*
4 Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
Det folie af sig sjelft, att personalen i det nya departementet borde
underkastas enahanda vilkor för aflöningens åtnjutande enligt staten, som
enligt Riksdagens skrivelser under 1878 års riksmöte och kongl. kungörelsen
den 12 juli 1878 gälde för personalen i de öfriga departementen
utom ° utrikesdepartementet. Dessa aflöningsvilkor skulle, med uteslutande
af två i detta fall obehöfliga öfvergångsbestämmelser samt med tillägg af
en bestämmelse om skyldighet för tjensteman att vara underkastad den
förflyttning till annat departement, som kunde föranledas af omregleriug
af ärendenas fördelning mellan statsdepartementen, hafva följande lydelse:
Dl:o) att tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af kansliet eller eljest kan varda stadgad,
så ock den förflyttning till annat departement, som kan föranledas
af omreglering af ärendenas fördelning mellan statsdepartementen;
2:o) att tjenstgöringspenningar, der sådana i aflöningen ingå, få uppbäras
. endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
3:o) att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger
uppbära^ hela löpen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå så
mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt; , ... . . . , ,
4:o) att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom departementet, densamma mot åtnjutande
i förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,
men eljest af deremot svarande belopp, i stället för egna tjenstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;
5.o) att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af samma tjenst är enligt stat medgifven, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem ar, under vilkor att innehafvare^
af denna tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid han åtnjutit semester; och för andra förhöjningen, om
sådan eger rum, efter ytterligare fem år under samma vilkor,0 på det
sätt likväl att den högre aflöningen ej i någotdera fallet får tillträdas
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
5
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid,
han inom samma lönegrad tjenstgjort inom samma eller annat departement
eller i annat statens embetsverk;
6:o) att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35
tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå; Kongl. Maj:t likväl obetaget att låta
med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan
finnas villig att i densamma qvarstå; och
7:o) att med ordinarie befattning inom departementet ej må förenas
annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för full*
görande af tjenstgöringen inom departementet.»
Uti den för innevarande år gällande riksstaten funnes under hvar af
andra, fjerde, femte, sjette, sjunde och åttonde hufvudtitlarne uppfördt
ett reservationsanslag till extra utgifter. Beloppet af detta anslag ut
-
Äfven för jordbruksdepartementet behöfdes uppenbarligen ett dylikt
reservationsanslag, hvilket belopp, i saknad af tillräcklig erfarenhet om
behofvets blifvande storlek, syntes departementschefen skäligen böra föreslås
till 10,000 kronor.
De anslag till aflöningar in. in. samt till extra utgifter, som komme
att af Riksdagen beviljas, skulle enligt vanliga regler blifva upptagna i
riksstaten för år 1901. Då emellertid jordbruksdepartementet måste träda
i verksamhet redan under nu pågående riksdag, efter all sannolikhet den
] nästkommande april, tarfvades för uppehållande af departementets verksamhet
under nio månader af innevarande år särskilda medel, motsvarande
tre fjerdedelar af de till uppförande i riksstaten föreslagna belopp,
eller alltså
gjorde:
å sjette hufvudtiteln
» sjunde 1 »
» åttonde »
kronor 12,000
» 32,000
» 15,000
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
för departementschefen..............................
» departementets afdelning af Kong!.
» extra utgifter......................................
.......................... kronor 12,750: —
Maj:ts kansli... » 34,650: —
.......................... » 7,500: —
tillsammans kronor 54,900: —
Da någon rubbning i den för innevarande år faststälda riksstaten
enligt departementschefens mening icke borde ifrågasättas, borde dessa
medel tokas, att utgå på extra stat för år 1901, med rätt att förskottera
dem under innevarande år.
„ Slutligen har departementschefen fäst Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
a den grupp af anslag, som. i nu gällande riksstat funnes upptagen bland
sjette hufvudtitelns ordinarie anslag under den gemensamma rubriken:
»Jordbruket, handeln och näringarna. Reservationsanslag».
