Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

1

N:o 21.

Ank. till Riksd. kansli den 20 februari 1900, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition angående
försäljning af vissa delar af förra hospitalshemmanet Va
mantal Dufvedal n:o 1 i Östergötlands län.

Med förmälan, att byggnadsverksamheten i Motala vore mycket
liflig, men att staden vore i saknad af till försäljning afsedda tomter,
hvarå efterfrågan esomoftast gjorde sig gällande, hade, enligt hvad i
en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o
10) af den 15 december 1899 meddelas, stadsfullmägtigei nämnda stad
i en den 21 juli 1897 till Kongl. Maj:t inkommen skrift anhållit att
för stadens utvidgande få af kronan inköpa det intill staden gränsande
förra hospitalshemmanet Va mantal Dufvedal n:o 1 i Motala socken och
Aska härad af Östergötlands län.

öfver denna ansökning hade efter särskilda remisser utlåtanden
afgifvits af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet den 11 september
1897 och af dom än styrelsen den 18 augusti 1899.

Enligt hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande i sitt utlåtande
meddelat, vore ifrågavarande egendom indelad i flera arrendelotter, af
hvilka hufvudgården, som vore belägen omedelbart norr om Motala stad,
jemlikt kammarkollegii kontrakt den 29 september 1880 och domänstyrelsens
transportresolution den 23 december 1892 vore utarrenderad
till den 14 mars 1901 mot kontant städja af 100 kronor och årlig
arrendeafgift af 900 kronor. Från denna del af egendomen vore följande
områden afsöndrade, nemligen enligt kongl. bref den 18 mars
1887 1 hektar 48 ar för anläggning af ny landsväg och jemlikt kongl.
bref den 6 oktober 1893 23 ar 20 qvadratmeter för utvidgning af
Motala verkstads jern vägsstation. Öfriga arrendelotter utgjordes af
dels Dufvedals mjölqvarn och såg, hvilka genom domänstyrelsens kontrakt
den 24 juli 1896 utarrenderats på femton år från den 14 mars

Bih. till Riksd. Prot. PJ00. 4 Sami. 1 Afd. 16 Haft. (N:is 21—23.J 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

1898 mot årlig arrendeafgift af 1,300 kronor, dels ock lägenheten
Sättran, som genom domänstyrelsens kontrakt den 9 mars 1888 utarrenderats
på tolf år från den 14 mars 1889 mot årligt arrende af
352 kronor. Derjemte hörde till egendomen åtskilliga lägenheter, som
mot årliga tomtafgifter innehades af egarne till å lägenheterna uppförda
byggnader.

Vid afgifvande af sitt utlåtande hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande
utgått från det antagandet, att ansökningen afsåge endast
hufvudgården, som hade ett taxeringsvärde af 8,000 kronor; och hade
Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, bland annat, att någon särskild
anledning att bibehålla denna i kronans ego ej förelåge. Då
Motala stads snabba kommersiella och industriella tillväxt samt årligen
ökade folkmängd medförde oafvisligt behof af ytterligare mark till
byggnadstomter, funne Kongl. Maj:ts befallningshafvande sig med
fästadt afseende jemväl å den högre inkomst, som genom den ifrågasatta
försäljningen otvifvelaktigt skulle beredas statsverket, böra tillstyrka
bifall till ansökningen, dock med vilkor att försäljningsvärdet
blefve faststäldt efter behörig uppskattning i förhållande till det för
inköpet afsedda ändamålet, samt att arrendatorns eventuella rätt tillgodosåges.

Domänstyrelsen hade med sitt utlåtande öfverlemnat, jemte öfriga
till ärendet hörande handlingar, dels instrument öfver en den 17 oktober
1898 å hufvudgården hållen uppskattning för dess förnyade utarrendering
från den 14 mars 1901, dels en af t. f. förste landtmätaren
Y. Ostwald år 1897 öfver hufvudgården upprättad karta med beskrifning,
dels ock en af förste landtmätaren Alex. Lagergréen genom
tjenstemedhjelpare år 1898 uppgjord karta och beskrifning öfver vissa
till afsöndring föreslagna tomter.

