Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
19
N:o 17.
Ank. till Eiksd. kansli den 2 februari 1900 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående upplåtelse
åt enskilde af ett invid Bastuträsks jernväg sstation
beläget område af kronoparken Brännheden i Morsjö socken
af Vesterbottens län. (I. A.)
I eu till Riksdagen aflåten proposition (n:o 13) af den 15 december
1899 meddelas, hurusom handlanden V. Lagerlöf i Kåge i en till Kongl.
Maj:t ingifven ansökning anhållit att å kronoparken Brännheden invid
Bastuträsks järnvägsstation i Norsjö socken af Vesterbottens län få inköpa
eu tomt för bebyggande.
På grund af befallning hade domänsstyrelsen den 26 september
1898 afgifvit utlåtande öfver berörda ansökning; och hade styrelsen
dervid anfört, att, då upplåtelse af mark invid nämnda järnvägsstation
tvifvelsutan skulle blifva eftersökt och för den allmänna rörelsen i orten
behöflig, men sådan upplåtelse icke syntes böra medgifvas utan föregående
utredning om de lokala och öfriga förhållanden, som inverkade
på ett blifvande stationssamhälles framtida utveckling och deraf betingade
behof af ökadt utrymme, styrelsen ansett sig böra föranstalta om
upprättande genom jägmästaren i Norsjö revir H. V. Rosenberg af ett å
karta affattadt förslag till ordnadt bebyggande af ett område å omförmälda
kronopark i jernvägsstationens närhet.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
Enligt berörda, af Kosenberg upprättade regleringsplan med dertill
hörande arealbeskrifning hade tillsammans 22 tomter med i regeln 1
hektars ytvidd för hvarje tomt samt gator af 15 meters bredd mellan
tomterna blifvit utlagda å kronoparkens område på ömse sidor om stationsområdet
och jernvägen. Af dessa tomter både en, å planen betecknad
med n:o III, föreslagits att afsättas till stationssamhällets gemensamma
behof att användas till torg eller park. Det till upplåtelse föreslagna
området skulle i sin helhet utgöra 26 hektar 75,07 ar, deraf
tomter tillsammans 20 hektar 13,99 ar samt utfartsvägar och gator tillhopa
6 hektar 61,08 ar.
Den sålunda upprättade regleringsplanen hade domänstyrelsen
funnit ändamålsenlig, och hade styrelsen derför hemstält, att det å
planen upptagna området måtte från kronoparken afskiljas och, fördeladt
i tomter för bebyggande, på vissa vilkor åt enskilde med eganderätt
upplåtas.
Härefter hade på grund af särskilda remisser utlåtanden afgifvits af
Kong! Maj:ts befallningshafvande i länet den 9 januari 1899 och af
jernvägsstyrelsen den 9 sistlidne oktober. Kongl. Maj:ts befallningshafvande
hade i sitt utlåtande instämt i hvad domänstyrelsen yttrat
angående lämpligheten af de ifrågasatta upplåtelserna af mark och
vilkoren derför, men beträffande den uppgjorda tomtregleringsplanen
anfört, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande mot densamma anmärkt,
att de delar af tomterna n:is V, Vill och IX, som läge norr om nya
landsvägen till Skellefteå, icke borde försäljas, enär dessa områden,
utom att de vore temligen värdelösa bihang till tomterna, borde kunna
disponeras för landsvägens rätande eller för anordnande af gata utmed
kronoparkens gräns mot hemmanet Bolidens egor; att, i öfverensstämmelse
med hvad som skett vid reglering för liknande ändamål med
det nu ifrågavarande af ett område å kronoparken Vestra Jörnsmarken
vid Jörns jernvägsstation, utefter områdets gräns borde afsättas 15
meter breda gator, hvilka skulle dels erbjuda ett visst skydd mot olägenheter
af anläggningar å angränsande enskild mark, dels ock utgöra
goda förbindelseleder med jernvägsstationen, dervid den från jernvägsstationen
till gamla landsvägen nu ledande utfartsväg, hvilken allt
framgent borde bibehållas såsom väg till stationen för söder om denna
belägna byar, utan olägenhet kunde ingå i gränsgatan mot Jonsträsks
egor, hvarigenom till denna gata behöfde af nu ifrågavarande område
afsättas allenast hvad som erfordrades utöfver nämnda utfartsvägs bredd;
samt att, då egofiguren n:o III icke syntes hafva en för angifvet ändamål
tilltalande form, densamma borde för bebyggande till enskild upp
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
21
låtas och i stället till öppen plats för stationssamhället anvisas annan
närbelägen tomt, såsom tomten n:o IV eller tomten n:o VI, hvilka
tomter vore mera centralt belägna än den af domänslyrelsen föreslagna.