Dessa anslag utginge till:
Vägar och kommunikationer .......................................... kronor
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar
(deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor
till understöd åt landtmannaskolor)........................... »
Landtbruksingeniörer och deras biträden ..................... »
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar
................................................................. B
Länsveterinärer och veterinärstipendiater ..................... »
Befrämjande i allmänhet af slöjderna........................... »
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart......... »
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket..................... »
Fiskerinäringens understöd............................................. »
12,000:
190,400:
49,500:
140,500
50,100
73.500
11.500
8,700
42,000
tillsammans kronor 578,200
Anslagen till jordbruket, handeln och näringarna hade till och med
ar 1841 vant i riksstaten upptagna under en särskild hufvudtitel, den
nionde. I sammanhang dermed att Rikets Ständer genom skrifvelse den
5 juni 1841 tillkännagifvit, att Ständerna, i ändamål att anvisningar på
en och samma hufvudtitel icke måtte bero på olika departementschefers
föredragning, fördelat riksstaten i nio nya hufvudtitlar — de ännu bestående
— hade Ständerna meddelat, att, då anslagen till jordbruket, handeln
och näringarna blifvit upptagna å den nya sjette hufvudtiteln bland
ötnga anslag för civildepartementet, men Ständerna icke ansåge lämpligt,
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
7
att besparingar å förstberörda anslag skulle användas till andra föremål
än de, hvarför dittillsvarande nionde hufvudtitel varit afsedd, Rikets Ständer
beslutat, att nämnda anslag skulle uppföras under en särskild afdelning,
och att de inom denna afdelnings anslag uppkommande besparingar
icke finge användas till andra behof, än som vore att hänföra till dem,
hvilka under samma afdelning inbegrepes.
Dessa föreskrifter hade allt sedermera iakttagits. Men nu mötte
mot ett fortsatt tillämpande af desamma det hinder, att enligt de uppgjorda
förslagen till ny fördelning af ärendena mellan statsdepartementen
dessa anslag skulle komma att fördelas på tre särskilda departement, i
det att allenast anslaget till vägar och kommunikationer skulle qvarstanna
å sjette hufvudtiteln, medan anslagen till befrämjande i allmänhet
af slöjderna, af handel och sjöfart samt af bergsbruket skulle öfverflyttas
till sjunde hufvudtiteln och anslagen till undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar, till landtbruksingeniörer och deras biträden,
till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar, till länsveterinärer
och veterinärstipendiater samt till fiskerinäringens understöd
skulle öfverflyttas till den hufvudtitel, som omfattade anslagen till jordbruksdepartementet.
Vid sådant förhållande och då tillräcklig anledning
icke syntes förefinnas, att de bland ifrågavarande anslag, som gemensamt
öfverfördes till andra hufvudtitlar, skulle der bilda särskilda afdelningar,
ansåge departementschefen det vara lämpligast, att Riksdagens medgifvande
äskades dertill, att de särskilda bestämmelserna rörande användningen af
besparingarna inom den af anslagen till jordbruket, handeln och näringarna
bildade särskilda afdelning af sjette hufvudtiteln efter utgången af
innevarande år icke vidare skulle tillämpas, äfvensom dertill att ifrågavarande
anslag finge såsom bestämda anslag ingå i de hufvudtitlar, dit
de, enligt ärendenas blifvande fördelning mellan statsdepartementen, komme
att höra.
Med stöd af hvad departementschefen sålunda anfört, hemstälde departementschefen,
att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition
af ofvan angifna innehåll.
Af den redogörelse, som af chefen för civildepartementet till det vid
innevarande års statsverksproposition fogade protokollet öfver civilärenden
den 13 januari 1900 lemnats rörande dels de ärenden, hvilka enligt departementschefens
åsigt borde tillhöra jordbruksdepartementets handläggning
och dessa ärendens fördelning mellan departementets tilläinnade två
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
byråer, dels ock den tilltänkta omregleringen af ärendenas fördelning mellan
civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen samt den nuvarande och
den blifvande byråindelningen inom de tre sistnämnda departementen,
anser sig utskottet i detta sammanhang böra meddela följande.