Af nämnda handlingar inhemtades, bland annat,

att hufvudgården jemte ofvan omförmälda, åt enskilda personer
på nyttjanderätt upplåtna lägenheter innehölle i inegor 20 har 99 ar,
hvaraf 2 har 96,90 ar tomter och 14 har 30,30 ar åker, samt i utegor
34 har 28 ar, deraf 32 har 17 ar produktiv hagmark och återstoden
impediment;

att uppskattningsmännen vid förberörda arrendevärdering föreslagit,
att till staden för dess utvidgning för närvarande måtte upplåtas
endast den del af hufvudgården, som vore belägen närmast staden och
å Ostwalds karta utmärkts med en röd linie a—b—c, hvilket område
både en ytvidd af 8 har 12,80 ar och af uppskattningsmännen, med
framräknande af den areal af 60,40 ar, som upptoges af vägar, blifvit

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

åsatt ett värde efter 60 öre för qvadratmeter af 45,144 kronor eller i

rundt tal 45,000 kronor; ..

att, på sätt förut erinrats, åtskilliga personer, till största delen
arbetare vid den närbelägna Motala mekaniska verkstad, å egendomen
innehade och brukade med dem tillhöriga bostadshus försedda lägenheter ;

att dessa lägenheter, af hvilka fem vore belägna intill den till
afsöndring åt Motala stad föreslagna delen af egendomen, två i sammanhang
med hufvudgårdens öfriga inegor och femton å den del af hufvudgårdens
utmark, som erhållit benämningen »England», af uppskattningsmännen
föreslagits skola med följande områden till nedan angiina
pris, vexlande mellan 30 öre och 90 öre för qvadratmeter, hembjudas
sina innehafvare till inköp, nemligen:

Lägenhetens namn.

Innehafvarens namn.

Egofigur

å Ost-walds
karta.

Egoiigur

å Lager-gréens
karta.

Areal i
ar.

Pris för
qvadrat-meter.

Salu-

värde i
iemnadt
tal.

öre.

kronor.

21

_

4,60

80

370

22

—

8,00

80

640

23

—

5,70

80

460

26

—

14,co

80

1,170

27

—

11,50

80

920

48

—

12,40

30

370

37

—

12,50

70

870

( samt |

| delar af>

59 a

16,42

90

1,480

(35o.40j

_

59 b

10,53

90

950

—

58

11,60

80

930

57

13,53

80

1,080

_

56

12,40

80

990

__

55

16,01

75

1,200

_

54

13,7 8

75

1,030

_

53 a

9,7 3

75

730

_

53 b

11,56

75

870

_

52 a

4,86

75

360

_

52 b

2,80

75

210

__

52 c

3,96

75

300

_

Öl

5,45

75

410

_

50

6,49

75

490

—

49

18,03

75

1,350

Örbacken ...
Carlslund ...
Grönland ...
Källaryd
Johanslund .
Hästhagen .
Småland ....

England, tomt I

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

II ...

III. ..

IV. ...

V.....

VI...

VII ..

VIII .
IX...
Xa ...
Xb. .
XI...

XII ..

XIII .

XIV .

Albertina Lindberg......

Emilie Charlotta Fält..

P. A. Kindman ..........

C. G. Bråberg ...........

S. V. Carlsson............

Carl Andersson ..........

Carl Tinnerholm.........

J. F. Fransson

och C. J

J. A. Godborg

Bergstedt................

J. O. Höglund..............

C. J. Berglund och J.

Fransson................

C. F. Bell...................

Charlotta Wallqvist.....

P. Wall....................

Börje Jonssons sterbhus.

Aug. Sundblad.............

A. Gefvert..................

J. P. Lindström .........

N. P. Engraan.............

A. J. Dahlgren............

A. L. Westerberg ........

C. J. Stål ..................

Summa 2,2045 har

17,180

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

att i det för åtskilliga af förenämnda lägenheter föreslagna område
äfven inginge mark, som i anledning af en mellan Dufvedal och angränsande
egendomen Bergsäter förrättad rågångsreglering från sistnämnda
egendom tillfallit Dufvedal; samt

att nämnde lägenhetsinnehafvare förklarat sig vilja af kronan inköpa
de till afsöndring föreslagna tomterna för köpeskillingar, motsvarande
de tomterna åsätta saluvärden, att erläggas, köpeskillingen för
Börje Jonssons sterbhusdelegares lägenhet på en gång vid tillträdet den
14 mars . 1901 och . de öfriga köpeskillingarne under loppet af tio år
med en tiondedel årligen, för gäldande af Indika köpeskillingar behöriga
borgensförbindelser jemväl aflemnats.