Enär Kongl. Maj:ts befallningshafvande sålunda funnit den uppgjorda
regleringsplanen icke kunna i oförändradt skick godkännas, hade
Kongl . Maj:ts befallningshafvande låtit genom extra afvittringslandtmätaren
H. Hampusson Huldt uppgöra en ny såväl med hänsyn till de
gjorda anmärkningarne som äfven i öfrigt från Rosenbergs förslag till
tomtreglering något afvikande plan; och hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
med öfverlemnande af berörda plan jemte dertill hörande
arealbeskrifning, till fastställelse förordat densamma. Enligt denna plan
skulle det till upplåtelse ifrågasatta området utgöra 27 hektar 34,46
ar, deraf gator och utfartsvägar jemte de å planen med n:is I a, 1 b och
I c betecknade mindre egofigurer omfattade sammanlagdt 7,31 hektar
samt området i öfrigt, indeladt- till 21 tomter med nummer från och
med II till och med XXII, upptoge en areal af 20 hektar 3,46 ar.
Jernvägsstyrelsen hade i det af styrelsen afgifna utlåtandet anfört,
att styrelsen, som funne en reglering af ifrågavarande område vara
af omständigheterna synnerligen påkallad, mot den uppgjorda planen
för bebyggandet icke hade annat att erinra, än att, enär utstakning
på marken af en ifrågasatt jernvägslinie mellan Bastuträsk och Skellefteå
under sistförflutna sommar på enskild bekostnad utlörts af person,
som af styrelsen förordats såsom dertill lämplig och skicklig, hänsyn
syntes böra vid byggnadstomternas indelning och upplåtelse tagas dertill,
att afsevärdare hinder för jernvägsanläggningen, för stationens
framtida utveckling och för nödiga gränsgators upptagande mot tillstötande
enskild mark icke föranleddes genom tomternas bebyggande.
Särskildt hade styrelsen ansett sig böra framhålla vigten deraf,
att dels de områden, som å den sist uppgjorda tomtregieringsplanen
betecknats med I a och I b samt med siffran 2 mellan bokstäfverna A och
B, eller den del af utfartsvägen till gamla landsvägen, som ledde genom
eller utmed stationsområdet, och hvilka områden kunde förutses möjligen
blifva behöfliga för det nuvarande jernvägsområdets framtida utvidgning,
dels parallelgator af minst 15 meters bredd å ömse sidor om
den ifrågasatta nya jernvägslinien, tjenande till förbindelseleder, till
skydd mot eldfara från lokomotiven samt till beredande af bästa möjliga
utsigt vid tågs framförande genom den blifvande skarpa ingangskurvau
till stationen, dels ock slutligen de åt Kongl. Maj:ts befallningshafvande
föreslagna 15 meter breda gränsgatorna måtte blifva för sina
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
angifna ändamål reserverade och sålunda icke till enskilde upplåtas eller
för bebyggande afses.
Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit har Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att medgifva,
dels att det å ofvan omförmälda, af extra afvittringslandtmätaren
Huldt upprättade regleringsplan upptagna område om 27 hektar, 34,46
ar finge från kronoparken Brännheden afskiljas och med undantag af
den mark, som kunde finnas erforderlig dels för utvidgning af det nuvarande
jernvägsområdet äfvensom för den ifrågasatta jernvägen mellan
Bastuträsk och Skellefteå, derest denna jernväg komme till stånd, dels
ock för anordnande af gator m. m., fördeladt i tomter för bebyggande
i enlighet med plan, som blefve af Kongl. Maj:t godkänd, åt enskilde
med eganderätt upplåtas, under iakttagande
att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle uppgöras
af vederbörande revirförvaltare och en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet utsedd lämplig person, hvarvid särskildt värde
borde åsättas å tomt befintlig skog och särskildt värde sjelfva jorden;
skolande värderingsmännen, der de stannade i olika meningar rörande
värdet af någon tomt, till tredje värderingsman tillkalla någon af de
utaf länets landsting eller hushållningssällskap utsedde uppskattningsmän
för arrende värderingar,
att med undantag af det område, som kunde finnas erforderligt till
öppen plats för stationssamhällets gemensamma behof, tomterna finge
åt Kongl. Maj:ts befallningshafvande till pris, motsvarande minst den
på nämnda sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas till den, som hos
Kongl. Majrts befallningshafvande anmälde sig till erhållande af sådan
tomt och dervid erlade värdet för å tomten befintlig skog jemte en
femtedel af köpeskillingen för jorden,
att den, åt hvilken tomt upplätes, skulle vara skyldig att, under
iakttagande af de särskilda föreskrifter, som med afseende å områdets
ordnande och bebyggande kunde varda honom af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
vid upplåtelsen meddelade, inom två år från upplåtelsen
hafva å tomten påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus,
salubod eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr, om
det försummades, att tomtinnehafvaren skulle vara sin rätt till tomten
och den derför erlagda andel af köpeskillingen förlustig,
att tomtinnehafvare skulle vid enahanda äfventj^r, sedan han inom
den förelagda tiden af fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens
bebyggande ålegat, sist vid utgången af nämnda tid vara skyldig
erlägga återstoden af köpeskillingen, samt
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
23
att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och
köpeskillingen till fullo guldris, köpebref å tomt finge af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande för tomtinnehafvaren utfärdas;
dels ock att köpeskillingarna för tomterna finge, på samma sätt
som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, användas
till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark.
Statsutskottet, till hvars behandling detta ärende blifvit hänvisadt,
får efter tagen del af de till ärendet hörande handlingar hemställa,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende
föreslagit må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 2 februari 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.