Under framhållande, bland annat, att, bortsedt från de rena jordbruksärenden,
som enligt sakens natur måste höra till ett jordbruks-departement,
en öfverflyttning af ärenden till detta departement icke behöfde
blifva definitiv i den mening, att icke, efter vunnen erfarenhet, vissa
grupper af ärenden skulle kunna efter Kongl. Maj:ts beslut återflyttas
eller förläggas till något annat af de befintliga departementen med eller
utan utbyte mot andra grupper af ärenden, samt att inom hvarje departement
det ankomme på departementschefen att bestämma ärendenas fördelning
mellan byråerna, har departementschefen yttrat:
Ett jordbruksdepartement skulle naturligen i första hand hafva att
taga befattning med de landtbruksärenden, som nu förekomme inom
civildepartementet. Men derutöfver borde äfven den för statens räkning
bedrifna jordbruksnäringen och i oskiljaktigt sammanhang dermed den
af staten idkade skogsvårdande verksamheten sortera under det nya
departementet, och således ärendena rörande statens domäner och skogar
flyttas från finansdepartementet till jordbruksdepartementet.
De rena landtbruksärendena i förening med ärenden rörande domänerna
och skogarne bildade emellertid icke en tillräcklig arbetsqvantitet
för ett departement vid jemförelse med de öfriga departementens
arbetsbördor. Såväl med hänsyn härtill som ock i betraktande af önskvärdheten
deraf, att ärenden rörande de näringar, som stode jordbruket
nära, komme att handläggas i omedelbart sammanhang med jordbruksärendena,
trodde departementschefen sig böra föreslå, att till jordbruksdepartementet
öfverflyttades jemväl ett antal dylika ärenden.
I främsta rummet borde då ifrågakomma veterinärärenden och stuteriärenden
samt väl äfven fiskeriärenden. Frågor om odlingslån samt om
understöd för myrutdikningar hörde ock nära tillsammans med jordbruket.
Så gjorde ock landtmäteriärenden och afvittringsärenden samt ärenden
rörande kartverken, såväl de ekonomiska som de geologiska. I sammanhang
med skogsärendena borde ock de numera ganska fåtaliga flottningsärendena
lämpligen handläggas.
Ärenden rörande indelning och underhåll af allmänna vägar samt
frågor om den dessa ärenden närstående skjutsningsskyldigheten syntes
ock lämpligen böra handläggas tillsammans med jordbruksärendena.
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
0
Vägarne hörde visserligen uppenbarligen till kommunikarionsanstalterna,
och det sattes icke heller i fråga, att från civildepartementet skulle frånskiljas
ärenden om statsbidrag för byggande eller omläggning af vägar.
Men sedan vägarne vore färdiga och upplåtna för trafik, vore frågan om
deras indelning och underhåll, åtminstone under nu gällande bestämmelser
derom, af så stort omedelbart intresse för den jordbrukande befolkningen,
att dessa ärenden lämpligen borde kunna förläggas till jordbruksdepartementet.
De nu uppräknade ärendena hade under år 1897 uppgått till ett
antal af 1,057, hvilket antal icke kunde anses alltför betungande.
Att döma efter bestående förhållanden inom de departement, från
hvilka mål komine att öfverflyttas till det nya departementet, syntes
ärendena inom det sistnämnda höra fördelas på två byråer, af hvilka,
såvidt en indelning på förhand kunde beräknas, den ena finge att handlägga
ärenden rörande landtbruk, domäner, odlingslån och myrutdikningsunderstöd
samt landtmäteri- och kartverksärenden, och den andra
hvad som anginge skogar, flottning, vägdelning och vägunderhåll jemte
skjutsväsende, fiske, äfvensom stuteri- och veterinärväsende.
Beträffande den tillämnade omregleringen af ärendenas fördelning
mellan civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen, har departementschefen
yttrat följande.
En undersökning angående ställningen för de tre departementen efter
den föreslagna regleringen visade, att civildepartementet komme att hufvudsakligen
handlägga ärenden rörande landtregeringen samt landtkommunernas
och städernas styrelser och ordningsmål, kommunikationsväsendet
och helsovården, hvartill slöte sig försäkringsärendena äfvensom ett antal
mål af omvexlande men icke synnerligen betungande natur, hvilka, såsom
ej hänförliga till något af de andra departementen, skulle, enligt
den i 1840 års departementalstadga uppställa grundsats, upptagas af
civildepartementet. Hela antalet mål inom civildepartementet komme att,
efter förhållandena år 1897, blifva 1,644 i stället för nära 2,800, hvilket
måste anses innebära en ganska väsentlig lättnad.