Efter tagen kännedom om förenämnda, vid uppskattningsförrättningen
förda instrument hade stadsfullmägtige i Motala vid sammanträde
den 15 mars 1899 förklarat sig i anledning af det oväntadt höga
värde, hvartill hufvudgården uppskattats, afstå från att inköpa denna i
dess helhet, men tillkännagifvit sin önskan att för 45,000 kronor inköpa
den af uppskattningsmännen till upplåtande åt staden föreslag-na
del af egendomen, oafsedt att de å Ostwalds karta med n:is 21, 22,
23, 26 och 27 betecknade lägenheterna ej komme att i köpet ingå. I
sammanhang härmed hade stadsfullmägtige tillika hemstält, att, om äfven
en önskvärd nedsättning af värderingssumman icke skulle kunna beviljas,
åtminstone det längsta möjliga betalningsanstånd måtte medgifvas, enär
utöfver köpesumman dryga kostnader erfordrades för ifrågavarande delvis
sänka områdes torrläggning samt indelning i tomter och qvadratur,
och staden derjemte för närvarande hade att vidkännas andra högst
betydliga omkostnader för vattenledning med mera.

Vid insändande till domänstyrelsen af förenämnda, af styrelsen till
Kongl. Maj:t öfverlemnade handlingar hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande
anfört, bland annat, att den del af egendomen Dufvedal, som
nu vore ifrågasatt att till Motala stad upplåtas, otvifvelaktigt på grund
af sitt läge omedelbart invid dels nämnda stad och dels Motala mekaniska
verkstad, samt egornas sträckning mellan Motala och Motala verkstads
jernvägsstationer egde ett högt värde, som bäst tillgodogjordes
genom försäljning af byggnadsplats^ Det af uppskattningsmännen för
ifrågavarande område föreslagna pris 45,000 kronor, beräknadt för qvadratmeter,
förefölle måhända icke högt vid jemförelse med priset å de
enskilda lägenheterna, men i betraktade deraf, att en areal af 7,5240
har kunde på en gång försäljas samt att Motala stad genom gatuanläggningar
och andra omkostnader samt ränteförlust måste vidkännas ganska
afse värd a uppoffringar, innan jorden kunde upplåtas till tomter för be -

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

5

byggande, ansåge Kongl. Maj:ts befallningshafvande priset, 60 öre för
qvadratmeter, vara tillräckligt, helst det ej finge förbises, att genom
omförmälda områdes iordningställande med gator och belysning med
mera såväl återstoden af Dufvedals hufvudgärd som ock den angränsande
kronodomännen Bondebacka komme att stiga i värde. Att i
fråga om betalningstiden bevilja Motala stad någon särskild förmån
syntes deremot icke vara behöfligt, utan borde köpeskillingen erläggas
vid tillträdet. Hvad anginge de till afsöndring föreslagna tjugutvå
lägenheterna, å hvilka funnes enskilda personer tillhöriga bostadshus,
tillstyrkte Kongl. Maj:ts befallningshafvande deras försäljning med de
områden och till de pris, uppskattningsmännen föreslagit.

Jemte meddelande, att förenämnda rågångsreglering, som med deraf
föranledt egoutbyte mellan Dufvedal och Bergsäter egt rum i sammanhang
med en å sistnämnda egendom förrättad hemmansklyfning, blifvit
i behörig ordning af egodelningsrätt faststäld, hade domänstyrelsen för
egen del anfört, att, då det område, Motala stad önskade förvärfva,
icke, såvidt styrelsen hade sig bekant, vore för något statsändamål
erforderligt, samt det af staden gjorda köpeanbud syntes fullt antagligt,
styrelsen ej hade något att erinra mot att samma område, som äfven
med tillägg af de till afyttring åt innehafvarne nu föreslagna lägenheterna
och förut från Dufvedal afsöndrad mark ej uppginge till en
femtedel af Dufvedals egoområde, afsöndrades och till Motala stad för
ofvan angifna ändamål försåldes. Hvad anginge de af förenämnda
lägenhetsinnehafvare afgifna köpeanbud å de af dem bebodda lägenheter,
funne styrelsen äfven dessa anbud böra antagas, enär derigenom, på
samma gång staten fördelaktigt afyttrade sin mark, en del af traktens
arbetarebefolkning komme i tillfälle att förvärfva egna hem.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit har Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att medgifva,

dels att ifrågavarande, å den af t. f. förste landtmätaren Ostwald
upprättade karta af linien a-b-c i norr begränsade område af Dufvedals
hufvudgärd, hvilket område, med frånräknande af den areal om 60,40
ar, som tagits i anspråk till vägar, innehölle en ytvidd af 7 har 52,40
ar, finge från egendomen afsöndras och, med tillträdesrätt den 14 mars
1901, till Motala stad försäljas mot köpeskilling, som skulle på stadens
bekostnad bestämmas i den ordning, som i kongl. förordningen den 14
april 1866 vore föreskrifven i fråga om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof, dock att köpeskillingen icke finge understiga 45,000
kronor, samt under vilkor i öfrigt att köpeskillingen senast den 14
mars 1901 till Östergötlands läns ränteri inlevererades, att staden ensam