Finansdepartementet skulle komma att jemte de egentliga finansärendena
handlägga dels ärenden rörande andra näringar än jordbruk
och dels ärenden rörande fattigvård. Antalet mål efter förhållandena år
1897 blefve 1,942.
Slutligen skulle ecklesiastikdepartementet icke få några nya ärenden i
stället för helsovårds- och fattigvårdsärendena. Genom bortflyttningen af
Bill. till Itiksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
dessa ärenden skulle en bättre fördelning af ärendena mellan detta departements
byråer kunna astadkommas, till nytta så väl vid föredragningen
som vid den öfriga handläggningen. Efter förhållandena år 1897 skulle
målens antal utgöra 1,781.
Departementschefen har vidare erinrat, att till underlättande af omregleringen
mellan statsdepartementen Kongl. Maj:t vid befordringar inom
departementen på senaste tid föreskrifvit, att tjensteinnehafvare skulle
vara underkastad den förflyttning till annat departement, som kunde
föranledas af omreglering af ärendenas fördelning mellan statsdepartementen.
Om byråindelningen inom de tre ifrågavarande departementen har
departementschefen icke yttrat sig i vidare mån än som behöfdes för att
visa, att någon inskränkning i byråernas antal icke kunde ifrågasättas.
Hvad civildepartementet anginge, hade alltsedan den 1 juli 1874, då
fördelning af departementets expedition på byråer genomförts, de fullständiga
byraernas antal utgjort fyra, hvartill kornme den femte byrån,
som förestodes omedelbart af expeditionschefen med biträde närmast af
en kanslisekreterare.
De hufvudsakliga ärenden, som å de särskilda byråerna för närvarande
handlades, vore följande:
å första byrån ärenden angående landtregeringen, kommunalförfattningarnas
tillämpning, landtbruket äfvensom försäljning af vin och maltdrycker
m. m., utgörande år 1898 tillsammans 421 mål;
å andra byrån ärenden angående städernas styrelse, tillämpning af
byggnads- m. fl. stadgar, handel, industri, sjöfart och karantän, tillsammans
för år 1898 361 mål;
å tredje byrån ärenden angående skjuts väsen det, väghållning o. d.,
flottning, fiskerinäringen, bergsbruk, skiftes- och afvittringsärenden, husdjurssjukdomar
och patent, år 1898 tillsammans 451 mål, deraf 118 vägmål;
å fjerde byrån ärenden angående jernvägar samt väg- och vattenbyggnader,
omfattande jemväl odlingslån och myrutdikningsunderstöd, utgörande
för år 1898 tillhopa 680 mål.
A den femte eller expeditionschefens byrå handlades, bland annat,
ärenden angående geologiska undersökningen, eldfarliga oljor och sprängämnen,
bolagsordningar, lapparnes vård äfvensom försäkringsväsendet, tillsammans
för år 1898 141 mål.
Det syntes af denna redogörelse, att ärenden skulle komma att flyttas
till annat departement från första, andra och tredje byråerna.
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
Till följd af göromålens ökning å första byrån kunde icke dit förläggas
något afsevärdt antal nya mål, utom möjligen några mindre grupper
från femte byrån. Målantalet på byrån skulle efter 1898 års beräkning
blifva omkring; 350.
Å andra byrån borde handläggas ärenden rörande post, telegraf och
telefon samt öfriga elektriska ledningar i stället för derifrån bortgående
ärenden angående handel, industri och sjöfart. Till följd af den stora
mängden af ärenden rörande städernas styrelse samt tillämpning af byggnads^
m. fl. stadgar, som skulle å denna byrå fortfarande bibehållas, blefve
arbetsqvantiteten °å denna byrå så stor, att afsevärd ökning af dithörande
ärenden icke kunde ifrågakomma. Antalet mål å byrån skulle efter 1898
års förhållanden blifva omkring 375.
Till tredje byrån, som skulle mista så godt som alla sina nuvarande
mål, syntes böra förläggas dels helsovårdsärendena och dels de
mål angående allmänna arbeten,'' som nu tillhörde fjerde byrån och icke
anginge odlingslån eller myrutdikningsunderstöd, hvilka sistnämnda skulle
komma att förflyttas till jordbruksdepartementet. Helsovårdsärendena utgjorde
för närvarande ungefär två femtedelar af arbetsqvantiteten a helsovårdsbyrån
inom ecklesiastikdepartementet. Målen angående allmänna
arbeten handlades för närvarande af en af Kongl. Maj:t tillförordnad särskild
föredragande, hvilken derjemte handlade vissa bland de s. k. vägmått).
Då ytterligare ett antal mål skulle kunna handläggas på denna
byrå, syntes, på nedan angifvet sätt, en öfverflyttning af vissa^ mål böra
ega rum från expeditionschefens byrå till den tredje byrån. På detta sätt
skulle efter förhållandena år 1898 antalet mål å byrån blifvaomkring 340.
Genom den antydda bortflyttningen från fjerde byrån af ärenden
angående de allmänna arbetena skulle denna byrå komma att handlägga
uteslutande ärenden angående jernvägar, statens och enskilda, hvilket
komme att för byrån bereda en högst nödvändig lindring i arbetet.
Målantalet år IS98 skulle hafva utgjort 476.
Det hade redan sedan åtskilliga år tillbaka varit omöjligt för eu
enda person att medhinna beredning och föredragning af alla de ärenden,
som nu hörde till fjerde byrån. Under de sista åren intill midten afår
1899, då förutvarande innehafvaren af byråchefsembetet å denna byrå
af gatt. från befattningen till följd af hunnen pensionsålder, hade man redt
sig; på det, sätt, att under större delen af året hyrans kanslisekreterare
med byråchefen deltagit i föredragningen inför statsrådsberedningen. Då
denna utväg icke borde i längden fortsättas, hade numera den åtgärd
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
vidtagits, att den särskilt tillförordnade föredraganden af vägrnål fatt
upphöra med föredragning af vissa slag af vägmålen och i stället bereda
och föredraga ärenden angående allmänna arbeten. Fjerde byrån
hade sålunda blifvit provisoriskt ordnad på sätt den enligt förslaget borde
vara; och erfarenheten hade, såsom varit att vänta, visat, att järnvägsärendena,
trots det att för närvarande antalet af nya jern vägskoncessioner
vore mindre än förut, gifvit full sysselsättning åt en byråchef med vanligt
antal biträden. °
Departementschefen hade förut antydt, att från expeditionschefens
särskilda byrå borde bortflyttas ett antal ärenden. Äfven om nu departementets
ärenden i det hela komme att minskas, och en lindring således
bereddes i afseende å expeditionschefens skyldighet att taga befattning
med samtliga inom departementet förekommande mål, borde dock genom
minskning af de ärenden han hade att omedelbart föredraga inför statsrådsberedningen
för honom beredas ökad möjlighet att, enligt föreskrift i
gällande instruktion, biträda departementschefen i allt hvad till departementets
handläggning hörde. ^
Utöfver hvad departementschefen sålunda anfört rörande behofvet
att i civildepartementet bibehålla fyra fullständiga bvråer, har departementschefen
erinrat, att för de fem åren 1870—1874,'''' under hvilket sistnämnda
år de fyra fullständiga byråerna inrättats, medeltalet diariiförda
mål i civildepartementet utgjort 1,763, eller således föga mer än de
1,644 resp. 1,625 mål, som, efter 1897 resp. 1898 års förhållanden, skulle
falla pa civildepartementet, om det nya statsdepartementet komme till stånd.
Hela antalet ärenden i finansdepartementet utgjorde, enligt hvad chefen
för detta departement meddelat, år 1898 2,142, dervid icke medräknats
större delen af de mål, som handlades å de till detta departement hörande
särskilda byråerna, bankbyrån samt kontroll- och justeringsbyrån. Omförmälda
2,142 mål hade med undantag af de mål, som bereddes omedelbart
af expeditionschefen, samt af ett jemförelsevis litet antal mål, som,
ehuru införda^ i departementets hufvuddiarium, bereddes å någondera af
nyssnämnda båda särskilda byråer, handlagts å departementets två byråer,
den törsta för den egentliga finansförvaltningen, bevillningsmålen och
tullmalen m. m. och den andra för kamerala mål, domän- och skogsväsendet
samt post-, telegraf- och andra elektriska ledningar angående ärenden.