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

vidkändes kostnaden för lagfart å området, samt att staden upprättade
och för framtiden underliölle laggill stängsel i det inköpta områdets
gräns mot den i kronans ego fortfarande befintliga del af egendomen,

dels att förenämnda tjugutvå med enskilde tillhöriga bostadshus
försedda lägenheter med de för lägenheterna i uppskattningsinstrumentet
föreslagna områden finge hvar för sig från egendomen afsöndras
och försäljas, en hvar till sin innehafvare, med tillträdesrätt den 14
mars 1901 och för de vid uppskattningsförrättningen bestämda köpeskillingar,
att i länets landtränteri inbetalas, köpeskillingen för Börje
Jonssons sterbhusdelegares lägenhet vid tillträdet och köpeskillingarne
för de öfriga lägenheterna under loppet af tio år med en tiondedel
årligen,

dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar
komme att inflyta, finge, på samma sätt som köpeskillingarne för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning
af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Af de till ärendet rörande handlingar och kartor har utskottet icke
kunnat utröna, huru nära Motala ström berörda område är beläget och
följåktligen ej heller i hvad mån detsammas afhändande skulle kunna
lända till förfång för det allmänna i händelse att framdeles den kronan
tillhöriga vattenkraft i Motala ström skulle komma att för något statens
ändamål tagas i anspråk. Andra kartor, af hvilka utskottet blifvit satt
i tillfälle att taga kännedom, utvisa emellertid, att området är skildt
från Motala ström ej allenast af enskild mark utefter vattendraget utan
äfven af kanalområdet samt den i denna trakt framdragna statsbanan
med dertill hörande mark. Vid sådant förhållande torde nu ifrågavarande
område icke behöfva ur angifna synpunkt för kronans räkning
bibehållas; och då i allt fall Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att tillse,
att intrång i kronans vattenrätt i Motala ström icke kommer att genom
afsöndringen föranledas, finner utskottet sig böra förorda Kongl. Maj:ts
förevarande förslag.

I sammanhang härmed har utskottet velat erinra, hurusom Riksdagen
i enlighet med statsutskottets förslag i skrifvelse den 19 maj
1892 angående afsöndring af jord från en kronoegendom framhöll
önskvärdheten deraf, att vid dylika frågor så fullständiga kartor måtte
i hvarje särskildt fall biläggas handlingarna, att deraf måtte kunna
bedömas i hvad mån de ifrågasatta jordafsöndringarna kunde medföra
intrång å dessa egendomar eller lända till skada för desamma.

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

7

Då emellertid den sålunda påvisade ofullständigheten beträffande
de kartor, som biläggas handlingarna i ärenden rörande jordafsöndringar,
fortfarande i många fall förekommit och försvarat ärendenas
behandling samt särskild!, i det nu föreliggande gjort sig gällande,
har utskottet velat å nyo fästa uppmärksamheten å vigten af att så fullständiga
och upplysande kartor som möjligt varda vid framställningar
af förevarande art Riksdagen och statsutskottet tillhandahållna.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 20 februari 1900.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Reservation

af herrar J. A. Sjö, T). Persson, O. A. Eriksson och A. P. Gustafsson,
hvilka ansett, att utskottets utlåtande bort hafva följande lydelse:

»Vid föreliggande ärendes behandling har utskottet fäst sin uppmärksamhet
derå, att, då, så vidt af handlingarna framgår, förenämnda
hemman är beläget i närheten af Motala ström och delvis äfven intill
samma vattendrag, det torde kunna ifrågasättas, huruvida^ icke afyttrandet
af delar af hemmanet skulle kunna lända till förfång för det
allmänna, i händelse att framdeles den kronan tillhöriga betydande
vattenkraften i Motala ström skulle komma att för något statens ändamål
tagas i anspråk. Härom löreligger emellertid icke någon utredning.

Vid sådant förhållande och då det torde kunna ifrågasättas, om ej
yttrande i detta ämne borde inhemtas från den af Kongl. Maj:t den 9
juni 1899 tillsatta komité för utredning beträffande statens mera betydande
vattenfall, bär utskottet, som visserligen icke förbisett vigten
för Motala stad att för stadens utvidgning förvärfva ifrågavarande område,
icke ansett sig, i frågans nuvarande läge, böra tillstyrka den föreslagna
försäljningen.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

I sammanhang härmed

— — — — —--— — — — — —- — tillhandahållna.

Af ofvan anförda skäl får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning för
närvarande icke må vinna Riksdagens bifall.»