Den första byran berördes icke af omregleringen. Dock borde anmärkas,
att denna byrå icke kunde belastas med flera grupper af ärenden
än densamma nu hade att handlägga.
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
U3
Den andra byrån hade år 1898 handlagt 708 ärenden. De ärenden,
som skulle från denna byrå öfverflyttas till civil- och jordbruksdepartementen,
utgjorde tillsammans 653, hvadan 55 mål skulle återstå. I
stället skulle denna byrå erhålla från civildepartementet 383 mal och
från ecklesiastikdepartementet 100 mål, tillhopa 483, sa att^en afsevärd
minskning i antalet mål skulle uppkomma, dervid dock måste betonas,
att till följd af det stora antalet nu handlagda likformiga domänärenden
arbetsqvantiteten å denna byrå snarare komme att ökas genom omregleringen
än minskas.
Ehuru det icke kunde komma i fråga att minska antalet byråer i
detta departement, borde dock omnämnas, att antalet mai i finansdepartementet
år 1873, närmast före genomförandet af den nuvarande byråindelningen,
utgjort 1,904 eller således något mindre än de 1,972 mål,
som efter omregleringen skulle efter 1898 ars förhallanden falla pa
finansdepartementet.
Beträffande omregleringen mellan byråerna inom ecklesiastikdepartementet,
för den händelse helsovårds- och fattigvårdsärenden komme att
derifrån bortflytta^, hade departementschefen från chefen för detta departement
inhemtat följande.
Nämnda ärenden tillhörde nu samma byrå, helsovårdsbyrån. Genom
öfverflyttningen skulle ärendena å denna byrå minskas med ungefär
fyra sjundedelar. Antalet af samtliga mål å byrån utgjorde åren 1896,
1897 och 1898 resp. 548, 546 och 544; antalet helso- och fattigvårdsärenden
under samma år resp. 323, 314 och 299; antalet öfriga ärenden
— mestadels sådana, som anginge akademier, riks- och landsarkiv, kongl.
biblioteket, museer och stiftelser — resp. 225, 232 och 245.
Fyllnad till helsovårdsbyrån skulle i främsta rummet tagas från
kyrkobyrån. Denna byrå vore nu hårdt betungad med så, väl många som
äfven delvis stora och svåra mål; hela antalet utgjorde åren 1896, 1897
och 1898 resp. 602, 622 och 707. Från byrån till helsovårdsbyrån
skulle öfverföras mål angående ritningar till kyrka eller kyrkliga föremål,
angående kyrkliga minnesmärken, angående jordafsöndring och expropriation
in. in. samt angående lån, under nyssnämnda°år tillhopa uppgående
till 164, 144 och 139. Antalet qvar varande mål å kyrkobyrån
blefve, enligt förhållandena åren 1896, 1897 och 1 898,resp. 438, 478 och 568.
Äfven läroverksbyrån, å hvilken antalet mal befunne sig i ständig
tillväxt, behöfde någon lindring. Under åren 1896, 1897 och 1898 hade
antalet mål utgjort resp. 556, 589 och 613. Från denna byra skulle
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
till helso vårdsbyrån öfverflyttas mål rörande stipendier och stipendieinrättningar,
utgörande nämnda år visserligen endast resp. 6, 13 och 10,
men ofta af ganska invecklad beskaffenhet. Antalet qvarvarande mål
blefve således, enligt förhållandena samma år, resp. 550, 566 och 603.
Från folkskolebyrån, å hvilken antalet mål utgjorde under åren 1896,
1897 och 1898 resp. 455, 413 och 469, hvilket antal inom kort kunde
antagas komma att betydligt ökas, skulle till helsovårdsbyrån öfverflyttas
ärenden angående lån, utgörande under nämnda år resp. 74, 71 och 58.
Målens antal å de olika byråerna skulle sålunda blifva, enligt den
förut använda beräkningen:
©
år 1896 år 1897 år 1898
å kyrkobyrån........................................................................ 438 478 568
» läroverksbyrån.................................................................. 550 566 603
» folkskolebyrån.................................................................. 3g2 342 4] 1
» helsovårdsbyrån (under förändradt namn) ............... 469 460 452
Under det att de inkomna målen i detta departement år 1873 utgjort
1,769, skulle de efter omregleringen men i öfrig! efter 1898 års
förhallanden utgöra 2,034, eller således fler än året närmast före den nuvarande
. byråindelningens genomförande, frånsedt härvid deri först på
senare tider vidtagna åtgärden att sammanföra flera likartade ärenden på
ett och samma diariinuinmer.
^Hvad slutligen jordbruksdepartementet anginge, skulle efter 189S års
förhallanden den byra, som komme att handlägga landtbruk och domäner
m. m., erhålla omkring o94 mal, och den andra byrån, för skogar och
vägunderhåll m. m., omkring 506 mal, dervid emellertid borde anmärkas,
att bland domänärendena å den ena byrån funnes ett stort antal mål af
likartad beskaffenhet, och att bland veterinärmålen å den andra byrån
en väsentlig del utgjordes af ''anmälande!), som icke föranledde någon åtgärd.
Hela antalet mål å jordbruksdepartementet skulle alltså efter 1898
års förhållanden uppgå till omkring 1,100.
Utskottet, som föreställer sig, att, derest vid 1900 års utgång besparingar
komma att förefinnas å anslagen till jordbruket, handeln och
näringarna, dessa till så stor del som möjligt böra ställas till jordbruksdepartementets
förfogande, och motser, att Kongl. Maj:t till nästa Riksdag
inkommer med förslag angående sådana besparingars användande i den
mån de anses böra från civildepartementets hufvudtitel till annan hufvudtitel
öfverföras, har icke funnit anledning göra annan erinran emot inne
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
15
hållet i förevarande proposition, än att, då, på sätt utskottet i utlåtande
n:o 8 angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel
i punkten 4ro anfört, det, med hänsyn till förestående omreglering
af pensionsväsendet, är af vigt, att vid tillskapande af nya tjenster vilkor
uppställas, hvarigenom de nya tjenstemännen varda underkastade de förändrade
pensionsbestämmelser, som framdeles kunna varda stadgade,
utskottet ansett, att till den bland vilkoren för aflöningsförmånernas åtnjutande
å staten för det nya departementet intagna föreskrift, som afser
pensionsförhållandena, bör fogas ett förbehåll i förenämnda syfte.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må, under förutsättning att Kongl.
Maj:t meddelar sitt samtycke till den af Riksdagen
beslutade ändring af §§ 5, 6 och 42 regeringsformen,
l:o) med godkännande af dels följande
Stat
för
jordbruksdepartementets afdelning af
Kongl. Maj:ts kansli:
Lön. Kronor |
Tjenst- görings- pen- ningar. Kronor |
Summa aflö- ning. Kronor |
||
Expeditionschefen, arfvode |
— |
— |
7,500 |
|
1 byråchef..................... |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
iLönen kan efter 5 år |
1 byråchef..................... |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
j höjas med 600 kronor. |
1 kanslisekreterare ......... |
2,800 |
1,200 |
4,000 |
Lönen kan höjas efter |
1 kanslisekreterare ......... |
2,800 |
1,200 |
4,000 |
5 år med 500 kronor |
1 registrator .................. |
2,800 |
1,200 |
4,000 |
ytterligare 500 kronor. |
1 förste vaktmästare ...... |
800 |
300 |
1,100 |
|
i 1 vaktmästare ............... |
500 |
300 |
800 |
/Lönen kan efter 5 år 1 höjas med 100 kronor. |
1 Till departementschefens |
||||
förfogande för amanuen- |
||||
ser, vikariatsersättning |
||||
och renskrifning m. m. |
— |
— |
12,000 |
|
Summa |
— |
— |
46,200 |
Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge
denna förmån qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
dels ock följande vilkor för aflöningsförmånernas
åtnjutande enligt berörda stat, nemligen:
att tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
af kansliet elle''r eljest kan varda stadgad, så
ock den förflyttning till annat departement, som kan
föranledas af omreglering af ärendenas fördelning mellan
statsdepartementen;
att tjenstgöringspenningar, der sådana i aflöningen
ingå, få uppbäras endast för den tid, tjenstens
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från
tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att
den, som af sjukdom hindras att sin tjenst
förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den, som
eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar,
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens
förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för
beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning
inom departementet, densamma mot åtnjutande i
förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,
men eljest af deremot svarande belopp,
istället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af samma tjenst är enligt stat inedgifven,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvare^
af denna tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid han åtnjutit semester; och för andra förhöj
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
17
ningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år
under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre
aflöningen ej i någotdera fallet får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren
dervid tillgodoräknas den tid, han inom samma lönegrad
tjenstgjort inom samma eller annat departement
eller i annat statens embetsverk;
att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 85 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad
lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå; Kongl. Maj:t likväl obetaget att
låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas
villig att i densamma qvarstå; skolande tjensteman
vara underkastad de förändrade pensionsbestämmelser,
som framdeles kunna varda stadgade; och
att med ordinarie befattning inom departementet
ej må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen inom departementet,
bevilja ordinarie anslag till aflöning åt chefen för jordbruksdepartementet
17,000 kronor, till departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli 46,200 kronor samt
till extra utgifter å den hufvudtitel, som kommer att
omfatta anslagen till jordbruksdepartementet, såsom
reservationsanslag, 10,000 kronor;
2:o) till uppehållande af jordbruksdepartementets
verksamhet, intill dess nämnda ordinarie anslag blifva
tillgängliga, på extra stat för år 1901 anvisa ett belopp
af 54,900 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t
att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna detta belopp; samt
3:o) medgifva, att de särskilda bestämmelser, som
meddelats rörande användningen af besparingarna inom
Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 17 Häft. 3
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
i. '' l• > :I .!• I .Il'' ;-u,i.
den af anslagen till jordbruket, handeln och näringarna
bildade, afdelning af sjette hufvudtiteln, efter
utgången af innevarande år. icke vidare skola tillämpas,
äfvensom att ifrågavarande anslag må såsom bestämda
anslag ingå i de hufvudtitlar, dit de, enligt ärendenas
blifvande fördelning mellan statsdepartementen,
komma att höra.
Stockholm den 6 mars 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Reservation
af herrar Chr. Lundeberg, A. G. L, Buding, H. P. P. Tamm, I. Wijk,
N. Fosser, F. E. Pettersson, G. D. R. Tornerhjelm, grefve Ph. Klingspor,
Th. Nyström, L. Grundberg och C. G. S. Ehrenborg, hvilka ansett, att
den af utskottet såsom vilkor för aflöningsförmånernas åtnjutande föreslagna
föreskrift, att tjensteman skall vara underkastad de förändrade
pensionsbestämmelser, som framdeles kunna varda stadgade, icke bort af
utskottet förordas, och att följaktligen utskottet bort hemställa, att Kongl.
Maj:ts förevarande proposition måtte oförändrad af Riksdagen bifallas.
Det skulle här antecknas, att herrar friherre J. T. Gripenstedt, K.
Bohnstedt, K. G. Bildt och H. Andersson icke deltagit i förestående ärendes
behandling i utskottet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 24.
19
Bilaga.
Approximativ uppgift å besparingsfondens för jordbruket,
handeln och näringarna ställning den 1 mars 1900.
Kr. |
öre |
Kr. |
öre |
|
Debet. Reservation från år 1899 enligt utgiftsbyråns memorial bok |
60,222 2,166 |
94 67 |
62,389 |
61 |
Uppbördsmedel, inbetalta under innevarande år: l:o till befrämjande i allmänhet af slöjderna ......... 2:o till befrämjande i allmänhet af bergsbruket ...... |
1,075 437 |
50 |
1,512 |
50 |
Summa |
— |
— |
63,902 |
11 |
Kredit. Vid innevarande års början oliqviderade anvisningar för föregående år å dels anslagen och dels fonden ............ Anvisningar för innevarande år å fonden ........................ |
52,915 24,000 |
92 |
76,915 |
92 |
Brist att ersättas af besparingar å anslagen vid inne- |
||||
varande års slut............................................................ |
— |
— |
13,013| 81 |
Stockholm, kongl. statskontorets utgiftsbyrå den 2 mars 1900.
O. F. W. Schnell.